Перевод: с латинского на все языки

со всех языков на латинский

dē-verbĕro

  • 1 verbero

    verbero verbero, avi, atum, are бить, сечь

    Латинско-русский словарь > verbero

  • 2 verberō

        verberō ōnis, m    [verber], one worthy of stripes, a scoundrel, rascal: Eho, verbero! T.: fundum a verberone Curtilio possideri.
    * * *
    I
    verberare, verberavi, verberatus V
    beat, strike, lash
    II

    Latin-English dictionary > verberō

  • 3 verberō

        verberō āvī, ātus, āre    [verber], to beat, strike, lash, knock: tormentis Mutinam: aquila aethera verberat alis, V.: sidera (unda), V.: navem (Auster), H.—To punish by striking, lash, scourge, whip, flog, beat, drub: homines: virgis oculos: laterum costas ense, O.—Fig., to attack, lash, chastise, plague, torment, harass: os tuum senatūs convicio verberari noluisti: sermonibus aures, Ta.
    * * *
    I
    verberare, verberavi, verberatus V
    beat, strike, lash
    II

    Latin-English dictionary > verberō

  • 4 verbero

    [st1]1 [-] verbero, āre: - tr. - frapper, battre, fouetter, maltraiter (en paroles), rabrouer. [st1]2 [-] verbero, ōnis, m.: vaurien, pendard.
    * * *
    [st1]1 [-] verbero, āre: - tr. - frapper, battre, fouetter, maltraiter (en paroles), rabrouer. [st1]2 [-] verbero, ōnis, m.: vaurien, pendard.
    * * *
    I.
        Verbero, verberas, pen. corr. verberare. Liu. Batre, Frapper.
    \
        Verberare vrbem tormentis. Cic. La batre d'artillerie.
    \
        Verberat alas hirundo. Plaut. Bat des ailes.
    \
        Vineae verberatae grandine. Horat. Greslees, Batues de gresle.
    \
        Verberare cogitationis conuitio. Q. Cicero. Blasmer aucun en sa pensee.
    II.
        Verbero, pen. corr. verberonis, m. g. Plaut. Digne d'estre batu et fouetté, Grenier à coups de poing.

    Dictionarium latinogallicum > verbero

  • 5 verbero

    1.
    verbĕro, āvi, ātum, 1 (old form verberit for verberarit, Fest. p. 230, 15 e leg. Serv. ad Tull.; inf. verberarier, Plaut. As. 2, 3, 7; id. Most. 3, 1, 92), v. a. [verber], to lash, scourge, whip, flog, beat, drub (class.; syn.: ferio, pulso).
    I.
    Lit.: So. Sum obtusus pugnis pessume. Am. Quis te verberavit? Plaut. Am. 2, 1, 60:

    pulsare verberareque homines,

    Cic. Verr. 2, 5, 54, § 142; so (with pulsare) id. ib. 2, 3, 26, §

    66: civem Romanum,

    id. Rep. 2, 31, 54:

    matrem,

    id. Vatin. 5, 11; cf.:

    parentem, servum injuriā,

    id. Fin. 4, 27, 76:

    oculos virgis,

    id. Verr. 2, 5, 43, § 112:

    laterum costas ense,

    Ov. M. 4, 727; Mart. 7, 94, 6; Dig. 47, 10, 5 proöem.— Absol.:

    quo firme verberaturi insisterent,

    Suet. Calig. 26:

    caudā verberando excutere cibum,

    Plin. 32, 2, 5, § 12. —Prov.:

    noli verberare lapidem, ne perdas manum,

    Plaut. Curc. 1, 3, 41.—
    b.
    Transf., of inanimate things, to beat, strike, lash, knock, etc.:

    locum coaequato et paviculis verberato,

    Cato, R. R. 91:

    tormentis Mutinam verberavit,

    Cic. Phil. 8, 7, 20:

    aquila aethera verberat alis,

    Verg. A. 11, 756:

    verberat ictibus auras,

    id. ib. 5, 377:

    fundā amnem,

    id. G. 1, 141; cf.:

    sidera (unda),

    id. A. 3, 423:

    agros nive (Juppiter),

    Stat. Th. 5, 390:

    undas (Aufidus),

    to lash, Luc. 2, 407; cf.:

    navem (Auster),

    Hor. Epod. 10, 3:

    puppim (Eurus),

    Val. Fl. 1, 639.—In a comic pun, Plaut. Am. 1, 1, 177.—
    II.
    Trop., to lash, chastise, plague, torment, harass with words:

    aliquem verbis,

    Plaut. Truc. 1, 2, 17:

    ne me ut surdo verbera aures,

    id. Mil. 4, 1, 204:

    senatus convicio verberari,

    Cic. Pis. 26, 63; cf.:

    verberavi te cogitationis tacito duntaxat convicio,

    id. Fam. 16, 26, 1:

    orator in dicendo exercitatus hac ipsā exercitatione istos verberabit,

    id. de Or. 3, 21, 79:

    aures sermonibus,

    Tac. Agr. 41; Petr. 132.
    2.
    verbĕro, ōnis, m. [1. verbero], one worthy of stripes, a scoundrel, rascal:

    ain' tu vero verbero?

    Plaut. Am. 1, 1, 128; Cic. Att. 14, 6, 1; Plaut. Am. 1, 1, 187; id. Ps. 4, 7, 63; id. As. 2, 4, 10; 2, 4, 78; 3, 3, 79; id. Capt. 3, 4, 19 al.; Ter. Phorm. 4, 4, 3; 5, 6, 10.

    Lewis & Short latin dictionary > verbero

  • 6 verbero

    I ōnis m. [ verbero ]
    заслуживающий палки, негодяй Pl, Ter, C etc.
    II verbero, āvī, ātum, āre [ verber ]
    1)
    а) бить, сечь ( aliquem pulsare verberareque C); ударять, рубить ( costas ense O); обстреливать, поражать ( Mutĭnam tormentis C); хлестать ( oculos virgis C)
    frutex, quem verberando equo gestant Ap — ветка, которую они носят для подстёгивания лошади
    noli v. lapĭdem, ne perdas manum погов. Pl — не бей камня, чтобы не остаться без руки
    aliquem furtīvis subinde osculis v. Pt — украдкой то и дело целовать кого-л.
    2) разбивать, разрушать ( vineas grandine H)
    3) толкать, швырять ( puppim VF)
    5) удручать, мучить, терзать ( aures alicujus sermonibus T)
    6) бичевать, карать (aliquem convicio C; verbis Pl); оскорблять ( aliquem contumeliis Pt)

    Латинско-русский словарь > verbero

  • 7 verbero

    1. verbero, āvī, ātum, āre (verber), schlagen, klopfen, stoßen, werfen, treffen, an etwas prallen, I) im allg.: locum paviculis, Cato: sal super id (vulnus) duobus digitis verberatur, wird darauf geklopft, Cels.: os, ins Gesicht, Plin. ep.: os manibus, Tac.: oculos Galli alis atque unguibus (von einem Raben), Eutr.: aethera alis, Verg.: Charybdis sidera verberat undā, berührt, Verg.: chelyn plectro, schlagen, rühren, Sen. poët.: Mutinam tormentis, beschießen, Cic.: piscem ferulā, weich klopfen, Plin.: vineae grandine verberatae, geschlagen, zerschlagen, Hor.: verberari sole, imbre, ventis, getroffen werden, Plin.: verberari in faciem, Plin. Secund.: mihi vox aures verberat, schlägt, prallt an mein Ohr, Plaut. – absol., caudā verberando (durch Schlagen mit dem Schwanze) excutere cibum (die Lockspeise), von Fischen, Plin. 32, 12. – II) insbes., züchtigend schlagen, bes. mit einer Rute, Peitsche, Geißel u. dgl., peitschen, geißeln, 1) eig. (während pulsare = klopfen mit der Faust oder sonst einem rohen Werkzeug), alqm v., verb. alqm pulsare verberareque od. et verberare, Cic. u.a.: alcis oculos virgis, Cic.: alqm ense, Ov.: alqm flagellis v., Suet.: alqm verberatum necare, Liv.: verberatos crucibus affigere, Liv. – 2) bildl., geißeln, schlagen, züchtigen, plagen, os alcis convicio, Cic.: orator istos verberabit, Cic.: alqm verbis, Plaut. (vgl. verbis
    ————
    tamquam flagris verberati, Lact.): alcis aures sermonibus, die Ohren heiß machen, Tac.: ne mi ut surdo verbera aures, schone meine Ohren, Plaut. mil. 799 R. – Archaist. verberit = verberaverit, Lex Ser. Tullii bei Fest. 230 (b), 15. – Parag. Infin. verberarier, Plaut. asin. 387 u.a.
    ————————
    2. verbero, ōnis, m. (verber), eig. einer, der Schläge verdient, ein Schimpfwort, Schlingel, Galgenstrick, Schurke, Plaut. Amph. 284; capt. 551 u.a. Ter. Phorm. 684. Cic. ad Att. 14, 6, 1. Gell. 1, 26, 8. Apul. met. 8, 31 u. 10, 9.

    Ausführliches Lateinisch-deutsches Handwörterbuch > verbero

  • 8 verbero [1]

    1. verbero, āvī, ātum, āre (verber), schlagen, klopfen, stoßen, werfen, treffen, an etwas prallen, I) im allg.: locum paviculis, Cato: sal super id (vulnus) duobus digitis verberatur, wird darauf geklopft, Cels.: os, ins Gesicht, Plin. ep.: os manibus, Tac.: oculos Galli alis atque unguibus (von einem Raben), Eutr.: aethera alis, Verg.: Charybdis sidera verberat undā, berührt, Verg.: chelyn plectro, schlagen, rühren, Sen. poët.: Mutinam tormentis, beschießen, Cic.: piscem ferulā, weich klopfen, Plin.: vineae grandine verberatae, geschlagen, zerschlagen, Hor.: verberari sole, imbre, ventis, getroffen werden, Plin.: verberari in faciem, Plin. Secund.: mihi vox aures verberat, schlägt, prallt an mein Ohr, Plaut. – absol., caudā verberando (durch Schlagen mit dem Schwanze) excutere cibum (die Lockspeise), von Fischen, Plin. 32, 12. – II) insbes., züchtigend schlagen, bes. mit einer Rute, Peitsche, Geißel u. dgl., peitschen, geißeln, 1) eig. (während pulsare = klopfen mit der Faust oder sonst einem rohen Werkzeug), alqm v., verb. alqm pulsare verberareque od. et verberare, Cic. u.a.: alcis oculos virgis, Cic.: alqm ense, Ov.: alqm flagellis v., Suet.: alqm verberatum necare, Liv.: verberatos crucibus affigere, Liv. – 2) bildl., geißeln, schlagen, züchtigen, plagen, os alcis convicio, Cic.: orator istos verberabit, Cic.: alqm verbis, Plaut. (vgl. verbis tamquam flagris verberati, Lact.): alcis aures sermonibus, die Ohren heiß machen, Tac.: ne mi ut surdo verbera aures, schone meine Ohren, Plaut. mil. 799 R. – / Archaist. verberit = verberaverit, Lex Ser. Tullii bei Fest. 230 (b), 15. – Parag. Infin. verberarier, Plaut. asin. 387 u.a.

    lateinisch-deutsches > verbero [1]

  • 9 verbero [2]

    2. verbero, ōnis, m. (verber), eig. einer, der Schläge verdient, ein Schimpfwort, Schlingel, Galgenstrick, Schurke, Plaut. Amph. 284; capt. 551 u.a. Ter. Phorm. 684. Cic. ad Att. 14, 6, 1. Gell. 1, 26, 8. Apul. met. 8, 31 u. 10, 9.

    lateinisch-deutsches > verbero [2]

  • 10 verbero

    негодяй (1. un. C. 9, 11).

    Латинско-русский словарь к источникам римского права > verbero

  • 11 verbero

    , verberavi, verberatum, verberare 1
      бичевать, бить, сечь; ударять, рубить; хлестать; обстреливать, поражать

    Dictionary Latin-Russian new > verbero

  • 12 con-verberō

        con-verberō āvī, ātus, āre,    to strike, beat: os suum, Cu.

    Latin-English dictionary > con-verberō

  • 13 dē-verberō

        dē-verberō āvī, —, āre,    to thrash, cudgel soundly: homines usque ad necem, T.

    Latin-English dictionary > dē-verberō

  • 14 dī-verberō

        dī-verberō —, ātus, āre,    to strike asunder, cut, cleave, divide: sagittā auras, V.: fluctūs, Cu.

    Latin-English dictionary > dī-verberō

  • 15 ē-verberō

        ē-verberō —, —, āre,    to strike violently, beat: clipeum alis, V.: cineres alis, O.: hastis os, Cu.

    Latin-English dictionary > ē-verberō

  • 16 re-verberō

        re-verberō —, —, āre,    to repel, cause to rebound: Indus saxis reverberatur, Cu.

    Latin-English dictionary > re-verberō

  • 17 trāns-verberō

        trāns-verberō —, —, āre,    to strike through, thrust through, pierce through, transfix: bestia venabulo transverberatur: abiete pectus, V.

    Latin-English dictionary > trāns-verberō

  • 18 adverbero

    ad-verbero, —, —, āre
    ударять, бить (unguibus armos, sc. equi St)

    Латинско-русский словарь > adverbero

  • 19 converbero

    con-verbero, āvī, ātum, āre
    1) сильно бить, разбивать (os suum QC; faciem PM, Ap)
    2) бичевать, клеймить ( vitia Sen)

    Латинско-русский словарь > converbero

  • 20 deverbero

    dē-verbero, āvī, —, āre
    отколотить, избить ( aliquem usque ad necem Ter)

    Латинско-русский словарь > deverbero

См. также в других словарях:

  • Verbĕro — (lat.), einer, welcher Schläge verdient, od. durch Schläge so abgestumpft ist, daß er sie gar nicht mehr fühlt …   Pierer's Universal-Lexikon

  • batre — Batre, act. penac. Est frapper ou par injure ou pour correction, Caedere, verberare, Et vient de ce vieux mot Latin Batuo, duquel Plaute, Ciceron et Pline usent, qui signifie frapper, ainsi que dit est. De là sont appelez les Batus, voyez Batus.… …   Thresor de la langue françoyse

  • foüet — I. Foüet, ou Escourgée, Flagrum, Flagellum, Mastix. Foüet et escourgée de cuir de toreau, Taurea. Le son du coup du foüet, Tax. Qui est digne d avoir le foüet, Mastigia. II. Qui a eu dix fois le foüet, Homo decies verbero, vel decimum verbero. B …   Thresor de la langue françoyse

  • Verbena — Verbena …   Wikipédia en Français

  • Filz (2), der — 2. Der Filz, des es, plur. die e, ein verworren in einander geschlungenes Gewebe von Wolle oder Haaren, und was dem ähnlich ist. 1. Eigentlich. So ist im gemeinen Leben, ein Filz in den Haaren, ein Haufen in einander verwickelter und verwirrter… …   Grammatisch-kritisches Wörterbuch der Hochdeutschen Mundart

  • Verbena — Verbena …   Wikipédia en Français

  • SUBVERBUSTUS — apud Tertullian. de Pallio, c. 4. Enimvero iam dudum censoriae intentionis episcyniô dispersô, quamum denotatui passivitas offert? libertinos in equestribus, subverbustos in liber alibus, dediditios in ingenuis vespillo, leno, lanista tecum… …   Hofmann J. Lexicon universale

  • verberare — ver·be·rà·re v.tr. (io vèrbero) LE frustare; percuotere, battere: fremere udimmo tutto il Mare nostro | come quando lo verberan le forti | ale dell ostro (D Annunzio) {{line}} {{/line}} DATA: sec. XIV. ETIMO: dal lat. vĕrbĕrāre, der. di verbera,… …   Dizionario italiano

  • ԳԱՆ — (ի, ից.) NBH 1 0528 Chronological Sequence: Unknown date, Early classical, 10c, 11c, 12c, 13c գ. πληγή, μάστιξ, βάσανος Flagellum, verber, pulsatio Ծեծ. ձաղկանք. հարուած գաւազանի, եւ ապտակի. վէր, եւ բախումն. պատուհաս. խրատ. քէօթէկ, տայագ, վուրուշ …   հայերեն բառարան (Armenian dictionary)

  • ԿՈՇԿՈՃԵՄ — (եցի.) NBH 1 1115 Chronological Sequence: Unknown date, Early classical, 10c, 11c ն. τυμπανίζω fustibus ad necem caedo συγκόπτω verbero. Չարչար գտնել կոճիւք փայտի կամ թմբչաւ. թոպել. բրածեծ առնել. խոշտանգել. քարկոծել, յօշատել, կտտամահ սպանանել.… …   հայերեն բառարան (Armenian dictionary)

  • ՀԱՐԿԱՆԵՄ — (հարի, հա՛ր.) NBH 2 0063 Chronological Sequence: Unknown date, Early classical, 5c, 6c, 7c, 8c, 10c, 11c, 12c ն. τύπτω, πατάσσω, βασανίζω percutio, caedo, verbero եւն. Արմատն ո՛չ է Հարկ, այլ Հար (որոյ սաստկականն է Զարկ), եւ Վէր. եւ Ուռն. ուստի… …   հայերեն բառարան (Armenian dictionary)

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»