-
1 word
[wë:d] n.,v. -n 1. fjalë; in your own words me fjalët e tua. 2. njoftim, fjalë; lajm; send word that... i çoj fjalë se..; she brought us word from Roni na solli lajm nga Roni. 3. premtim, fjalë, fjalë e nderit; keep one's word e mbaj fjalën; we've only got his word for it s'kemi asnjë provë veç sa thotë ai. 4. urdhër, porosi; the word of command urdhri; his word is law ai bën ligjin, atij s'ia bën njeri fjalën dysh. 5. parullë. 6. fet. the Word ( of God) Fjala e Zotit; Bibla.● be as good as one's word jam njeri që e mbaj fjalën; by word of mouth me gojë, gojarisht; eat one's words marr fjalët mbrapsht; tërhiqem; have the last word i vë kapakun; in a word shkurt, me pakfjalë; in so many words saktësisht; pikërisht; man of his word njeri që e mban fjalën; mince words vij vërdallë, përtypem; my word! heu!, saçudi! take sb at his word e zë në fjalë dikë; take the words out of sb's mouth ia marr fjalën nga goja dikujt; the last word fig. fjala e fundit; arritja më e fundit (në një fushë); upon my word! a) jap fjalën; për fjalë të nderit! b) heu!, sa çudi! word for word fjaië për fjalë.- vt. shpreh me fjalë; formuloj; I don't know how to word it nuk di si ta shpreh/ta formuloj.● wordbook ['wë:dbuk] n. fjalës; fjalor● word element ['wë:d 'elimënt] n. gjuh. element fjalëformues● word formation ['wë:d fo:meishën] n. gjuh. fjalëformim● word-for-word ['wë:dfo:wë:d] adj. fjalë për fjalë● word game ['wë:d geim] n. lojë me fjalë● wordiness ['wë:dinis] n. fjalëtepri, ujë i tepërt● wording ['welding] n. formulim; mënyrë të shprehuri● wordlessly ['wë:dlisli] adv. pafjalë, në heshtje● word of God ['wë:d ëv gad] n. Bibla● word of hono(u)r ['wë:d ëv 'onë:(r)] n. fjalë e nderit● word-of-mouth ['wë:dëvmauth] adj. gojor, me gojë● word order ['wë:d 'o:dë:(r)] n. gjuh. rend i fjalëve● wordperfect [wë:d'pë:fikt] adj.,n. -adj 1. i mësuar përmendsh (fjalim etj). 2. i zoti i fjalës; be wordperfect in sth e di diçka në majë të gishtave./-n. kmp. Wordperfect program për përpunim teksti, Uordperfekt● word picture ['wë:d 'pikçë:(r)] n. përshkrim me fjalë● word-play ['wë:dplei] n. lojë fjalësh● word processing ['wë:d 'prousesing] n. kmp. përpunim teksti● word processor ['wë:d 'prousesë:(r)] n. përpunues teksti (kompjuter, person)● wordsmith ['wë:dsmith] n. mjeshtër i fjalës● word-type ['wë:dtaip] n. gjuh. fjalë* * *fjalë -
2 welfare
['welfeë:] n 1. mirëqenie; mbarëvajtje; look after sb's welfare kam përgjegjësi për dikë. 2. ndihmë sociale, asistencë; be on (the) welfare jam në ndihmë sociale, marr ndihmë sociale; live on (the) welfare rroj me ndihmë sociale.● welfare benefits ['welfeë: 'benifit] n. përfitime sociale● welfare center ['welfeë: 'sentë:] n. qendër e asistencës/e ndihmës sociale● welfare hotel ['welfeë: 'hëu'tel] n. amer. banesë (e përkohshme) për personat në ndihmë sociale● welfare mother ['welfeë: 'madhë:(r)] n. grua pa burrë që rron me ndihmë sociale● welfare payments ['welfeë: 'peimënt] n. ndihmë sociale, çek i ndihmës sociale● welfare state ['welfeë: steit] n. shtet i mirëqenies sociale● welfare work ['welfeë: wë:k] n. punë sociale; shërbime sociale● welfare worker ['welfeë: wë:kë:(r)] n. punonjës i shërbimeve sociale* * *mirqënje -
3 my word!
[mai wë:d] heu!, sa çudi! -
4 upon my word!
[ë'pon mai wë:d] a) jap fjalën; për fjalë të nderit! b) heu!, sa çudi! -
5 welfare hotel
['welfeë: 'hëu'tel] n. amer. banesë (e përkohshme) për personat në ndihmë sociale -
6 wow
[wau] interj.,n.,v. zhrg -interj. (kënaqësi; habi; admirim) oho!; ua!; heu!/-n 1. thirrje admirimi. 2. sukses i plotë; gjë e shkëlqyer; it's a wow! është fantastike!/-vt. habis, lë pa mend; entuziazmoj.
См. также в других словарях:
Heu — (et) … Kölsch Dialekt Lexikon
heu — [ ø ] interj. • XVe; onomat. ♦ Interjection qui marque l embarras, le doute, et spécialt la difficulté à trouver ses mots. ⇒ euh. N. m. inv. « Les mots ne venaient pas, il poussait des heu ! heu ! sans jamais pouvoir finir ses phrases » (Zola). ⊗ … Encyclopédie Universelle
heu ! — 1. (heu) Interjection qui, répétée, exprime le doute, une secrète pensée. Heu ! heu ! vous croyez qu il réussira. Comment va t il ? Heu ! heu ! … Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré
HEU — HEU; heu·chera; heu; heu·land·ite; heu·ris·tic; heu·ris·ti·cal·ly; … English syllables
Heu — Heu, der Sammelbegriff für die unter dem Einfluß der Luft und der Sonnenwärme getrockneten, sehr verschiedenartig zusammengesetzten Futtermassen. Sie können herrühren von Wiesen oder Ackerfutterfeldern und werden dementsprechend Wiesenheu oder… … Lexikon der gesamten Technik
Heu — Sn std. (9. Jh.), mhd. höu(we), hou(we), heu, ahd. hou(wi), hewi, as. hōi Stammwort. Aus g. * haw ja n. Heu , auch in gt. hawi, anord. hey, ae. heg, afr. hā, he. Das Wort gehört vermutlich zu hauen als das gehauene Gras . Zu beachten ist… … Etymologisches Wörterbuch der deutschen sprache
heu! — Interj. marquant le doute, l hésitation, la gêne, ou une difficulté d élocution. Je vous cède la place, mon cher duc. Heu!... heu!... c est que je n y tiens plus tant que ça (Maupassant) … Encyclopédie Universelle
*heu ! — ● heu ! interjection Marque le doute, l hésitation, la restriction, le dédain. ● heu ! (homonymes) interjection e nom masculin invariable euh ! interjection eux pronom personnel … Encyclopédie Universelle
heu! — 〈Int.; bes. mitteldt.〉 (Ausruf des Erstaunens, der Überraschung) ● heu!, wo kommst du denn her? … Universal-Lexikon
heu — 2. (heu) s. m. Ancien terme de marine. Moyen vaisseau qui, pour l ordinaire, avait l arrière rond, et qui n avait qu un grand mât avec une voile extraordinaire, JAL. ÉTYMOLOGIE Flamand, hui ; holl. hulk … Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré
Heu — das; (e)s; nur Sg; geschnittenes und getrocknetes Gras, das man besonders als Futter für Vieh verwendet <Heu machen> || K : Heuernte, Heugabel, Heuhaufen, Heuschober, Heustadel || zu Heugabel Abbildung unter ↑Gabel … Langenscheidt Großwörterbuch Deutsch als Fremdsprache