-
41 assurer
I vt.1. ishontirmoq, inontirmoq, so‘z, va'da bermoq; tasdiqlamoq; elle assure qu'elle dit la vérité u haqiqatni aytayotganligiga ishontirmoqda; assurer qqn. de qqch. (que) biror kimsani biror narsaga ishontirmoq2. ta'minlamoq, ta'min etmoq, garantiyalamoq, amin qilmoq; assurer l'avenir kelajakni ta'minlamoq; assurer le fonctionnement d'une machine mashinani uzluksiz ishlashini ta'minlamoq; assurer la garde qo‘riqlamoq3. sug‘urta qilmoq, qildirmoq; assurer son mobilier mol-mulkini sug‘urta qilmoq, qildirmoq4. mustahkamlamoq, buzilmaydigan qilmoq; kuchaytirmoq; assurer la paix tinchlikni mustahkamlamoqII s'assurer vpr.1. (de qqch) ishonmoq, inonmoq, ishonch, qanoat hosil qilmoq; aniqlamoq, tekshirmoq; s'assurer que (si) la porte est bien fermée eshik yaxshi yopilganligini tekshirmoq, aniqlamoq; assurez-vous d'abord de cette nouvelle avval bu xabarning to‘g‘riligiga ishonch hosil qiling2. sug‘urta qildirmoq; s'assurer contre les accidents baxtsiz hodisalardan sug‘urta qildirmoq; s'assurer sur la vie hayotni sug‘urta qildirmoq3. mustahkamlamoq, mustahkam o‘rin olmoq, barqaror bo‘lib qolmoq; s'assurer sur sa selle egarda mahkam o‘rnashib o‘tirmoq; s'assurer sur ses jambes oyoqda mustahkam turmoq, oyoqqa turib olmoq4. o‘zini ta'minlamoq, ta'min etmoq; oldindan va'dasini, so‘zini olmoq; ko‘ndirib, unatib ko‘ngilni to‘q qilib qo‘ymoq, olmoq. -
42 exciter
I vt.1. qo‘zg‘atmoq, uyg‘otmoq, yuzaga keltirmoq, to‘lqinlantirmoq, jo‘shmoq; ochmoq; exciter la curiosité qiziqish uyg‘otmoq; exciter la haine nafrat uyg‘otmoq2. physiol. ta'sir qilmoq, qiziqtirmoq, ko‘zg‘almoq, qo‘zg‘ash3. qo‘zg‘atmoq; dalda bermoq, tasalli bermoq, madad bermoq, ruhlantirmoq, ko‘nglini, ruhini ko‘tarib qo‘ymoq; l'alcool excite spirtli ichimlik kishini qo‘zg‘atadi; ce travail ne m'excite pas beaucoup bu ish meni uncha ruhlantirayotgani yo‘q4. undamoq, chaqirtirmoq, xohish, istak, mayil uyg‘otmoq5. tezlamoq, gij-gijlamoq, quturtirmoq, oyoqlantirmoq; nifoq solmoq, urishtirib qo‘ymoq; g‘azablantirmoq, g‘ashiga tegmoq; exciter un chien itning g‘ashiga tegmoq; exciter qqn. contre biror kimsani -ga qarshi gij-gijlamoqII s'exciter vpr.1. hayajonlanmoq, qizishmoq; g‘azabga kelmoq; sois calme! ne t'excite pas! tinchlan! qizishma!2. qiziqmoq, qiziqib qolmoq; s'exciter sur un projet loyihaga qiziqib qolmoq. -
43 gré
nm.1. iroda, erk, erkinlik, istak, xohish, ixtiyor, niyat, ta'b, ra'y, injiqlik, xarxasha, g‘alati qiliq, tantiqlik, noz; à son gré injiqligi sababli, à mon gré, selon mon gré mening ra'yimga, menimcha; de son gré, de son bon gré, de son plein gré o‘z erki bilan, o‘z irodasi bilan; contre le gré de istagiga qarshi; savoir mauvais gré à qqn. norozi bo‘lmoq; loc.adv. de gré ou de force o‘zaro kelishuvga binoan, kelishib; au gré de loc.prép. ixtiyoricha, xohishiga ko‘ra, istaganicha; au gré des flots to‘lqin sababli2. minnatdorlik, minnatdorchilik. -
44 lutter
vi.1. birov bilan, birovga qarshi kurashmoq, olishmoq, kurash tushmoq2. kurashmoq, olishmoq, jang qilmoq; lutter de kurashmoq, talashmoq, raqobat qilmoq; lutter de vitesse avec qqn. biror kishi bilan tezlikda raqobat qilmoq3. qarshi kurashmoq; yengish, bartaraf, yo‘q qilish uchun kurash olib bormoq; lutter contre la maladie kasallikka qarshi kurash olib bormoq; lutter pour l'indépendance mustaqillik uchun kurashmoq; pour vivre, il faut lutter yashash uchun, kurashmoq kerak. -
45 moulin
nm.1. tegirmon; moulin à vent, à eau shamol, suv tegirmon; se battre contre des moulins yo‘q, xayoliy dushman bilan kurashmoq, kuchini bekorga sarf qilmoq; apporter, faire venir de l'eau au moulin (de qqn) birovning tegirmoniga suv quymoq2. tegirmon (mashinalar o‘rnatilgan imorat); habiter un vieux moulin eski tegirmonda yashamoq; l'exploitation d'un moulin tegirmondan foydalanish, tegirmonchilik; loc. on entre dans cette maison comme dans un moulin hamma kirib chiqaveradigan joy3. moulin à tegirmon, o‘g‘ir, juvoz, yanchqich, mashina, qiymalagich; moulin à huile moyjuvoz; moulin à café, à poivre qahva, murch yanchadigan mashina; moulin à légumes sabzavot qiymalagich4. fam. avtomobilning motori5. fam. mahmadona, vaysaqi. -
46 mur
nm.1. devor; bâtir, élever, abattre un mure devor urmoq, qurmoq, buzmoq; fermer de murs devor bilan o‘ramoq; un vieux mur croulant nurayotgan eski devor; il est arrivé dans nos murs u bizning shaharga keldi2. devorning ichki qismi; mettre des tableaux aux murs rasmlarni devorga osmoq; horaire affiché au mur devorga osilgan jadval; loc. entre quatre murs to‘rt devor ichida yashamoq3. loc. raser les murs devorga yopishib olmoq; sauter, faire le mur so‘roqsiz tashlab ketmoq (xizmat joyini); se cogner, se taper la tête contre les murs noumid bo‘lmoq, tarvuzi qo‘ltig‘idan tushmoq; mettre qqn. au pied du mur birovni iskanjaga, qiyinMÛR MUSIQUE qistovga olmoq, bo‘g‘otga qismoq, fosh qilmoq4. fig. devor, to‘siq, g‘ov; un mur d'incompréhension o‘zaro tushunmaslik to‘sig‘i; se heurter à un mur g‘ovga duch kelmoq5. le mur du son tovush tezligi; franchir le mur du son tovush tezligidan o‘ tmoq6. foot. jonli devor; l'arbitre a fait reculer le mur à distance réglementaire hakam jonli devorni kerakli masofaga jildirdi. -
47 plaquer
vt.1. plastinka, taxtakach yopishtirmoq2. silliqlamoq, tekis qilmoq; plaquer ses cheveux, se plaquer les cheveux sochini silliq qilmoq; plaquer un accord urib juft tovush chiqarmoq; plaquer qqn. contre, sur qqch. biror kishini biror kishi yoki narsa ustiga yiqitmoq; sport. oyog‘iga yopishib yiqitmoq3. fam. tashlab ketmoq; elle a plaqué son mari u yerini tashlab ketdi4. zarhallamoq, tilla suvi yugurtirmoq; des bijoux plaqués tilla suvi yugurtirilgan taqinchoqlar. -
48 point
nm.1. makon, joy, o‘rin, nuqta; aller d'un point à un autre bir joydan ikkinchi joyga, bir nuqtadan ikkinchi nuqtaga bormoq; point de chute tushish nuqtasi; point de mire mo‘ljal, nishon; mo‘ljalga olish nuqtasi; point de repère orientir; point de départ boshlanish, jo‘nash nuqtasi; point de non-retour qaytmaslik nuqtasi; les quatre points cardinaux dunyo mamlakatlari; point d'attache d'un bateau kema qayd qilingan port; c'est son point d'attache bu uning muqim yashaydigan joyi; point d'eau suv manbai (buloq, quduq); point culminant eng yuqori, kulminatsion nuqta; point de vue ko‘rinish, manzara; point chaud qizg‘in jang ketayotgan, yoki muhim voqealar bo‘layotgan joy; c'est son point faible bu uning bo‘sh joyi; point de côté biqindagi sanchiq2. géom. nuqta, punkt; les points A, B, C A, B, C nuqtalari3. kemaning turgan joyi, joylashgan nuqtasi; faire, relever le point avec le sextant kemaning joylashgan nuqtasini sekstant bilan aniqlamoq; loc. faire le point o‘z holatiga, sharoitga baho bermoq, hisobkitob qilmoq4. point mort turgan joyida, bir nuqtada; bir tarzda, o‘zgarmasdan5. mettre au point tuzatmoq, sozlamoq; machine bien, mal mise au point yaxshi, yomon sozlangan stanok; mise au point fotoapparatning rezkostini aniq to‘g‘rilash, moslash; yakun, xulosa yasash; umumiy miqdorini hisoblab chiqish; ce projet demande une mise au point bu reja aniqlik kiritishni talab qiladi; être au point meyorida sozlangan, tuzatilgan bo‘lmoq; cette machine n'est pas au point bu stanok meyorida sozlangan emas6. davomiylik; à point, à point nommé ayni paytida, juda vaqtida, zarur paytida; sur le point de tayyor turgan paytida, deb turgan paytida; être sur le point de partir jo‘nashga tayyor turgan bo‘lmoq; le point du jour tong yorisha boshlagan paytda7. belgi, hisob belgisi8. nuqta, xol, dog‘; un point lumineux à horizon gorizontdagi yorug‘ nuqta9. sport. ochko; compter les points ochkolarni hisoblamoq; marquer des points contre, sur qqn. ustun kelmoq; victoire aux points bokschining ochkolar hisobida g‘alabasi10. baho (o‘quvchiga beriladigan); douze points sur vingt yigirmadan o‘n ikki baho; bon point maqtov yorlig‘i; c'est un bon point en sa faveur bu uning foydasiga11. nuqta; les points et les virgules vergul va nuqtalar; points de suspension uch nuqta (…); le(s) deux-point(s) ikki nuqta (:); point-virgule nuqta vergul (;); point d'exclamation undov belgisi (!); point d'interrogation so‘roq belgisi (?)12. harflarning ustidagi nuqta; loc. mettre les points sur les i hech bir noaniq joyini qoldirmay to‘la izohlamoq, gapni oxiriga yetkazmoq.nm.1. à point, au point holda, holatda, ahvolda; au point où nous en sommes bizning ahvolda; loc.adv. à point yetarli darajada, maqbul holatda; loc.adj.inv. mal en point ahvoli yomon, yomon holatda, bir ahvolda, ahvoli og‘ ir, kasal; elle est très mal en point uning ahvoli juda og‘ir; vx. être en bon point to‘la, to‘ladan kelgan bo‘lmoq2. le plus haut point eng yuqorisi, cho‘qqisi, uchi; au plus haut point eng yuqori, astoydil, juda ham, o‘ta darajada; à ce point bu darajada, bunchalik; à quel point qanchalar, qay darajada; à tel point shunchalar, ko‘p; à un certain point, jusqu'à un certain point ma'lum darajada, ma'lum darajagacha; au point de bu darajada; à ce point, au point, à tel point que shunchalar darajadaki3. point d'ébullition de l'eau suvning qaynash nuqtasi, darajasi.nm.1. bo‘lim, qism, band, joy; les différents points d'une loi qonunning turli bandlari2. masala; un point litigieux tortishuvli masala; sur ce point je ne suis pas d'accord bu masalada men rozi emasman; en tout point butunlay; de point en point aynan, so‘zma-so‘z; exécuter des ordres de point en point buyruqni so‘zma-so‘z bajarmoq.nm.1. chokning, qaviqning bir yo‘li (bitta baxiyasi); bâtir à grands points katta chok bilan tikmoq2. chokni, baxiyani tikish uslubi.adv.vx.litt. ou plais. ne… point, ne… pas… hech ham, sira ham, aslo, mutlaqo; je n'irai point men hech ham bormayman; point du tout sira, zinhor. -
49 protection
nf.1. himoya, muhofaza qilish; asrash, qo‘riqlash, saqlash; protection maternelle et infantile onalik va bolalalikni muhofaza qilish; prendre qqn. sous sa protection biror kishini o‘z himoyasiga olmoq; la protection de la nature tabiatni muhofaza qilish2. himoya vositasi; c'est une bonne protection contre le froid bu sovuqdan saqlovchi yaxshi vosita. -
50 rancune
nf. kek, adovat, xusumat; j'ai de la rancune contre lui mening unda adovatim bor; garder rancune à qqn. de qqch. birovga nisbatan kek saqlamoq; ellipt. sans rancune! gina-qudratni unutaylik! -
51 refuge
nm.1. boshpana, panoh; pana joy; chercher refuge quelque part biror joydan boshpana qidirmoq; demender refuge à qqn. biror kishidan boshpana so‘ramoq; un refuge contre la détresse musibatdan panoh2. baland tog‘larda alpinistlar boshpanasi. -
52 sein
nm.1. ko‘krak, ko‘ks, siyna, bag‘ir, to‘sh; serrer, presser qqn.qqch. sur, contre son sein biror kimsani, biror narsani ko‘ksiga bosmoq2. siyna, ko‘krak, emchak (ayollarda); donner le sein à un enfant bolani emizmoq, bolaga ko‘krak tutmoq3. litt. ona qorni; dans le sein de sa mère onasining qornida4. litt. bag‘ir, ich; le sein de la terre yerning bag‘rida; loc. au sein de ichida, bag‘rida; chaque État garde son autonomie au sein de la fédération har bir davlat ittifoq ichida o‘z mustaqilligini saqlaydi. -
53 sûreté
nf.1. xavfsizlik, bexatarlik; prov. prudence est mère de sûreté ehtiyotkorlik xavfsizlikning onasidir; ehtiyot bo‘lganni Xudo asraydi; pour plus de sûreté yanada ishonchliroq bo‘lishi uchun; en sûreté xavfsiz joyda; de sûreté ehtiyot uchun mo‘ljallangan, ehtiyot; un verrou de sûreté ehtiyot tanba; la sûreté publique jamiyat xavfsizligi; complot contre la sûreté de l'État davlat xavfsizligiga qarshi fitna; sûreté nationale milliy xavfsizlik2. la Sûreté qidiruv politsiyasi (Fransiyada)3. aniqlik, ishonarlilik; la sûreté de son coup d'oeil uning ko‘z chamasining aniqligi4. dr. kafolat; donner des sûretés à qqn. biror kishiga kafolat bermoq.
См. также в других словарях:
contre — [ kɔ̃tr ] prép., adv. et n. m. • 842 contra, latinisme « en opposition à »; lat. contra « en face de » I ♦ Prép. et adv. A ♦ Marque la proximité, le contact. ⇒ auprès (de), près (de), 1. sur (cf. En face de). Prép. Pousser le lit contre le mur.… … Encyclopédie Universelle
contre-pied — [ kɔ̃trəpje ] n. m. VAR. contrepied • 1561; de contre et pied 1 ♦ Vén. Fausse piste suivie par les chiens. 2 ♦ Cour. Ce qui est diamétralement opposé à (une opinion, un comportement). ⇒ contraire, contrepartie, inverse, opposé. Vos opinions sont… … Encyclopédie Universelle
contre-performance — [ kɔ̃trəpɛrfɔrmɑ̃s ] n. f. • 1949; de contre et performance ♦ Mauvaise performance, résultat anormalement faible de qqn qui réussit bien d habitude. Abandonner la compétition après une série de contre performances. Par ext. Les contre… … Encyclopédie Universelle
contre-cœur (à) — ⇒CONTRE CŒUR (À), loc. adv. D une façon contraire aux désirs du cœur, aux dispositions intérieures de l individu. Il me fallut monter chaque marche de l escalier, comme dit l expression populaire, à « contre cœur », montant contre mon cœur qui… … Encyclopédie Universelle
contre-poil (à) — ⇒CONTRE POIL (À), loc. adv. Dans le sens contraire à celui dans lequel le poil est couché. Synon. à rebrousse poil. Ajoutez à cette laideur le supplice d avoir les cheveux plantés à contre poil (SAND, Hist. vie, t. 2, 1855, p. 295). [Il] chantait … Encyclopédie Universelle
contre-poil — (à) [ akɔ̃trəpwal ] loc. adv. • contrepoil 1205; de contre et poil ♦ Dans le sens inverse du sens naturel des poils. ⇒ rebrousse poil (à). Les chats détestent qu on les caresse à contre poil. ♢ Loc. fam. Prendre qqn à contre poil, maladroitement … Encyclopédie Universelle
contre-poil\ à — contre poil (à) [ akɔ̃trəpwal ] loc. adv. • contrepoil 1205; de contre et poil ♦ Dans le sens inverse du sens naturel des poils. ⇒ rebrousse poil (à). Les chats détestent qu on les caresse à contre poil. ♢ Loc. fam. Prendre qqn à contre poil,… … Encyclopédie Universelle
porter — 1. porter [ pɔrte ] v. tr. <conjug. : 1> • XIe; « être enceinte » 980; lat. portare I ♦ V. tr. dir. A ♦ Supporter le poids de. 1 ♦ Soutenir, tenir (ce qui pèse). Mère qui porte son enfant dans ses bras. Porter une valise à la main. Porter… … Encyclopédie Universelle
tenir — [ t(ə)nir ] v. <conjug. : 22> • Xe; lat. pop. °tenire, class. tenere I ♦ V. tr. 1 ♦ Avoir (un objet) avec soi en le serrant afin qu il ne tombe pas, ne s échappe pas. Tenir son chapeau à la main. « Il tenait un luth d une main, De l autre… … Encyclopédie Universelle
RAISON — Le terme de raison – du latin ratio , qui désigne à l’origine le calcul pour prendre ensuite le sens de faculté de compter, d’organiser, d’ordonner – possède dans toutes les langues modernes une multitude d’acceptions qui, cependant, par des… … Encyclopédie Universelle
mettre — [ mɛtr ] v. tr. <conjug. : 56> • Xe; lat. mittere « envoyer » et « mettre » en lat. pop I ♦ A ♦ Faire changer de lieu. 1 ♦ Faire passer (une chose) dans un lieu, dans un endroit, à une place (où elle n était pas). ⇒ 1. placer; … Encyclopédie Universelle