Перевод: с французского на узбекский

с узбекского на французский

en+un+jour

  • 21 bas

    -basse
    I adj.
    1. past, quyi; bas de plafond past tom; à bas prix arzon narx bilan; le jour est bas qorong‘i tushyapti; temps bas bulutli havo
    2. past
    3. tinch, jim, sokin
    4. kichik (unvon)
    II adv. pastqam; mettre bas les armes qurollarni tashlamoq; à bas! yo‘qolsin! bas les mains! bas les pattes! qo‘lingni tort! là-bas u yerda; ici-bas shu yerda; loc.adv. en bas pastga.
    nm. quyi qismi; bas de la pente taglik, tagcharm; lettres de bas de casse typogr. kichik harflar.
    nm. paypoq; fig. bas de laine
    1. jun paypoq
    2. yig‘ilgan, to‘plangan pul (paypoq ichida).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > bas

  • 22 beau

    -bel, belle
    I adj.
    1. chiroyli; un bel homme kelishgan, chiroyli odam
    2. juda a'lo; un beau jour, un beau matin kunlarning birida; un bel âge ko‘rkam yosh; le bel âge yoshlik
    II adv. vous avez beau chercher siz bekorga izlayapsiz.
    -belle
    n.
    1. nm. a'lo
    2. n. go‘zal, chiroyli odam, ayol; faire le beau orqa oyog‘ida turmoq (it)
    3. nf. qulay payt, sharoit; se faire la belle qochib qolmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > beau

  • 23 débiter

    vt.
    1. yog‘ochni, g‘o‘lani arralamoq, kesmoq; débiter un chêne à la scie, en planches eman daraxtini arra bilan taxta qilib kesmoq
    2. savdo qilmoq, sotmoq, sotib o‘ tkazmoq; pullamoq
    3. vieilli so‘zlamoq, gapirmoq
    4. vaqt o‘tkazmoq, iste'mol qilmoq, yetkazib bermoq; le téléskis débitent 2600 skieurs à l'heure teleekran soatiga 2600 chang‘ichini o‘tkazadi
    5. ishlab chiqarmoq; cette usine débite deux cents voitures par jour bu zavod kuniga ikki yuzta mashina ishlab chiqaradi.
    vt. qarz bermoq, qarz olmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > débiter

  • 24 debout

    I adv. tikka; mettre un meuble debout jihozni tik qo‘ymoq; se tenir debout tik turmoq; être, rester debout tik turib qolmoq; il est debout avant le jour u tongdan avval turib olgan; être encore debout hamon oyoqda turmoq (safda); mourir debout jonini ayamay himoya qilmoq; mettre debout oyoqqa turg‘izmoq; tomber debout suvdan quruq chiqmoq, sog‘ qolmoq, chiqmoq; contes, histoires à dormir debout uydirma, yolg‘onyashiq, safsata, afsona, cho‘pchak, ertak; cela ne tient pas debout bu haqiqatga yaqin emas
    II adj.inv. magistrature debout prokratura; mer, vent debout qarshidan esayotgan shamol, to‘lqin, suv
    III intj. turing!

    Dictionnaire Français-Ouzbek > debout

  • 25 déclin

    nm.
    1. botish; le déclin de la lune oyning kichrayishi; sur le déclin du jour qosh qoraygan payt, g‘ ira-shira payt
    2. fig. oxir, zavol, inqiqiroz, tanazzul, tushkunlik, kichrayish; sur le déclin de la vie yosh o‘ tib qolganda, hayotining oxirida; être en déclin zarar, ziyon yetmoq, kamaymoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > déclin

  • 26 déposer

    vt.
    1. olib tashlamoq, soqit qilmoq, o‘zidan, bo‘ynidan, boshidan soqit qilmoq; déposer le fardeau yukni olib tashlamoq, soqit qilmoq; déposer les armes qurolni topshirmoq
    2. qo‘ymoq, solmoq, joylamoq, yotqizmoq; déposer une marque de fabrique fabrika tamg‘asini qo‘ymoq; déposer des ordures axlat, chiqindi solmoq, tashlamoq
    3. olmoq, olib qo‘ymoq (devordan)
    4. joylamoq, joylashtirmoq, omborga solib qo‘ymoq, saqlashga bermoq, qo‘ymoq (omonat kassaga)
    5. olib borib bermoq, tashib bermoq, tashib bo‘lmoq, tashib, olib borib tushirmoq; déposez-moi ici! meni shu yerga tushiring!
    6. ag‘darmoq, tushirmoq, yiqitmoq, joyidan, o‘rnidan olib tashlamoq, bo‘shatmoq, tushirmoq (mansabdan)
    7. (taklif) kiritmoq, kirgizmoq, hozir qilmoq; déposer une motion de censure ishonchdizlik bildirmoq; déposer une motion de renvoi yuqori idoraga rasmiy talabini o‘tkazish uchun taklif kirgizmoq; déposer un ordre de jour kun tartibini taklif qilmoq; déposer un projet loyhani taqdim qilmoq; déposer une thèse dissertasiyani taqdim qilmoq; déposer une plainte shikoyat bermoq; déposer ses revendications à talabnoma topshirmoq; déposer son bilan o‘zini bechorahol, kambag‘al, nochorn faqir deb e'lon qilmoq
    8. tashib, oqizib olib kelmoq (qum).
    vi.
    1. guvohlik bermoq, ko‘rsatmoq, shohidlik qilmoq, ko‘rsatma, dalolat bermoq
    2. o‘ tirmoq, cho‘kmoq, bosmoq (qum).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > déposer

  • 27 écho

    nm.
    1. aks sado
    2. fig. aks sado, javob sadosi; ta'sir, asar, iz; oqibat; on trouve dans ce livre l'écho des difficultés de l'époque bu kitob o‘sha davr qiyinchiliklarini aks ettirgan; faire écho à une remarque tanbehga (biror ish, harakat bilan) munosabat bildirmoq
    3. fig. yurakdagi, yurakdan chiqgan aks sado, xayrixohlik hissi, hamdamlik, hamdartlik munosabati; achinish, taassuf; cette proposition n'a pas trouvé d'écho hech kim bu taklifga xayrixohlik bildirmadi
    4. pl. yangiliklar, xabarlar; avez-vous des échos de la réunion? yig‘ilish haqida biror yangilik bormi? les échos du jour kunning yangiliklari; les échos d'un journal gazetaning xabarlar bo‘limi, xronika.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > écho

  • 28 encore

    adv.
    1. hali, hali ham, haligacha, shu vaqtgacha, shu vaqtga qadar, hanuz; hozircha; personne ne l'a encore rencontré hozircha hech kim uni uchratgani yo‘q; il ne fait pas encore jour haligacha yerga yorug‘ tushmayapti
    2. yana, tag‘in; qaytadan; qo‘shimcha ravishda, qo‘shimcha qilib; donnez-moi encore un morceau de sucre menga yana bir bo‘lak qand bering; il est encore venu u yana keldi
    3. yana ham, yana-da; -dan ham, -roq; cela aggrave encore la situation bu vaziyatni yana-da murakkablashtirmoqda; il est encore plus bête que je ne pensais u men o‘ylaganimdan ham ahmoqroq ekan
    4. lekin, ammo; biroq; shunday bo‘lsa ham, shunga qaramasdan; buning ustiga, shu bilan birga, -dan tashqari; vouloir est bien, encore faut-il pouvoir xohish yaxshi, ammo bajara olmoq ham kerak; cela est inquiétant, encore ne sait-on pas tout bu narsa tashvishga soladi, undan tashqari barcha narsa bizga ayon emas; non seulement il n'a pas écrit, mais encore il n'a pas répondu à ma lettre u menga xat yozmadigina emas, buning ustiga u xatimga ham javob bermadi
    5. loc.conj. encore que garchi; -ga qaramay, -sa ham encore qu'il soit jeune garchi u yosh bo‘ lsa ham.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > encore

  • 29 faste

    nm. hashamat, dabdaba, tantana.
    adj. un jour faste baxtli, omadli kun.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > faste

  • 30 faveur

    nf.
    1. iltifot, lutf, yaxshilik, mehr; xizmat qilish, hojatini chiqarish; xayrixohlik, moyillik; ko‘ngli yaqinlik; combler de faveurs iltifotga ko‘mib tashlamoq; gagner la faveur de iltifotga sazovor bo‘lmoq; faites moi la faveur de iltifot qiling; en faveur hurmatini qozonuvchi; en faveur de foydasiga; à la faveur de himoyasi ostida, yordamida; à la faveur de la nuit qorong‘i kechada
    2. imtiyoz, yengillik; un jour de faveur imtiyozli muddat; tarif de faveur imtiyozli ta'rif
    3. ipak lenta.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > faveur

  • 31 férié

    -ée
    adj. un jour férié dam olish kuni.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > férié

  • 32 fêter

    vt.
    1. bayram qilmoq, nishonlamoq; fêter un succès yutuqni nishonlamoq; fêter la victoire g‘alabani nishonlamoq; fêter le jour de l'an en famille yangi yilni oilada kutib olmoq, nishonlamoq; fêter les noces d'or de qqn. kumush to‘yni nishonlamoq
    2. qutlamoq, muborakbod etmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > fêter

  • 33 fois

    nf. marta, yo‘la, mahal; une fois par jour kunda bir marta; cette foisci bu safar; maintes fois, de nombre de fois ko‘p marta; la prochaine fois kelgusu safar; une fois ou l'autre shu yoki boshqa mahal; à une autre fois kelgusi safar; pour une fois bir safar; une fois parti, je ne reviendrai plus bir ketdimmi, boshqa qaytib kelmayman; des fois fam. ba'zan, ba'zida, gohgoh, gohida; y regarder à deux fois puxta, yaxshilab o‘ylab ko‘rmoq, chuqur mulohaza qilmoq; deux fois deux (font) quatre ikki karra ikki to‘rt; loc.adv. à la fois darhol, tezda, bir vaqtda, ayni zamonda; une bonne fois hech bo‘lmasa bir marta; une fois pour toutes batamom; loc.conj. une fois que bir yo‘la, karra, zahoti, zamon.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > fois

  • 34 grand

    -grande
    I adj.
    1. katta, ulkan, azim, yirik, zo‘r, bo‘ychan, bo‘ydor, durkun, gavdali, norg‘ul, baland, daroz, novcha; un homme grand baland bo‘yli odam; la grande bourgeoisie yirik burjuaziya; à grand renfort de yordamida; le Grand Opéra Parij opera teatri
    2. katta, kuchli, shiddatli, qattiq, zo‘r, baquvvat, quvvatli, zabardast
    3. ulkan, kalon, azim, muazzam; un grand homme buyuk odam; une grande cause ulug‘ ish; Pierre le Grand Buyuk Pyotr
    4. e'tiborli, nufuzli, mashhur, dongdor, taniqli; un grand personnage, un grand seigneur mashhur, nufuzli zot, to‘ra, ayon, amaldor; le grand monde zodagonlar davrasi
    5. katta yoshli, bo‘yi yetgan, balog‘atga yetgan; une grande personne katta yoshli odam, shaxs, kishi
    6. qattiq, baland, shiddatli, zo‘r, ulkan, buyuk, ajoyib; un grand coeur muruvvat, himmat, olijanoblik, oliyhimmatlik, fe'li kenglik, samimiylik, sidqidillik; fe'li keng odam; un grand blessé og‘ir yaralangan; le grand air sof havo; avoir grand air salobatli qiyofaga ega bo‘lmoq; les grandes eaux suv toshqini, favvoralarni ishga tushirish (bog‘ larda); il fait grand jour yorishib ketdi; il est grand temps allaqachon kech; de grand matin erta tongda, ertalab; tenir grand compte ayniqsa hisobga olmoq
    II nm.
    1. ulug‘vorlik, olijanoblik
    2. pl. balog‘atga yetganlar
    3. pl. akobir, ayon, to‘ra
    4. grand d'Espagne Ispaniya grandi
    III adv. voir grand uzoqni ko‘rmoq, katta rejalar qurmoq, tuzmoq; grand ouvert keng ochiq; en grand loc.adv. tabiiy kattalikda, keng ko‘lamda, miqyosda.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > grand

  • 35 haut

    -haute
    I adj.
    1. baland, yuksak, yuqori
    2. olijanob, buyuk, ko‘tarinki; la rivière est haute daryo suvi ko‘ tarildi; la haute mer dengiz ko‘tarilayotibdi; avoir la main haute bosh bo‘lmoq, boshqarmoq; loc.adv. haut la main o‘rinlatib, qoyil qilib, juda yaxshi, osongina; marcher le front haut boshini, qomatini rostakam ko‘tarib yurmoq
    3. oliy, bosh, eng yuqori; les hautes classes de la société jamiyat oliy tabaqalari, sinflari; la haute chambre yuqori palata
    4. chuqur ma'noli, ma'nodor, ajoyib, katta, yirik, ulkan, ko‘p, bisyor, talay, kuchli; au plus haut degré oliy darajada; haute trahison davlatga, vatanga xiyonat, xoinlik; haut en couleur qizil yuzli, qizil, yorug‘, yorqin, charaqlagan, aniq; avoir une haute opinion de qqn. yuqori fikrda bo‘lmoq
    5. géog. ustki, tepasi, yuqorisi; le Haut Rhin Yuqori Reyn (departament)
    6. qattiq, baland, yuqori; à haute voix baland ovozda, eshittirib
    7. la haute antiquité uzoq o‘ tmish, juda qadimgi zamon
    II nm.
    1. yuqori, yuqori qismi; tepasi; le haut du jour tush, choshgoh, qiyom; par le haut tepasida; haut de forme silindr; le prendre de haut behayolik, surbetlik, beorlik bilan gaplashmoq; tenir le haut du pavé imtiyozli holatda bo‘lmoq
    2. pl. kemaning suv usti qismi
    III nf.fam. davlatmand, boy, zodagon, oqsuyak, aslzoda, a'yonlar, jamiyatning oliy tabaqasi
    IV adv.
    1. baland, yuqori; haut placé baland martabali, yuqori mansabli, martabasi ulug‘; haut les mains! qo‘l ko‘ taring!
    2. baland tovushda; plus haut balandroq; de haut en bas loc.adv. yuqoridan, balandan pastga, takabburona, kekkayib, mensimasdan; regarder qqn. de haut en bas kekkayib qaramoq; en haut tepada, yuqorisida, uchida; d'en haut balanddan, balanddagi; là haut ustida; en haut de loc.prép. tepaga, balandga.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > haut

  • 36 inscrire

    I vt.
    1. yozmoq, yozib olmoq, qayd qilmoq, orasiga yozmoq, qo‘shib qo‘ymoq, kiritmoq, tirkamoq, ro‘yxatga kirgizmoq; inscrire à l'ordre du jour kun tartibiga qo‘ymoq; muhokamaga qo‘ymoq; inscrire un but gol, to‘p kiritmoq, urmoq
    2. ustiga yozmoq, yozib qo‘ymoq
    3. géom. ichiga chizmoq
    II s'inscrire vpr. yozilmoq, yozilib qo‘ymoq, ro‘yxatga o‘ tmoq; s'inscrire en faux dr. qalbaki, soxtaligini bildirmoq; fam. butkul inkor etmoq, qilmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > inscrire

  • 37 lampadaire

    nm. chiroqdon, qandil, chilchiroq; abat-jour de lampadaire chiroqdon kungurasi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > lampadaire

  • 38 lendemain

    nm. indin, ertadan keyin; loc. du jour au lendemain erta-indin
    2. kelajak; avoir le souci du lendemain kelajakning g‘amini yemoq
    3. ertasi (biror voqea-hodisaning); au lendemain de la guerre urushning ertasigayoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > lendemain

  • 39 long

    -longue
    I adj.
    1. otdan oldin: uzun, katta; long nez uzun burun; il faisait de longues enjambées u katta qadamlar tashlab borar edi
    2. uzun, cho‘ziq, cho‘zinchoq
    3. kattalikda, cho‘zilib ketgan; description trop longue d'un tiers uchdan birga ortiqcha cho‘zilib ketgan tasvirlash
    4. uzun, uzoq, olis, davomli (vaqtga nisbatan)
    5. ling. cho‘ziq; syllabe, voyelle, note longue cho‘ziq bo‘g‘in, unli, nota; à de longs intervalles uzoq-uzoq vaqt orasida
    6. qadimiy, eski; de longue date uzoq vaqtdan beri
    7. uzoq kelajakda, kelajakda; à plus ou moins longue échéance ancha-muncha uzoqqa mo‘ljallangan; il s'y fera à la longue oxiri baxayr bo‘ladi
    8. long (à) uzoq davom etgan, etadigan, uzoq cho‘zilgan, cho‘ziladigan, sekin
    II nm.
    1. table de 1,2 m. de long uzunligi 1,2 mli stol; tomber de tout son long bor bo‘yicha yiqilmoq, yerga cho‘zilib yiqilmoq; de long en large, en large de long bo‘yiga va eniga, eniga va bo‘yiga; tout de long butun uzunligi bo‘ylab; au long, tout au long bor bo‘yicha, to‘la; racontez-moi cela tout au long menga buni borini gapirib bering; loc.prép. au long de, le long de, tout le long, tout du long de butun uzunligi bo‘ylab, bo‘ylab; il marchait le long des rue u ko‘cha bo‘ylab borar edi; bo‘yi, davomida (vaqtga nisbatan); tout le long du jour butun kun bo‘yi
    III adv. ko‘p; en savoir long bu haqda ko‘p bilmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > long

  • 40 maudire

    vt.
    1. la'natlamoq, qarg‘amoq, nafratlanmoq, jirkanmoq, hazar qilmoq, g‘azablanmoq; maudire la guerre urushni la'natlamoq; je maudis le jour où je l'ai rencontré men uni uchratgan kunimni la'natlayman
    2. mahkum qilmoq, qarg‘ishga uchramoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > maudire

См. также в других словарях:

  • jour — [ ʒur ] n. m. • XIe jorn (sens I et III); bas lat. diurnum, pour dies « jour » I ♦ (1080) Clarté, lumière; ce qui donne de la lumière. 1 ♦ Clarté que le soleil répand sur la terre. Lumière du jour (⇒ diurne) . Le jour se lève, naît, paraît, point …   Encyclopédie Universelle

  • jour — (jour ; au pluriel, l s ne se lie pas : des jour heureux ; cependant plusieurs la lient : des jour z heureux) s. m. 1°   Clarté donnée à la terre par le soleil. 2°   Espace de temps qui s écoule entre le lever et le coucher du soleil. 3°   Espace …   Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré

  • Jour Complémentaire Du Calendrier Républicain — Le calendrier républicain comportait 12 mois de 30 jours, soit un total de 360 jours. Pour atteindre le nombre de 365¼ jours (l année solaire, proche de l année tropique), on ajouta 5 jours au calendrier, plus un les années bissextiles. Sommaire… …   Wikipédia en Français

  • Jour complementaire du calendrier republicain — Jour complémentaire du calendrier républicain Le calendrier républicain comportait 12 mois de 30 jours, soit un total de 360 jours. Pour atteindre le nombre de 365¼ jours (l année solaire, proche de l année tropique), on ajouta 5 jours au… …   Wikipédia en Français

  • Jour complémentaire — du calendrier républicain Le calendrier républicain comportait 12 mois de 30 jours, soit un total de 360 jours. Pour atteindre le nombre de 365¼ jours (l année solaire, proche de l année tropique), on ajouta 5 jours au calendrier, plus un les… …   Wikipédia en Français

  • Jour de l'opinion — Jour complémentaire du calendrier républicain Le calendrier républicain comportait 12 mois de 30 jours, soit un total de 360 jours. Pour atteindre le nombre de 365¼ jours (l année solaire, proche de l année tropique), on ajouta 5 jours au… …   Wikipédia en Français

  • Jour de la Révolution — Jour complémentaire du calendrier républicain Le calendrier républicain comportait 12 mois de 30 jours, soit un total de 360 jours. Pour atteindre le nombre de 365¼ jours (l année solaire, proche de l année tropique), on ajouta 5 jours au… …   Wikipédia en Français

  • Jour de la révolution — Jour complémentaire du calendrier républicain Le calendrier républicain comportait 12 mois de 30 jours, soit un total de 360 jours. Pour atteindre le nombre de 365¼ jours (l année solaire, proche de l année tropique), on ajouta 5 jours au… …   Wikipédia en Français

  • Jour de la vertu — Jour complémentaire du calendrier républicain Le calendrier républicain comportait 12 mois de 30 jours, soit un total de 360 jours. Pour atteindre le nombre de 365¼ jours (l année solaire, proche de l année tropique), on ajouta 5 jours au… …   Wikipédia en Français

  • Jour des récompenses — Jour complémentaire du calendrier républicain Le calendrier républicain comportait 12 mois de 30 jours, soit un total de 360 jours. Pour atteindre le nombre de 365¼ jours (l année solaire, proche de l année tropique), on ajouta 5 jours au… …   Wikipédia en Français

  • Jour du génie — Jour complémentaire du calendrier républicain Le calendrier républicain comportait 12 mois de 30 jours, soit un total de 360 jours. Pour atteindre le nombre de 365¼ jours (l année solaire, proche de l année tropique), on ajouta 5 jours au… …   Wikipédia en Français

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»