Перевод: с французского на узбекский

с узбекского на французский

ferme

  • 1 ferme

    I adj.
    1. qattiq, og‘ir; mustahkam, pishiq; barqaror; un sol ferme qattiq yer; la terre ferme quruq, materik; se tenir ferme sur ses jambes oyog‘ida mustahkam turmoq
    2. mustahkam, qat'iy, ishongan, bo‘ysunmas; d'un pas ferme dadil qadam bilan; avoir la ferme intention de qattiq niyat qilmoq; soyez ferme avec lui unga nisbatan qattiq bo‘ling; être ferme sur qqch. biror narsada sabotli, matonatli bo‘lmoq
    II adv.
    1. qattiq, mustahkam; tenir ferme mustahkam turmoq
    2. uzil-kesil tamoman; acheter ferme uzilkesil kelishib olmoq
    3. kuchli, ko‘p; travailler ferme tirishib ishlamoq; s'ennuyer ferme juda zerikmoq.
    nf.
    1. ijara, yer ijarasi; prendre à ferme ijaraga olmoq
    2. ferma; xutor, xo‘jalik; acheter, louer une ferme fermani sotib olmoq, ijaraga olmoq.
    nf.archit. ferma.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > ferme

  • 2 fermé

    -ée
    adj. yopiq, yopilgan; le magasin est fermé magazin yopiq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > fermé

  • 3 annexe

    I adj. qo‘shimcha; qo‘shimcha qilingan; un bâtiment annexe qo‘shimcha qurilgan bino; un document annexe ilova; les annexes d'un rapport doklad, ma'ruzaga qo‘shimcha
    II nf.
    1. qo‘shimcha, ilova (hujjat); en annexe à -ga qo‘shimcha sifatida
    2. qo‘shimcha qurilgan bino; omborxona; l'annexe d'un hôtel mehmonxonaning qo‘shimcha binosi, korpusi; les annexes d'une ferme fermaning xo‘jalik ishlariga mo‘ljallab qurilgan binolar.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > annexe

  • 4 arçon

    nm.
    1. egarning yog‘och asosi; vider les arçons otdan yiqilmoq; être ferme dans, sur ses arçons egarda mustahkam o‘rnashib o‘ tirmoq; fig. o‘zining mustahkam fikriga ega bo‘lmoq
    2. sport. tutqich, band, dasta (gimnastika otining tutqichi) cheval d'arçons gimnastika oti.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > arçon

  • 5 clapet

    nm.
    1. klapan, qopqoq, tugmacha, til, parda
    2. tomoq, og‘iz; ferme ton clapet; tais-toi og‘zingni yop! jim bo‘l!

    Dictionnaire Français-Ouzbek > clapet

  • 6 étrier

    nm.
    1. uzangi; avoir le pied à l'étrier ketishga shay bo‘lmoq; fig. muvaffaqiyat qozonishga ishonmoq; être ferme sur ses étriers o‘z fikrida qattiq turmoq; le coup de l'étrier xayrlashish, jo‘nash oldidan ichiladigan, oxirgi qadah
    2. anat. o‘rta quloqning eshituv suyakchalaridan biri
    3. techn. skoba, qisqich halqa.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > étrier

  • 7 fille

    nf.
    1. qiz
    2. qiz bola, bo‘yi yetgan qiz; une petite fille qizcha, qizaloq
    3. xizmatkor qiz; sanitar ayol; og‘ir kasalga qarovchi ayol, hamshira; une fille de ferme batrak ayol
    4. fohisha, qari qiz.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > fille

  • 8 gueule

    nf.
    1. og‘iz, dahan, kom; bashara, aft, yuz, bet; une fine gueule ovqat shinavandasi, mazaxo‘r; avoir beaucoup de gueule tili o‘ tkir, achchiq bo‘lmoq; (ferme) ta gueule fam. jim bo‘l, og‘zingni yop!
    2. qurol og‘zi
    3. quyilish joyi, teshik joy
    4. tumshuq; bonne gueule yoqimli, istarasi issiq odam.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > gueule

  • 9 oeil

    pl. yeux nm.
    1. ko‘z; avoir de bon yeux ko‘zi o‘ tkir bo‘lmoq; s'user les yeux à lire o‘qiyverib ko‘zini xiralashtirib olmoq; maladie, médecine des yeux ko‘z kasalligi, meditsinasi; oeil de verre shisha ko‘z, sun'iy ko‘z; yeux globuleux, enfoncés, bridés bo‘rtib chiqqan, botiq, qiyiq ko‘z; lever les yeux qaramoq (boshini ko‘tarib); baisser les yeux ko‘zini olmoq (yerga qaramoq); faire les gros yeux à qqn. birovga ko‘zini olaytirib qaramoq; écarquiller les yeux ko‘zlarini baqratirib qaramoq; ouvrir l'oeil, fam. l'oeil et le bon ko‘zini ochmoq, hushyor bo‘lmoq; ne pas fermer l'oeil de nuit tuni bilan mijja qoqmaslik; fermer les yeux ko‘z yummoq (biror narsaga); je ferme les yeux sur ses mensonges men uning yolg‘onlariga ko‘z yumaman; j'irais là-bas les yeux fermés men u yerga ko‘zimni yumib ham boraman; accepter qqch. les yeux fermés biror narsaga ko‘r-ko‘rona rozi bo‘lmoq; objet visible à l'oeil nu oddiy ko‘z bilan ko‘rsa bo‘ ladigan narsa; à vu d'oeil ko‘z chamasida; regarder qqn. les yeux birovning ko‘ziga tik qaramoq; lorgner, surveiller du coin de l'oeil ko‘z qiri bilan, yashirincha qaramoq
    2. ko‘z, qarash; chercher, suivre qqn. des yeux biror kishini ko‘zi bilan qidirmoq, kuzatmoq; sous mes yeux ko‘z o‘ngimda; aux yeux de tous hamning ko‘z oldida; mauvais oeil yomon ko‘z, suq; croire au mauvais oeil yomon ko‘zga ishonmoq
    3. coup d'oeil nazar, nigoh, qarash; jeter un coup d'oeil sur le journal gazetaga ko‘z yugurtirib chiqmoq; d'ici, le coup d'oeil est très beau bu yerdan manzaraning ko‘rinishi juda go‘zal
    4. cela attire l'oeil du touriste bu narsa turistning nigohini o‘ziga tortadi; être tout yeux, tout oreilles ko‘z-quloq bo‘lmoq; n'avoir pas les yeux dans sa poche ko‘zi ko‘r bo‘lmaslik, hamma narsani ko‘rib turmoq; elle n'a d'yeux que pour son fiancé uning ko‘zi faqat kuyovida; fam. avoir, tenir qqn. à l'oeil ko‘z ostida tutmoq, ko‘zdan qochirmaslik; avoir l'oeil à tout hama narsani kuzatib turmoq; l'oeil du maître pishgan ko‘z
    5. ko‘z, nazar; voir qqch. d'un bon oeil, d'un mauvais oeil biror narsaga yaxshi, yomon ko‘z bilan qaramoq; il considère tout avec un oeil critique u hamma narsaga tanqidiy ko‘z bilan qaraydi; tout cela n'avait aucun intérêt à ses yeux uning nazarida buning hamasining hech qanday qizig‘i yo‘q edi; loc. tourner de l'oeil ko‘zi tepasiga bitib qolmoq, esi og‘ ib qolmoq; je m'en bats l'oeil men uni nazarimga ham ilmayman; entre quat'z'yeux yakkama-yakka, yolg‘iz; adv.loc.fam. à l'oeil bekorga, tekinga; j'ai pu entrer à l'oeil au cinéma men kinoga tekinga kiraoldim; fam. non oeil! ko‘z ko‘rib, quloq eshitmagan, ishonmayman, yo‘q; oeil électrique fotoelement
    6. ko‘z; oeil d'une aiguille ignaning ko‘zi; les yeux du bouillon qaynatmaning ustidagi mayda yog‘lar
    7. yangi kurtak.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > oeil

  • 10 parvenir

    vi.
    1. yetib bormoq, kelmoq, yetib olmoq, yetmoq; après deux heures de marche, nous sommes parvenus à la ferme ikki soat yo‘l yurganimizdan so‘ng, biz fermaga yetib keldik
    2. yetib bormoq, yetib kelmoq, tegmoq (narsa); ma lettre vous est-elle parvenue? mening xatim sizga yetib bordimi? la bruit de la rue lui parvenait à peine ko‘chaning shovqini unga arang yetib kelardi
    3. erishmoq, yetmoq, yetishmoq; il est enfin parvenu à ses fins, à ce qu'il voulait nihoyat u o‘zi xohlagan nihoyaga erishdi; parvenir à +inf qila olmoq, erishmoq, muyassar bo‘lmoq; je ne parviens pas à le voir men uni ko‘ra olmayapman; je ne parviens pas à le convaincre men uni ishontira olmayapman
    4. yetmoq, yetishmoq, -gacha yashamoq; parvenir à un âge avancé ulug‘ yoshga yetishmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > parvenir

  • 11 pendre

    I vi.
    1. osilib turmoq, ilinib turmoq; des jambons pendaient au plafond de la ferme dudlangan cho‘chqa go‘shtlari fermaning shiftida osig‘liq turar edi; laisser pendre ses bras, ses jambes qo‘llarini, oyoqlarini osiltirmoq
    2. osilib tushmoq, solinmoq, solinib turmoq
    3. fam. ça lui pend au nez u o‘zini jar yoqasiga olib borib qo‘ydi
    II vt.
    1. osmoq, ilmoq, osib, ilib qo‘ymoq; du linge pendu aux fenêtres derazaga osib qo‘yilgan kirlar; être pendu, ue osilib, yopishib olgan bo‘lmoq; il est tout le temps pendu au téléphone u har doim telefonga yopishib olgan
    2. osmoq, osib o‘ldirmoq; dire pis que pendre o‘ldirgandan battar haqorat qilmoq; fam. qu'il aille se faire pendre ailleurs kuchala yegan joyiga borib tirishsin; je veux être pendu si o‘lay agar; loc. avoir la langue bien pendue gapdon, mahmadona bo‘lmoq
    III se pendre vpr.
    1. osilib turmoq; se pendre par les mains à une barre fixe mustahkam qoyaga qo‘li bilan osilib turmoq
    2. o‘zini osmoq, o‘zini osib o‘ldirmoq; il s'est pendu par désespoir u umidsizlikdan o‘zini osib qo‘ydi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pendre

  • 12 pied

    nm.
    1. oyoq (oyoqning oshiqdan pastki qismi); doigts de pied oyoq barmoqlari; pied plat yassi oyoqlik; se fouler le pied oyog‘ini chiqarib olmoq; loc. être pieds nus, nu-pieds oyoqyalang, yalangoyoq bo‘lmoq; passer une rivière à pied sec daryodan oyog‘ini ho‘l qilmay o‘ tmoq; de pied en cap boshdan oyoq; mettre pied à terre tushmoq; avoir un pied dans la tombe bir oyog‘i yerda, bir oyog‘i go‘rda bo‘lmoq; coup de pied tepki; recevoir un coup de pied tepki yemoq; loc.fam. tu es bête comme tes pieds o‘lgiday ahmoqsan; j'ai joué comme un pied men juda yomon chaldim; marcher sur les pieds de qqn. birovga hurmatsizlik qilmoq; casser les pieds (de, à qqn) birovga mijg‘ovlik qilmoq; ça te fera les pieds bu senga yaxshigina dars bo‘ladi; mettre les pieds dans le plat ishni pachavasini chiqarmoq; je n'y ai jamais mis les pieds men u yerga oyoq ham bosmaganman; il s'est levé du pied gauche u chap yoni bilan turibdi; pieds et poings liés oyoq-qo‘li bog‘langan; faire des pieds et des mains pour + inf. biror narsa qilish uchun kuyib pishmoq; attendre qqn. de pied ferme biror kishini dadillik bilan kutmoq; au pied levé tayyorgarliksiz
    2. loc. (sur, à, en) sur ses pieds, sur un pied oyoqda, tik turib; retomber sur ses pieds qiyin ahvoldan manfaat bilan chiqib olmoq; sur pied oyoqda; dès cinq heures, il est sur pied soat beshdan beri, u oyoqda; mettre sur pied une entreprise korxonani oyoqqa turg‘izmoq; à pied piyoda; allons-y à pied piyoda ketdik; course à pied yugurish; il a été mis à pied u ishdan haydalgan, bo‘shatilgan edi; à pieds joints juft oyoqlab; en pied bor bo‘yicha; un portrait en pied bor bo‘yicha chizilgan rasm; aux pieds de qqn. birovning oldida (egilib, bukilib); se jeter, tomber aux pieds de qqn. birovning oyog‘iga yiqilmoq, bosh urmoq, yolvormoq
    3. loc. avoir pied suvni bo‘ylaganda oyog‘i yerga tegib turmoqlik; perdre pied oyog‘i yerga yetmaslik; lâcher pied yon bermoq, chekinmoq
    4. avoir bon pied, bon oeil hali bardam bo‘lmoq; pied à pied qadam-baqadam
    5. oyoq, oyoq tomoni, poya, etak, tag, pastki qism; le pied et la tête d'un lit karavotning bosh va oyoq tomoni; caler le pied d'une échelle narvonning oyog‘ini mahkam joylamoq; le pied du mur devorning tagi, pastki qismi; la maison est au pied de la colline uy tepalikning tagida, etagida; typogr. le pied d'une lettre literaning pastki qismi, asosi; loc. être à pied du mur burchakka qisib qo‘yilgan bo‘ lmoq, biror narsa qilishga majbur qilib qo‘yilgan bo‘ lmoq; être au PIED-À-TERRE PIGEON pied d'oeuvre ishning oldida bo‘lmoq; fruits vendus sur pied daraxtning shoxida, terilmasdan burun sotilgan meva
    6. tuyoq (qassobxonalarda sotiladigan qismi); pieds de veau, de mouton, de porc buzoq, qo‘y, cho‘chqa tuyog‘i
    7. band, dasta, shoxcha, poya; pied de vigne tok, tok zangi; des pieds de salade salatning bandlari
    8. oyoq, poya; un verre à pied rumka; pied de table stolning oyog‘ i; fig. prendre son pied o‘rnashib olmoq
    9. fut (0,324 mga teng uzunlik o‘lchovi); loc.fig. il aurait voulu être (à) cent pieds sous terre u yer yorilmadiyu, yerga kirib ketmadi; vx. il tirait un nez d'un pied de long u umidsizlikka tushgan va xijolat bo‘lib qolgan edi
    10. anglo-saksonlarda uzunlik o‘lchovi; miliya (0,3048 m); aeronavtikada xalqaro balandlik o‘lchovi; l'avion vole à 10 000 pieds samolyot 10 000 milya balandlikda uchmoqda
    11. au pied de la lettre so‘zma-so‘z, aynan; prendre son pied maza, huzur qilmoq, rohatlanmoq; quel pied! maza, rohat! c'est le pied bu juda maza
    12. sur (le, un) pied -day, darajasida; être traité, reçu sur le pied de -day, darajasida muomala qilinmoq, qabul qilinmoq; sur un pied d'égalité bir xil darajada, teng; armée sur le pied de guerre jangovor shtatdagi armiya; au petit pied qisqa, qulochkashlamay
    13. pied à coulisse qalinlik va diametrni o‘lchaydigan asbob
    14. poét. turoq; les pieds d'un vers latin lotin tilidagi she'rning turog‘i.
    bot.adj. maymoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pied

  • 13 pour

    I conj.
    1. uchun, evaziga, o‘rniga; je l'ai eu pour rien, pour une bouchée de pain men buni arzimagan narsa evaziga, bir tishlam non evaziga oldim; fam. pour pas un rond suv tekinga; il en a été pour son argent, pour ses frais. u ikki qo‘lini burniga tiqib qolaverdi; prendre, dire un mot pour un autre bir so‘zning o‘rniga boshqa birini olmoq, ishlatmoq; elle l'a pris pour son frère. u uni o‘zining akasi deb o‘ylayapti; dans un an, jour pour jour bir yildan so‘ng, kun-bakun; elle lui ressemblait trait pour trait. u unga aynan o‘xshaydi, u uning huddi o‘zi
    2. mourir pour mourir, autant que ce soit de mort subite. o‘lmoq kerak, hattoki bu kutilmagan o‘lim bo‘lsa ham
    3. uchun, sifatida; avoir la liberté pour principe prinsip uchun ozodlikka ega bo‘lmoq; prendre pour époux kuyovlikka olmoq; avoir M. Durand pour professeur janobi Duranni o‘ziga o‘qituvchilikka olmoq; il les a pour élèves ular uning o‘quvchilari; elle passe pour folle. uni ahmoq deb hisoblashadi; pour le moins eng kamida, hech bo‘lmaganda; loc.fam. pour de bon tufayli, sababli; fam. pour de vrai haqiqatda, aslida
    4. o‘rniga, uchun; payer pour qqn. biror kishi uchun, o‘rniga to‘lamoq
    5. loc. en tout et pour tout faqatgina, yolg‘izgina
    6. pour moi, je pense que men esa, men o‘ylaymanki; pour ma part o‘z tomonimdan, men esa; pour ce qui est de -ga kelsak, -ga kelganda, -ning haqida; pour un artiste, c'est un artiste! mana sizga artist!
    7. biror kishiga kelganda, uchun; elle est tout pour moi. u mening bor-yo‘g‘im; ce n'est un secret pour personne. bu hech kim uchun sir emas
    8. partir pour le Japon Yaponiyaga jo‘namoq; les voyageurs pour Lyon Lionga ketayotgan sayohatchilar
    9. c'est pour ce soir. bu shu kecha uchun; pour six mois olti oyga; pour le moment shu zahotiyoq; pour quand? qachonga? pour dans huit jours bir haftaga; fam. alors c'est pour aujourd'hui ou pour demain? xo‘sh bugunmi, ertagami? pour une fois, pour cette fois je te pardonne bir safar, bu safar men seni kechiraman; pour le coup bu safar
    10. c'est pour vous bu sizga, siz uchun; film pour adultes kattalar uchun film; ellipt.fam. c'est fait pour bu shuning uchun ataylab qilingan; médicament pour la grippe gripga qarshi dori; s'est pour son bien bu o‘zining foydasi uchun; pour le cas où holda, -ga (-ka, -qa); nisbatan; sa haine pour lui. unga nafrati; tant mieux, tant pis pour lui o‘ziga yaxshi, o‘ziga yomon; prier pour qqn. birov uchun duo qilmoq; chacun pour soi har kim o‘ziga; être pour tarafdori bo‘lmoq; je suis pour cette décision. men bu qaror tarafdoriman; je suis pour men tarafdorman
    11. pour +inf biror narsa qilish uchun; faire l'impossible pour réussir erishish uchun iloji yo‘q narsani qilmoq; travailler pour vivre yashash uchun ishlamoq; pour quoi faire? nima qilish uchun? loc.fam. ce n'est pas pour dire, mais il a du culot. gap yo‘q, u haqiqatdan ham yuzsiz; c'est pour rire bu kulish uchun
    12. pour que uchun; il faudra du temps pour que cela réussisse. bunga erishish uchun vaqt kerak; iron. c'est ça, laisse ton portemonnaie sur la table pour qu'on te le vole! xuddi shunday, karmoningni stol ustida qoldir, uni o‘g‘irlab ketishsin! pour que … ne pas masin deb; il ferma les fenêtres pour que la chaleur ne sorte pas. Issiq chiqib ketmasin deb, u derazalarni yopti
    13. pour son malheur, il a cédé. o‘zining boshiga balo qilib u yon berdi; pour réussir il a besoin d'être plus sûr de lui muvaffaqiyat qozonish uchun u o‘ziga yana ham ishonganroq bo‘lishi kerak; ce projet n'est pas pour me déplaire bu reja menga yoqmasligi uchun emas
    14. assez trop … pour que -sin deb, uchun, -sin uchun yetarli, ortiqcha; j'ai assez insisté pour qu'il vienne. men uni kelsin deb juda harakat qildim. il faut, il suffit … pour que uchun kerak, yetarli; il suffit que j'en parle pour que ça n'arrive pas. buning yuz bermasligi uchun mening bu haqda gapirishimning o‘ziyoq kifoya
    15. sababli, tufayli; on l'admire pour ses qualités uning yaxshi sifatlari uchun uni hurmat qiladilar; il a été puni pour ses mensonges. u yolg‘onchiligi uchun jazo olgan edi; pour un oui, pour un non. har qanday holda; pour sa peine o‘zining boshiga; pour quoi? pour quelle raison? nega? nima sababdan? le magasin est fermé pour cause de maladie. kasallik sababli magazin yopiq; et pour cause! yaqqol sabablarga ko‘ra!
    16. il a été puni pour avoir menti. aldaganligi uchun u jazolanadi
    17. litt. agar-ki, bo‘lsa ham, qaramay; pour intelligent qu'il soit, il ne réussira pas sans travail. dono bo‘lsa ham u mehnatsiz erisholmaydi; pour peu que ozgina, agar-ki ozgina bo‘lsa; pour autant que imkoni, iloji boricha
    18. pour être riche, ils n'en sont pas plus heureux (en sont-ils plus heureux) boy bo‘lishlariga qaramay, ular bundan umuman baxtli emas
    II nm.inv. passer, considérer le pour et le contre yaxshi va yomon tomonlarini taroziga solib ko‘rmoq, ko‘rib chiqmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pour

  • 14 prolongement

    nm.
    1. davom ettirish, cho‘zish, yetkazish, uzaytirish (makonda); le prolongement de la route jusqu'à la ferme yo‘lni fermagacha yetkazish
    2. dans le prolongement de bo‘ylab, cho‘zilgan tomonga qarab; tendez les bras dans le prolongement du corps qo‘llaringizni tanangiz bo‘ylab uzating
    3. oqibat, natija; cette affaire a eu des prolongements politiques bu ish siyosiy oqibatga ega bo‘ldi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > prolongement

  • 15 prudent

    -ente
    adj.
    1. ehtiyotkor, ehtiyotkorlik bilan ish tutadigan; soyez prudents, ne roulez pas trop vite ehtiyot bo‘ling, tez haydamang
    2. ishonarli, ma'qul, ehtiyotkor; ferme la porte à clé, c'est plus prudent PRUD'HOMME PUCELAGE eshikni qulflab qo‘y, bu ishonarliroq; ce n'est pas très prudent de traverser en dehors des passages pour piétons piyodalar o‘ tadigan joydan tashqarida yo‘lni kesib o‘tish ehtiyotsizlikdir.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > prudent

  • 16 remise

    nf. qayta qo‘yish
    1. remise en joyiga qo‘yish, o‘z joyiga qo‘yish; la remise en marche yurgizib yuborish; la remise en ordre (de qqch) tartibga, oldingi holiga keltirish; une remise en jeu to‘pni o‘yinga kiritish; un remise en question masalani qayta qo‘yish, qayta ko‘rib chiqish
    2. topshirish, egasiga olib borib berish, tarqatish; la remise d'un colis à son destinataire posilkani o‘z egasiga topshirish; remise des prix aux lauréats mukofotlarni laureatlarga topshirish
    3. kechish; remise de dette qarzdan kechish
    4. narxni pasaytirish, bir qismidan kechish, qisqartirish; faire, consentir une remise à qqn. biror kishiga narxni pasaytirib berish, pasaytirishga rozi bo‘lish; remise de peine qamoq jazosini qisqartirish.
    nf. omborxona, garaj; les remises d'une ferme fermaning omborxonalari.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > remise

  • 17 roc

    nm.
    1. litt. qoya; loc. un homme dur, ferme comme un roc qoyaday mustahkam odam; solide comme un roc qoyaday mustahkam
    2. qoyatosh, xarsang; corniche taillée dans le roc xarsangtoshlarni yo‘nib ishlangan yo‘l.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > roc

  • 18 valet

    nm.
    1. vieilli xizmatkor, malay, qarol, g‘ulom; mulozim, yollanma ishchi; valet de ferme batrak; valet d'écurie otboqar; valet de chien, de meute itboqar; prov. les bons maîtres font les bons valets eshagiga yarasha tushovi
    2. vx. sayis, otboqar (biror amlakdor xizmatidagi)
    3. valet (qarta o‘yini); valet de pique valet qarg‘a
    4. fig. laganbardor, xushomadgo‘y, malay
    5. valet de nuit kiyim ilgich.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > valet

См. также в других словарях:

  • ferme — 1. (fèr m ) adj. 1°   Qui a de la consistance, de la dureté, par opposition à mou. Un terrain ferme. Un gâteau de pâte ferme. Ce poisson a la chair ferme. •   Comme les os se rendent plus fermes dans les endroits des ruptures, BOSSUET Sermons,… …   Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré

  • fermé — fermé, ée (fèr mé, mée) part. passé. 1°   Rendu ferme, fixe (ce qui est le sens propre).    Terme de vénerie. Les gros cerfs ont les pinces fermées, c est à dire serrées l une contre l autre, quand ils vont d assurance.    Terme de grammaire. É… …   Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré

  • Ferme — [fɛrm] die; , n [...mən] <aus gleichbed. fr. ferme, eigtl. »Pachtvertrag«, zu fermer »schließen, bindend vereinbaren«, dies aus lat. firmare »festmachen«> [Bauern]hof, Pachtgut (in Frankreich) …   Das große Fremdwörterbuch

  • Ferme — (franz., spr. ferm ), Meierei, Pachtung, Pachtvertrag; Fermes (du roi), in Frankreich ehedem die königlichen Finanzpachten, das Finanzpachtamt …   Meyers Großes Konversations-Lexikon

  • Ferme — (frz., spr. ferm), Meierei, Pachthof; Pachtvertrag …   Kleines Konversations-Lexikon

  • fermé — FERMÉ: Toujours précédé de hermétiquement …   Dictionnaire des idées reçues

  • fermé — Fermé, [ferm]ée. part. Il a les significations de son verbe …   Dictionnaire de l'Académie française

  • ferme — 1. ferme [ fɛrm ] adj. et adv. • ferm masc. v. 1180; ferme XIIIe pour les deux genres, d apr. le fém.; lat. firmus I ♦ Adj. 1 ♦ Qui a de la consistance, qui se tient, sans être très dur. ⇒ compact, consistant, résistant. Poisson à chair ferme. «… …   Encyclopédie Universelle

  • fermé — 1. ferme [ fɛrm ] adj. et adv. • ferm masc. v. 1180; ferme XIIIe pour les deux genres, d apr. le fém.; lat. firmus I ♦ Adj. 1 ♦ Qui a de la consistance, qui se tient, sans être très dur. ⇒ compact, consistant, résistant. Poisson à chair ferme. «… …   Encyclopédie Universelle

  • FERME — adj. des deux genres Qui tient fixement. Ce plancher est ferme. La cloison n est guère ferme. La durée du froid a rendu la glace très ferme.   Il signifie aussi, Qui se tient fixement sans chanceler, sans reculer, sans s ébranler. Être ferme à… …   Dictionnaire de l'Academie Francaise, 7eme edition (1835)

  • ferme — I. FERME. adj. de tout genre. Qui tient fixement à quelque chose, Le plancher est ferme. la cloison n est guere ferme. Il sign. aussi Qui se tient fixement, sans chanceller, sans reculer, sans s esbranler. Estre ferme à cheval. tenir le corps… …   Dictionnaire de l'Académie française

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»