Перевод: со всех языков на узбекский

с узбекского на все языки

contre+qqn

  • 41 assurer

    I vt.
    1. ishontirmoq, inontirmoq, so‘z, va'da bermoq; tasdiqlamoq; elle assure qu'elle dit la vérité u haqiqatni aytayotganligiga ishontirmoqda; assurer qqn. de qqch. (que) biror kimsani biror narsaga ishontirmoq
    2. ta'minlamoq, ta'min etmoq, garantiyalamoq, amin qilmoq; assurer l'avenir kelajakni ta'minlamoq; assurer le fonctionnement d'une machine mashinani uzluksiz ishlashini ta'minlamoq; assurer la garde qo‘riqlamoq
    3. sug‘urta qilmoq, qildirmoq; assurer son mobilier mol-mulkini sug‘urta qilmoq, qildirmoq
    4. mustahkamlamoq, buzilmaydigan qilmoq; kuchaytirmoq; assurer la paix tinchlikni mustahkamlamoq
    II s'assurer vpr.
    1. (de qqch) ishonmoq, inonmoq, ishonch, qanoat hosil qilmoq; aniqlamoq, tekshirmoq; s'assurer que (si) la porte est bien fermée eshik yaxshi yopilganligini tekshirmoq, aniqlamoq; assurez-vous d'abord de cette nouvelle avval bu xabarning to‘g‘riligiga ishonch hosil qiling
    2. sug‘urta qildirmoq; s'assurer contre les accidents baxtsiz hodisalardan sug‘urta qildirmoq; s'assurer sur la vie hayotni sug‘urta qildirmoq
    3. mustahkamlamoq, mustahkam o‘rin olmoq, barqaror bo‘lib qolmoq; s'assurer sur sa selle egarda mahkam o‘rnashib o‘tirmoq; s'assurer sur ses jambes oyoqda mustahkam turmoq, oyoqqa turib olmoq
    4. o‘zini ta'minlamoq, ta'min etmoq; oldindan va'dasini, so‘zini olmoq; ko‘ndirib, unatib ko‘ngilni to‘q qilib qo‘ymoq, olmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > assurer

  • 42 exciter

    I vt.
    1. qo‘zg‘atmoq, uyg‘otmoq, yuzaga keltirmoq, to‘lqinlantirmoq, jo‘shmoq; ochmoq; exciter la curiosité qiziqish uyg‘otmoq; exciter la haine nafrat uyg‘otmoq
    2. physiol. ta'sir qilmoq, qiziqtirmoq, ko‘zg‘almoq, qo‘zg‘ash
    3. qo‘zg‘atmoq; dalda bermoq, tasalli bermoq, madad bermoq, ruhlantirmoq, ko‘nglini, ruhini ko‘tarib qo‘ymoq; l'alcool excite spirtli ichimlik kishini qo‘zg‘atadi; ce travail ne m'excite pas beaucoup bu ish meni uncha ruhlantirayotgani yo‘q
    4. undamoq, chaqirtirmoq, xohish, istak, mayil uyg‘otmoq
    5. tezlamoq, gij-gijlamoq, quturtirmoq, oyoqlantirmoq; nifoq solmoq, urishtirib qo‘ymoq; g‘azablantirmoq, g‘ashiga tegmoq; exciter un chien itning g‘ashiga tegmoq; exciter qqn. contre biror kimsani -ga qarshi gij-gijlamoq
    II s'exciter vpr.
    1. hayajonlanmoq, qizishmoq; g‘azabga kelmoq; sois calme! ne t'excite pas! tinchlan! qizishma!
    2. qiziqmoq, qiziqib qolmoq; s'exciter sur un projet loyihaga qiziqib qolmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > exciter

  • 43 gré

    nm.
    1. iroda, erk, erkinlik, istak, xohish, ixtiyor, niyat, ta'b, ra'y, injiqlik, xarxasha, g‘alati qiliq, tantiqlik, noz; à son gré injiqligi sababli, à mon gré, selon mon gré mening ra'yimga, menimcha; de son gré, de son bon gré, de son plein gré o‘z erki bilan, o‘z irodasi bilan; contre le gré de istagiga qarshi; savoir mauvais gré à qqn. norozi bo‘lmoq; loc.adv. de gré ou de force o‘zaro kelishuvga binoan, kelishib; au gré de loc.prép. ixtiyoricha, xohishiga ko‘ra, istaganicha; au gré des flots to‘lqin sababli
    2. minnatdorlik, minnatdorchilik.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > gré

  • 44 lutter

    vi.
    1. birov bilan, birovga qarshi kurashmoq, olishmoq, kurash tushmoq
    2. kurashmoq, olishmoq, jang qilmoq; lutter de kurashmoq, talashmoq, raqobat qilmoq; lutter de vitesse avec qqn. biror kishi bilan tezlikda raqobat qilmoq
    3. qarshi kurashmoq; yengish, bartaraf, yo‘q qilish uchun kurash olib bormoq; lutter contre la maladie kasallikka qarshi kurash olib bormoq; lutter pour l'indépendance mustaqillik uchun kurashmoq; pour vivre, il faut lutter yashash uchun, kurashmoq kerak.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > lutter

  • 45 moulin

    nm.
    1. tegirmon; moulin à vent, à eau shamol, suv tegirmon; se battre contre des moulins yo‘q, xayoliy dushman bilan kurashmoq, kuchini bekorga sarf qilmoq; apporter, faire venir de l'eau au moulin (de qqn) birovning tegirmoniga suv quymoq
    2. tegirmon (mashinalar o‘rnatilgan imorat); habiter un vieux moulin eski tegirmonda yashamoq; l'exploitation d'un moulin tegirmondan foydalanish, tegirmonchilik; loc. on entre dans cette maison comme dans un moulin hamma kirib chiqaveradigan joy
    3. moulin à tegirmon, o‘g‘ir, juvoz, yanchqich, mashina, qiymalagich; moulin à huile moyjuvoz; moulin à café, à poivre qahva, murch yanchadigan mashina; moulin à légumes sabzavot qiymalagich
    4. fam. avtomobilning motori
    5. fam. mahmadona, vaysaqi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > moulin

  • 46 mur

    nm.
    1. devor; bâtir, élever, abattre un mure devor urmoq, qurmoq, buzmoq; fermer de murs devor bilan o‘ramoq; un vieux mur croulant nurayotgan eski devor; il est arrivé dans nos murs u bizning shaharga keldi
    2. devorning ichki qismi; mettre des tableaux aux murs rasmlarni devorga osmoq; horaire affiché au mur devorga osilgan jadval; loc. entre quatre murs to‘rt devor ichida yashamoq
    3. loc. raser les murs devorga yopishib olmoq; sauter, faire le mur so‘roqsiz tashlab ketmoq (xizmat joyini); se cogner, se taper la tête contre les murs noumid bo‘lmoq, tarvuzi qo‘ltig‘idan tushmoq; mettre qqn. au pied du mur birovni iskanjaga, qiyinMÛR MUSIQUE qistovga olmoq, bo‘g‘otga qismoq, fosh qilmoq
    4. fig. devor, to‘siq, g‘ov; un mur d'incompréhension o‘zaro tushunmaslik to‘sig‘i; se heurter à un mur g‘ovga duch kelmoq
    5. le mur du son tovush tezligi; franchir le mur du son tovush tezligidan o‘ tmoq
    6. foot. jonli devor; l'arbitre a fait reculer le mur à distance réglementaire hakam jonli devorni kerakli masofaga jildirdi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > mur

  • 47 plaquer

    vt.
    1. plastinka, taxtakach yopishtirmoq
    2. silliqlamoq, tekis qilmoq; plaquer ses cheveux, se plaquer les cheveux sochini silliq qilmoq; plaquer un accord urib juft tovush chiqarmoq; plaquer qqn. contre, sur qqch. biror kishini biror kishi yoki narsa ustiga yiqitmoq; sport. oyog‘iga yopishib yiqitmoq
    3. fam. tashlab ketmoq; elle a plaqué son mari u yerini tashlab ketdi
    4. zarhallamoq, tilla suvi yugurtirmoq; des bijoux plaqués tilla suvi yugurtirilgan taqinchoqlar.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > plaquer

  • 48 point

    nm.
    1. makon, joy, o‘rin, nuqta; aller d'un point à un autre bir joydan ikkinchi joyga, bir nuqtadan ikkinchi nuqtaga bormoq; point de chute tushish nuqtasi; point de mire mo‘ljal, nishon; mo‘ljalga olish nuqtasi; point de repère orientir; point de départ boshlanish, jo‘nash nuqtasi; point de non-retour qaytmaslik nuqtasi; les quatre points cardinaux dunyo mamlakatlari; point d'attache d'un bateau kema qayd qilingan port; c'est son point d'attache bu uning muqim yashaydigan joyi; point d'eau suv manbai (buloq, quduq); point culminant eng yuqori, kulminatsion nuqta; point de vue ko‘rinish, manzara; point chaud qizg‘in jang ketayotgan, yoki muhim voqealar bo‘layotgan joy; c'est son point faible bu uning bo‘sh joyi; point de côté biqindagi sanchiq
    2. géom. nuqta, punkt; les points A, B, C A, B, C nuqtalari
    3. kemaning turgan joyi, joylashgan nuqtasi; faire, relever le point avec le sextant kemaning joylashgan nuqtasini sekstant bilan aniqlamoq; loc. faire le point o‘z holatiga, sharoitga baho bermoq, hisobkitob qilmoq
    4. point mort turgan joyida, bir nuqtada; bir tarzda, o‘zgarmasdan
    5. mettre au point tuzatmoq, sozlamoq; machine bien, mal mise au point yaxshi, yomon sozlangan stanok; mise au point fotoapparatning rezkostini aniq to‘g‘rilash, moslash; yakun, xulosa yasash; umumiy miqdorini hisoblab chiqish; ce projet demande une mise au point bu reja aniqlik kiritishni talab qiladi; être au point meyorida sozlangan, tuzatilgan bo‘lmoq; cette machine n'est pas au point bu stanok meyorida sozlangan emas
    6. davomiylik; à point, à point nommé ayni paytida, juda vaqtida, zarur paytida; sur le point de tayyor turgan paytida, deb turgan paytida; être sur le point de partir jo‘nashga tayyor turgan bo‘lmoq; le point du jour tong yorisha boshlagan paytda
    7. belgi, hisob belgisi
    8. nuqta, xol, dog‘; un point lumineux à horizon gorizontdagi yorug‘ nuqta
    9. sport. ochko; compter les points ochkolarni hisoblamoq; marquer des points contre, sur qqn. ustun kelmoq; victoire aux points bokschining ochkolar hisobida g‘alabasi
    10. baho (o‘quvchiga beriladigan); douze points sur vingt yigirmadan o‘n ikki baho; bon point maqtov yorlig‘i; c'est un bon point en sa faveur bu uning foydasiga
    11. nuqta; les points et les virgules vergul va nuqtalar; points de suspension uch nuqta (…); le(s) deux-point(s) ikki nuqta (:); point-virgule nuqta vergul (;); point d'exclamation undov belgisi (!); point d'interrogation so‘roq belgisi (?)
    12. harflarning ustidagi nuqta; loc. mettre les points sur les i hech bir noaniq joyini qoldirmay to‘la izohlamoq, gapni oxiriga yetkazmoq.
    nm.
    1. à point, au point holda, holatda, ahvolda; au point où nous en sommes bizning ahvolda; loc.adv. à point yetarli darajada, maqbul holatda; loc.adj.inv. mal en point ahvoli yomon, yomon holatda, bir ahvolda, ahvoli og‘ ir, kasal; elle est très mal en point uning ahvoli juda og‘ir; vx. être en bon point to‘la, to‘ladan kelgan bo‘lmoq
    2. le plus haut point eng yuqorisi, cho‘qqisi, uchi; au plus haut point eng yuqori, astoydil, juda ham, o‘ta darajada; à ce point bu darajada, bunchalik; à quel point qanchalar, qay darajada; à tel point shunchalar, ko‘p; à un certain point, jusqu'à un certain point ma'lum darajada, ma'lum darajagacha; au point de bu darajada; à ce point, au point, à tel point que shunchalar darajadaki
    3. point d'ébullition de l'eau suvning qaynash nuqtasi, darajasi.
    nm.
    1. bo‘lim, qism, band, joy; les différents points d'une loi qonunning turli bandlari
    2. masala; un point litigieux tortishuvli masala; sur ce point je ne suis pas d'accord bu masalada men rozi emasman; en tout point butunlay; de point en point aynan, so‘zma-so‘z; exécuter des ordres de point en point buyruqni so‘zma-so‘z bajarmoq.
    nm.
    1. chokning, qaviqning bir yo‘li (bitta baxiyasi); bâtir à grands points katta chok bilan tikmoq
    2. chokni, baxiyani tikish uslubi.
    adv.vx.litt. ou plais. ne… point, ne… pas… hech ham, sira ham, aslo, mutlaqo; je n'irai point men hech ham bormayman; point du tout sira, zinhor.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > point

  • 49 protection

    nf.
    1. himoya, muhofaza qilish; asrash, qo‘riqlash, saqlash; protection maternelle et infantile onalik va bolalalikni muhofaza qilish; prendre qqn. sous sa protection biror kishini o‘z himoyasiga olmoq; la protection de la nature tabiatni muhofaza qilish
    2. himoya vositasi; c'est une bonne protection contre le froid bu sovuqdan saqlovchi yaxshi vosita.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > protection

  • 50 rancune

    nf. kek, adovat, xusumat; j'ai de la rancune contre lui mening unda adovatim bor; garder rancune à qqn. de qqch. birovga nisbatan kek saqlamoq; ellipt. sans rancune! gina-qudratni unutaylik!

    Dictionnaire Français-Ouzbek > rancune

  • 51 refuge

    nm.
    1. boshpana, panoh; pana joy; chercher refuge quelque part biror joydan boshpana qidirmoq; demender refuge à qqn. biror kishidan boshpana so‘ramoq; un refuge contre la détresse musibatdan panoh
    2. baland tog‘larda alpinistlar boshpanasi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > refuge

  • 52 sein

    nm.
    1. ko‘krak, ko‘ks, siyna, bag‘ir, to‘sh; serrer, presser qqn.qqch. sur, contre son sein biror kimsani, biror narsani ko‘ksiga bosmoq
    2. siyna, ko‘krak, emchak (ayollarda); donner le sein à un enfant bolani emizmoq, bolaga ko‘krak tutmoq
    3. litt. ona qorni; dans le sein de sa mère onasining qornida
    4. litt. bag‘ir, ich; le sein de la terre yerning bag‘rida; loc. au sein de ichida, bag‘rida; chaque État garde son autonomie au sein de la fédération har bir davlat ittifoq ichida o‘z mustaqilligini saqlaydi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > sein

  • 53 sûreté

    nf.
    1. xavfsizlik, bexatarlik; prov. prudence est mère de sûreté ehtiyotkorlik xavfsizlikning onasidir; ehtiyot bo‘lganni Xudo asraydi; pour plus de sûreté yanada ishonchliroq bo‘lishi uchun; en sûreté xavfsiz joyda; de sûreté ehtiyot uchun mo‘ljallangan, ehtiyot; un verrou de sûreté ehtiyot tanba; la sûreté publique jamiyat xavfsizligi; complot contre la sûreté de l'État davlat xavfsizligiga qarshi fitna; sûreté nationale milliy xavfsizlik
    2. la Sûreté qidiruv politsiyasi (Fransiyada)
    3. aniqlik, ishonarlilik; la sûreté de son coup d'oeil uning ko‘z chamasining aniqligi
    4. dr. kafolat; donner des sûretés à qqn. biror kishiga kafolat bermoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > sûreté

См. также в других словарях:

  • contre — [ kɔ̃tr ] prép., adv. et n. m. • 842 contra, latinisme « en opposition à »; lat. contra « en face de » I ♦ Prép. et adv. A ♦ Marque la proximité, le contact. ⇒ auprès (de), près (de), 1. sur (cf. En face de). Prép. Pousser le lit contre le mur.… …   Encyclopédie Universelle

  • contre-pied — [ kɔ̃trəpje ] n. m. VAR. contrepied • 1561; de contre et pied 1 ♦ Vén. Fausse piste suivie par les chiens. 2 ♦ Cour. Ce qui est diamétralement opposé à (une opinion, un comportement). ⇒ contraire, contrepartie, inverse, opposé. Vos opinions sont… …   Encyclopédie Universelle

  • contre-performance — [ kɔ̃trəpɛrfɔrmɑ̃s ] n. f. • 1949; de contre et performance ♦ Mauvaise performance, résultat anormalement faible de qqn qui réussit bien d habitude. Abandonner la compétition après une série de contre performances. Par ext. Les contre… …   Encyclopédie Universelle

  • contre-cœur (à) — ⇒CONTRE CŒUR (À), loc. adv. D une façon contraire aux désirs du cœur, aux dispositions intérieures de l individu. Il me fallut monter chaque marche de l escalier, comme dit l expression populaire, à « contre cœur », montant contre mon cœur qui… …   Encyclopédie Universelle

  • contre-poil (à) — ⇒CONTRE POIL (À), loc. adv. Dans le sens contraire à celui dans lequel le poil est couché. Synon. à rebrousse poil. Ajoutez à cette laideur le supplice d avoir les cheveux plantés à contre poil (SAND, Hist. vie, t. 2, 1855, p. 295). [Il] chantait …   Encyclopédie Universelle

  • contre-poil — (à) [ akɔ̃trəpwal ] loc. adv. • contrepoil 1205; de contre et poil ♦ Dans le sens inverse du sens naturel des poils. ⇒ rebrousse poil (à). Les chats détestent qu on les caresse à contre poil. ♢ Loc. fam. Prendre qqn à contre poil, maladroitement …   Encyclopédie Universelle

  • contre-poil\ à — contre poil (à) [ akɔ̃trəpwal ] loc. adv. • contrepoil 1205; de contre et poil ♦ Dans le sens inverse du sens naturel des poils. ⇒ rebrousse poil (à). Les chats détestent qu on les caresse à contre poil. ♢ Loc. fam. Prendre qqn à contre poil,… …   Encyclopédie Universelle

  • porter — 1. porter [ pɔrte ] v. tr. <conjug. : 1> • XIe; « être enceinte » 980; lat. portare I ♦ V. tr. dir. A ♦ Supporter le poids de. 1 ♦ Soutenir, tenir (ce qui pèse). Mère qui porte son enfant dans ses bras. Porter une valise à la main. Porter… …   Encyclopédie Universelle

  • tenir — [ t(ə)nir ] v. <conjug. : 22> • Xe; lat. pop. °tenire, class. tenere I ♦ V. tr. 1 ♦ Avoir (un objet) avec soi en le serrant afin qu il ne tombe pas, ne s échappe pas. Tenir son chapeau à la main. « Il tenait un luth d une main, De l autre… …   Encyclopédie Universelle

  • RAISON — Le terme de raison – du latin ratio , qui désigne à l’origine le calcul pour prendre ensuite le sens de faculté de compter, d’organiser, d’ordonner – possède dans toutes les langues modernes une multitude d’acceptions qui, cependant, par des… …   Encyclopédie Universelle

  • mettre — [ mɛtr ] v. tr. <conjug. : 56> • Xe; lat. mittere « envoyer » et « mettre » en lat. pop I ♦ A ♦ Faire changer de lieu. 1 ♦ Faire passer (une chose) dans un lieu, dans un endroit, à une place (où elle n était pas). ⇒ 1. placer; …   Encyclopédie Universelle

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»