-
1 pente
nf.1. bir tomoni baland, bir tomoni past joylashish; qiyalik; pente douce, raide, rapide d'un chemin, d'un terrain sekin-asta pastlab boradigan, tik qiyalik, yo‘lning, joyning qiyaligi; une pente de quinze pour cent o‘n besh gradusli qiyalik2. qiya, qiyalik, nishab, o‘r; suivre la pente du terrain yerning qiyaligi bo‘ylab ketmoq; loc.fig. suivre sa pente o‘z mayliga qarab ish qilmoq3. en pente gorizontal bo‘ lmagan, qiya, nishab; qiya yer; chemin en pente douce, raide sekin-asta pastlab bordigan, tik qiya yo‘ l4. qiya, qiyalik, qiya yuza, yon bag‘ir, nishab; descendre, monter une pente qiyalikdan tushmoq, qiyalikdan ko‘ tarilmoq; en haut, en bas de la pente qiyaning tepasida, pastida; la pente d'une colline tepalikning yon bag‘ri; la pente d'un toit tomning nishabi5. mayl, havas, ishtiyoq; être sur une mauvaise pente yomon odati bo‘lmoq; remonter la pente yomon odatini tashlamoq. -
2 contre-pente
nf. orqa qiyalik, yonbag‘ir, nishab; qiyalikka qarama-qarshi. -
3 remonte-pente
nm. chang‘ichilarni yuqoriga olib chiqib qo‘yadigan moslama, osma yo‘l. -
4 bas
-basseI adj.1. past, quyi; bas de plafond past tom; à bas prix arzon narx bilan; le jour est bas qorong‘i tushyapti; temps bas bulutli havo2. past3. tinch, jim, sokin4. kichik (unvon)II adv. pastqam; mettre bas les armes qurollarni tashlamoq; à bas! yo‘qolsin! bas les mains! bas les pattes! qo‘lingni tort! là-bas u yerda; ici-bas shu yerda; loc.adv. en bas pastga.nm. quyi qismi; bas de la pente taglik, tagcharm; lettres de bas de casse typogr. kichik harflar.nm. paypoq; fig. bas de laine1. jun paypoq2. yig‘ilgan, to‘plangan pul (paypoq ichida). -
5 dévaler
I vi. pasayib, tushib bormoq, pastga tushmoq, tushib turmoq, pastga qarab bormoqII vt. tushirmoq, tushirib qo‘ymoq; dumalatmoq (tog‘dan, narvondan); dévaler les marches zinapoya bilan yugirmoq; dévaler une pente qiyalikdan, nishab joydan tushmoq. -
6 doux
-douceI adj.1. shirin, totli, mazali, lazzatli; amande douce mazali bodom2. nozik, yumshoq, muloyim; xushmuomala, mehribon, mushfiq; billet doux muhabbat xati; faire les yeux doux ko‘z qismoq, ko‘z suzmoq, muloyim, yoqimli qaramoq3. yumshoq, bo‘sh, mayin, mo‘ tadil4. rahmdil, mehribon, munis; regard doux munis qarash5. chuchuk, tuzsiz, sho‘rmas; eau douce chuchuk suv; vin doux shirin vino6. yoqimli, yoqadigan7. iliq, issiq; temps doux iliq havo8. uncha tik bo‘lmagan, biroz nishab, yotiq; pente douce nishab yonbag‘ir, qiyalik9. yuvosh, beozor, mo‘min-qobil, muloyim; osoyishta, xotirjam, vazmin; royish, ko‘ngli bo‘sh, ko‘ngilchan; caractère doux ko‘ngli bo‘shlik, ko‘ngilchanlik10. bog‘lanuvchan (oson), egiluvchan, bukiluvchan, qayishqoq, yopishqoq; fer doux yumshoq (oson ulanuvchan) temir; en douce fam. asta-sekin, ohista, shoshmay, sezdirmasdan, yashirin, yashirinib; bilintirmasdan; partir en douce bilintirmasdan, sezdirmasdan ketib qolmoqII adv. filer doux tiyilmoq, yuvosh bo‘lib qolmoq, bo‘ysunmoq, bo‘yin egmoq; tout doux loc.adv. sekinroq, jim, shovqinsizIII nm. shirinlik, shirin taom, narsa. -
7 en
prép.1. en ville shaharda; vivre en France Fransiyada yashamoq; de maison en maison uydan-uyga; de main en main qo‘ldan-qo‘lga2. en hiver qishda; en 1997 1997-yilda3. en trois heures uch soatda, uch soat ichida; en une minute bir minutda; de temps en temps vaqti-vaqti bilan; har zamonda4. une chaise en bois yog‘och kursi5. sentier en pente qiya so‘qmoq; un canal en construction qurilayotgan kanal; la télévision en couleurs rangli televizor; un pommier en fleur gullagan olma6. compter en français fransuzcha sanamoq; écrire en quelques mots bir nechta so‘z bilan yozmoq; traiter en enfant bolalarcha muomala qilmoq; parler en étourdi o‘ylamay gapirmoq; chanter en français fransuzcha kuylamoq; en frère akalarcha7. en vain bekorga, behudaga; en commun birgalikda, birgalashib8. en dépit de xilof ravishda; en vue de sababli, sababdan, boisdan; -gani uchun, sababli; nazarda tutib, e' tiborga olib; en raison de -ga muvofiq, -ga ko‘ra, binoan9. gérondif hosil qi lishda qo‘llaniladi: en parlant gapira turib, gapirib; en souriant kulib turib, kulib.adv. u yerdan, o‘sha joydan, tomondan, yoqdan; il en sort u yoqdan chiqayapti; j'en viens o‘sha joydan kelyapman.pron.1. de predlogi bilan qo‘llangan ot o‘rnida ishlatiladi il se rend à Paris, moi, j'en viens u Parijga jo‘nab ketyapti, men esa u yerdan qaytib kelyapman; il avait une règle, il en frappait la table uning chizg‘ichi bor edi, u bilan stolga urdi; je connais Paris, j'en admire les musées men Parijni bilaman, men uning muzeylaridan zavqlanaman; ce roman m'a beaucoup plu, j'en ai relu plusieurs passage bu roman menga juda yoqdi, men ko‘p yerlarni qayta o‘qib chiqdim; voulez-vous du thé? – non, merci, j'en ai encore choy(dan) ichasizmi? – yo‘q, rahmat, hozircha bor2. s'en aller ketmoq; en vouloir à jahli chiqmoq; en arriver à -gacha bormoq, yetmoq; en être à se demander o‘ziga savol bermoq, o‘zidan so‘ramoq; en être pour son argent aldanmoq, ahmoq bo‘lib, ikkala qo‘lini burniga tiqib qolmoq; quruq qolmoq; s'en prendre à qqn. alamini birovdan olmoq, aybini birovga ag‘darmoq. -
8 glissant
-anteadj.1. sirg‘anchiq, sirpanchiq, toyg‘oq; sirg‘anadigan, sirpanadigan, sirg‘anuvchi, sirpanuvchi, sirg‘alma2. xavfli, xatarli, tahlikali, qaltis; une pente glissante xavfli, sirpanchiq nishab, qiyalik3. math. vecteur glissant sirpanuvchi vektor. -
9 montagne
nf.1. tog‘; flanc, pente, versant d'une montagne tog‘ning yonbag‘iri, qiyaligi, nishabi; chaîne de montagnes tog‘ tizmasi; loc. (se) faire une montagne de qqch. zig‘irday narsani tog‘day qilib bo‘rttirmoq; soulever les montagnes tog‘day yukni ham nazar-pisand qilmaslik2. tog‘liklar, balandliklar; pays de montagne tog‘li o‘lkalar; passer ses vacances à la montagne ta'tilni tog‘da o‘ tkazmoq3. tog‘, uyum, to‘da; une montagne de livres bir tog‘ kitob, tog‘day kitob uyumi4. montagnes russes yarmarkani transportda naridan-beri kezib chiqish. -
10 raide
I adj.1. bukilmas, egilmas, qotib qolgan; tarang, tik; il a une jambe raide uning bir oyog‘i bukilmaydi; ma soeur a des cheveux raides mening singlimning sochlari tikka-tikka2. g‘o‘daygan, beo‘xshov, beso‘naqay; il est, il se tient raide comme un échalas, comme un piquet u xodaday, xoda yutganday, tayoqday (tayoq yutganday) g‘o‘dayib turadi3. tarang, tarang tortilgan; une corde raide tarang tortilgan arqon; loc. être sur la corde raide jar yoqasida bo‘lmoq4. tik, tikka; tikka tushgan, tikka ko‘ tarilgan; un escalier, une pente très raide juda ham tik zinapoya, qiyalik5. fam. juda, juda ham, haddan tashqari, ortiq darajada (narsa); elle est raide celle-là! bunisi juda ortiqcha! c'est un peu raide! biroz oshirvordingiz!II adv.vx.1. qattiq, keskin, birdan; yomon2. tik, nishab; un sentier qui grimpe raide tik o‘ralab chiqib ketgan so‘qmoq3. raide mort til tortmay, o‘rnida o‘lmoq; elles sont tombées raides mortes ular tappa tushib, til tortmay o‘ldi. -
11 rapide
adj.1. tez, ildam, jadal; rapide comme une flèche o‘qday tez; train rapide tezyurar poyezd2. tez ishlaydigan, chaqqon; o‘ tkir; il est rapide dans son travail u ishida chaqqon; esprit rapide ziyrak aql3. jadal sur'at bilan ro‘y beradigan, jadal, tez (xatti-harakat); allure, pas rapide jadal xatti-harakat, qadam4. tez, tezlik bilan, jadal bajariladigan; un travail rapide mais soigné tez lekin hafsala bilan qilingan ish; guérison rapide tez tuzalish; méthode rapide jadal uslub5. tik, tikka; tikka ko‘ tarilgan, tushgan; nishab; pente rapide tik qiyalik; descente rapide tik tushish.nm.1. nishablik; oqimning nishab joyi, tez oqim; les rapides du Saint-Laurent Sent-Lorenning nishab oqadigan joylari2. tezyurar poyezd. -
12 raviner
vt. yuvib, o‘yib ketmoq; pluie qui ravine la pente d'une colline tepalikning yonbag‘rini o‘yib ketayotgan yomg‘ir; visage raviné chuqur ajin bosgan yuz.
См. также в других словарях:
pente — [ pɑ̃t ] n. f. • 1358; lat. pop. °pendita, de pendere → pendre I ♦ A ♦ Disposition oblique, penchée. 1 ♦ Inclinaison (d un terrain, d une surface) par rapport au plan de l horizon. ⇒ déclivité. Pente douce, raide, rapide, abrupte. Pente… … Encyclopédie Universelle
Pente — A sample Pente game Players 2 4 Setup time None Playing time 5–30 minutes Random chance None Skill(s) required … Wikipedia
Pente (géographie) — Pente (topographie) Pour les articles homonymes, voir Pente. Une pente est l inclinaison d un terrain. Elle se mesure en degrés ou en pourcentage et ne doit pas être confondue avec le dénivelé, évalué en mètres ou le pendage qui s applique aux… … Wikipédia en Français
Pente (géomorphologie) — Pente (topographie) Pour les articles homonymes, voir Pente. Une pente est l inclinaison d un terrain. Elle se mesure en degrés ou en pourcentage et ne doit pas être confondue avec le dénivelé, évalué en mètres ou le pendage qui s applique aux… … Wikipédia en Français
pente — Pente. s. f. Penchant, l Endroit d une montagne, d un lieu eslevé qui va en descendant. Pente douce. pente aisée. la pente de la montagne, de la colline. cette maison est située sur la pente d un costeau. Il se dit aussi, Des eaux. La pente de la … Dictionnaire de l'Académie française
Pente d'eau de montech — la pente d eau de Montech … Wikipédia en Français
Pente fatale — Pente savonneuse La pente savonneuse, également appelée pente fatale ou pente glissante, est un sophisme qui consiste à prétendre qu un compromis donné doit être refusé car il amorcerait un cercle vicieux, qui conduirait progressivement mais… … Wikipédia en Français
Pente savoneuse — Pente savonneuse La pente savonneuse, également appelée pente fatale ou pente glissante, est un sophisme qui consiste à prétendre qu un compromis donné doit être refusé car il amorcerait un cercle vicieux, qui conduirait progressivement mais… … Wikipédia en Français
Pente (Automarke) — Pente 600 Pente 600 Pente war eine un … Deutsch Wikipedia
Pente Pigadia — or Pende Pigadia (Greek: Πέντε Πηγάδια meaning the Five Wells ), accented form: Pénte Pigádia and Pendé Pigádia is a settlement in the municipality of Filippiada in the northern Preveza Prefecture in Greece not far from Kleisoura. Pente Pigadia… … Wikipedia
Pente limite — ● Pente limite pente minimale nécessaire à un processus de transport sur les versants … Encyclopédie Universelle