Перевод: с французского на узбекский

с узбекского на французский

eau

  • 61 macérer

    I vt. ivitmoq, damlamoq; cerises macérées dans l'eau-de-vie gilosning aroqdagi damlamasi
    II vi. dimlamoq; laisser macérer 24 heures 24 soat dimlamoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > macérer

  • 62 masse

    nf.
    1. xamirsimon modda, bo‘ tqa, massa, hajm; masse d'eau que roule un fleuve daryo suvining hajmi; masse d'air havo oqimi
    2. to‘plam, uyum, to‘p, g‘aram, tepa; masse de pierres, de cailloux tosh, shag‘al uyumi
    3. majmu, yig‘indi, borliq; pl. asosiy qism, asosiy to‘plam; colonnade qui allège la masse d'un édifice imoratning haybatini yengillashtirib turgan qator ustunlar; répartition des masses dans un tableau rasmda asosiy qismlarni joylash; mus. masse instrumentale, orchestrale, vocale cholg‘u asboblari, orkestr, vokal majmui
    4. mil. pul fondi, mablag‘, summa; dr. masse active, passive aktiv, passiv mablag‘
    5. la masse, la grande masse de ko‘pchilik, asosiy qism
    6. fam. juda ko‘p, ancha, bir talay; une masse de marchandises bir talay tovar; fam.loc. pas des masses unchalik ko‘p emas; ça t'a plu? pas des masses bu senga yoqdimi? unchalik emas
    7. to‘da, guruh, to‘p; faire masse to‘da tuzmoq
    8. omma, keng xalq ommasi; les masses laborieuses mehnatkash omma; les masses populaires keng xalq ommasi
    9. ko‘pchilik; l'opposition a fait masse contre le projet loyihaga qarshi oppozitsiya ko‘pchilikni tashkil qildi; loc. de masse ommaviy, xalqqa oid; culture de masse xalq madaniyati
    10. phys. massa; le poids est proportionnel à la masse og‘irlik massaga proporsionaldir; nombre de masse massa soni; masse critique kritik massa; masse électrique, magnétique elektr, magnit maydoni; yerga ulangan sim; mettre à la masse simni yerga ulamoq; loc.adv. en masse hammasi birgalikda, aksariyati, to‘laligicha, yoppasiga; ko‘p, ancha, ancha-muncha, allaqancha, bir talay; j'ai encore des courses et des emplettes en masse! hali allaqancha qiladigan bozor-o‘charim va sotib oladigan narsalarim bor.
    nf. katta bolg‘a, to‘qmoq; masse d'arme yoki masse gurzi, cho‘qmor; loc.fam. coup de masse gurziday musht.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > masse

  • 63 méandre

    nm.
    1. burilish, qayrilish, burilgan joy; les méandres d'un petit cours d'eau jilg‘aning burilish joylari; méandre d'une route yo‘lning ilangbilang joyi
    2. méandres de la pensée, d'un récit fikirlash, hikoya usullari, yo‘llari; les méandres de la politique, de la diplomatie siyosiy, diplomatik hiylalar.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > méandre

  • 64 mélisse

    nf. limono‘ t; eau de mélisse limono‘tli sharbat, damlama.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > mélisse

  • 65 mi-jambe

    loc.adv. tizzagacha, tizza baravar; avoir de l'eau jusqu'à mi-jambe (à mi-jambes) tizzasigacha suvda bo‘lmoq (suv tizzasigacha kelmoq).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > mi-jambe

  • 66 miroiter

    vi. shu'la, nur qaytarmoq, tovlanmoq, yarqiramoq, yaltiramoq; vitre, eau qui miroite yarqirab turgan oyna, suv
    2. loc. faire miroiter qiziqtirmoq, jalb etmoq; il lui a fait miroiter les avantages qu'il pourrait en tirer u uni bundan olishi mumkin bo‘lgan foydaga qiziqtirdi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > miroiter

  • 67 mort

    nf.
    1. o‘lim, vafot, qazo, ajal; o‘lish, jon berish, jon uzilish, halok bo‘lish; voir la mort de près ajal bilan yuzma-yuz bo‘lmoq; la mort n'épargne personne ajal hech kimni ayamaydi; mort clinique suivie de réanimation keyinchalik qayta jonlangan klinik o‘lim
    2. o‘lish, jon berish, jon uzilish, jon taslim qilish, ajali yetish; mort naturelle tabiiy o‘lish, tabiiy o‘lim, o‘z ajali bilan o‘lish; mort accidentelle baxtsiz hodisa tufayli o‘lish; mort subite to‘satdan o‘lish; loc. mourir de sa belle mort oshini oshab, yoshini yashab o‘lish, o‘z ajali bilan o‘lish; être à l'article de la mort o‘lim to‘shagida yotmoq; c'est une question de vie ou de mort bu hayot-mamot masalasi; à mort o‘ladigan qilib, qattiq; être frappé, blessé à mort qattiq kaltaklanmoq, yaralanmoq; depuis sa mort uning vafotidan buyon; loc. à la vie (et) à la mort o‘la-o‘lguncha, to o‘lguncha, to abad, bir umr, umrining oxirigacha, umrbod
    3. o‘ lim, qatl; donner la mort qatl qilmoq; engin de mort o‘lim quroli; peine de mort o‘ lim jazosi; mettre qqn. à mort qatl qilmoq, o‘ldirmoq; à mort! o‘ lim!
    4. fig. o‘lim, inqiroz; c'est la mort du petit commerce bu kichik tijoratlarning o‘limi; loc. souffrir mille morts ming bir azob chekmoq; avoir la mort dans l'âme umidini uzmoq.
    -morte
    adj.
    1. o‘lgan, vafot qilgan, qazo qilgan, olamdan o‘ tgan, halok bo‘lgan; il est mort depuis longtemps uning vafot qilganiga ko‘p bo‘ldi; il est mort et enterré u o‘lgan va dafn qilingan; elle est tombée raide morte u til tortmay o‘ldi; arbre mort qurigan daraxt; feuilles mortes qurigan barglar, xazon
    2. o‘lguday, o‘lguncha; ivre mort o‘lguday mast; mort de fatigue ulguday charchagan; mort de peur qo‘rquvdan o‘lay degan
    3. o‘lik, jonsiz (narsa); eau morte ko‘lmak suv; loc. poids mort pasangi yuk; temps mort bekor turish, bo‘sh turish, bekor turilgan vaqt
    4. o‘lik (hozirda ishlatilmaydigan); langue morte o‘lik til
    5. fam. o‘lgan, ishlatib bo‘lingan; la bagnole est morte mashina o‘ldi, ishdan chiqdi; les piles sont mortes batareyalar o‘ldi.
    -morte
    n.
    1. o‘lik, jasad, murda, mayyit; ensevelir, incinérer les morts o‘liklarni ko‘mish, kuydirish; être pâle comme un mort murdaday oqarib ketmoq
    2. o‘lik, marhum, o‘ tganlar; culte, religion des morts o‘tganlarning sig‘inishi, dini
    3. o‘lik, qurbon; l'accident a fait un mort et trois blessés ko‘ngilsiz hodisa tufayli bir kishi o‘ldi va uch kishi yaralandi; les morts de la guerre urush qurbonlari; la place du mort haydovchining yonidagi oldingi o‘rindiq; loc. faire le mort o‘zini o‘likka solmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > mort

  • 68 mousseux

    -euse
    I adj. ko‘pikli, ko‘piradigan; eau trouble et mousseuse loyqa va ko‘pikli suv; vins mousseux ko‘piradigan vino
    II nm. ko‘piradigan vino.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > mousseux

  • 69 naturel

    -elle
    I adj.
    1. tabiiy, tug‘ma, odatdagi, o‘z; caractères naturels tabiiy xususiyatlar
    2. tabiatga oid, tabiiy; phénomènes naturels tabiiy hodisalar; sciences naturelles tabiiy fanlar
    3. tabiiy, ishlov berilmagan; eau minérale naturelle tabiiy mineral suv
    4. tabiiy, oddiy, sodda, o‘rinli; votre étonnement est naturel sizning hayron bo‘ lishingiz tabiiy
    II nm.
    1. tabiat, fe'l, xulq-atvor; xarakter; il est d'un naturel méfiant u tabiatan birovga ishonmaydigan odam
    2. tabiiylik, soddalik, oddiylik; il a beaucoup de naturel u tabiiylikka boy odam
    3. loc. au naturel tabiiy, asl, o‘z holida; thon au naturel asl holidagi tunets balig‘ i; elle est mieux au naturel qu'en photo uning o‘zi rasmdagiga qaraganda chiroyliroq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > naturel

  • 70 navigable

    adj. kema yura oladigan, qatnay oladigan, kema qatnaydigan; cours d'eau navigable kema qatnay oladigan daryo.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > navigable

  • 71 niveau

    nm.
    1. nivelir; niveau de maçon shoqul; niveau à bulle shayton; vérifier avec un niveau shaytondan chiqarmoq, nivelirdan o‘tkazmoq
    2. sath, balandlik; niveau de la mer dengiz sathi; être au même niveau que darajasida, teng bo‘lmoq; mettre de niveau shaytondan chiqarmoq, tekislamoq; passage à niveau temir yo‘ ldan o‘ tish joyi; au niveau de baravar, teng, baravar darajada; l'eau lui arrivait au niveau de la taille suv uning beli baravar kelar edi
    3. qavat, etaj; centre commercial sur deux niveaux ikki qavatga joylashgan savdo markazi
    4. fig. daraja, saviya; mettre au même niveau bir xil darajaga qo‘ymoq; le niveau des études o‘qish saviyasi
    5. daraja; rencontre internationale à un niveau élevé yuqori darajadagi xalqaro uchrashuv; niveau de vie hayot darajasi; haut niveau de vie des pays riches boy davlatlarning yuqori hayot darajasi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > niveau

  • 72 nourrice

    nf.
    1. emizikli ayol
    2. birovning bolasini emizib boquvchi ayol; mettre un enfant en nourrice bolani emizib boquvchi ayolga topshirmoq
    3. épingle de nourrice to‘g‘nog‘ich.
    nf. suyuqlik quyiladigan idish; une nourrice d'eau, d'essence suv, benzin quyiladigan idish, bidon, kanistr.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > nourrice

  • 73 noyer

    I vt.
    1. cho‘ktirmoq, g‘arq qilmoq; noyer des chatons mushuk bolalarini cho‘ktirib yubormoq; loc. noyer le poisson ishni chigallashtirmoq
    2. suv bostirmoq, suv toshirmoq; noyer son chagrin dans l'alcool g‘amtashvishining alamini aroqdan olmoq
    3. ko‘milib, botib, cho‘kib, g‘arq bo‘lib ketmoq; ses cris étaient noyés dans le tumulte uning qichqiriqlari shovqinda ko‘milib ketgan edi
    II se noyer vpr.
    1. cho‘kib ketmoq, g‘arq bo‘lmoq; baigneur qui se noie cho‘kayotgan cho‘miluvchi; loc. se noyer dans un verre d'eau epsiz, irodasiz, bo‘shang, lapashang bo‘lmoq
    2. o‘zini yo‘qotib qo‘ymoq, dovdirab qolmoq, nima qilishini bilmay gangib qolmoq.
    nm.
    1. yong‘oq daraxti
    2. shu daraxtning yog‘ochi; meubles en noyer yong‘oqdan qilingan mebellar.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > noyer

  • 74 oxygéner

    vt. oksidlamoq, kislorod qo‘shmoq, kislorodlamoq; eau oxygénée vodorod peroksidi; oxygéner les cheveux sochni vodorod peroksidiga solmoq; fam. s'oxygéner (les poumons) toza havodan nafas olmoq, shamollamoq;.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > oxygéner

  • 75 pêcher

    nm. shaftoli (daraxti); un pêcher en fleur gullagan shaftoli.
    vt.
    1. baliq ovlamoq, tutmoq; pêcher la truite gulmohi ovlamoq; pêcher en mer dengizda baliq ovlamoq; loc. pêcher en eau trouble alg‘ovPÊCHERIE PEINE dalg‘ovdan, to‘s-to‘polondan foydalanib qolmoq
    2. fam. qidirib topmoq, izlab topmoq; je me demande où il va pêcher ces histoires men o‘z-o‘zimdan so‘rayman, u bu cho‘pchaklarni qayerdan qidirib toparkin.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pêcher

  • 76 peinture

    nf.
    1. bo‘yash, bo‘yoq berish san'ati; bo‘yash, bo‘yab qo‘yish; peinture d'art gul solish; peinture en bâtiment bo‘yash, kraskalash, gulqog‘oz yopishtirish; peinture au rouleau, au pistolet, à la brosse, au peinceau g‘altakcha, pulverizator, cho‘tka, cho‘ tkacha bilan bo‘yash
    2. en peinture tasvirda; loc. je ne peux pas le voir en peinture uning basharasini ko‘rgim yo‘q
    3. tasvir, ifoda; ce roman est une peinture de la société bu roman jamiyatning tasviridir
    4. rassomlik san'ati; rassomlik; rasm, tasvir; peinture à l'huile, à l'eau, à l'acrylique moybo‘yoqda, suvda, akrilikda chizilgan rasm; peinture et dessin, et gravure, et mosaïque, et vitrail tasviriy san'at asari, rasm, va gravyura, va mozaika, va vitraj; (tur va uslubi) peinture figurative, abstraite tasviriy, abstrakt rassomchilik; la peinture flamande, italienne flamand, Italiya rassomchiligi; exposition, galerie de peinture rasmlar ko‘rgazmasi, galereyasi
    5. rasm, xolst; peintures rupestres g‘orlarga chizilgan rasmlar; une mauvaise peinture no‘noq rasm, yomon ishlangan rasm
    6. biror narsaning ustiga berilgan rang, bo‘yoq; la peinture commence à s'écailler bo‘yoq ko‘chib ketaboshlayapti
    7. bo‘yoq, kraska; acheter un pot de peinture mate bir banka to‘q rangli bo‘yoq sotib olmoq; appliquer plusieurs couches de peinture bir necha qavat rang bermoq; peinture fraîche yangi surtilgan bo‘yoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > peinture

  • 77 pencher

    I vi.
    1. og‘moq, qiyshaymoq, egilmoq (vertikal holatga nisbatan); ce mur penche bu devor og‘yapti
    2. egilmoq, qiyshaymoq (gorizontal holatga nisbatan); ce tableau penche à droite bu rasm o‘ng tomonga qiyshayib qolibdi; loc. faire pencher la balance tarozining pallasini o‘z tomoniga og‘dirmoq; pencher vers, pour ma'qul ko‘rmoq, tarafdori bo‘lmoq, moyilligi bo‘ lmoq; il penche pour la deuxième hypothèse u ikkinchi gipoteza tarafdori
    II vt. egmoq, engashtirmoq, og‘dirmoq, qiyshaytirmoq; pencher une carafe pour verser de l'eau suvdan quyib olish uchun grafinni qiyshaytirmoq; pencher la tête boshini egmoq; la tour penchée de pise pizaning og‘ma minorasi; une écriture penchée bir tomonga qiyshaytirib yozilgan yozuv; iron. avoir, prendre des airs penchés o‘yga, xayolga botgan ko‘rinmoq
    III se pencher vpr.
    1. egilmoq; défense de se pencher par la portière eshikdan egilish, bosh chiqarish taqiqlanadi
    2. fig. se pencher sur biror kimsa, biror narsa bilan shug‘ullanmoq, bir kimsaga, biror narsaga qiziqmoq; se pencher sur un problème bir masalaga qiziqib qolmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pencher

  • 78 peroxyde

    nm.chim. peroksid; l'eau oxygénée est un peroxyde d'hydrogène oksidlangan suv vodorod peroksididir.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > peroxyde

  • 79 phéniqué

    -ée
    adj. karbolkaga (karbol kislotasiga) oid; karbolkali; eau phéniquée karbolkali suv.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > phéniqué

  • 80 pièce

    n.
    1. dona; un maillot de bains deux-pièces cho‘milish kiyimi; une pièce de bétail bir bosh qoramol
    2. bir to‘p, to‘p, toy; une pièce de soie bir toy shoyi
    3. bo‘lak, parcha, qism; pièce de terre bir bo‘lak ekin ekiladigan yer maydoni; pièce d'eau suv havzasi (katta yoki kichik hovuz); pièce de vin bir bochka vino; pièce montée figurali tort
    4. pièce (d'artillerie) to‘p, zambarak
    5. hujjat, qog‘oz; pièces d'identité shaxsni bildiruvchi hujjatlar; pièce à conviction ashyoviy dalil
    6. qism, detal; les pièces d'une machine mashinaning qismlari; pièces de rechange butlovchi qismlar; pièces détachées zapas qism
    7. yamoq; mettre une pièce à un vêtement ustboshga yamoq solmoq; loc. être fait d'une seule pièce yaxlit bo‘lakdan qilingan bo‘lmoq; tout d'une pièce butun, yaxlit bo‘ lakdan; être tout d'une pièce dangal, to‘g‘ri bo‘lmoq; fait de pièces et de morceaux olabayroq; créer, forger inventer de toutes pièces butunlay o‘ylab topilgan, o‘zidan chiqqan; loc. faire pièce à qqn. birovga hazil qilmoq.
    nf.archit. xona; un appartement de quatre pièces to‘rt xonali kvartira; ellipt. un deux-pièces cuisine oshxonali, ikki xonali kvartira, xonadon.
    nf. tanga, chaqa; des pièces d'or tillo tangalar; une pièce de cinq francs besh frankli tanga; fam. donner la pièce à qqn. birovga choychaqa bermoq.
    nf.
    1. pyesa (adabiy yoki musiqa asari); une pièce de vers she'riy pyesa; une pièce instrumentale cholg‘u asboblari uchun yozilgan pyesa
    2. pyesa (sahna asari); pièce en cinq actes besh ko‘rinishli pyesa; cette jeune troupe monte une pièce de Molière bu yosh truppa Molyerning pyesasini sahnalashtiryapti.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pièce

См. также в других словарях:

  • eau — eau …   Dictionnaire des rimes

  • EAU — L’EAU a toujours hanté l’esprit des hommes. Des différents symboles qu’elle suggère, le plus perceptible est celui du mouvement et de la vie: les sources, les eaux courantes, les vagues sont déjà des objets offerts à une vision animiste du monde …   Encyclopédie Universelle

  • eau — s. f. l E se prononce un peu, bien que ce mot ne soit que d une syllabe. Element humide & froid. L element de l eau. eau elementaire. eau naturelle. eau de source. eau de fontaine, de puits, de cisterne, de ruisseau. de riviere, de mare. eau de… …   Dictionnaire de l'Académie française

  • Eau — ist das französische Wort für „Wasser“ und bedeutet in diesem Zusammenhang unter anderem: Eau Blanche, Fluss in Belgien Eau Claire, mehrere Orte in Nordamerika Eau de Cologne, ein Duftwasser Eau Froide, Fluss im Kanton Waadt, Schweiz Eau Noire,… …   Deutsch Wikipedia

  • Eau — can refer to:*Water, as in eau de Cologne, eau Creole, eau de parfum and eau de toilette. *The River Eau, a tributary of the River Trent in Lincolnshire, England. *There are several cases such as Bourne Eau, in Lincolnshire and The Fens where eau …   Wikipedia

  • -eau — ⇒ EAU, suff. I. Suff. formateur de subst. masc. à valeur dimin ou péj. A. Suff. formateur de subst. désignant un animal. 1. [La base est un subst.] Petit d un animal : baleineau. « Petit de la baleine » cailleteau. « Petit de la caille » carpeau …   Encyclopédie Universelle

  • EAU — Cette page d’homonymie répertorie les différents sujets et articles partageant un même nom. {{{image}}}   Sigles d une seule lettre   Sigles de deux lettres > Sigles de trois lettres …   Wikipédia en Français

  • EAU — may refer to:*EAU, the IATA airport code for Chippewa Valley Regional Airport *East Africa University in Bosaso, Somalia *In business, EAU stands for Expected Annual Usage (quantity per year).ee also*Eau …   Wikipedia

  • eau — EAU: L eau de Paris donne des coliques. L eau de mer soutient pour nager. L eau de Cologne sent bon …   Dictionnaire des idées reçues

  • eau — French for water, from O.Fr. eue (12c.), from L. aqua (see AQUA (Cf. aqua )). In various combinations such as eau de vie brandy (1748), lit. water of life; eau de toilette (1907). For eau de Cologne see COLOGNE (Cf. cologne) …   Etymology dictionary

  • eau — eau; gas·per·eau; …   English syllables

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»