-
21 donner
I vt.1. bermoq, topshirmoq, qo‘liga bermoq, taqdim qilmoq, tortiq qilmoq, tortiq, sovg‘a qilib bermoq, armug‘on etmoq; donner en jouissance foydalanishga topshirmoq; donner le temps vaqt bermoq; donner une heure vaqt belgilamoq; donner des directions ko‘rsatma bermoq; donner sa vie hayoti, jonini fido qilmoq; donner qqn. sotmoq, xiyonat qilmoq2. bag‘ishlamoq, yetkazmoq, zarar yetkazmoq, sabab bo‘lmoq; donner du mal qqn. qiyin ahvolga solib qo‘ymoq3. uyushtirmoq, tashkil qilmoq, bermoq; donner une pièce pyesa qo‘ymoq4. qo‘zg‘amoq, tug‘dirmoq, sabab bo‘lmoq; donner de l'appétit ishtahasini ochmoq; donner la fièvre issig‘ini chiqarmoq; donner du courage tetiklashtirmoq5. ko‘rsatmoq, namoyon qilmoq; donner des marques de fatigue charchash alomatlarini ko‘rsatmoq6. (à) undamoq, qo‘zg‘atmoq, majbur etmoq, ko‘ngliga solmoq; donner à penser o‘ylashga majbur etmoq, o‘ylashni ko‘ngliga solmoq; donner les premiers soins birinchi yordamni ko‘rsatmoq; donner des coups urmoq, do‘pposlamoq; donner un soufflet shapaloq tushirmoq; donner un baiser o‘pmoq; donner la chasse à izidan, orqasidan ta'qib qilmoq, quvmoq; donner son adhésion rozilik bermoq; donner lecture à o‘qib eshittirmoq; donner le sein emizmoq; donner un coup de main yordam bermoq; donner le branle à yurgizmoq, yurgizib yubormoq; donner la vie tug‘moq, hayot bag‘ishlamoq, oqlamoq; donner naissance tug‘moq; donner la mort o‘ldirmoq; donner le bras à qo‘ltiqlab bormoq; donner un coup de balai salgina supirmoq; fam. joyni, shtatni qisqartirmoq; donner communication xabar bermoq, bildirmoq; donner sa mesure o‘zini yaxshi tomondan ko‘rsatmoq; donner le change aldamoq; donner l'éveil oyoqqa turg‘izmoq; donner congé ishdan bo‘shatmoq; donner sa main à qqn. turmushga chiqmoq; donner de l'air à shamollatmoq; donner sa voix saylashda ovozini bermoq; donner de la voix ovoz chiqarmoq; donner le bonjour salom bermoq, so‘rashmoq, salomlashmoq; donner tort à qqn. ayblamoq; donner raison à kelishmoq, rozi bo‘lmoq; donner gain de cause à foydasiga hal qilmoq; donner libre cours à erkin qo‘yib bermoq; donner lieu à yo‘l ochib, imkon yaratib bermoq; la rencontre a donné lieu à d'intéressantes discussions uchrashuvda jiddiy masalalar muhokama qilindi; donner pleins pouvoirs hamma vakolatni berib qo‘ymoq; fam. je vous le donne en cent, en mille sizning topolmasligingizga aminman; on t'en donnera fam. biz senga ko‘rsatib qo‘yamiz; étant donné que loc.conj. hisob, inobatga olib, e' tibor qilibII vi.1. (contre) urilmoq, urilib, tegib ketmoq; donner de la tête contre la muraille devorga boshi bilan urilmoq2. (dans) berilmoq, qiziqib qolmoq, cho‘mmoq, botmoq; donner en plein dans boshi bilan cho‘mmoq, qiziqib qolmoq3. (dans) otib tegizmoq, urmoq, tegmoq; donnez dans le piège, donner dans le panneau pistirmaga, tuzog‘iga, domiga tushib qolmoq, yolg‘on gapga uchmoq; donner dedans ilinmoq, tushib, ilinib qolmoq; qopqonga tushmoq4. (sur) kelishmoq, bor baraka qilmoq; donner sur les doigts à qo‘lni qo‘lga bermoq5. (sur) chiqmoq, qaramoq, ochilmoq; donner sur un jardin boqqa ochilmoq; donner sur la rue ko‘chaga chiqmoq6. fam. ko‘rinmoq, namoyon bo‘lmoq, o‘zini ko‘rsatmoq7. mil. hujum qilmoq, olg‘a yurmoq; ne savoir où donner de la tête o‘zini yo‘qotib qo‘ymoq, nima qilishini bilmay qolmoq; les blés ont beaucoup donné cette année bu yil don, bug‘doy yaxshi bo‘ ldi; donner sur un plat ovqatga zo‘r bermoqIII se donner vpr.1. berilmoq, umrini bag‘ishlamoq, tikmoq, o‘rganib qolmoq, mehr, ko‘ngil qo‘ymoq2. yaratmoq, urinmoq, harakat qilmoq; se donner du mal, se donner de la peine, se donner la peine de harakat qilmoq; donnez-vous la peine d'entrer kirishga harakat qiling! s'en donner iste'mol, suiiste'mol qilmoq, ortiqchalikka yo‘l qo‘ymoq; rosa xursandchilik qilmoq, ko‘ngil ochmoq; s'en donner à coeur joie to‘yib rohatlanmoq3. (pour) o‘zini o‘xshatmoq, qilib ko‘rsatmoq; se donner pour savant o‘zini olim qilib ko‘rsatmoq4. nisbat bermoq, tus bermoq; se donner l'air gai xursand tusga kirmoq5. qo‘llab qo‘ltiqlamoq, yonini olmoq; se donner le mot til biriktirmoq, gapni bir yerga qo‘ymoq6. se donner en spectacle o‘zini sharmanda qilmoq. -
22 retourner
I vt.1. to‘ntarmoq, ag‘darmoq; retourner un morceau de viande sur le gril manqalning ustida go‘sht bo‘lagini ag‘darmoq; retourner la terre yerni ag‘darmoq, chopmoq; retourner la salade salatni aralashtirmoq; fam. il a retourner toute la maison u butun uyni ag‘darto‘ ntar qilib yubordi (biror narsani topish uchun); retourner ses poches cho‘ntaklarini ag‘darmoq; retourner un vêtement kiyimni ag‘darmoq; fam. retourner qqn. biror kishini fikrini o‘zgartirishga majbur qilmoq; il a su retourner la situation en sa faveur u sharoitni o‘z foydasiga ag‘dara oldi2. aylantirmoq, o‘zgartirmoq; on peut retourner le proverbe maqolni aylantirib aytish mumkin3. qarshi qaratmoq; on peut retourner l'argument contre vous dalillarni sizning o‘zingizga qarshi qaratishlari mumkin4. qaytarmoq, qaytarib yubormoq; retourner une marchandise tovarni qaytarib yubormoq5. loc. tourner et retourner une idée dans sa tête bir fikrni miyasida qaytaqayta takrorlamoq6. qattiq ta'sir qilmoq, hayajonlantirmoq; cette nouvelle m'a retourné bu yangilik meni hali ham hayajonlantirmoqda; j'en suis encore toute retournée! men bundan hali ham hayajondaman!II vi.1. qaytib ketmoq, qaytmoq; retourner chez soi uyiga qaytmoq; retourner à son poste, à sa place o‘z vazifasiga, o‘z o‘rniga qaytmoq; demain, je retourne travailler ertaga, men ishga qaytaman2. qaytib bormoq; je retournerai à Venise cette année bu yil men Venetsiyaga qaytib boraman3. avvalgi holatiga qaytmoq; retourner à la vie sauvage yovvoyi hayotga qaytmoq; retourner à son ancien métier o‘zining eski hunariga qaytmoq4. impers. savoir de quoi il retourne gapni qayoqqa burayotganligini bilmoqIII se retourner vpr.1. s'en retourner qaytib kelmoq; s'en retourner chez soi uyiga qaytib kelmoq; s'en retourner comme on est venu qanday kelgan bo‘lsa, shunday qaytib ketmoq2. ag‘anamoq. il se retournait dans son lit u uxlay olmay to‘shagida ag‘anar edi; la barque s'est retournée qayiq ag‘anab ketdi; laissez-moi le temps de me retourner menga sharoitga moslashgani vaqt bering3. o‘girilmoq, burilib qaramoq; on se retournait sur son passage u o‘ tganda burilib qarashardi; il est parti sans se retourner u orqasiga o‘girilmay ketdi; se retourner vers qqn. pour lui parler biror kishiga gapirish uchun o‘girilmoq4. se retourner contre qarshi kurashmoq; qarshi, teskari bo‘lib qolmoq; son associé s'est retourné contre lui uning sherigi unga qarshi bo‘lib qoldi; ses procédés se retourneront contre elle bu uslublar uning o‘ziga qarshi qaratiladi. -
23 serrer
vt.1. qismoq, siqmoq; loc. serrer la main à qqn. de qqn. biror kishining qo‘lini qismoq (salomlashmoq); serrer qqn. contre soi biror kishini ko‘kragiga bosmoq; cela me serre le coeur bu mening yuragimni siqyapti2. jipslashtirmoq; serrez les rangs! saflarni jipslashtiring3. yopmoq, qismoq, siqmoq; serrer les lèvres lablarini qismoq4. toraytirmoq, siqmoq, qismoq; serrez votre ceinture kamaringizni qisib oling; cette jupe me serre, me serre la taille bu yubka qisyapti, belimni qisyapti5. bekitmoq, yopmoq; loc. serrer la vis à qqn. biror kishining tanobini tortib qo‘ymoq6. itarmoq, qismoq, siqmoq; serrer qqn. de près ta'qib qilmoq, iskanjaga olmoq; ses concurrents le serraient de près uning raqiblari uni ta'qib qilishardi; serrer de près une question biror masalani yaqindan muhokama qilmoq; serrez à droite, à gauche o‘ngga, chapga oling (mashinani)7. olib, yig‘ ishtirib qo‘ymoq. -
24 marcher
vi.1. yurmoq, yura boshlamoq, qadam tashlamoq2. yurmoq, harakatlanmoq (jonli narsalar haqida); marcher à quatre pattes to‘rt oyoqlab yurmoq (oyoq, qo‘ li yoki tizzasi bilan yurmoq)3. piyoda yurmoq; fig. marcher avec qqn. la main dans la main, comme un seul homme birov bilan qo‘lni-qo‘lga berib, hamjihat yurmoq, bo‘lmoq4. yurmoq, yurish qilmoq (to‘da, lashkar); marcher sur une ville, contre un adversaire shahar, dushman ustiga yurish qilmoq; marcher au combat jangga bormoq, kirmoq; marcher sur qqn. birovning ustiga bostirib bormoq5. fig.fam. yurmoq, birovning yo‘liga yurmoq, rozi bo‘lmoq, rozilik bermoq, unamoq, ko‘nmoq; marcher dans la combine hiyla-nayrangga yurmoq, ko‘nmoq; fam. laqqa tushmoq; il a marché dans mon histoire u mening hikoyamga laqqa tushdi6. yurmoq, harakatlanmoq (narsa)7. yurgizmoq, ishlatmoq; faire marcher une machine mashinani ishlatmoq; montre qui marche mal yomon yurayotgan soat; faire marcher une usine zavodni yurgizmoq8. fig. yurishmoq, ketmoq; les affaires ont l'air de marcher ishlar yurishganday ko‘rinadi; fam. ça marche ketyapti, hammasi joyida9. bosmoq, ezmoq (oyog‘i bilan); défense de marcher sur les pelouses chim. ustida yurish taqiqlanadi; fig. marcher sur les pas, traces de qqn. birovning izidan bormoq10. bosib olmoq; marcher sur les pieds de qqn. birovning oyog‘ini bosib olmoq; fig. birovga behurmatlik qilmoq, uni siqib chiqarmoq; se laisser marcher sur les pieds o‘zini xafa qildirib qo‘ymoq. -
25 pousser
I vt.1. itarmoq, surmoq, turtmoq; pousser un meuble dans un coin, contre un mur mebelni burchakka, devor qarshisiga surmoq; pousser la porte eshikni ochmoq; on nous a poussés dehors bizni eshikka haydab chiqarishdi; pousser qqn. avec le coude, du coude, du genou birovni tirsagi, tizzasi bilan turtmoq (ogohlantirish uchun); ne poussez pas! itarmang!, turtmang! loc.fam. faut pas pousser juda ham orttirib yubormang; loc.adv.fam. à la va comme je te pousse jinni-ketdi qilib, pala-partish, chalachulpa, yumaloq-yassi, yumaloq-yostiq, yarim-yorti, naridan-beri, haromxarish, yuzaki; ce travail a été fait à la va comme je te pousse bu ish jinniketdi qilib bajarilgan edi2. haydab bormoq; le berger pousse son troupeau devant lui podachi podasini oldiga solib haydab borar edi; c'est l'intérêt qui le pousse manfaat uni haydab boradi; poussé par l'intérêt manfaat yo‘liga kirib, manfaat tufayli3. pousser qqn. pousser qqn. à undamoq, yo‘naltirmoq, majbur qilmoq; pousser qqn. à faire qqch. biror kishini biror narsa qilishga undamoq; pousser un élève o‘quvchini ishlashga undamoq; pousser à bout sabr kosasini to‘ldirmoq; la contrariété le poussait à bout to‘sqinliklar uning sabr kosasini to‘ldirardi4. itarib, surib bormoq; pousser un landau, un chariot aravachani itarib bormoq; pousser l'aiguille tikmoq5. yetkazmoq, olib bormoq; il poussa ses recherches jusqu'au bout u o‘z izlanishlarini oxiriga yetkazdi; il pousse la plaisanterie un peu trop loin u hazilni orttirib yuboradi; un amour poussé jusqu'à la passion ishqibozlikka aylantirilgan ishq6. jadallashtirmoq, ildamlashtirmoq, qistovga olmoq; pousser un travail ishini jadallashtirmoq; c'est un travail très poussé bu juda ham ilgarilab, ildamlab ketgan ish7. chiqarmoq (tovush); il a poussé de grands cris u qattiq qichqirib yubordi; loc. pousser les hauts cris o‘kirmoq, bo‘kirmoq; elle poussa un soupir u uh tortdi; fam. un convive poussa la chansonnette bir mehmon ashula boshladi8. kuchanmoq (bo‘shanish uchun)II vi.1. o‘smoq, o‘sib chiqmoq (o‘simlik); un bon champ où tout pousse hamma narsa o‘sadigan yaxshi yer; faire pousser des légumes sabzavot o‘stirmoq (yetishtirmoq); l'herbe commence à pousser o‘ t o‘sib chiqaboshladi2. o‘smoq, ko‘tarilmoq, qad ko‘tarmoq (shahar, qurilish); des villes qui poussent comme des champignons qo‘ziqorinlarday qad ko‘ tarayotgan shaharlar3. o‘smoq, katta bo‘lmoq (bola); il pousse, ce petit bu kichkintoy o‘syaptiIII se pousser vpr. itarishmoq, turtishmoq, tiqilishmoq; pousse-toi! itarishib o‘ t! -
26 parer
I vt.1. tozalab tayyorlab qo‘ymoq; parer une étoffe matoni tozalab tayyorlab qo‘ymoq2. mar. tayyorlaning (biror narsa qi lishga); parez à virer! burishga tayyorlaning!3. yasantirmoq, yasamoq, bezantirib kiyintirmoq; parer qqn. de ses plus beaux atours biror kishini eng go‘zal kiyimlarini kiydirib yasantirmoq4. taqamoq (yaxshi xislatlarni), bezamoq; parer qqn. de toutes les vertus biror kishiga hamma yaxshi xislatlarni taqamoqII se parer vpr. bezanmoq, yasanmoq, yasan-tusan qilmoq.I vt. parer un (le) coup zarbani qaytarmoq, daf qilmoqII vi. oldini olmoq, ehtiyot chorasini ko‘rmoq, oldindan bartaraf qilmoq; parer à toute éventualité kutilmagan hodisalarning oldini olmoq; loc. il faut parer au plus pressé shoshilinch choralarni ko‘rish kerak; paré contre qarshi ehtiyot choralari ko‘rilgan, -dan himoya qilingan; nous sommes parés contre le froid biz sovuqdan himoyalanganmiz. -
27 réagir
vi.1. (sur, contre) qarshilik qilmoq, aks ta'sir ko‘rsatmoq, qarshi harakat qilmoq; l'organisme réagit contre les maladies infectieuses organizm yuqumli kasalliklarga qarshilik qiladi2. (sur qqn. qqch) biror kishiga, biror narsaga ta'sir qilmoq, etmoq, ko‘rsatmoq, o‘ tkazmoq; aks etmoq3. (contre) qarshilik ko‘rsatmoq; réagir contre une mode, un usage biror modaga, biror odatga qarshilik ko‘rsatmoq; ils essayèrent de réagir et de rétablir l'ordre ular qarshilik ko‘rsatishga va tartib o‘rnatishga harakat qilishdi; réagis! ne te laisse pas abattre! harakat qil! o‘zingni xarob qildirib qo‘yma!4. (à) aks ta'sir ko‘rsatmoq, javob qaytarmoq; il n'a pas réagi à notre provocation u bizning ig‘vomizga uchmadi; réagir brutalement, violement qo‘pollik, qurslik bilan javob qaytarmoq; je ne sais pas comment je réagirais men qanday qilib javob qaytarishimni ham bilmay qoldim. -
28 attente
nf.1. kutish; kutish uchun sarflangan vaqt; l'attente n'a pas été longue kutish uzoqqa cho‘zilmadi2. salle, salon d'attente kutish zali3. umid, ishonch, orzu, tilak; répondre à l'attente de qqn. biror kimsaning umidini ro‘yobga chiqarmoq; contre toute attente ishonchiga qaramasdan; dépasser l'attente de qqn. biror kimsaning kutganidan ham afzal bo‘lib chiqmoq. -
29 écraser
I vt.1. ezmoq, ezib yubormoq; majaqlamoq, pachaqlamoq, yanchmoq, yanchib yubormoq; g‘ijimlamoq; écraser le pied oyog‘ini bosib, ezib olmoq2. fig. tor-mor keltirmoq, yakson qilmoq; bostirmoq; écraser l'ennemi dushmanni yakson qilmoq3. fig. og‘ir ish yuklab qiynamoq, malollik keltirmoq, urintirmoq; écraser qqn. de travail biror kimsani ish bilan ko‘mib tashlamoq4. boshqalardan ustunligini namoyish qilib, o‘ziga qoyil qoldirmoq, tan berdirmoq; bo‘ysundirmoq; écraser qqn. de son luxe biror kimsani o‘zining hasham, zeb-ziynatiga tan berdirmoqII s'écraser vpr.1. ezilmoq, ezilib qolmoq, yalpaymoq, yapaloqlashmoq, yapaloq, pachaq bo‘lib qolmoq; cette pêche s'est écrasée en tombant shaftoli yerga tushib ezilib ketdi2. parchalanmoq, chilparchin bo‘lmoq, urilmoq; un avion s'est écrasé au sol samolyot yerga qulab tushdi; le camion s'est écrasé contre un arbre mashina daraxtga kelib urildi3. fam. tiqilinchda qolmoq, siqilmoq. -
30 piquer
I vt.1. sanchmoq, suqmoq, tiqmoq, uchli narsani biror narsaga sanchmoq; piquer la peau, le doigt de qqn. birovning terisiga, qo‘liga sanchmoq; il m'a piqué le doigt avec une épingle mening qo‘limga to‘g‘nog‘ich sanchib oldi; loc. piquer des deux (éperons) otini choptirib ketmoq, ot qo‘ymoq2. ukol qilmoq; fam. emlamoq, chekmoq; on l'a piqué contre la variole uni chechakka qarshi emlashdi3. chaqmoq (hasharotlar, ilon); un scorpion l'a piqué uni chayon chaqib oldi; il a été piqué, il s'est fait piquer par une guêpe uni chumak ari chaqib oldi4. sanchib, ilib olmoq; piquer sa viande avec sa fourchette go‘shtni sanchqi bilan sanchib olmoq5. biror narsani osib, ilib, mixlab, yopishtirib qo‘ymoq6. uch tomoni bilan sanchib, suqib qo‘ymoq, qadamoq, taqmoq; piquer une fleur dans sa boutonnière petlitsasiga gul taqmoq; fig. piquer une tête o‘zini tashlamoq, boshi bilan sho‘ng‘imoq7. bahiyalab tikmoq, mashinada bostirib tikmoq; bâtir une robe avant de la piquer mashinada bostirib tikishdan oldin ko‘ylakni ko‘klab olmoq; un couvre-lit piqué sirmali o‘ringa yopiladigan choyshab8. ilma-teshik qilib yubormoq, tashlamoq; loc.fam. ce n'est pas piqué des hannetons ou des vers bu juda pishiq, puxta, mustahkam; cho‘tir, dog‘ tushgan, bosgan; un visage piqué de taches de rousseur sepkil bosgan yuz; glace, miroir piqué dog‘ bosgan oyna, ko‘zgu9. achitmoq, achishtirmoq, lovullatmoq; la fumée piquait les yeux, lui piquait les yeux tutun ko‘zni achishtirar edi, uning ko‘zini achishtirar edi; ça me pique bu meni lovullatyapti; fam. de l'eau qui pique gazli suv10. qo‘zg‘amoq, qo‘zg‘atmoq, keltirmoq, uyg‘otmoq, qichitmoq; son attitude a piqué ma curiosité uning munosabati menda qiziqish uyg‘otdi; loc. piquer qqn. au vif qaltis, nozik joyidan ushlamoq; qattiq tegmoq, botmoq; cette remarque, cette critique m'a piqué au vif bu tanbeh, bu tanqid menga qattiq botdi11. fig. tutib olmoq, ushlab olmoq, qo‘lga tushirmoq; urib, ilib, o‘g‘irlab ketmoq; on lui a piqué son portefeuille uning karmonini ilib ketishdiII vi. yiqilmoq, sanchilib tushmoq, sho‘ng‘imoq; un avion qui pique sanchilib tushayotgan samolyot; il piqua du nez u yuzi bilan yiqildi; botmoq, sho‘ng‘imoq; le navire piquait de l'avant kema old tomoni bilan sho‘ng‘ir ediIII se piquer vpr.1. sanchib, suqib olmoq (o‘ziga); elle s'est piquée en cousant u tiqayotib o‘ziga sanchib oldi; o‘ziga o‘zi ukol qilmoq; il se pique, il est morphinomane u o‘ziga o‘zi ukol qiladi, u morfiyga o‘rgangan bangi2. ilma-teshik bo‘lmoq; dog‘ bilan qoplanmoq; fig. vin qui se pique achiyotgan vino3. (de) da'vo qilmoq, o‘zini qilib ko‘rsatmoq, maqtanib yurmoq; elle se pique de poésie, d'être poète u shoirlikni davo qiladi.vt.1. fam. to‘satdan, kutilmaganda biror ishga kirishmoq, biror ish qilishga tushmoq; piquer un cent mètres kutilmaganda oyog‘ini qo‘liga olib yugirmoq; piquer un roupillon uyquni urmoq; piquer un fard qizarib ketmoq; piquer une crise xurujga uchramoq. -
31 pour
I conj.1. uchun, evaziga, o‘rniga; je l'ai eu pour rien, pour une bouchée de pain men buni arzimagan narsa evaziga, bir tishlam non evaziga oldim; fam. pour pas un rond suv tekinga; il en a été pour son argent, pour ses frais. u ikki qo‘lini burniga tiqib qolaverdi; prendre, dire un mot pour un autre bir so‘zning o‘rniga boshqa birini olmoq, ishlatmoq; elle l'a pris pour son frère. u uni o‘zining akasi deb o‘ylayapti; dans un an, jour pour jour bir yildan so‘ng, kun-bakun; elle lui ressemblait trait pour trait. u unga aynan o‘xshaydi, u uning huddi o‘zi2. mourir pour mourir, autant que ce soit de mort subite. o‘lmoq kerak, hattoki bu kutilmagan o‘lim bo‘lsa ham3. uchun, sifatida; avoir la liberté pour principe prinsip uchun ozodlikka ega bo‘lmoq; prendre pour époux kuyovlikka olmoq; avoir M. Durand pour professeur janobi Duranni o‘ziga o‘qituvchilikka olmoq; il les a pour élèves ular uning o‘quvchilari; elle passe pour folle. uni ahmoq deb hisoblashadi; pour le moins eng kamida, hech bo‘lmaganda; loc.fam. pour de bon tufayli, sababli; fam. pour de vrai haqiqatda, aslida4. o‘rniga, uchun; payer pour qqn. biror kishi uchun, o‘rniga to‘lamoq5. loc. en tout et pour tout faqatgina, yolg‘izgina6. pour moi, je pense que men esa, men o‘ylaymanki; pour ma part o‘z tomonimdan, men esa; pour ce qui est de -ga kelsak, -ga kelganda, -ning haqida; pour un artiste, c'est un artiste! mana sizga artist!7. biror kishiga kelganda, uchun; elle est tout pour moi. u mening bor-yo‘g‘im; ce n'est un secret pour personne. bu hech kim uchun sir emas8. partir pour le Japon Yaponiyaga jo‘namoq; les voyageurs pour Lyon Lionga ketayotgan sayohatchilar9. c'est pour ce soir. bu shu kecha uchun; pour six mois olti oyga; pour le moment shu zahotiyoq; pour quand? qachonga? pour dans huit jours bir haftaga; fam. alors c'est pour aujourd'hui ou pour demain? xo‘sh bugunmi, ertagami? pour une fois, pour cette fois je te pardonne bir safar, bu safar men seni kechiraman; pour le coup bu safar10. c'est pour vous bu sizga, siz uchun; film pour adultes kattalar uchun film; ellipt.fam. c'est fait pour bu shuning uchun ataylab qilingan; médicament pour la grippe gripga qarshi dori; s'est pour son bien bu o‘zining foydasi uchun; pour le cas où holda, -ga (-ka, -qa); nisbatan; sa haine pour lui. unga nafrati; tant mieux, tant pis pour lui o‘ziga yaxshi, o‘ziga yomon; prier pour qqn. birov uchun duo qilmoq; chacun pour soi har kim o‘ziga; être pour tarafdori bo‘lmoq; je suis pour cette décision. men bu qaror tarafdoriman; je suis pour men tarafdorman11. pour +inf biror narsa qilish uchun; faire l'impossible pour réussir erishish uchun iloji yo‘q narsani qilmoq; travailler pour vivre yashash uchun ishlamoq; pour quoi faire? nima qilish uchun? loc.fam. ce n'est pas pour dire, mais il a du culot. gap yo‘q, u haqiqatdan ham yuzsiz; c'est pour rire bu kulish uchun12. pour que uchun; il faudra du temps pour que cela réussisse. bunga erishish uchun vaqt kerak; iron. c'est ça, laisse ton portemonnaie sur la table pour qu'on te le vole! xuddi shunday, karmoningni stol ustida qoldir, uni o‘g‘irlab ketishsin! pour que … ne pas masin deb; il ferma les fenêtres pour que la chaleur ne sorte pas. Issiq chiqib ketmasin deb, u derazalarni yopti13. pour son malheur, il a cédé. o‘zining boshiga balo qilib u yon berdi; pour réussir il a besoin d'être plus sûr de lui muvaffaqiyat qozonish uchun u o‘ziga yana ham ishonganroq bo‘lishi kerak; ce projet n'est pas pour me déplaire bu reja menga yoqmasligi uchun emas14. assez trop … pour que -sin deb, uchun, -sin uchun yetarli, ortiqcha; j'ai assez insisté pour qu'il vienne. men uni kelsin deb juda harakat qildim. il faut, il suffit … pour que uchun kerak, yetarli; il suffit que j'en parle pour que ça n'arrive pas. buning yuz bermasligi uchun mening bu haqda gapirishimning o‘ziyoq kifoya15. sababli, tufayli; on l'admire pour ses qualités uning yaxshi sifatlari uchun uni hurmat qiladilar; il a été puni pour ses mensonges. u yolg‘onchiligi uchun jazo olgan edi; pour un oui, pour un non. har qanday holda; pour sa peine o‘zining boshiga; pour quoi? pour quelle raison? nega? nima sababdan? le magasin est fermé pour cause de maladie. kasallik sababli magazin yopiq; et pour cause! yaqqol sabablarga ko‘ra!16. il a été puni pour avoir menti. aldaganligi uchun u jazolanadi17. litt. agar-ki, bo‘lsa ham, qaramay; pour intelligent qu'il soit, il ne réussira pas sans travail. dono bo‘lsa ham u mehnatsiz erisholmaydi; pour peu que ozgina, agar-ki ozgina bo‘lsa; pour autant que imkoni, iloji boricha18. pour être riche, ils n'en sont pas plus heureux (en sont-ils plus heureux) boy bo‘lishlariga qaramay, ular bundan umuman baxtli emasII nm.inv. passer, considérer le pour et le contre yaxshi va yomon tomonlarini taroziga solib ko‘rmoq, ko‘rib chiqmoq. -
32 presser
I vt.1. siqmoq, siqib suvini chiqarmoq; loc. on presse l'orange et on jette l'ecorce siqib suvini ichib, po‘stlog‘ini tashlamoq2. bosmoq, bosib chiqarmoq; presser un disque plastinka bosib chiqarmoq (bosish yo‘li bilan yozmoq)3. siqmoq, qismoq, bosmoq; il la pressait dans ses bras, contre, sur sa poitrine u uni mahkam quchoqladi, bag‘riga bosdi; pressés les uns contre les autres bir biriga qisilgan, yopishgan4. ezmoq, bosmoq; presser le bouton, la sonnette tugmani, qo‘ng‘iroqni bosmoq5. shoshirmoq, qistamoq, oshiqtirmoq (odam); il presse ses amis d'agir u o‘rtoqlarini harakat qilishga shoshiryapti; le programme de travail nous presse ish rejasi bizni shoshiryapti; rien ne vous presse hech narsa sizni shoshirayotgani yo‘q; presser qqn. de questions savol berib shoshirmoq, ko‘p savol berib qiynamoq6. tezlashtirmoq, jadallashtirmoq; il faut presser les choses ishlarni jadallashtirish kerak; presser le pas qadamini tezlashtirmoqII vi. shoshilinch bo‘lmoq, kechiktirib bo‘lmaydigan bo‘lmoq; le temps presse vaqt shoshilinch; rien ne presse unchalik shoshilinch emasIII se presser vpr.1. yopishib olmoq, qisilmoq; l'enfant se pressait contre sa mère bola onasiga yopishib olgan edi2. tiqilishmoq, qisilishmoq; les gens se pressent à l'entrée odamlar kirish joyida tiqilishib turishardi3. shoshilmoq, oshiqmoq; sans se presser oshiqmay; presse-toi de finir ton travail ishingni tezroq tugat; pressez-vous un peu! tezroq bo‘linglar; ellipt. allons, pressons! qani, tezroq bo‘laylik! -
33 ranger
I vt.1. o‘z joyiga tartib bilan terib, taxlab, qo‘yib qo‘ymoq; ranger ses affaires narsalarini tartibga solib qo‘ymoq; mots rangés par ordre alphabétique alifbo tartibi bo‘yicha joylashtirilgan so‘zlar2. qatoriga, safiga qo‘shmoq; cet auteur est à ranger parmi les classiques bu avtor klassiklar qatorida3. chetga, yo‘lning chetiga olib, qo‘yib qo‘ymoq; ranger sa voiture sur le bas-côté o‘z mashinasini yo‘lning yoqasiga to‘xtatib qo‘ymoqII se ranger vpr.1. joylashmoq, o‘ tirmoq; se ranger autour d'une table stol atrofiga o‘ tirmoq2. tizilmoq, qatorga turmoq; rangez-vous par trois uchtadan bo‘lib qatorga turing!3. o‘zini chetga olmoq, chetga chiqib turmoq; le taxi se rangea contre le trottoir taksi trotuar tomonga chiqib turdi; loc. se ranger du côté de qqn. biror kishining yonini olmoq, biror kishi tomonida bo‘lmoq; se ranger à l'avis de qqn. biror kishining fikriga qo‘shilmoq4. og‘ir, vazmin, bosiq bo‘lib qolmoq; o‘zini tiyib olmoq, aqli kirmoq, quyilmoq; elle a fini par se ranger oxiri u o‘zini tiyib oldi. -
34 repousser
I vt.1. itarib yubormoq, turtib yubormoq, itarib, surib qo‘ymoq, otib, irg‘itib, itqitib yubormoq, uloqtirib tashlamoq, chekintirmoq, qaytarmoq, daf qilmoq; il l'a repoussé d'une bourrade contre le mur u bir musht bilan uni devorga qapishtirib qo‘ydi; repousser l'ennemi, les attaques dushmanni surib tashlamoq, hujumlarni qaytarmoq2. o‘zidan qochirmoq, haydab yubormoq, qo‘pollik bilan chetlatib qo‘ymoq; repousser qqn. avec dédain biror kishini mensimasdan qo‘pollik bilan chetlatib qo‘ymoq3. chetga itarib, surib qo‘ymoq; repousser les objets qui encombrent la table stolning ustini to‘ldirib turgan narsalarni chetga surib qo‘ymoq4. rad qilmoq, qaytarmoq, qabul qilmaslik; repousser les offres de qqn. biror kishining taklifini rad qilmoq5. jirkantirmoq6. kechiktirmoq, orqaroqqa, keyinroqqa surmoq, qoldirmoq; voulez-vous que nous repoussions le rendez-vous? uchrashuvimizni keyinroqqa qoldirishimizni xohlaysizmi?II se repousser vpr. itarishmoq, turtishmoq; les corps électrisés s'attirent ou se repoussent elektrlangan jismlar bir birini tortishadi yoki bir birini itarishadi.vi. qayta o‘sib chiqmoq, qaytadan chiqmoq (barg, soqol). -
35 appuyer
I vt.1. (à, contre, sur qqch) tirab qo‘ymoq, suyab qo‘ymoq, qo‘ymoq, qadamoq, tiramoq; appuyer une échelle contre un mur narvonni devorga tirab qo‘ymoq2. fig. yoqlamoq, quvvatlamoq; appuyer un candidat à une élection saylovda nomzodni yoqlamoq; appuyer la demande de qqn. birovning iltimosini quvvatlamoq3. fig. asoslamoq, quvvatlamoq, mustahkamlamoq; appuyer une démonstration par des exemples dalil misollar bilan asoslamoq, mustahkamlamoq4. bosmoq, ustiga bosmoq, qo‘ymoq; appuyer le pied sur la pédale oyoqni pedalga qo‘ymoq, pedalni bosmoqII vi. (sur qqch)1. tegmoq, tegib turmoq; suyanmoq, tayanmoq, tiranmoq; le pied de la table n'appuie pas sur le plancher stol oyog‘i polga tekkani yo‘q; le mur appuie sur les arcs-boutants devor tashqi tirgovuch arkaga tayanib turibdi2. bosmoq, siqmoq, itarmoq; surmoq; appuyez sur le levier richagni bosing!3. ayirib, alohida qilib, bo‘rttirib ko‘rsatmoq4. ta'kidlamoq, uqtirib o‘ tmoq, diqqatini jalb qilmoq5. yo‘l olmoq; appuyer sur la droite, à droite chap tomondan yurmoqIII s'appuyer vpr.1. suyanmoq, tayanmoq; s'appuyer sur un bâton hassaga tayanmoq2. ishonmoq, suyanmoq; vous pouvez vous appuyer entièrement sur lui siz unga batamom suyanishingiz, ishonishingiz mumkin; il s'appuie sur des observations récentes u yangi kuzatishlarga suyanmoqda3. fam. s'appuyer une corvée biror narsani majburan bajarmoq, o‘z xohishiga qarshi bajarmoq. -
36 prononcer
I vt.1. demoq, aytmoq; elle ne pouvait prononcer un mot u biror so‘z ham aytolmas edi2. talaffuz qilmoq3. so‘zlamoq, gapirmoq, aytmoq; le maire prononça un discours mer nutq so‘zladi4. e'lon qilmoq, o‘qib eshittirmoq; le tribunal a prononcé une lourde peine contre l'accusé sud ayblanuvchiga og‘ir jazo e'lon qildiII vi. qaror qilmoq, qaror chiqarmoq, qaror qabul qilmoqIII se prononcer vpr.1. talaffuz qilinmoq; ce mot s'écrit comme il se prononce bu so‘z qanday talaffuz qilinsa, shunday yoziladi2. o‘z fikrini bildirmoq, bir qarorga kelmoq; se prononcer en faveur de qqn. pour, contre qqch. bir kishining foydasiga, bir kishini yoqlab, bir narsaga qarshi ovoz bermoq. -
37 aboyer
vi.1. vovullamoq, hurmoq, akillamoq; aboyer à la lune bekordan bekorga janjal ko‘ tarmoq; bekordan harakat qilmoq2. (contre, après qqn) birovga baqirmoq, o‘shqirmoq, o‘dag‘aylamoq. -
38 abriter
I vt. (qqn de qqch. contre qqch)1. boshpana bermoq2. -dan himoya qilmoq, -dan asramoqII s'abriter vpr. saqlanmoq; yashirinmoq. -
39 amuser
I vt.1. ko‘ngil ochmoq, vaqtni chog‘ qilmoq, ovuntirmoq; amuser les spectateurs tomoshabinlarni vaqtini chog‘ qilmoq; sa conversation m'amuse toujours uni gaplari meni har doim ovuntiradi2. diqqatini boshqa narsaga burmoq; alahsitmoq, chalg‘ itmoqII s'amuser vpr.1. ko‘nglini ochmoq, vaqtni chog‘ qilmoq; ovunmoq, o‘ynamoq, ermak qilmoq; les enfants s'amusent dans le jardin bolalar bog‘da o‘ynamoqdalar, vaqtichog‘lik qilmoqdalar; le chat s'amuse avec la souris mushuk sichqon bilan o‘ynayapti; il ne pense qu'à s'amuser u faqat vaqtini chog‘ qilishni o‘ylaydi; il s'amuse au lieu de travailler u ishlash o‘rniga ko‘ngil ochish bilan mashg‘ul; il s'amuse à dessiner u jon-dili bilan rasm solmoqda; les enfants s'amusent à lancer la balle contre le mur bolalar koptokni devorga urib o‘ynamoqdalar; amusez-vous bien vaqtni ko‘ngilli o‘tkazishingizni tilayman2. (de qqn) ustidan kulmoq, masxara qilmoq3. alahsimoq, chalg‘ib ketmoq, shu tariqa vaqtini yo‘qotmoq; ne vous amusez pas en chemin yo‘lda alahsib qolmanglar. -
40 assurance
nf.1. ishonch; en toute assurance to‘liq ishongan holda; perdre son assurance ishonchini yo‘qotmoq2. ishontirish, inontirish; so‘z, so‘z berish; va'da; sur cette assurance bu va'dadan so‘ng; donner à qqn. l'assurance de son amitié biror kimsani o‘zining do‘stligiga ishontirmoq3. ta'minot, sug‘urta; assurance sociale ijtimoiy sug‘urta; assurance contre l'incendie yong‘indan sug‘urta qilmoq, qildirmoq.
См. также в других словарях:
contre — [ kɔ̃tr ] prép., adv. et n. m. • 842 contra, latinisme « en opposition à »; lat. contra « en face de » I ♦ Prép. et adv. A ♦ Marque la proximité, le contact. ⇒ auprès (de), près (de), 1. sur (cf. En face de). Prép. Pousser le lit contre le mur.… … Encyclopédie Universelle
contre-pied — [ kɔ̃trəpje ] n. m. VAR. contrepied • 1561; de contre et pied 1 ♦ Vén. Fausse piste suivie par les chiens. 2 ♦ Cour. Ce qui est diamétralement opposé à (une opinion, un comportement). ⇒ contraire, contrepartie, inverse, opposé. Vos opinions sont… … Encyclopédie Universelle
contre-performance — [ kɔ̃trəpɛrfɔrmɑ̃s ] n. f. • 1949; de contre et performance ♦ Mauvaise performance, résultat anormalement faible de qqn qui réussit bien d habitude. Abandonner la compétition après une série de contre performances. Par ext. Les contre… … Encyclopédie Universelle
contre-cœur (à) — ⇒CONTRE CŒUR (À), loc. adv. D une façon contraire aux désirs du cœur, aux dispositions intérieures de l individu. Il me fallut monter chaque marche de l escalier, comme dit l expression populaire, à « contre cœur », montant contre mon cœur qui… … Encyclopédie Universelle
contre-poil (à) — ⇒CONTRE POIL (À), loc. adv. Dans le sens contraire à celui dans lequel le poil est couché. Synon. à rebrousse poil. Ajoutez à cette laideur le supplice d avoir les cheveux plantés à contre poil (SAND, Hist. vie, t. 2, 1855, p. 295). [Il] chantait … Encyclopédie Universelle
contre-poil — (à) [ akɔ̃trəpwal ] loc. adv. • contrepoil 1205; de contre et poil ♦ Dans le sens inverse du sens naturel des poils. ⇒ rebrousse poil (à). Les chats détestent qu on les caresse à contre poil. ♢ Loc. fam. Prendre qqn à contre poil, maladroitement … Encyclopédie Universelle
contre-poil\ à — contre poil (à) [ akɔ̃trəpwal ] loc. adv. • contrepoil 1205; de contre et poil ♦ Dans le sens inverse du sens naturel des poils. ⇒ rebrousse poil (à). Les chats détestent qu on les caresse à contre poil. ♢ Loc. fam. Prendre qqn à contre poil,… … Encyclopédie Universelle
porter — 1. porter [ pɔrte ] v. tr. <conjug. : 1> • XIe; « être enceinte » 980; lat. portare I ♦ V. tr. dir. A ♦ Supporter le poids de. 1 ♦ Soutenir, tenir (ce qui pèse). Mère qui porte son enfant dans ses bras. Porter une valise à la main. Porter… … Encyclopédie Universelle
tenir — [ t(ə)nir ] v. <conjug. : 22> • Xe; lat. pop. °tenire, class. tenere I ♦ V. tr. 1 ♦ Avoir (un objet) avec soi en le serrant afin qu il ne tombe pas, ne s échappe pas. Tenir son chapeau à la main. « Il tenait un luth d une main, De l autre… … Encyclopédie Universelle
RAISON — Le terme de raison – du latin ratio , qui désigne à l’origine le calcul pour prendre ensuite le sens de faculté de compter, d’organiser, d’ordonner – possède dans toutes les langues modernes une multitude d’acceptions qui, cependant, par des… … Encyclopédie Universelle
mettre — [ mɛtr ] v. tr. <conjug. : 56> • Xe; lat. mittere « envoyer » et « mettre » en lat. pop I ♦ A ♦ Faire changer de lieu. 1 ♦ Faire passer (une chose) dans un lieu, dans un endroit, à une place (où elle n était pas). ⇒ 1. placer; … Encyclopédie Universelle