Перевод: со всех языков на узбекский

с узбекского на все языки

contre+qqn

  • 1 contre

    I prép.
    1. oldida, yaqinida, -da; s'aligner contre le mur devor yonida, yaqinida turmoq
    2. -ga; mettre contre le mur devorga taqab qo‘ymoq; s'écraser contre le mur devorga urilib sinmoq; fig. donner contre qqn. to‘qnashib, uchrashib qolmoq
    3. qarshi; marcher contre le vent shamolga qarshi bormoq; nager contre le courant oqimga qarshi suzmoq; aller contre vents et marées hamma narsaga qarshi harakat qilmoq
    4. un abri contre la pluie yomg‘irdan pana joy
    5. tout contre yaqinida, qarshisida; ci contre yonida, orqa betida; là-contre bunga qarshi; je n'ai rien à dire là-contre bunga qarshi hech qanday gapim, e'tirozim yo‘q; loc.adv. par contre shu tufayli, shuning uchun; pour et contre tarafdor va qarshi
    II nm. le pour et le contre tarafdorlar va qarshilar
    III adv. être contre qarshi bo‘lmoq; j'étais contre qarshi edim; voter contre qarshi ovoz bermoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > contre

  • 2 porter

    I vt.
    1. ko‘tarib turmoq, ko‘tarib bormoq; la mère porte son enfant dans ses bras ona bolasini qo‘lida ko‘ tarib boryapti; porter une valise à la main jomadonni qo‘lda ko‘ tarib bormoq
    2. tortmoq, ko‘rmoq, chekmoq; nous portons la responsabilité de nos fautes biz o‘z xatolarimizga javobgarmiz
    3. tutib turmoq, ko‘ tarib turmoq (narsa); ses jambes ne le portaient plus oyoqlari uni ortiqcha tutib turolmasdi
    4. bermoq, yetishtirmoq; cet arbre porte les plus beaux fruits bu daraxt eng ajoyib mevalarni beradi
    5. qornida olib yurmoq, homilador, ikkiqat bo‘lmoq; les juments portent onze mois biyalar o‘n bir oy homilani qornida olib yuradilar
    6. xush kurmoq, yoqtirmoq; loc. je ne le porte pas dans mon coeur men uni yoqtirmayman, xush kurmayman; uni jinim suymaydi, u mening ko‘nglimga o‘ tirmaydi
    7. qo‘ymoq (soqol, mo‘ylab, soch); porter la barbe soqol qo‘ymoq, soqolli bo‘lmoq
    8. taqmoq, osib yurmoq (ko‘z oynak, qurol); kiymoq, kiyib yurmoq; porter un costume bleu havorang kostum kiymoq
    9. nomlamoq, atamoq; nomida, familiyasida bo‘lmoq; yurmoq
    10. deb nomlanmoq, nomiga ega bo‘lmoq; quel nom porte ce village, cette rivière? bu qishloqning, daryoning nomi nima? la lettre porte la date du 20 mai xat yigirmanchi mayda yozilgan deb belgi qo‘yilgan
    11. ko‘ tarib olib bormoq; eltmoq, olib borib qo‘ymoq; ils le portèrent sur le lit ular uni karavotga olib borib yotqizdilar; va lui porter ce paquet unga bu paketni olib borib ber
    12. tutib turmoq, tutmoq; biror holatda, vaziyatda saqlamoq; porter le corps en avant qaddini oldinda tutmoq; porter la main sur qqn. biror kishiga qo‘l ko‘tarmoq
    13. porter atteinte à l'honneur, à la réputation de qqn. biror kimsaning or-nomusiga, obro‘siga tegmoq; porter témoignage guvohlik bermoq; porter plainte contre qqn. biror kishining ustidan sudga shikoyat qilmoq, sudga bermoq, arz qilmoq
    14. yozib qo‘ymoq, kiritib qo‘ymoq; porter une somme sur un registre ma'lum summani ro‘yxatga kiritib qo‘ymoq; se faire porter malade o‘zini kasal deb yozdirib qo‘ymoq
    15. (à) olib chiqmoq, ko‘tarmoq (yuqori, yuksak holatga); porter un homme au pouvoir biror kishini hokimiyatga ko‘ tarmoq; porter qqn. aux nues biror kishini ko‘klarga ko‘tarmoq
    16. bildirmoq, bermoq, ko‘rsatmoq (his-tuyg‘u, yordam); l'amitié que je lui porte mening unga ko‘rsatayotgan do‘stligim; cet événement lui porte ombrage bu hodisa uning obro‘siga putur yetkazadi; prov. la nuit porte conseil kechasi yotib o‘yla, ertalab turib so‘yla; porter un jugement sur qqn.qqch. biror kishi, narsa haqida o‘z fikrini bildirmoq
    17. (qqn à qqch) biror kishini biror narsaga olib kelmoq, yetaklamoq; ce climat nous porte à l'apathie bu holat bizni loqaydlikka olib keladi; porter qqn. à +inf moyil qilmoq, ko‘ndirmoq, majbur qilmoq; tout (me) porte à croire que c'est faux hamma narsa meni bu yolg‘ondakam ekanligiga ishonishga majbur qiladi; être porté à +inf moyil qilingan, ko‘ndirilgan, majbur qilingan bo‘lmoq; être porté sur qqch. moyilligi bo‘lmoq, yaxshi ko‘rmoq; être porté sur la boisson ichkilikka moyil bo‘lmoq
    II vi.
    1. (sur) ustiga joylashmoq, ustida turmoq; tout l'édifice porte sur ces colonnes butun imorat shu ustunlarning ustida turadi; l'accent porte sur la dernière syllabe urg‘u oxirgi bo‘g‘inga tushadi; fam. cela me porte sur les nerfs bu mening asabimga tegyapti; ustida bormoq, tegishli bo‘lmoq; une discussion qui porte sur des problèmes politiques siyosiy masalalar ustida ketayotgan munozara
    2. otmoq; un canon qui porte loin uzoqqa otadigan zambarak
    3. mo‘ljalga tegmoq; le coup a porté juste o‘q mo‘ljalga aniq tegdi; une voix qui porte uzoqqa yetadigan ovoz
    4. foyda, naf, ta'sir, kor qilmoq; vos observations ont porté sizning tanqidlaringiz foyda qildi
    III se porter vpr.
    1. (bien, mal) o‘zini his qilmoq, sog‘lig‘i (yaxshi, yomon) bo‘lmoq; je me porte beaucoup mieux men ancha yaxshiman
    2. kiyilmoq; les jupes se porteront plus courtes, plus longues cette année bu yil yubkalar kalta, uzunroq kiyiladi; cela se porte encore bu hali ham kiyiladi
    3. litt. peshvoz chiqmoq, tomon yurmoq; se porter à la rencontre de qqn. biror kishiga peshvoz chiqmoq
    4. (à) borib yetmoq; empêchez-le de se porter à cette extrémité uni bu darajagacha yetib borishiga yo‘l qo‘ymanglar
    5. o‘zini biror holda ko‘rsatmoq, o‘zini biror holga solmoq; se porter acquéreur o‘zini tamagir qilib ko‘rsatmoq; il se porte garant u kafillik beryapti.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > porter

  • 3 avoir

    I vt.
    1. ega bo‘lmoq; molik bo‘lmoq; avoir une maison uning uyi bor; avoir une bicyclette uning velosipedi bor; avoir du succès muvaffaqiyat qozonmoq; avoir de la besogne par-dessus les cheveux ishi boshidan oshib yotmoq; il a de la chance uning omadi kelyapti, bor; en avoir pour qolmoq, bor bo‘lmoq (vaqt); tushmoq (sotib olingan narsa, pul); j'en ai pour cinq minutes meni besh minut kuting; men yana besh minut band bo‘ laman; j'en ai eu pour 50 francs bu narsa menga 50 frankka tushdi; il en a eu pour son argent u ziyon, zarar ko‘rmadi
    2. avoir une femme et des enfants uning xotini va bolalari bor
    3. sotib olmoq, olmoq; j'ai eu ce livre pour presque rien men bu kitobni juda arzon sotib oldim, deyarli bekorga oldim
    4. fam. avoir qqn. yengmoq, bas kelmoq, uddalamoq; on les aura! biz ularni yengamiz!
    5. fam. avoir qqn. aldamoq, aldab ketmoq, tovlamoq, tuzlamoq; firib bermoq; il nous a bien eus u bizni boplab aldadi
    6. o‘zida namoyon qilmoq (ta'na a'zosi, ko‘rinish); il, elle a de grandes jambes, des cheveux blancs uning oyoqlari katta, sochlari oq; ce mur a deux mètres de haut bu devorning balandligi ikki metr(dir); quel âge avezvous? yoshingiz nechada? avoir du courage jasur bo‘lmoq
    7. boshdan kechirib, tatib ko‘rib bilmoq, boshdan kechirmoq, totmoq, tatib ko‘rmoq, chekmoq, tortmoq, his qilmoq, sezmoq; avoir mal à la tête boshi og‘rimoq, avoir faim och bo‘lmoq, qolmoq; avoir soif chanqamoq; j'ai eu une fâcheuse impression menda yomon taassurot qoldi; qu'est-ce que tu as? senga nima bo‘ldi? j'ai froid men sovqotyapman; j'ai chaud men isib ketyapman; j'ai sommeil uyqum kelyapti; avoir raison haq bo‘lmoq; avoir tort nohaq bo‘lmoq; avoir tous les torts har taraflama gunohkor bo‘lmoq; avoir confiance ishonmoq; en avoir à, après, contre qqn. g‘azablanmoq, jahli chiqmoq, achchig‘i kelmoq; darg‘azab bo‘ lmoq; contre qui en avezvous? kimdan jahlingiz chiqib turibdi?
    II yordamchi fe'l
    1. avoir à (+inf) o‘zini burchli deb bilmoq; kerak, zarur, lozim, darkor; j'ai à vous parler men sizga gapirishim kerak; n'avoir qu'à kerak, zarur, lozim, darkor (faqat); vous n'aviez qu'à nous dire siz faqat bizga aytishingiz zarur edi
    2. avoir + participe passé qo‘shma zamon hosil qiladi: j'ai écrit men yozdim; nous avons causé biz suhbatlashdik
    3. il y a bor; mavjud; turibdi; yotibdi; avval burun; il y a de l'argent dans le portefeuille portfelda pul bor; combien y a-t-il de Moscou à Leningrad? Moskva'dan Leningradgacha qancha (kilometr) bor?
    3. il y a deux jours ikki kun avval; il y a champagne et champagne yaxshi va yomon shampanlar bor; sifatli va sifatsiz shampanlar bor; il n'y a qu'à (+inf) faqat …zarur, darkor, lozim, kerak; il n'y avait qu'à les ramasser ularni faqat yig‘ishtirib olish kerak edi.
    nm.
    1. mulk, mol-mulk, boylik, davlat, dunyo, mol-mulk
    2. kredit (kirim-chiqim daftarlarining chiqimlar, unadigan pullar yoziladigan o‘ng tomoni); doit et avoir debet va kredit.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > avoir

  • 4 plainte

    nf.
    1. ingrash, ixrash, voyvoylash; les blessés poussaient des plaintes yaradorlar ingrashar edi; une plainte muette ovoz chiqarmay ingrash; fig. g‘uvillash, shuvillash; la plainte du vent shamolning g‘uvillashi
    2. shikoyat, shikoyatnoma; déposer une plainte contre qqn. biror kishining ustidan shikoyat yozmoq; retirer sa plainte shikoyatnomasini qaytarib olmoq; loc. porter plainte pour vol, contre qqn. o‘g‘irlik haqida, birovning ustidan shikoyatnoma bermoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > plainte

  • 5 réaction

    nf.
    1. qarshi ta'sir; principe de l'égalité de l'action et de la réaction harakatning tengligi va qarshi ta'sir qonuniyati; avion à réaction reaktiv samolyot
    2. chim. reaksiya; l'acide entre en réaction avec le calcaire kislota ohaktosh bilan reaksiyaga kirishadi; réaction nucléaire yadroviy reaksiya; réaction en chaîne zanjir reaksiya; fig. boshqalarga ham o‘tadigan, o‘ziga o‘xshash his-tuyg‘u yoki xususiyat hosil qiladigan
    3. physiol.biol. reaksiya, sezish, ta'sirlanish (organizmning tashqi ta'sirga javobi); les réactions de défense de l'organisme organizmning himoya reaksiyasi
    4. javob, qarshi harakat; agir en réaction contre, par réaction contre qqn.qqch. biror kimsaga, biror narsaga javob tariqasida harakat qilmoq
    5. aks javob, fikr, munosabat, reaksiya; la réaction de qqn. à une catastrophe, à une injure biror kishining biror falokatga, so‘kishga aks javobi; réaction lente; vive, soudaine sekin, tez, to‘satdan aks javob; être sans réaction befarq bo‘lmoq; il a protesté? – non, aucune réaction u qarshilik ko‘rsatdimi? – yo‘q, hechqanday reaksiya bo‘lmadi.
    nf.péj. reaksiya (ijtimoiy taraqqiyotga va ijobiy o‘zgarishlarga qattiq qarshilik ko‘rsatish siyosati); les forces de la réaction reaksion kuchlar; à bas la réaction! yo‘qolsin reaksiya!

    Dictionnaire Français-Ouzbek > réaction

  • 6 crier

    I vi.
    1. baqirmoq, qichqirmoq, qiyqirmoq, hayqirmoq, dodlamoq, dod solmoq; crier plus fort que l'anguille, crier à tue-tête ayuhannos solmoq, dodlamoq, dod-voy qilmoq, ovozining boricha qichqirmoq
    2. chaqirmoq; crier à l'aide, crier au secours yordamga, ko‘makka chaqirmoq, da'vat etmoq; crier à l'injustice adolatsizlikdan, nohaqlikdan nolimoq, zorlanmoq, hasrat qilmoq
    3. jar solmoq, duv-duv gap tarqatmoq, shovqin ko‘tarmoq, og‘iz ko‘pirtirmoq, ovoza qilmoq, hammaga bildirmoq, oshkor qilmoq; crier sur les toits har chorrahada jar solmoq, hamma qo‘ng‘iroqlarda bong urmoq
    4. (contre qqn. après qqn) baqirmoq, o‘shqirmoq, jerkimoq, o‘dag‘aylamoq, so‘kmoq, urushmoq, koyimoq, ayblamoq, qoralamoq
    5. g‘ijirlamoq, g‘ichirlamoq, g‘archillamoq; la porte crie eshik g‘ichirladi
    II vt. baqirib chaqirmoq, baqirib aytmoq; crier son indignation achchiqlanmoq, g‘azablanmoq, jahlini chiqarmoq; crier misère gadoylik, tilanchilik qilmoq, sadaqa so‘ramoq, och-yalong‘och bo‘lmoq, faqirona kun kechirmoq, yo‘qsillikdan nolimoq; crier vengeance o‘ch, qasos olishga chaqirmoq; sans crier gare ogohlantirmasdan.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > crier

  • 7 dent

    nf.
    1. tish, qoziq tish, so‘yloq tish, dandon; dents molaires oziq, jag‘ tishlar; dents de lait sut tishlar; dents de sagesse aql tishi; dents incisives oldingi, kurak tishlar; dent aurifiée oltin qoplama, tilla tish; fausses dents yasama tishlar; grincer des dents tishlarni g‘ijirlatmoq; coup de dent piching, zaharxanda, achchiq gap, yomonlab gapirish, fisq-fasod, g‘iybat, chaynash; montrer les dents qo‘rs, qo‘pol gapirmoq, qilich yalong‘ochlamoq, jerkib bermoq; mordre à belles dents ochko‘zlik bilan yemoq, manger du bout des dents zo‘rg‘a, xohlar-xohlamay yemoq; n'avoir rien à mettre sous la dent qozonni suvga tashlamoq, yarim och holda o‘tirmoq; avoir la dent arg. och bo‘lmoq; avoir une dent contre qqn. birovda o‘chi bo‘lmoq, kek saqlamoq; être armé jusqu'aux dents tishtirnog‘ igacha qurollanmoq; ne pas desserrer les dents og‘zini ochmay, hech narsa, biron so‘z demay o‘ tidmoq; prendre le mors aux dents haddan oshmoq, bilgan noma'qulchiligini qilmoq, qizishmoq; déchirer à belles dents pok-pokiza tushirmoq, ishtaha bilan yemoq; déchirer qqn. à belles dents yomonlab gapirmoq, g‘iybat, fisq-fasod qilmoq, chaynamoq, haqoratlamoq, qattiq so‘kmoq; être sur les dents charchoqdan holsizlanmoq; qattiq charchamoq, oyoqdan qolmoq; n'avoir plus mal aux dents o‘lmoq, dunyodan o‘ tmoq, ko‘z yummoq, jon bermoq
    2. cho‘qqi, tog‘ cho‘qqisi, oxirgi do‘nglik.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > dent

  • 8 enrager

    vi.
    1. g‘azablanmoq, darg‘azab bo‘lmoq, chapaqay jahli chiqmoq, qoni qaynab ketmoq; être enrager contre qqn. birovga nisbatan darg‘azab bo‘lmoq; faire enrager qqn. g‘azablantirmoq, jahlini chiqarmoq; g‘azabini keltirmoq, qonini qaynatmoq
    2. (après qqch. de faire qqch) astoydil, judajuda xohlamoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > enrager

  • 9 garde

    nf.
    1. saqlash, qarov, qarab turish, ko‘z-quloq bo‘lish, nazorat; qo‘riqlash, mudofaa qilish; être sous la garde de qqn. birovning nazorati ostida bo‘lmoq; qo‘riqlanmoq; mettre en garde contre qqn.qqch. ehtiyot qilmoq, ogohlantirmoq, ogoh qilmoq; prendre garde ehtiyot bo‘lmoq; prenez garde de tomber ehtiyot bo‘ling! yiqilib tushmang! prenez garde à la peinture bo‘yalgan, ehtiyot bo‘ling!
    2. mil. soqchilar, qo‘riqchilar, posbonlar, qorovul; une garde d'honneur faxriy qorovul
    3. mil. gvardiya; hist. la garde nationale milliy gvardiya; la garde républicaine respublika gvardiyasi (Parij jandarmeriyasi).
    n.
    1. gvardiyachi, gvardiya qismlarida xizmat qiluvchi; hist. un garde national milliy gvardiya soldati
    2. qorovul qo‘riqlovchi, soqchi; un garde du corps shaxsiy soqchi; le Garde des Sceaux Adliya vaziri (Fransiyada); un garde champêtre qishloq militsioneri, noziri.
    nf. sanitar ayol, hamshira, og‘ ir kasalga qarovchi ayol.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > garde

  • 10 partialité

    nf. g‘arazgo‘ylik, nohaqlik, adolatsizlik, tarafkashlik; partialité en faveur de qqn. contre qqn. biror kishining foydasiga, zarariga tarafkashlik.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > partialité

  • 11 plaider

    I vi.
    1. sudlashmoq; plaider contre qqn. biror kishi bilan sudlashmoq, biror kishini sudga bermoq
    2. himoya qilmoq; l'avocat plaide pour son client advokat o‘z mijozini himoya qilyapti
    3. foydasiga, manfaatini himoya qilib gapirmoq; il a plaidé en ta faveur auprès de tes parents u ota-onangni oldida sening foydanga gapirdi; sa sincérité plaide pour lui, plaide en sa faveur uning samimiyligi uning foydasiga yuradi
    II vt.
    1. sudda biror ishni himoya qilmoq; l'avocat plaide la cause de l'accusé advokat sudda sudlanuvchining ishini himoya qilyapti; plaider la cause de qqn. sudda biror kishining manfaatini himoya qilib chiqmoq
    2. dalil qilib ko‘rsatmoq, dalil keltirmoq; l'avocat a plaidé la légitime défense advokat qonuniy o‘zini o‘zi himoyalashni dalil qilib ko‘rsatdi; ellipt. plaider coupable, non coupable o‘zini aybdor, aybsiz deb tan olmoq; loc. plaider le faux pour savoir le vrai haqiqatni topish uchun yolg‘on ishlatmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > plaider

  • 12 anathème

    nm.
    1. relig. la'natlash, dindan chiqarish; murtad deb e'lon qilish; cherkovdan chetlatish
    2. fig. la'nat, nafrat, qarg‘ish; lancer l'anathème contre qqn. la'nat o‘qimoq, la'natlamoq
    3. n. la'natga, qarg‘ishga duchor bo‘lgan, murtad.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > anathème

  • 13 déchaîner

    I vt.
    1. itni zanjiridan bo‘shatmoq, qo‘yib yubormoq
    2. zavqini keltirmoq, ishtiyoqni uyg‘otmoq, orttirmoq; déchaîner des applaudissements kuchli olqishlamoq
    II se déchaîner vpr. qattiq jazavasi tutmoq, hayajonga tushmoq, g‘azablanmoq, tutaqib, qizishib ketmoq, to‘sto‘ polon qilmoq, quturmoq, kuchaymoq, zo‘raymoq (shamol, bo‘ron haqida); se déchaîner contre qqn. birovga zahrini to‘kib solmoq, g‘azablanmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > déchaîner

  • 14 fâcher

    I vt.
    1. jahlini chiqarmoq, jahl uyg‘otmoq, xafa qilmoq
    II se fâcher vpr. jahli chiqmoq, xafa bo‘lmoq; il se fâche de tout hamma narsa jahlini chiqaradi; se fâcher tout rouge juda qattiq jahli chiqmoq; se fâcher contre qqn. kimdandir jahli chiqmoq; se fâcher avec kim bilandir urushib, aytishib qolmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > fâcher

  • 15 invective

    nf. do‘q, po‘pisa, so‘kish, koyish, urishish, haqorat, qattiq so‘kish; proférer des invectives contre qqn. qattiq so‘kmoq, haqoratlamoq, haqorat qilmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > invective

  • 16 lance

    nf.
    1. nayza; coup de lance nayza zarbasi; loc. rompre une lance, des lances avec ou contre qqn. tortishib, bahslashib qolmoq; loc. en fer de lance nayzabargli
    2. lance à eau suv purkagich (o‘t o‘chirish, sug‘orish ishlarida ishlatiladigan); lance d'incendie brandspoyt (ichak uchiga o‘rnatilgan purkagich).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > lance

  • 17 poursuite

    nf.
    1. quvish, orqasidan, ketidan quvib borish; quvg‘in, ta'qib qilish; la police s'est lancée à la poursuite du malfaiteur politsiyachi jinoyatchini quvishga, ta'qib qilishga tushdi
    2. quvish, orqasidan tushish; la poursuite de l'argent, de la vérité pulni, haqiqatni quvish
    3. dr. qonun tomonidan ta'qib, taqiq, jazolash; défense de +inf sous peine de poursuite(s) biror narsa qilish qonun tomonidan jazolanadi; poursuites (judiciaires) contre qqn. biror kishiga qarshi jinoiy ish; engager des poursuites jinoiy ish qo‘zg‘atmoq
    4. biror narsani davom ettirish; la poursuite d'un travail ishni davom ettirish.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > poursuite

  • 18 prévention

    nf.
    1. g‘arazgo‘ylik, adolatsizlik, nohaqlik; g‘araz; examiner les choses sans prévention narsalarni adolat bilan ko‘rib chiqmoq; avoir des préventions contre qqn. biror kishiga nisbatan g‘arazi bo‘lmoq
    2. suddan oldingi qamoq
    3. tergovda, sudda bo‘lmoq
    4. oldini olish, ehtiyot chorasini ko‘rish; xavfsizlik choralari; la prévention routière yo‘l xavfsizlik choralari.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > prévention

  • 19 rancoeur

    nf.litt. adovat, gina, xusumat; avoir de la rancoeur contre qqn. biror kimsaga nisbatan adovati bo‘ lmoq; oublier sa rancoeur ginasini unutmoq; des rancoeurs tenaces qattiq gina.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > rancoeur

  • 20 récriminer

    vi. récriminer contre qqn.qqch. ta'na toshini yog‘dirmoq, qattiq tanqid ostiga olmoq; norozilik bildirmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > récriminer

См. также в других словарях:

  • contre — [ kɔ̃tr ] prép., adv. et n. m. • 842 contra, latinisme « en opposition à »; lat. contra « en face de » I ♦ Prép. et adv. A ♦ Marque la proximité, le contact. ⇒ auprès (de), près (de), 1. sur (cf. En face de). Prép. Pousser le lit contre le mur.… …   Encyclopédie Universelle

  • contre-pied — [ kɔ̃trəpje ] n. m. VAR. contrepied • 1561; de contre et pied 1 ♦ Vén. Fausse piste suivie par les chiens. 2 ♦ Cour. Ce qui est diamétralement opposé à (une opinion, un comportement). ⇒ contraire, contrepartie, inverse, opposé. Vos opinions sont… …   Encyclopédie Universelle

  • contre-performance — [ kɔ̃trəpɛrfɔrmɑ̃s ] n. f. • 1949; de contre et performance ♦ Mauvaise performance, résultat anormalement faible de qqn qui réussit bien d habitude. Abandonner la compétition après une série de contre performances. Par ext. Les contre… …   Encyclopédie Universelle

  • contre-cœur (à) — ⇒CONTRE CŒUR (À), loc. adv. D une façon contraire aux désirs du cœur, aux dispositions intérieures de l individu. Il me fallut monter chaque marche de l escalier, comme dit l expression populaire, à « contre cœur », montant contre mon cœur qui… …   Encyclopédie Universelle

  • contre-poil (à) — ⇒CONTRE POIL (À), loc. adv. Dans le sens contraire à celui dans lequel le poil est couché. Synon. à rebrousse poil. Ajoutez à cette laideur le supplice d avoir les cheveux plantés à contre poil (SAND, Hist. vie, t. 2, 1855, p. 295). [Il] chantait …   Encyclopédie Universelle

  • contre-poil — (à) [ akɔ̃trəpwal ] loc. adv. • contrepoil 1205; de contre et poil ♦ Dans le sens inverse du sens naturel des poils. ⇒ rebrousse poil (à). Les chats détestent qu on les caresse à contre poil. ♢ Loc. fam. Prendre qqn à contre poil, maladroitement …   Encyclopédie Universelle

  • contre-poil\ à — contre poil (à) [ akɔ̃trəpwal ] loc. adv. • contrepoil 1205; de contre et poil ♦ Dans le sens inverse du sens naturel des poils. ⇒ rebrousse poil (à). Les chats détestent qu on les caresse à contre poil. ♢ Loc. fam. Prendre qqn à contre poil,… …   Encyclopédie Universelle

  • porter — 1. porter [ pɔrte ] v. tr. <conjug. : 1> • XIe; « être enceinte » 980; lat. portare I ♦ V. tr. dir. A ♦ Supporter le poids de. 1 ♦ Soutenir, tenir (ce qui pèse). Mère qui porte son enfant dans ses bras. Porter une valise à la main. Porter… …   Encyclopédie Universelle

  • tenir — [ t(ə)nir ] v. <conjug. : 22> • Xe; lat. pop. °tenire, class. tenere I ♦ V. tr. 1 ♦ Avoir (un objet) avec soi en le serrant afin qu il ne tombe pas, ne s échappe pas. Tenir son chapeau à la main. « Il tenait un luth d une main, De l autre… …   Encyclopédie Universelle

  • RAISON — Le terme de raison – du latin ratio , qui désigne à l’origine le calcul pour prendre ensuite le sens de faculté de compter, d’organiser, d’ordonner – possède dans toutes les langues modernes une multitude d’acceptions qui, cependant, par des… …   Encyclopédie Universelle

  • mettre — [ mɛtr ] v. tr. <conjug. : 56> • Xe; lat. mittere « envoyer » et « mettre » en lat. pop I ♦ A ♦ Faire changer de lieu. 1 ♦ Faire passer (une chose) dans un lieu, dans un endroit, à une place (où elle n était pas). ⇒ 1. placer; …   Encyclopédie Universelle

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»