-
1 esprit
nm.1. jon, ruh2. es, hush; perdre ses esprits hushidan ketmoq, behush bo‘lib qolmoq; reprendre ses esprits hushiga kelmoq3. ruh, arvoh, jin; l'esprit du mal iblis, shayton, jin4. aql, idrok, ong; fikr, dunyoqarash; il est sain de corps et d'esprit u aqlan va jismonan sog‘lom; la liberté d'esprit hurfikrlilik; un homme d'esprit aqlli odam; cultiver son esprit dunyoqarashni kengaytirmoq; aqlini o‘stirmoq; les nourritures de l'esprit ma'naviy ozuqa; où aviez-vous l'esprit? kallangiz, boshingiz qayerda edi? avez-vous perdu l'esprit aqlingizni yedingizmi? kalangiz ishlaydimi? une tournure d'esprit fikri-zikri, fikri-xayoli5. xarakterli xususiyat, mohiyat, ruh, talab; dans l'esprit de l'époque zamon ruhida(gi), zamon talabida(gi); l'esprit d'une doctrine ta'limotning mohiyati6. aqlning, fikrning o‘ tkirligi, zukkolik, zakiylik, donolik, zakovat; il est plein d'esprit u juda zikko7. chim. spirt; esprit-de-vin etil spirt. -
2 opération
nf.1. har qanday ish; loc. par l'opération du saint-esprit g‘aroyib yo‘l bilan; il s'est enrichi très vite, comme par l'opération du saint-esprit g‘aroyib bir yo‘l bilan u tezda boyib ketdi2. operatsiya, ish, harakat; opération industrielles, chimiques sanoat, kimyo operatsiyalari3. math. hisoblash, amal; opérations fondamentales (quatre opérations) asosiy amallar (to‘rt amal)4. méd. operatsiya; subir une opération operatsiya qilinmoq; opération sous anesthésie narkoz ostida operatsiya; table d'opération operatsiya stoli5. operatsiya, harbiy harakat; avoir, prendre l'initiative des opérations harbiy harakat tashabbusiga ega bo‘lmoq, harbiy harakat tashabbusini qo‘lga olmoq; opération de police politsiya operatsiyasi; operatsiya, chora (biror maqsadga yetish uchun ko‘rilgan); opération “baisse des prix” “bahoni tushirish” operatsiyasi6. fin. operatsiya; opération commerciale, financière savdo, moliyaviy operatsiya; opération de bourse birja operatsiyasi; une bonne opération foydali bitm. -
3 ouvrir
I vt.1. ochmoq; ouvrir la fenêtre derazani ochmoq; va ouvrir och; ouvrez, au nom de la loi! qonun nomi bilan oching!2. ichini ochmoq, ichini yormoq, chaqmoq; ouvrir des huîtres ustritsa yormoq3. ochmoq, ochib qo‘ymoq; fam. l'ouvrir og‘zini ochmoq, gapirmoq; ouvrir l'oeil ko‘zini ochmoq, ehtiyot bo‘lmoq; ouvrir un portefeulle karmonni ochmoq; ouvrir un robinet jo‘mrakni ochib qo‘ymoq; ouvrir le gaz gazni ochib qo‘ymoq; ouvrir l'appétit à qqn. birovning ishtahasini ochib yubormoq4. ochmoq, tortib qo‘ymoq; ouvrir les rideaux pardalarni ochib qo‘ymoq5. ochmoq, teshmoq; ouvrir une fenêtre dans un mur devordan deraza ochmoq6. ochmoq, foydalanishga ruxsat bermoq; ouvrir, s'ouvrir un chemin, une voie ko‘chani, yo‘lni ochmoq7. ochmoq, namoyon qilmoq; il nous a ouvert le fond de son coeur u bizga yuragining to‘ridagi gaplarni ochdi; ouvrir l'esprit (à qqn) biron kishining aqlini oshirmoq8. ochmoq, boshlamoq, kirishmoq; ouvrir les hostilités dushmanlikni boshlamoq, dushmanlik qilishga kirishmoq; ouvrir le feu o‘ t ochishni boshlamoq; ouvrir une discussion munozara boshlamoq9. ochmoq, asos solmoq, tashkil qilmoq; ouvrir un magasin, des écoles magazin, maktablar ochmoq10. ochmoq, bermoq; ouvrir un compte, un crédit à qqn. biron kishi nomiga hisob ochmoq, kredit bermoqII vi.1. ochiq bo‘lmoq; cette porte n'ouvre jamais bu eshik hech qachon ochilmaydi; ouvrir sur qaragan bo‘lmoq (eshik, deraza)2. ochilmoq, boshlanmoq; les cours ouvriront la semaine prochaine darslar kelgusi haftadan boshlanadiIII s'ouvrir vpr.1. ochilmoq; la porte s'ouvre eshik ochilyapti; le toit de cette voiture s'ouvre bu avtomobilning tomi ochiladi; la fleur s'ouvre gul ochilyapti; s'ouvrir sur qaragan bo‘lmoq, qarab teshilgan bo‘lmoq, chiqmoq, biror tomonga qarab ochilmoq; la porte s'ouvre directement sur le jardin eshik to‘g‘ridan to‘g‘ri boqqa ochiladi2. ochilmoq, namoyon bo‘ lmoq; le chemin, la route qui s'ouvre devant nous bizning oldimizda namoyon bo‘lgan ko‘cha, yo‘l; une vie nouvelle s'ouvrait devant (à) lui uning oldida yangi hayot ochilar edi; s'ouvrir à qqch. biror narsaga ochiq bo‘lmoq, kirib kelishiga imkon bermoq; son esprit s'ouvre peu à peu à cette idée uning idroki bu fikrni sekin-asta qabul qildi; s'ouvrir à qqn. biror kishiga yorilmoq; ko‘nglini, yuragini ochmoq; je m'en suis ouvert à lui men bu haqda unga yorildim3. ochilmoq, boshlanmoq; l'exposition qui allait s'ouvrir yaqinda ochilayotgan ko‘rgazma; s'ouvrir par bilan, orqali ochilmoq, boshlanmoq; s'ouvrir les veines vena tomirlarini kesmoq (o‘zini o‘zi o‘ldirmoq); s'ouvrir le crâne en tombant yiqilib boshini yormoq. -
4 à-propos
nm. o‘z vaqtida ekanlik, o‘rinli, jo‘yali bo‘lishlik; joyida, mavridida bo‘lishlik; tadbirkorlik, topqirlik, hozirjavoblik; l'à-propos d'une remarque tanbehning o‘rinligi; l'esprit d'à-propos topqirlik; manque d'à-propos topqirlik, hozirjavoblikning yo‘qligi, yetishmovchiligi; dire qqch. avec àpropos biror narsani mavridi bilan aytmoq; sans le moindre à-propos butunlay, batamom o‘rinsiz. -
5 acuité
nf. o‘tkirlik, sezgirlik, kuchlilik, zo‘rlik; une bonne acuité visuelle ko‘zning o‘tkirligi, yaxshi ko‘rish; l'acuité d'une douleur g‘amning kuchliligi, zo‘rligi; une grande acuité d'esprit aqlning, zehnning g‘oyat o‘ tkirligi; l'acuité d'un son tovushning kuchliligi. -
6 agile
adj.1. epchil, chaqqon, ildam; agile comme un chat mushuk kabi chaqqon2. fig. tez, ildam ilg‘ab oladigan, ziyrak; un esprit agile zo‘r aql egasi, oqil, dono. -
7 aliment
nm. oziq-ovqat mahsulotlari; les aliments yegulik, yemish, taomlar, ovqatlar; fig. aliment pour l'esprit fikr yuritish, mulohaza uchun material, manba. -
8 analyse
nf. analiz, tahlil; tahlil qilish; tekshirish; soumettre à une analyse analiz, tahlil qilmoq; faire une analyse de sang qonni, qon tarkibini analiz qilmoq, tekshirmoq; procéder par voie d'analyse analitik usulda yondoshmoq; faire l'analyse d'un roman romanni tahlil qilmoq; avoir l'esprit d'analyse tahlil qilish, mushohada qila olish qobiliyatiga ega bo‘lmoq; en dernière analyse pirovardida, oqibatda, natijada; oxirida. -
9 analytique
adj.1. analizga asoslangan, analitik, tahliliy; géométrie analytique analitik geometriya (matematikaning geometrik masalalarini algebra va analiz metodlari bilan o‘rganadigan bo‘limi)2. tahlil qilish yo‘li bilan yondoshadigan; esprit analytique analiz qilish qobiliyati zo‘r aql3. analiz, tahlilni o‘z ichiga olgan; compte-rendu analytique d'une réunion yig‘ilish haqidagi hisobot. -
10 ancrer
I vi.mar. langar tashlamoq, langar tashlab turmoqII vt. mustahkamlamoq; tomir ottirmoq; ancrer une idée dans l'esprit de quelqu'un biror g‘oyani biror kimsaning ongiga singdirmoqIII s'ancrer vpr. joylashmoq, o‘rnashmoq, joylamoq; il s'est ancré ici u bu joyga o‘rnashdi. -
11 ankylosé
-éeadj.1. harakatsizlangan, harakatdan to‘xtagan, qotib, uvushib qolgan2. qotib qolgan; qoloq, to‘mtoq; orqada qolgan; esprit ankylosé to‘mtoq aql. -
12 avec
I prép.1. bilan, bilan birga; aller se promener avec qqn. biror kimsa bilan birga sayr qilishga bormoq; il est sorti avec son parapluie et son chapeau u soyaboni va shlapasi bilan chiqdi2. bilan; -dan; faire connaissance avec qqn. biror kimsa bilan tanishmoq; être bien, être mal avec qqn. biror kimsa bilan yaxshi, yomon munosabatda bo‘lmoq; divorcer d'avec sa femme xotinidan ajrashmoq3. bilan; -ga qarshi; se battre avec l'ennemi dushman bilan, dushmanga qarshi urushmoq4. bilan; -ganda, -da; -gach; il se lève avec le jour u quyosh bilan birga turadi; avec le mois de juillet arrivent les vacances iyul oyi kelgach kanikul boshlanadi5. bilan; tarzda; manger avec lenteur asta-sekin yemoq; étudier avec patience sabr-toqat bilan o‘rganmoq; avec plaisir jon deb, bajonidil, mamnuniyat bilan; avec beaucoup d'esprit juda zukkolik bilan; avec plus de prudence ancha ehtiyotkorlik bilan; avec autant de plaisir o‘shanday mamnuniyat bilan6. bilan; yordamida, orqali, -da, -dan; couper le pain avec un couteau nonni pichoq bilan kesmoq; l'eau est montée avec une pompe suv nasos yordamida ko‘tariladi; il est parti avec sa nouvelle voiture u yangi mashinasida jo‘nab ketdi; on fait le pain avec la farine non undan tayyorlanadi7. sababli, boisdan, vajdan, natijasida; uchun; deb; bilan; tufayli; avec la grippe il ne peut pas sortir gripp bo‘lganligi tufayli u uydan chiqa olmaydi; avec ce vent on ne peut pas dormir shu shamol sababli uxlab bo‘lmaydi; avec le début de la crise le chômage s'accentua inqiroz boshlanishi munosabati bilan ishsizlik ko‘paydi8. -ga qaramay, -ga qaramasdan; garchi; avec toutes ses qualités il a échoué barcha fazilatlariga, ustunliklariga qaramay, u muvaffaqiyatsizlikka uchradiII adv.fam. il faudra bien faire avec boriga baraka qilish kerak, bori bilan bir amallash kerak; tu viens avec? men bilan borasanmi? -
13 aventure
nf.1. sarguzasht; un roman d'aventures sarguzasht roman; dire la bonne aventure fol ochmoq2. xavfli tashabbus, xavfli ish; qaltis yurish-turish, xatarli sarguzasht; esprit d'aventure avanturachilik, avanturaga moyillik; entraîner qqn. dans une aventure biror kimsani tavakkal qilib ish tutishga qiziqtirib qo‘ymoq3. loc.adv. à l'aventure tavakkaliga, tusmollab, chamalab, taxminan; je marchais à l'aventure men tavakkal qilib, boshim oqqan tomonga qarab yurardim; d'aventure, par aventure tasodifan, tasodifiy ravishda, kutilmaganda, bexosdan, kutmaganda. -
14 badin
-ineI adj. xushchaqchaq, o‘yinqaroq; esprit badin hazilkashII n. hazilkash. -
15 borné
-éeadj. cheklangan, miqdorlangan; esprit borné kaltafahm; il est borné u uzoqni ko‘rolmaydigan odam. -
16 bouché
-éeadj. berkitib qo‘yilgan, tiqib qo‘yilgan; esprit bouché zehni past; bouché à l'émeri uquvsiz, kaltafahm. -
17 clocher
nm.1. qo‘ng‘iroqxona2. o‘zi tug‘ilib o‘sgan, qadrdon joylar; l'esprit de clocher mahalliychilik, burjua millatchiligi-shovinizm.vi.1. ishi yurishmaslik, kelisha olmaslik, ishda oqsamoq, orqada qolmoq, kamchiligi bo‘lmoq; il y a qqch. qui cloche bir balosi borki, uning ishi yurishmaydi2. oqsamoq, oqsab yurmoq; oqsoqlanmoq; clocher du pied droit o‘ng oyog‘i oqsamoq. -
18 compliqué
-éeadj. murakkab, chigal, qiyin, og‘ir; mécanisme compliqué murakkab qismlar; une histoire compliquée chigal voqea; écoutez, ce n'est pas compliqué, vous prenez la première rue à droite eshiting, bu qiyin emas, o‘ngdagi birinchi ko‘chaga buriling; un esprit compliqué og‘ir fikr, aql. -
19 consistance
nf.1. eritma va quyuq jismlarning quyuq-suyuqlik, zichlik darajasi, qalinlik, zichlik, tig‘izlik; sol de faible consistance yumshoq tuproq, yer, zamin2. fig. pishiqlik, puxtalik, mahkamlik, mustahkamlik, turg‘unlik, barqarorlik, bardoshlilik, chidamlilik, qattiqlik; sans consistance bo‘sh, chidamsiz, pishiq, puxta emas, chidamaydigan, omonat, likildoq, qimirlab turadigan; un esprit sans consistance sayoz, bo‘sh aql; un homme sans consistance tabiati bo‘sh odam; une rumeur sans consistance asossiz mish-mishlar, gap-so‘z. -
20 contraire
adj.1. qarama-qarshi, zid, qarshi, teskari, noqulay, nobop, yomon, salbiy; vent contraire qarshidan esayotgan shamol2. zararli, ziyoni bor, g‘irt zararli, zarar keltiradigan3. e' tirozli, qarshilik bildiruvchi; contraire aux intérêts qiziqishlarga qarshi; cela est contraire à la vérité u haqiqatga zid; contraire à l'esprit et à la lettre boshdan oyoq zid4. nm. teskarilik, o‘xshas emaslik, qarama qarshilik, tafovut, ziddiyat; la lutte des contraires philos ziddiyatlar kurashi; j'ai entendu dire le contraire men teskari fikrlar eshitdim; au contraire loc.adv. aksincha, teskarisiga; tout au contraire butunlay zid, teskari.
См. также в других словарях:
ESPRIT — Le concept d’«esprit», dont la spécificité a sans cesse fluctué à travers les différentes cultures et tout au long de l’histoire des idées, semble de nos jours être pris à nouveau comme référence majeure, notamment par des biologistes, qui y… … Encyclopédie Universelle
esprit — ESPRIT. s. m. [L S se prononce.] Substance vivante & incorporelle. Il se dit de Dieu. Dieu est un pur Esprit. Esprit increé. On appelle la troisiesme personne de la Trinité, Le saint Esprit. l Esprit consolateur. l Esprit vivifiant. Esprit, se… … Dictionnaire de l'Académie française
ESPRIT — (fr. „Geist“) steht für: Esprit (CAD/CAM), Programmiersystem für CNC Maschinen Esprit (Computerspiel) Esprit Holdings, ein auf den Bermudas registriertes Modeunternehmen mit Geschäftssitzen in Ratingen (Deutschland) und Kowloon (Hongkong) Esprit… … Deutsch Wikipedia
Esprit — (fr. „Geist“) steht für: Witz oder Gewitztheit, die Fähigkeit zu überraschenden und gehaltvollen Assoziationen; erfordert meist Intelligenz und Klugheit Esprit Holdings, ein auf den Bermudas registriertes Modeunternehmen mit Geschäftssitzen in… … Deutsch Wikipedia
Esprit — (French for spirit / enthusiasm ) may refer to:*Enthusiasm * Esprit , a French literary magazine. *Esprit, a model of automobile manufactured by the Lotus Cars. *ESPRIT, European Strategic Program on Research in Information Technology. *ESPRIT… … Wikipedia
ESPRIT — Saltar a navegación, búsqueda ESPRIT (European Strategic Programme for Research in Information Technology) es un programa de investigación y desarrollo tecnológico en el campo de las tecnologías de información. Este programa es financiado por la… … Wikipedia Español
Esprit — Sm Geist, Witz erw. fremd. Erkennbar fremd (18. Jh.) Entlehnung. Entlehnt aus frz. esprit, dieses mit unregelmäßiger Formentwicklung aus l. spīritus Geist, Hauch . Ebenso ne. esprit, nfrz. esprit, nschw. espri, nnorw. esprit. Zur Sippe des… … Etymologisches Wörterbuch der deutschen sprache
esprit — 1590s, from M.Fr. esprit spirit, mind, from O.Fr. espirit, from L. spiritus spirit (see SPIRIT (Cf. spirit)). For initial e , see ESPECIAL (Cf. especial). Esprit de corps first recorded 1780. French also has the excellent phrase esprit de l… … Etymology dictionary
ESPRIT — is an acronym for the European Strategic Program on Research in Information Technology of the European Union, run by the Directorate General for Industry of the European Commission.ESPRIT developed the initial version of SAMPA before being… … Wikipedia
Esprit — Es prit , n. [F. See {Spirit}.] Spirit. [1913 Webster] {Esprit de corps}, a French phrase much used by English writers to denote the common spirit pervading the members of a body or association of persons. It implies sympathy, enthusiasm,… … The Collaborative International Dictionary of English
Esprit — (franz., spr. eßprī), Geist, Witz, Scharfsinn, doch nicht vollkommen diesen Ausdrücken entsprechend, insofern das Wort mehr scharfe, blendende Geisteseigenschaften, die Fähigkeit zu witzigen Einfällen und seinen Wendungen, als Tiefe und… … Meyers Großes Konversations-Lexikon