-
1 trois
adj.nm. uch. -
2 trois-mâts
adj. uch machtali kema. -
3 mois
nm.inv.1. oy; une fin de mois oyning oxiri; période de trois, de six mois chorak (uch oylik), semestr (olti oylik)2. bir oy; dans un mois et un jour bir oyu bir kundan so‘ng3. oylik; oyiga to‘lanadigan pul; il touche le treizième mois u o‘n uchinchi oylikni olayapti; tu dois trois mois de loyer sen uch oylik ijarani to‘lashing kerak. -
4 reprise
nf.1. olish, qaytarib olish2. qaytadan qilish, qaytadan boshlash; la reprise des hostilités dushmanlikni qayta boshlash; la reprise des cours darslarning qayta boshlanishi; reprise d'une pièce de théàtre spektaklning qayta qo‘yilishi; loc. à deux, trois, plusieurs reprises ikki, uch, ko‘p marta, ko‘p bor3. ajratilgan vaqt (raund); combat en trois reprises uch raundli jang4. qayta, yana jonlanib ketish, yurishib ketish, yuksalish; la reprise des affaires ishlarning yana yurishib ketishi.nf. tikish, tuzatish, yamash; faire des reprises à un pantalon shimni tuzatish. -
5 acte
nm.1. akt, biror ayrim harakat, ish, voqea, hodisa; acte de bravoure dadil harakat, jasorat2. faire acte de namoyon qilmoq, ko‘rsatmoq, harakat qilmoq; faire acte d'autorité huquqidan foydalanmoq; dadil harakat qilmoq.nm.1. akt, rasmiy hujjat; acte de naissance tug‘ilganlik haqida guvohnoma2. pl. bayonnomalar to‘plami.nm.1. th. parda; une pièce en trois actes uch pardali pyesa2. og‘ir, jiddiy, fojeali davrning bir bo‘lagi, qismi; le dernier acte de la guerre urushning hal qiluvchi davri. -
6 adjuger
I vt.1. bermoq, berishga qaror qilmoq, belgilanmoq (mukofot); adjuger une récompense à qqn. biror kishiga mukofot bermoq2. auksion, ochiq savdo yo‘li bilan sotmoq; pudratga berish; une fois, deux fois, trois fois, adjugé! bir, ikki, uch, sotildi!II s'adjuger vpr. o‘zlashtirmoq, egallamoq, o‘ziniki qilib olmoq. -
7 aliquote
I adj.math. karrali, qoldiqsiz bo‘linadigan; trois est une partie aliquote de douze uch o‘n ikkining qoldiqsiz bo‘luvchisidirII nf. karrali sonlar. -
8 avant
I prép.1. -gacha, -ga qadar, -dan oldin, burun, avval, ilgari (vaqt); avant la guerre urushgacha, urushga qadar, urushdan avval; avant cela il était étudiant bundan avval u talaba edi; avant son départ jo‘nab ketishidan avval; avant qu'il (ne) parte jo‘nashidan oldin; avant de partir jo‘nashidan avval2. oldida, oldiga, oldinga; oldinda, -ga yetmasdan, -ga yetmay; (makon, joy); arrêtez-vous avant le carrefour chorrahaga yetmay to‘xtang; passer avant les autres boshqalardan oldinda o‘tingII adv.1. -guncha, -gunga qadar; oldin, ilgari, avval; dastlab, dastavval (vaqt); avant il habitait Leningrad avval u Leningradda yashardi; peu de temps avant bundan avval, bunga qadar; trois jours avant uch kun avval2. yuqori, yuqorida, yuqoriga3. en avant olg‘a (harakatni bildiradi); oldinda (joyni bildiradi); en avant, marche! olg‘a! marcher en avant oldinda yurmoq; fig. mettre qqch. en avant biror narsadan dalil sifatida foydalanmoq; mettre qqn. en avant bir kishining panohida, homiyligida bo‘lmoq.I nm.1. old, old tomon; l'avant d'un bateau kemaning old tomoni; d'avant avvalgi, o‘tgan; l'année d'avant o‘ tgan yili2. sport. hujumchi; la ligne des avants hujum chizig‘i3. mil. oldingi marra, oldingi chizig‘i (frontning)II adj.inv. oldingi, oldindagi, oldidagi; la roue avant oldingi g‘ildirak. -
9 brave
I adj.1. jasur, botir, mard; homme brave jasur odam2. halol, pok; brave homme halol odamII nm. botir, dovyurak, mard odam; fam. un brave à trois poiles jasur odam. -
10 cent
I adj.1. yuz; je lui ai dit cent fois men unga ko‘p marta, yuz marta aytdim2. yuzli, yuzinchi; page cent yuzinchi betII nm.1. yuzta; trois cent uch yuzta2. sent (dollarning yuzdan biri). -
11 coup
nm.1. urish, zarba, turtish, urilish, itarish, tepki, tepib yuborish; foot. coup de pied tepki; coup bien placé, coup bien ajusté aniq zarba; coup au but darvozaga to‘p tepish; coup d'envoi birinchi tepish; coup franc direct jarima tepish; coup franc indirect erkin to‘p tepish (tennisda); coup de pied à la lune charxpalak bo‘lib suvga sakrash; porter un coup zarba bermoq; sans coup férir kurashsiz, qarshiliksiz; coup dur noxushlik, ko‘ngilsizlik, falokat; coup de Jarnac xiyonat, xiyonatkorlik; faire les quatre cents coups ortiqchalikka berilmoq, aysh-ishrat qilmoq, ichkilikbozlik qilmoq, noma'qulchilik, nojo‘ya ish qilmoq; faire coup double bir o‘q bilan ikki quyonni urmoq; loc.adv. après coup keyinchalik, kechroq, juda kech; à coup sûr albatta, shubhasiz, muqarrar; tout à coup to‘satdan, dabduristdan, qo‘qqisdan, daf'atdan, bexosdan, banogoh, ittifoqo; loc.prép. à coup de yordami, vositasi bilan, orqali, yordamida; sous le coup de ta'sirida, ta'siri ostida2. taqillatish, chertish, urish, chiqillash; frapper les trois coups pardani ko‘ tarishga ishora qilmoq (Fransiyada); sur le coup de minuit rosa yarim tunda3. ish, harakat, muomala, qiliq, voqea, hodisa, yurish, yo‘l, siljish, ko‘chish; coup de génie iste'dodli yurish; coup d'Etat davlat to‘ntarilishi; coup de force zo‘ravonlik ishi, to‘ntarish, fitna, suiqasd; mil. katta kuchlar bilan zarba berish; coup d'éclat muvaffaqiyat, yutuq, g‘alaba; coup d'essai boshlang‘ ich tajriba; coup monté oldindan tayyorlangan hiylanayrang; bon coup xayrli ish, jasort, dovyurak yurish; mauvais coup nojo‘ya, chakki, xunuk ish, jinoyat; faire son coup o‘z ishini qilmoq; le coup était fait ish bitdi, bo‘lar ish bo‘ldi; être dans le coup xabardor bo‘lmoq, bilmoq; manquer son coup muvaffaqiyatsizlikka uchramoq; monter un coup à qqn. aldamoq, pand bermoq, aldab ketmoq; ce sont là de ses coups bu uning nayranglari, qiliqlari; à coup d'hommes jonli kuch bilan4. coup, coup de feu o‘q uzish, otish; coup de fusil miltiq otish, miltiqdan o‘q uzish; fig. benihoya katta, cheksiz, haddan tashqari hisob-kitob (restoranda); tir coup par coup yakka otishma, bir-bir otadigan otishma; coup de canon to‘p otish; coup long uchib o‘ tib ketish; coup court uchib yetib bormaslik; coup fusant portlash5. xuruj, tutish, bostirib kelish, hayajon; être aux cent coups katta tashvish, hayajonda bo‘lmoq6. ho‘plam, yutish, qultum, yutim; à boire un coup de trop ortiqcha ichmoq7. marta, yo‘la, karra, bor, topqir, daf'a, qatla, maxal, gal, safar, vaqt; deux coups ikki safar; en deux coups ikki martada; loc.adv. en un coup, d'un seul coup bir martada, bir galda, bir yutishda; du premier coup bir yo‘la; encore un coup yana bir bor; pour le coup bu gal, safar; pour le coup c'est ridicule manabu juda kulgili; coup sur coup ketma-ket, qatorasiga, bir yo‘la, birvaraqayiga, to‘xtamasdan, muntazam ravishda, takrorlanib; du même coup birga, hamjihat bo‘lib, bir yoqadan bosh chiqarib; tout d'un coup birdaniga; à tout coup har safar, gal; sur le coup darhol, darrov, shu onda, shu zahoti; coup de vent shamolning birdan kuchayishi, qattiq, shiddatli shamol, bo‘ron, qasir-qusur; en coup de vent jadal, tez, shiddat bilan, ildam; coup de mer qattiq shamol; coup de soleil issiq urish; coup de tonnerre chaqmoq qasur-qusuri; coup de foudre yashin urishi; fig. bir qarashda muhabbat; coup de sang miyaga qon quyilish; coup de grisou kon gazlarining portlashi; coup de bec don cho‘qish; fig. coup de langue, coup de dent, coup de bec achchiq, istehzoli hazil, g‘iybat, fisq-fasod, chaynash, fisq-fujur; coup d'épingle to‘g‘nog‘ichni tiqib olish; fig. achchiq so‘z, piching, kesatiq, luqma; coup de gueule qo‘pol; do‘q, po‘pisa, dag‘dag‘a, baqiriq, jerkish, so‘kish, so‘kinish; coup de main dadil, tashabbus, yordam, bostirib borish, fitna, davlatni o‘zgartirish uchun xuruj, urinish, mil. jangovor qidiruv; donner un coup de main yordam bermoq; tenter un coup de main do‘q urmoq, qo‘l siltamoq; effectuer un coup de main bostirib bormoq; coup de collier zo‘r berish, tirishish, kuch; donner un coup de collier bor kuchini yig‘moq; coup de reins son, tos harakati; coup d'épaule yordam berish; coup d'oeil qarash, dunyo qarash, ko‘z tashlash, boqish, nazar, nigoh; coup de tête o‘ylamay qilingan ish; coup de dé, coup de fortune voqea, hodisa, hol, tasodif; coup de chapeau, coup de bonnet salomlashish, salom berish; pl.fig. xushomadgo‘ylik, laganbrdorlik; donner un coup de balai, de brosse yengil yelpi supirmoq, shchotka bilan tozalamoq; donner un coup de peigne taramoq; fig. koyimoq, tanbeh bermoq; coup de sifflet hushtak chalish; coup de sirène gudok qichqirig‘i; coup de crosse miltiq tepishi (orqaga urishi); coup de sonde qidiruv, tekshirish, davolash, tozalash; coup de frein tormoz berish, to‘xtatish; coup de téléphone telefon, qo‘ng‘iroq; coup de Bourse muvaffaqiyatli birja, ulgirji savdo bitimi; coup de théâtre kutilmagan yechim. -
12 de
prép.I -da, -dan, -ning; II.1. ob'ekt harakati yoki jo‘nalishini ko‘rsatadi; se souvenir de qqn. kimnidir eslamoq2. izohni ifodalaydi; le mot de liberté ozodlik, erk so‘zi3. kesimning ot qismi; traiter qqn. de menteur aldoqchi deb muomala qilmoq4. infinitivdan, fe'lning noaniq formasidan oldin; c'est à nous d'y aller u yerga borish bizning navbatimiz5. ravish, sifatdosh va sifatdan oldin; cinq minutes de plus besh minut oldin, ko‘p; nous avons trois jours de libres; biz uch kun bo‘shmiz.-du, de la, desarg. partitifs1. aniq otdan oldin; boire du vin vino ichmoq2. sanab bo‘ladigan aniq otdan oldin; manger du lapin quyon go‘shti yemoq3. mavhum otdan oldin; jouer de la musique musiqa chalmoq4. sifatdan oldin. -
13 délai
nm.1. kechiktirish, keyinga surish, cho‘zish, kechikish, orqaga sudrash, imillash; sans délai darrov, darhol, o‘sha onda, tez, kechiktirmay; obtenir un délai muhlat olmoq2. muhlat, muddat, fursat, davr, vaqt; délai prescrit maxfiy muddat; délai franc sof fursat; délai de faveur imtiyozli muddat; délai d'assignation sudga chaqiriq vaqti; délai de résidence yashash muddati; tenir les délais chidamoq, vaqtida tayyorlamoq; avant le délai vaqtidan ilgari, oldin; dans un délai de trois semaines uch soatlik fursatda; à bref délai qisqa muddatda, tezda. -
14 demi
-ieI adj. yarim, yarmisi; deux heure et demie soat ikki yarim; un kilo et demi bir yarim kilo; trois journées et demi uch yarim kunII adv. yarmi, yarmisi, yarim baravar, yarimtasi; demi nu yarmisi ochiq, yalong‘ochIII n.1. yarim, yarimta, nim, nimta, narsaning yarmi; à demi loc.adv. yarmiga, yarim baravar, qisman2. nm. yarimta, pivo quyiladigan stakan va o‘shancha pivo (odatda yarim litr hajmda bo‘lgan, hozirda chorak litr)3. nf. yarim soat; la demie vient de sonner hozirgina yarim soatga bong urdi4. n. metis. -
15 depuis
prép.1. -dan, -dan boshlab, oldidan (joy, o‘rin); depuis Paris jusqu'à Marseille Parijdan Marselgacha;: travailler depuis quatre heures soat 4 dan ishlamoq; je ne l'ai pas vu depuis son départ uni jo‘nab ketganidan buyon, beri ko‘rganim yo‘q; être malade depuis deux jours ikki kundan beri o‘zini kasal, betob his qilmoq; depuis trois ans il a fait des progrès uch yilda u muvaffaqiyatga erishdi; depuis peu yaqindan beri, yaqinda; depuis longtemps uzoq zamonlardan beri, allaqachon; depuis toujours hamma vaqt; depuis quand? qachondan buyon, beri? anchadan berimi2. keyin, so‘ng, so‘ngra, keyinchalik, keyinroq, bir qancha vaqt o‘tgach, shu paytdan beri, natijada; je ne l'ai pas vu depuis men uni shu paytdan beri ko‘rmadim; loc.conj. depuis que -dan keyin, so‘ng; depuis que vous êtes ici rien n'a changé shu yerda bo‘lganingizdan beri hech narsa o‘zgarmadi. -
16 deux
I adj.1. ikki, ikkita; à deux pas d'ici bu yerdan ikki qadam; tous (les) deux ikkov, ikkovlon, ikki kishi bo‘lib, ikki kishilashib, ikki kishi, ikki ovora; ikkisi, ikkalovi, ikkalasi, ikkovi ham, har ikkisi; deux à deux ikkitaikkita bo‘ lib, juft-juft bo‘lib; de deux en deux ikkitadan keyin; en deux ikkiga, baravar bo‘lib; en deux temps ikki qabul qilishda, tez, tezda; deux fois rien oson, yengil, hech gap emas, behuda, bo‘lmag‘ur gap; prov. promettre et tenir sont deux choses hech narsaga arzimaydi, holva degan bilan og‘iz chuchimaydi2. ikkinchi; page deux ikkinchi bet; numéro deux ikkinchi nomerII nm.1. ikki (son), ikki (baho, qarta o‘yinida); jamais deux sans trois ota xudo, o‘g‘il xudo va muqaddas ruxdan iborat yagona xudo; piquer les deux otni qistovga olmoq, qochib ketmoq; en moins de deux fam. birdan, tezda, juda tez, bir daqiqada, zumda, onda; entre les deux u ham emas, bu ham emas, ora yo‘lda, o‘rtacha, o‘rta-miyona; cela est clair comme deux et deux font quatre ikki karra ikki to‘rtday ravshan, aniq2. ikkinchi sana; le deux mai ikkinchi may(da)3. ikkovlon (poyga qayig‘i); deux rameurs de couple juft ikkiliklar4. (le deux) (teatrda) ikkinchi akt (oraliq). -
17 dimension
nf.1. kattalik, katta-kichiklik, o‘lcham; hajm, o‘lchov, miqyos; pl. katta tashqi o‘lchamlar, gabaritlar2. o‘lchash, o‘lchov; les trois dimensions math. uch o‘lchov (uzunlik, kenglik, balandlik)3. muhimlik, ahamiyatlilik, ahamiyat; prendre ses dimensions fam. hamma ehtiyot choralari ko‘rib qo‘yilmoq. -
18 durant
prép. davomida, ichida, oralig‘ida, mobaynida; une heure durant bir soat davomida, butun bir soat; rester durant trois jours uch kun bo‘lmoq, uch kun maboynida bo‘lmoq; il peina durant toute sa vie u butun umrida, hayotida qattiq mehnat qilib keldi; sa vie durant bir umr, butun umri mobaynida. -
19 en
prép.1. en ville shaharda; vivre en France Fransiyada yashamoq; de maison en maison uydan-uyga; de main en main qo‘ldan-qo‘lga2. en hiver qishda; en 1997 1997-yilda3. en trois heures uch soatda, uch soat ichida; en une minute bir minutda; de temps en temps vaqti-vaqti bilan; har zamonda4. une chaise en bois yog‘och kursi5. sentier en pente qiya so‘qmoq; un canal en construction qurilayotgan kanal; la télévision en couleurs rangli televizor; un pommier en fleur gullagan olma6. compter en français fransuzcha sanamoq; écrire en quelques mots bir nechta so‘z bilan yozmoq; traiter en enfant bolalarcha muomala qilmoq; parler en étourdi o‘ylamay gapirmoq; chanter en français fransuzcha kuylamoq; en frère akalarcha7. en vain bekorga, behudaga; en commun birgalikda, birgalashib8. en dépit de xilof ravishda; en vue de sababli, sababdan, boisdan; -gani uchun, sababli; nazarda tutib, e' tiborga olib; en raison de -ga muvofiq, -ga ko‘ra, binoan9. gérondif hosil qi lishda qo‘llaniladi: en parlant gapira turib, gapirib; en souriant kulib turib, kulib.adv. u yerdan, o‘sha joydan, tomondan, yoqdan; il en sort u yoqdan chiqayapti; j'en viens o‘sha joydan kelyapman.pron.1. de predlogi bilan qo‘llangan ot o‘rnida ishlatiladi il se rend à Paris, moi, j'en viens u Parijga jo‘nab ketyapti, men esa u yerdan qaytib kelyapman; il avait une règle, il en frappait la table uning chizg‘ichi bor edi, u bilan stolga urdi; je connais Paris, j'en admire les musées men Parijni bilaman, men uning muzeylaridan zavqlanaman; ce roman m'a beaucoup plu, j'en ai relu plusieurs passage bu roman menga juda yoqdi, men ko‘p yerlarni qayta o‘qib chiqdim; voulez-vous du thé? – non, merci, j'en ai encore choy(dan) ichasizmi? – yo‘q, rahmat, hozircha bor2. s'en aller ketmoq; en vouloir à jahli chiqmoq; en arriver à -gacha bormoq, yetmoq; en être à se demander o‘ziga savol bermoq, o‘zidan so‘ramoq; en être pour son argent aldanmoq, ahmoq bo‘lib, ikkala qo‘lini burniga tiqib qolmoq; quruq qolmoq; s'en prendre à qqn. alamini birovdan olmoq, aybini birovga ag‘darmoq. -
20 enclaver
I vt.1. o‘z mulki (yeri) bilan boshqalarga qarashli yerni o‘rab olmoq; sa propriété enclave trois champs qui appartiennent à un voisin qo‘shnisining uchta dalasi uning mulki bilan o‘rab olingan; uning yeri ichida qo‘shnisining uchta dalasi joylashgan2. orasiga, o‘rtasiga joylashtirmoqII s'enclaver vpr. o‘zga yerda joylashmoq.
См. также в других словарях:
Trois-Rivieres — Trois Rivières Pour les articles homonymes, voir Trois Rivières (homonymie). Trois Rivières Trois Rivières vues du Saint Laurent … Wikipédia en Français
Trois-Rivières, Québec — Trois Rivières Pour les articles homonymes, voir Trois Rivières (homonymie). Trois Rivières Trois Rivières vues du Saint Laurent … Wikipédia en Français
Trois-Rivières (Québec) — Trois Rivières Pour les articles homonymes, voir Trois Rivières (homonymie). Trois Rivières Trois Rivières vues du Saint Laurent … Wikipédia en Français
Trois-rivières — Pour les articles homonymes, voir Trois Rivières (homonymie). Trois Rivières Trois Rivières vues du Saint Laurent … Wikipédia en Français
trois — [ trwa ] adj. numér. et n. • XIIe; treis 980; lat. tres I ♦ Adj. numér. card. Nombre entier équivalant à deux plus un (3; III). ⇒ tri . 1 ♦ Les trois Grâces. « Les Trois Mousquetaires », de Dumas. La règle des trois unités. Les trois dimensions.… … Encyclopédie Universelle
Trois-mats barque — Trois mâts barque Le Alexander von Humboldt Un trois mâts barque est un navire à voile de trois mâ … Wikipédia en Français
Trois-mats carre — Trois mâts carré Le Dar Mlodziezy (Dar Młodzieży) … Wikipédia en Français
Trois mats barque — Trois mâts barque Le Alexander von Humboldt Un trois mâts barque est un navire à voile de trois mâ … Wikipédia en Français
Trois-Rivieres (Guadeloupe) — Trois Rivières (Guadeloupe) Pour les articles homonymes, voir Trois Rivières (homonymie). Trois Rivières Administration Pays France Région Guadeloupe … Wikipédia en Français
Trois-mats — Trois mâts Un trois mâts est un navire à voile comportant trois mâts verticaux. Il s agit du gréement courant pour les navires avant l arrivée de la propulsion à la vapeur. Sommaire 1 Principales caractéristiques du gréement trois mâts 2 Le… … Wikipédia en Français
Trois-mats goelette — Trois mâts goélette Le trois mâts goélette polonais Iskra II Un trois mâts goélette ou gréement en barquentin (ne pas confondre avec une … Wikipédia en Français