-
1 eau
nf.1. suv; eau douce chuchuk suv; eau salée sho‘r suv; eau vive oqar suv; eau gazeuse gazli suv; eau de pluie yomg‘ir suvi; eau de source buloq, chashma suvi; eau potable ichimlik suvi; eau bouillie qaynatilgan suv; eau bouillante qaynoq, dog‘ suv; eau minérale ma'danli suv; eau de mer dengiz suvi; eau de Cologne odekolon, atir; une voie d'eau suv yo‘li; une chute d'eau sharshara; une conduite d'eau vodoprovod; un moulin à eau suv tegirmon2. yomg‘ir; le temps est à l'eau yomg‘irli ob-havo3. pl. suv havzalari (daryolar, ko‘llar, dengizlar); suivre le fil de l'eau oqimga, sharoitga garab ish qilmoq4. pl. ma'danli suvlar, ma'danli suvlar bulog‘i; eaux thermales iliq shifobaxsh suvlar; une ville d' eaux kurort5. pl. favvoralar; les grandes eaux barcha favvoralarni birdaniga yurgizib yuborish (park va shu kabilarda)6. physiol. suyuqlik, suyuq modda (ter, ko‘z yoshi, siydik, so‘lak); avoir l'eau à la bouche og‘zidan suvi kelmoq7. asllik, tozalik, soflik (qimmatbaho toshlarning sifati haqida). -
2 eau-de-vie
nf. aroq. -
3 eau-forte
nf.1. chim. tozalanmagan azot kislotasi2. ofort (kislota bilan o‘yib ishlangan naqsh va bosilgan surat). -
4 vau-l'eau
loc.adv. daryo oqimi bilan, oqim bo‘ylab; aller, s'en aller à vau-l'eau muvaffaqiyatsizlikka, inqirozga, tanazzulga uchramoq, zavol topmoq, rasvo bo‘lmoq, chippakka chiqmoq. -
5 chauffe-eau
nm. suv isitgich. -
6 tirant d'eau
nm. massa ta'sirida toshib chiqqan suv miqdori. -
7 moulin
nm.1. tegirmon; moulin à vent, à eau shamol, suv tegirmon; se battre contre des moulins yo‘q, xayoliy dushman bilan kurashmoq, kuchini bekorga sarf qilmoq; apporter, faire venir de l'eau au moulin (de qqn) birovning tegirmoniga suv quymoq2. tegirmon (mashinalar o‘rnatilgan imorat); habiter un vieux moulin eski tegirmonda yashamoq; l'exploitation d'un moulin tegirmondan foydalanish, tegirmonchilik; loc. on entre dans cette maison comme dans un moulin hamma kirib chiqaveradigan joy3. moulin à tegirmon, o‘g‘ir, juvoz, yanchqich, mashina, qiymalagich; moulin à huile moyjuvoz; moulin à café, à poivre qahva, murch yanchadigan mashina; moulin à légumes sabzavot qiymalagich4. fam. avtomobilning motori5. fam. mahmadona, vaysaqi. -
8 point
nm.1. makon, joy, o‘rin, nuqta; aller d'un point à un autre bir joydan ikkinchi joyga, bir nuqtadan ikkinchi nuqtaga bormoq; point de chute tushish nuqtasi; point de mire mo‘ljal, nishon; mo‘ljalga olish nuqtasi; point de repère orientir; point de départ boshlanish, jo‘nash nuqtasi; point de non-retour qaytmaslik nuqtasi; les quatre points cardinaux dunyo mamlakatlari; point d'attache d'un bateau kema qayd qilingan port; c'est son point d'attache bu uning muqim yashaydigan joyi; point d'eau suv manbai (buloq, quduq); point culminant eng yuqori, kulminatsion nuqta; point de vue ko‘rinish, manzara; point chaud qizg‘in jang ketayotgan, yoki muhim voqealar bo‘layotgan joy; c'est son point faible bu uning bo‘sh joyi; point de côté biqindagi sanchiq2. géom. nuqta, punkt; les points A, B, C A, B, C nuqtalari3. kemaning turgan joyi, joylashgan nuqtasi; faire, relever le point avec le sextant kemaning joylashgan nuqtasini sekstant bilan aniqlamoq; loc. faire le point o‘z holatiga, sharoitga baho bermoq, hisobkitob qilmoq4. point mort turgan joyida, bir nuqtada; bir tarzda, o‘zgarmasdan5. mettre au point tuzatmoq, sozlamoq; machine bien, mal mise au point yaxshi, yomon sozlangan stanok; mise au point fotoapparatning rezkostini aniq to‘g‘rilash, moslash; yakun, xulosa yasash; umumiy miqdorini hisoblab chiqish; ce projet demande une mise au point bu reja aniqlik kiritishni talab qiladi; être au point meyorida sozlangan, tuzatilgan bo‘lmoq; cette machine n'est pas au point bu stanok meyorida sozlangan emas6. davomiylik; à point, à point nommé ayni paytida, juda vaqtida, zarur paytida; sur le point de tayyor turgan paytida, deb turgan paytida; être sur le point de partir jo‘nashga tayyor turgan bo‘lmoq; le point du jour tong yorisha boshlagan paytda7. belgi, hisob belgisi8. nuqta, xol, dog‘; un point lumineux à horizon gorizontdagi yorug‘ nuqta9. sport. ochko; compter les points ochkolarni hisoblamoq; marquer des points contre, sur qqn. ustun kelmoq; victoire aux points bokschining ochkolar hisobida g‘alabasi10. baho (o‘quvchiga beriladigan); douze points sur vingt yigirmadan o‘n ikki baho; bon point maqtov yorlig‘i; c'est un bon point en sa faveur bu uning foydasiga11. nuqta; les points et les virgules vergul va nuqtalar; points de suspension uch nuqta (…); le(s) deux-point(s) ikki nuqta (:); point-virgule nuqta vergul (;); point d'exclamation undov belgisi (!); point d'interrogation so‘roq belgisi (?)12. harflarning ustidagi nuqta; loc. mettre les points sur les i hech bir noaniq joyini qoldirmay to‘la izohlamoq, gapni oxiriga yetkazmoq.nm.1. à point, au point holda, holatda, ahvolda; au point où nous en sommes bizning ahvolda; loc.adv. à point yetarli darajada, maqbul holatda; loc.adj.inv. mal en point ahvoli yomon, yomon holatda, bir ahvolda, ahvoli og‘ ir, kasal; elle est très mal en point uning ahvoli juda og‘ir; vx. être en bon point to‘la, to‘ladan kelgan bo‘lmoq2. le plus haut point eng yuqorisi, cho‘qqisi, uchi; au plus haut point eng yuqori, astoydil, juda ham, o‘ta darajada; à ce point bu darajada, bunchalik; à quel point qanchalar, qay darajada; à tel point shunchalar, ko‘p; à un certain point, jusqu'à un certain point ma'lum darajada, ma'lum darajagacha; au point de bu darajada; à ce point, au point, à tel point que shunchalar darajadaki3. point d'ébullition de l'eau suvning qaynash nuqtasi, darajasi.nm.1. bo‘lim, qism, band, joy; les différents points d'une loi qonunning turli bandlari2. masala; un point litigieux tortishuvli masala; sur ce point je ne suis pas d'accord bu masalada men rozi emasman; en tout point butunlay; de point en point aynan, so‘zma-so‘z; exécuter des ordres de point en point buyruqni so‘zma-so‘z bajarmoq.nm.1. chokning, qaviqning bir yo‘li (bitta baxiyasi); bâtir à grands points katta chok bilan tikmoq2. chokni, baxiyani tikish uslubi.adv.vx.litt. ou plais. ne… point, ne… pas… hech ham, sira ham, aslo, mutlaqo; je n'irai point men hech ham bormayman; point du tout sira, zinhor. -
9 robinet
nm. jo‘mrak, chumak; robinet d'eau froide, d'eau chaude sovuq, issiq suv jo‘mragi; robinet à gaz gaz jo‘mragi; ouvrir, fermer un robinet jo‘mrakni ochmoq, yopmoq; fam. c'est un vrai robinet u juda ham laqma. -
10 roche
nf.1. litt. qoya; des éboulis de roches tog‘ jinsining parchasi2. xarsang tosh (qurilishda ishlatiladigan); un morceau un quartier de roche xarsang tosh bo‘lagi, palaxsasi; loc. eau de roche zilol chashma suvi; c'est clair comme de l'eau de roche bu quyoshday ravshan3. tog‘ jinsi; étude des roches tog‘ jinslarini o‘rganish; les roches de l'écorce terrestre yer qobig‘ining jinslari; roches sédimentaires, volcaniques cho‘kindi, vulqon jinslari. -
11 adapter
I vt.1. moslamoq, moslashtirmoq, muvofiqlashtirmoq; adapter ses dépenses à sa situation xarajatlarni imkoniyatiga moslamoq2. joyiga, o‘ringa moslab tushirmoq, to‘g‘rilab o‘rnashtirmoq; adapter un robinet au tuyau d'eau jo‘mrakni vodoprovod quvuriga moslab o‘rnatmoq3. sahnalashtirmoq, ekranlashtirmoq; adapter un roman pour le théâtre, pour le cinéma romanni sahnalashtirmoq, ekranlashtirmoqII s'adapter vpr. moslashmoq, muvofiqlashmoq; l'organisme s'adapte aux microbes organizm mikroblarga moslashmoqda; il faut savoir s'adapter vaziyatga moslashishga o‘rganmoq lozim. -
12 additionner
I vt.1. qo‘shmoq qo‘shuv amalini bajarmoq; additionner 2 et 3 ikkiga uchni qo‘shmoq2. qo‘shmoq, aralashtirmoq; additionner son vin d'un peu d'eau vinoga ozgina suv qo‘shmoqII s'additionner vpr. qo‘shilmoq, birikmoq; toutes ces difficultés s'additionnent bu barcha qiyinchiliklar bir-biriga qo‘shilmoqda. -
13 adduction
nf.1. anat. tana a'zolariga yig‘ish2. techn. suv yig‘ish, suv to‘plash; adduction d'eau, de gaz vodoprovod, gazoprovod. -
14 affleurer
I vi. yuzaga chiqmoq, yuzada ko‘rinmoq; par endroits le rocher affleure har joy-har joyda qoya jinslari yuzaga chiqqan; sa tête affleurait la surface de l'eau uning boshi suv yuzida zo‘rg‘a ko‘rinardiII vt.1. techn. tenglashtirmoq; bir xil darajaga keltirmoq2. tenglashmoq, yetmoq; la rivière affleure ses bords daryo qirg‘og‘ iga tenglashdi. -
15 alimentation
nf.1. boqish, yedirish, ovqatlantirish; oziqlanish, ovqatlanish; l'alimentation des troupes qo‘shinlarni ovqatlantirish, qo‘shinlarning ovqatlanishi2. oziq; taom, ovqat; magasin d'alimentation oziq-ovqat do‘koni3. ishlash uchun kerakli mahsulot bilan ta'minlash; alimentation d'un marché bozorni oziq-ovqat mahsulotlari bilan ta'minlash; alimentation en eau potable ichimlik suv bilan ta'minlash; alimentation d'un moteur en combustible motorni yoqilg‘i bilan ta'minlash. -
16 alimenter
vt.1. oziq-ovqat mahsulotlari bilan ta'minlamoq; boqmoq; yedirmoq, oziqlantirmoq; alimenter le malade bemorni oziqlantirmoq2. ishlash uchun kerakli mahsulotlar bilan ta'minlamoq; alimenter une chaudière qozonni ta'minlab turmoq; alimenter en eau suv bilan ta'minlamoq3. fig. biror narsaning rivojlanishiga asos bo‘lmoq, qo‘llabquvvatlab turmoq, ma'naviy oziq bo‘lmoq. -
17 amener
I vt.1. olib kelmoq, keltirmoq, boshlab olib kelmoq; amener qqn. chez qqn. à qqn. birovni birovninkiga, birov oldiga olib kelmoq; amenez votre soeur singlingizni, opangizni olib keling2. tashimoq, tashib kelmoq; amener des marchandises en bateau tovarlarni kemada tashib kelmoq3. olib bormoq yoki olib kelmoq; le taxi vous amènera directement à la gare taksi sizni to‘g‘ri vokzalga olib boradi; amener l'eau dans la ville shaharga suv keltirmoq; on a amené le courant électrique jusqu'au village qishloqqa elektr chirog‘ini olib bordilar4. (sur qqch) burmoq; il a amené la conversation sur son sujet favori u gapni o‘zi yoqtirgan mavzuga burib yubordi5. keltirib chiqarmoq, olib kelmoq; sabab bo‘lmoq; l'hiver amène des souffrances pour les sans-abri qish uysizlarga tashvish olib keladi; son métier l'amène à voyager uning kasbi uni sayohat qilishiga sabab bo‘lmoqda6. mar. tushirmoq; amener les voiles yelkanlarni tushirmoqII s'amener vpr.fam. kelmoq; tu t'amènes? kelyapsanmi? -
18 analyser
vt. analiz qilmoq, tahlil qilmoq; tekshirmoq; o‘rganmoq; il est difficile d'analyser la situation politique siyosiy vaziyatni tahlil qilish qiyin; analyser l'eau d'une source buloq suvini tekshirmoq. -
19 approvisionnement
nm.1. ta'minlash, ta'min etish, qilish; l'approvisionnement d'une ville en eau shaharni suv bilan ta'minlash; les services d'approvisionnement ta'minot xizmati2. oziq-ovqat zaxirasi. -
20 arriver
vi.1. kelmoq, yetib kelmoq; arriver par le train, en auto poyezdda, mashinada kelmoq2. yaqinlashmoq, yaqin kelmoq3. biron darajaga yetmoq, bo‘yi o‘smoq, bo‘yi balandlashmoq; cet enfant grandit beaucoup, il m'arrive déjà à l'épaule bu bola juda o‘sib ketdi, uning bo‘yi yelkamga yetib qoldi4. erishmoq, yetishmoq, muvaffaq bo‘lmoq; arriver à un certain âge ma'lum yoshga yetmoq; j'arrive à faire des économies men pul yig‘ishga muvaffaq bo‘ldim5. muvaffaqiyat qozonmoq, muvaffaqiyatga erishmoq; martabasi oshmoq; un individu qui veut à tout prix arriver qanday bo‘lmasin, har qanday yo‘l bilan mavqega erishishni istovchi shaxs6. tilga olmoq, til tekkizmoq; to‘xtalmoq, to‘xtalib o‘ tmoq; kelmoq; quant à cette question, j'y arrive bu masalaga kelsak, men unga to‘xtalyapman7. en arriver à kelmoq, hosil qilmoq; j'en arrive à la conclusion men xulosa qilmoqdamanki; j'en arrive à me demander s'il n'a pas raison pirovardida balki u haqdir degan xulosaga kelyapman8. kelmoq (ega narsani ifodalaydi); un colis est arrivé pour vous sizga posilka keldi9. yetib kelmoq, eshitilmoq; le bruit est arrivé jusqu'à ses oreilles shovqin ungacha eshitilardi10. yetmoq; kelmoq; l'eau lui arrive à la ceinture suv uning beligacha yetdi11. yaqinlashmoq, boshlanmoq; tushmoq; l'hiver arrive qish yaqinlashmoqda; la nuit arrive qorong‘u tushmoqda12. bo‘lmoq, bo‘lib o‘ tmoq; ro‘y bermoq; yuz bermoq, sodir bo‘lmoq; kelib chiqmoq, chiqmoq; cela peut arriver à tout le monde hamma bilan ham bunday narsa sodir bo‘lishi mumkun13. v.impers. il est arrivé un train poyezd keldi; il arrive un moment où on peut choisir tanlaydigan payt keladi; quoi qu'il arrive nima bo‘lishidan qat'iy nazar; si jamais il m'arrive quelque chose agar menga bir narsa bo‘lib qolsa, agar o‘lib-netib qolsam.
См. также в других словарях:
eau — eau … Dictionnaire des rimes
EAU — L’EAU a toujours hanté l’esprit des hommes. Des différents symboles qu’elle suggère, le plus perceptible est celui du mouvement et de la vie: les sources, les eaux courantes, les vagues sont déjà des objets offerts à une vision animiste du monde … Encyclopédie Universelle
eau — s. f. l E se prononce un peu, bien que ce mot ne soit que d une syllabe. Element humide & froid. L element de l eau. eau elementaire. eau naturelle. eau de source. eau de fontaine, de puits, de cisterne, de ruisseau. de riviere, de mare. eau de… … Dictionnaire de l'Académie française
Eau — ist das französische Wort für „Wasser“ und bedeutet in diesem Zusammenhang unter anderem: Eau Blanche, Fluss in Belgien Eau Claire, mehrere Orte in Nordamerika Eau de Cologne, ein Duftwasser Eau Froide, Fluss im Kanton Waadt, Schweiz Eau Noire,… … Deutsch Wikipedia
Eau — can refer to:*Water, as in eau de Cologne, eau Creole, eau de parfum and eau de toilette. *The River Eau, a tributary of the River Trent in Lincolnshire, England. *There are several cases such as Bourne Eau, in Lincolnshire and The Fens where eau … Wikipedia
-eau — ⇒ EAU, suff. I. Suff. formateur de subst. masc. à valeur dimin ou péj. A. Suff. formateur de subst. désignant un animal. 1. [La base est un subst.] Petit d un animal : baleineau. « Petit de la baleine » cailleteau. « Petit de la caille » carpeau … Encyclopédie Universelle
EAU — Cette page d’homonymie répertorie les différents sujets et articles partageant un même nom. {{{image}}} Sigles d une seule lettre Sigles de deux lettres > Sigles de trois lettres … Wikipédia en Français
EAU — may refer to:*EAU, the IATA airport code for Chippewa Valley Regional Airport *East Africa University in Bosaso, Somalia *In business, EAU stands for Expected Annual Usage (quantity per year).ee also*Eau … Wikipedia
eau — EAU: L eau de Paris donne des coliques. L eau de mer soutient pour nager. L eau de Cologne sent bon … Dictionnaire des idées reçues
eau — French for water, from O.Fr. eue (12c.), from L. aqua (see AQUA (Cf. aqua )). In various combinations such as eau de vie brandy (1748), lit. water of life; eau de toilette (1907). For eau de Cologne see COLOGNE (Cf. cologne) … Etymology dictionary
eau — eau; gas·per·eau; … English syllables