-
1 cinq
I adj.numér. besh, beshta, beshov; les cinq doigts de la main qo‘lning besh barmog‘iII nm.1. besh soni; en cinq sec tezdan2. beshinchi sana; beshtalik. -
2 mille
I adj.numér.inv.1. ming; mille deux cents bir ming ikki yuz; cinq mille besh ming; courir le mille mètres o‘n ming metrga yugurmoq2. ming marta, ko‘p marta; dire mille fois ming marta aytmoq; faire mille amitiés ko‘p do‘stliklar qilmoq; loc. je vous le donne en mille siz hech qachon o‘ylab topa olmaysiz3. minginchi; page mille minginchi bet; l'an deux mille ikki minginchi yil; mille neuf cent quatre-vingt-huit bir mig to‘qiz yuz sakson sakizinchi yilII nm.inv.1. ming (sanoq son); mille plus deux mille cinq cents ming qo‘shilgan ikki ming besh yuz; pour mille mingdan (‰); natalité de 15 pour mille mingtadan 15ta tug‘ilish2. mo‘ljal; mettre dans le mille mo‘ljalga tegizmoq, urmoq3. minglab, ko‘p; fam. des mille et des cents ming-minglab pul.nm.1. milya2. mille anglais ingliz milyasi; mille marin dengiz milyasi (1 852 m). -
3 pièce
n.1. dona; un maillot de bains deux-pièces cho‘milish kiyimi; une pièce de bétail bir bosh qoramol2. bir to‘p, to‘p, toy; une pièce de soie bir toy shoyi3. bo‘lak, parcha, qism; pièce de terre bir bo‘lak ekin ekiladigan yer maydoni; pièce d'eau suv havzasi (katta yoki kichik hovuz); pièce de vin bir bochka vino; pièce montée figurali tort4. pièce (d'artillerie) to‘p, zambarak5. hujjat, qog‘oz; pièces d'identité shaxsni bildiruvchi hujjatlar; pièce à conviction ashyoviy dalil6. qism, detal; les pièces d'une machine mashinaning qismlari; pièces de rechange butlovchi qismlar; pièces détachées zapas qism7. yamoq; mettre une pièce à un vêtement ustboshga yamoq solmoq; loc. être fait d'une seule pièce yaxlit bo‘lakdan qilingan bo‘lmoq; tout d'une pièce butun, yaxlit bo‘ lakdan; être tout d'une pièce dangal, to‘g‘ri bo‘lmoq; fait de pièces et de morceaux olabayroq; créer, forger inventer de toutes pièces butunlay o‘ylab topilgan, o‘zidan chiqqan; loc. faire pièce à qqn. birovga hazil qilmoq.nf.archit. xona; un appartement de quatre pièces to‘rt xonali kvartira; ellipt. un deux-pièces cuisine oshxonali, ikki xonali kvartira, xonadon.nf. tanga, chaqa; des pièces d'or tillo tangalar; une pièce de cinq francs besh frankli tanga; fam. donner la pièce à qqn. birovga choychaqa bermoq.nf.1. pyesa (adabiy yoki musiqa asari); une pièce de vers she'riy pyesa; une pièce instrumentale cholg‘u asboblari uchun yozilgan pyesa2. pyesa (sahna asari); pièce en cinq actes besh ko‘rinishli pyesa; cette jeune troupe monte une pièce de Molière bu yosh truppa Molyerning pyesasini sahnalashtiryapti. -
4 accorder
I vt.1. yarashtirmoq, murosaga keltirmoq, kelishtirmoq2. muvofiqlashtirmoq; accorder la théorie avec la pratique nazariyani amaliyot bilan muvofiqlashtirmoq3. mus. sozlamoq; accorder un instrument asbobni sozlamoq; un piano bien accordé yaxshi sozlangan pianino4. gram. moslashtirmoq; accorder le verbe avec le sujet fe'lni ega bilan moslashtirmoq5. rozi bo‘lmoq; bir xil fikrda bo‘lmoq6. bermoq; biror ish qilishga imkon yoki ruxsat bermoq; accorder un congé, un droit ta' til, huquq bermoq; accordez-moi cinq minutes menga besh minut ajrating; accorder un crédit qarz bermoq; accorder son pardon kechirmoq; accorder sa confiance ishonch bildirmoq; accorder l'autorisation ruxsat bermoq7. ma'no, ahamiyat, e' tibor bermoq, deb qaramoq; on lui accorde du talent uni talantli deb qaramoqdalarII s'accorder vpr.1. kelishmoq, bir fikrga kelmoq2. o‘zaro yaxshi munosabatda bo‘lmoq3. mus. sozlanmoq, to‘g‘rilanmoq4. gram. moslashmoq; l'adjectif s'accorde avec le substantif sifat ot bilan moslashadi5. to‘g‘ri kelmoq, mos kelmoq; son témoignage s'accorde avec les faits uning ko‘rsatmalari faktlarga mos kelmoqda; ces teintes s'accordent bien bu ranglar bir-biriga juda mos keladi. -
5 avoir
I vt.1. ega bo‘lmoq; molik bo‘lmoq; avoir une maison uning uyi bor; avoir une bicyclette uning velosipedi bor; avoir du succès muvaffaqiyat qozonmoq; avoir de la besogne par-dessus les cheveux ishi boshidan oshib yotmoq; il a de la chance uning omadi kelyapti, bor; en avoir pour qolmoq, bor bo‘lmoq (vaqt); tushmoq (sotib olingan narsa, pul); j'en ai pour cinq minutes meni besh minut kuting; men yana besh minut band bo‘ laman; j'en ai eu pour 50 francs bu narsa menga 50 frankka tushdi; il en a eu pour son argent u ziyon, zarar ko‘rmadi2. avoir une femme et des enfants uning xotini va bolalari bor3. sotib olmoq, olmoq; j'ai eu ce livre pour presque rien men bu kitobni juda arzon sotib oldim, deyarli bekorga oldim4. fam. avoir qqn. yengmoq, bas kelmoq, uddalamoq; on les aura! biz ularni yengamiz!5. fam. avoir qqn. aldamoq, aldab ketmoq, tovlamoq, tuzlamoq; firib bermoq; il nous a bien eus u bizni boplab aldadi6. o‘zida namoyon qilmoq (ta'na a'zosi, ko‘rinish); il, elle a de grandes jambes, des cheveux blancs uning oyoqlari katta, sochlari oq; ce mur a deux mètres de haut bu devorning balandligi ikki metr(dir); quel âge avezvous? yoshingiz nechada? avoir du courage jasur bo‘lmoq7. boshdan kechirib, tatib ko‘rib bilmoq, boshdan kechirmoq, totmoq, tatib ko‘rmoq, chekmoq, tortmoq, his qilmoq, sezmoq; avoir mal à la tête boshi og‘rimoq, avoir faim och bo‘lmoq, qolmoq; avoir soif chanqamoq; j'ai eu une fâcheuse impression menda yomon taassurot qoldi; qu'est-ce que tu as? senga nima bo‘ldi? j'ai froid men sovqotyapman; j'ai chaud men isib ketyapman; j'ai sommeil uyqum kelyapti; avoir raison haq bo‘lmoq; avoir tort nohaq bo‘lmoq; avoir tous les torts har taraflama gunohkor bo‘lmoq; avoir confiance ishonmoq; en avoir à, après, contre qqn. g‘azablanmoq, jahli chiqmoq, achchig‘i kelmoq; darg‘azab bo‘ lmoq; contre qui en avezvous? kimdan jahlingiz chiqib turibdi?II yordamchi fe'l1. avoir à (+inf) o‘zini burchli deb bilmoq; kerak, zarur, lozim, darkor; j'ai à vous parler men sizga gapirishim kerak; n'avoir qu'à kerak, zarur, lozim, darkor (faqat); vous n'aviez qu'à nous dire siz faqat bizga aytishingiz zarur edi2. avoir + participe passé qo‘shma zamon hosil qiladi: j'ai écrit men yozdim; nous avons causé biz suhbatlashdik3. il y a bor; mavjud; turibdi; yotibdi; avval burun; il y a de l'argent dans le portefeuille portfelda pul bor; combien y a-t-il de Moscou à Leningrad? Moskva'dan Leningradgacha qancha (kilometr) bor?3. il y a deux jours ikki kun avval; il y a champagne et champagne yaxshi va yomon shampanlar bor; sifatli va sifatsiz shampanlar bor; il n'y a qu'à (+inf) faqat …zarur, darkor, lozim, kerak; il n'y avait qu'à les ramasser ularni faqat yig‘ishtirib olish kerak edi.nm.1. mulk, mol-mulk, boylik, davlat, dunyo, mol-mulk2. kredit (kirim-chiqim daftarlarining chiqimlar, unadigan pullar yoziladigan o‘ng tomoni); doit et avoir debet va kredit. -
6 consécutif
-ive1. keyingi, so‘nggi, kelgusi, ketma-ket sodir bo‘ladigan, qat'iy, izchil, mantiqiy; pendant cinq heures consécutives besh soat davomida2. (à qqch) natijasi bo‘ lgan. -
7 de
prép.I -da, -dan, -ning; II.1. ob'ekt harakati yoki jo‘nalishini ko‘rsatadi; se souvenir de qqn. kimnidir eslamoq2. izohni ifodalaydi; le mot de liberté ozodlik, erk so‘zi3. kesimning ot qismi; traiter qqn. de menteur aldoqchi deb muomala qilmoq4. infinitivdan, fe'lning noaniq formasidan oldin; c'est à nous d'y aller u yerga borish bizning navbatimiz5. ravish, sifatdosh va sifatdan oldin; cinq minutes de plus besh minut oldin, ko‘p; nous avons trois jours de libres; biz uch kun bo‘shmiz.-du, de la, desarg. partitifs1. aniq otdan oldin; boire du vin vino ichmoq2. sanab bo‘ladigan aniq otdan oldin; manger du lapin quyon go‘shti yemoq3. mavhum otdan oldin; jouer de la musique musiqa chalmoq4. sifatdan oldin. -
8 degré
nm.1. zina, zinapoya; le grand degré katta zinapoya2. daraja, bosqich, palla, pog‘ona; degré de qualité sifat darajasi; degrés de comparaison garam chog‘ishtirish darajasi; élections à deux degrés ikki bosqichli saylov; prendre ses degrés ilmiy darajani olmoq; enlever à un degré supérieur yuqori bosqichga ko‘ tarmoq; par degrés pog‘onamapog‘ ona, asta-sekin3. géog. daraja, gradus; degré de longitude uzunlik darajasi; il fait cinq degrés au dessu de zéro 5 daraja issiq4. math. daraja, ko‘paytirish darajasi. -
9 dessus
I prép. ustiga, ustidaII adv. yuqorida, tepada, ustida, ustidan, yuqoridan, ustidan; mettez le coffre sous la table et le carton dessus sandiqni stol ostiga, qutini ustiga qo‘ying; passer dessus ustidan bosib o‘tmoq, qoldirib, tashlab ketmoq (o‘qishda); tirer dessus ustiga otmoq; mettre la main dessus qo‘ lga olmoq; tomber dessus bexosdan yuz bermoq; kutilmaganda boshga tushmoq, oyoq ostidan chiqib qolmoq; sens dessus dessous ostin-ustin, chappa, to‘ntarilib; par-dessus loc.adv. boshi ustidan; par-dessus tout hammadan ko‘ra; par-dessus le marché qo‘shimcha; jeter dessus la muraille devordan oshirib tashlamoq; il passa le veston et son manteau par-dessus u paltosi ustidan kurtkasini kiydi; j'en ai par dessus la tête bu jonimga tegib ketdi; de dessus -dan, ustidan; ôter de dessus la table stoldan olmoq; en dessus yuqori, baland, ustida; là-dessus keyin, bundan keyin; là-dessus il est parti shundan keyin u jo‘nab ketdi; regardez ci dessus ustiga, tepasiga qarang.nm. ustki qism, ust, tepa, yuqori, cho‘qqi, uch; yuza, tomon; vêtement de dessus ustki kiyim; le dessus du panier a'lo qaymog‘i; enlever le dessus du panier qaymog‘ini olmoq; prendre le dessus g‘alaba qozonmoq, yengmoq; avoir le dessus ustun kelmoq; loc.adv. au dessus yuqorida, tepada, ustida, balandda; j'occupe l'appartement du premier et mon frère habite au-dessus men ikkinchi qavatdagi uyni egallaganman, akam tepada yashaydi; les sommes de cent euros et au dessus yuz evro va undan yuqori; les enfants de cinq ans et au-dessus besh yoshgacha va undan kattalar; le peintre n'a rien produit qui soit au-dessus rassom yetukroq biron narsa yaratmadi; se placer au-dessus des autres birovlarning ustiga o‘ tirmoq; se mettre au-dessus de tout hamma narsadan baland, yuqori turmoq; il a au-dessus de trente ans unga o‘ ttiz yoshdan oshiq. -
10 lombaire
adj. belga oid; région lombaire bel qismi; les cinq vertèbres lombaires beshta bel umurtqasi. -
11 mandat
nm.1. dr. mandat, vakolat; mandat législatif, parlementaire qonun chiqarish, parlamentar vakolat; (deputatlik vakolati); la durée du mandat présidentiel est fixée à cinq ans en France Fransiyada prezidentlik vakolati besh yil deb belgilangan; exercer un mandat vakolatni bajarmoq; solliciter le renouvellement de son mandat vakolatining cho‘zilishiga erishmoq2. hist. bir davlatni ikkinchi bir davlat yoki yurt ustidan vasiyligi3. mandat de paiement veksel (pul qarz olganlik haqidagi tilxat); mandat postal yoki mandat-poste yoki mandat pochta yoki telegraf orqali jo‘natilgan pul, perevod; mandat-carte pochtadan pul jo‘natiladigan otkritka; mandat-lettre pochta orqali jo‘natilgan pul; toucher un mandat pochta orqali jo‘natilgan pulni olmoq4. order (yozma buyruq, farmon, ruxsat qog‘ozi); mandat de dépôt ushlab turish uchun buyruq; mandat d'arrêt qamoqqa olish uchun order; mandat d'amener qamash haqidagi qaror (ayblanuvchini); mandat de perquisition tintuv haqida order. -
12 minute
I nf.1. minut, daqiqa; la minute se divise en soixante secondes bir minut oltmish sekundga bo‘linadi; intj. minute! bir daqiqa!2. lahza, on, daqiqa; jusqu'à la dernière minute oxirgi daqiqagacha; je reviens dans une minute men bir daqiqadan so‘ng kelaman; loc. d'une minute à l'autre mana-mana, hozir, albatta; à la minute shu zahotiyoq, shu ondayoq3. minut; angle de deux degrés et cinq minutes ikki gradus besh minutli burchakII adj.fam. shoshilinch, tez, naridan-beri, apil-tapil; des entrecôtes minute bir zumda tayyorlangan antrekot; talon minute poyabzallarni bir zumda ta'mirlash ustaxonasi.nf.dr. asl nusxa; la minute d'un jugement sud hukmining asl nusxasi; consulter les minutes d'un procès sud ishining asl nusxasiga murojaat qilmoq. -
13 moitié
nf.1. yarim, yarimta, narsaning yarmi; le diamètre partage le cercle en deux moitiés diametr doirani ikkita yarimtalikka bo‘ladi; cinq est la moitié de dix besh o‘nning yarmidir; une bonne, une grosse moitié yaxshi, katta bir yarmi; une petite moitié kichik bir yarmi2. o‘rtasi, yarmi; parvenu à la moitié de son existence hayotining yarmiga kelgan3. à moitié yarim baravar; yarmi, yarmisi, yarimtasi; ne rien faire à moitié yarmisini qilishning hech hojati yo‘q; verre à moitié plein yarim stakan; loc.prép. à moitié chemin yarim yo‘lda; moitié… moitié… yarmi… yarmi…; moitié farine et moitié son yarmi un va yarmi kepak; fam. êtes-vous content de votre voyage? moitié-moitié siz sayohatingizdan mamnunmisiz? yarim-yarti; loc. faire moitié-moitié yarmini u yarmini bu qilmoq4. iron.fam. xotin, rafiqa (egalik olmoshidan so‘ng); sa moitié o‘zining xotini. -
14 monde
nf.1. kiborlar, oqsuyaklar, aristokratlar hayoti; aller dans le (grand) monde kiborlar hayotiga kirmoq; homme, femme du monde kibor kishi, xonim.nm. odamlar, xaloyiq, xalq, mardum; ko‘p odam bor; j'entends du monde dans l'escalier zinapoyada odamlarning tovushini eshityapman; tu as vu le monde qu'il y a? sen u yerdagi odamlarni ko‘rdingmi? avoir du monde chez soi uyida odamlar, mehmonlar bo‘ lmoq; tout le monde hamma, har bir kishi.nm.1. planetalar, sayyoralar, koinot; la guerre des mondes sayyoralar urushi2. dunyo, olam, koinot, jahon; conception du monde dunyoqarash; loc. tout est pour le mieux dans le meilleur des mondes hamma dunyoning eng ezguliklari tarafdorlari; l'homme et le monde inson va tabiat; création du monde olamning yaratilishi3. dunyo, olam, borliq; le monde extérieur tashqi dunyo4. dunyo, olam; le monde poétique, de l'art she'riyat, san'at olami; le monde des abeilles, le monde végétal asalarilar, o‘simliklar olami; loc. faire tout un monde de qqch. bir dunyo ish qilmoq; fam. c'est un monde! bu bir dunyo!5. yer, yer yuzi, dunyo, olam, qit'a, iqlim; les cinq parties du monde dunyoning besh qit'asi; courir, parcourir le monde dunyoni aylanib, kezib chiqmoq; tour du monde yer atrofi; fam. le monde est petit odam odam bilan uchrashadi; champion, championnat du monde dunyo chempioni, dunyo birinchiligi; le nouveau monde Yangi dunyo (Amerika); l'ancien monde eski dunyo (Yevropa, Afrika, Osiyo); le tiers monde qo‘shilmagan davlatlar6. bu dunyo, bu chirkin dunyo; loc. mépriser les biens de ce monde bu dunyoning boyligidan nafratlanmoq; de l'autre monde u dunyodan; il n'est plus de ce monde u endi bu dunyoda yo‘q7. au monde dunyoga, dunyoda; venir au monde dunyoga kelmoq; être seul au monde bu dunyoda yolg‘iz bo‘lmoq8. dunyo, jamiyat, insoniyat, odamlar; ainsi va le monde dunyo shunday o‘ taveradi; loc. à la face du monde odamlarning oldida, ochiqchasiga; l'avènement d'un monde meilleur yaxshiroq jamiyatning kelishi; le monde antique antik dunyo; le monde capitaliste et le monde communiste kapitalistik va kommunistik dunyo9. c'est le meilleur homme du monde bu dunyodagi eng yaxshi odam; pour rien au monde aslo; dunyodagi hech narsa buning o‘rniga o‘tmaydi10. muhit, doira, olam; il n'est pas de notre monde u bizning doiradan emas. -
15 ou
conj.1. yoki, ya'ni, boshqacha aytganda; la coccinelle, ou bête à dieu xonqizi yoki tugmacha qo‘ng‘iz2. yo, yoki; son père ou sa mère pourra (ou pourront) l'accompagner uni yo onasi yo otasi kuzatib qo‘ya oladi; un groupe de quatre ou cinq hommes besh yoki olti kishili guruh; acceptezvous, oui ou non? rozimisiz, ha yoki yo‘q?3. yo‘q esa, yo bo‘lmasa, aks holda, yoinki; donnez-moi ça ou je me fâche, ou alors je me fâche menga buni bering, aks holda mening achchig‘im chiqib ketadi; ou… ou… yoki… yoki…, yo… yo…; ou plutôt yoki, balki yaxshisi; je vais y aller, ou plutôt non, vas-y, toi hozir u yerga boraman, yoki yaxshisi bormayman, u yerga sen bor; ou même balki, hattoki; on partira dimanche ou même lundi yakshanba kuni ketishadi, balki dushanba. -
16 ouvrable
adj.m. ish kuni; il y a six jours ouvrables dans une semaine et cinq jours ouvrés haftada olti ish kuni va besh ishlanadigan kun bor. -
17 paradoxe
nm. paradoks (umum tomonidan qabul qilingan fikrlarga, ilmiy qoidalarga mos kelmaydigan, shuningdek, sog‘lom aqlga zid fikr); il soutient que deux et deux font cinq; quel paradoxe! u ikki karra ikki besh bo‘ladi deb ta'kidlaydi, aql bovar qilmaydi! -
18 pause
nf.1. tanaffus, tin olish, to‘xtatish, dam; la pause de midi tushki tanaffus; fam. la pause café qahva ichish uchun tanaffus; faire une pause, la pause tanaffus qilmoq; cinq minutes de pause besh minut tanaffus2. sukut, pauza, jimlik3. mus. pauza; une pause vaut quatre soupirs bitta pauza to‘rtta chorak pauzaga teng. -
19 pavé
nm.1. to‘shama; le pavé de marbre d'une église cherkovning marmar to‘shamasi2. tosh ko‘cha, yo‘l; pavé humide, glissant ho‘l, sirpanchiq ko‘cha; battre le pavé sandiroqlab yurmoq3. yerga to‘shalgan yo‘nilgan tosh, yog‘och; arracher les pavés pour faire une barricade barikada qurish uchun yo‘l toshlarini ko‘chirmoq4. to‘ trburchak pishloq5. qalin, qizil go‘sht bo‘lagi; pavé au poivre xantali go‘sht6. qalin, mujmal kitob; un pavé de cinq cents pages besh yuz betli mujmal kitob7. gazetadagi ramkaga olingan maqola. -
20 péniblement
adv.1. qiyinchilik bilan, qiynalib, og‘ir, zo‘rg‘a; il y est arrivé péniblement u u yerga qiyinchilik bilan keldi2. azob-uqubat bilan; il en a été péniblement affecté u unga azob-uqudat bilan hisobga turgan edi3. zo‘rg‘a, bazo‘r, bor-yo‘g‘i; un journal qui tire péniblement à trente-cinq mille exemplaires bor-yo‘g‘i o‘ ttiz besh ming nusxada bosilib chiqadigan gazeta.
- 1
- 2
См. также в других словарях:
cinq — cinq … Dictionnaire des rimes
cinq — [ sɛ̃k ] adj. numér. inv. et n. inv. • cinc 1080; lat. pop. cinque, class. quinque I ♦ Adj. numér. card. (REM. Cinq se prononce [ sɛ̃ ] devant un nom commençant par une consonne; [ sɛ̃k ] dans les autres cas, et fam. devant un nom commençant par… … Encyclopédie Universelle
cinq — CINQ. adj. numéral des 2 gen. Le nombre impair qui est entre quatre et six. La lettre finale Q ne se prononce point quand Cinq est suivi immédiatement de son substantif commençant par une consonne. Cinq chevaux. Cinq Cavaliers. Cinq garçons et… … Dictionnaire de l'Académie Française 1798
cinq — adj. numeral de tout genre. Le nombre qui suit immediatement le nombre de quatre. Cinq garçons & cinq filles. de cinq en cinq. les cinq sens de nature. les cinq doigts de la main. espace de cinq ans. cinq fois. Il est aussi quelquefois substantif … Dictionnaire de l'Académie française
cinq — Cinq, Quinque. Contenant cinq, Quinarius. Cinq fois, Quinquies. Cinq onces, Quincunx. Parti en cinq, Quinque partitus. En cinq ans, In quinquennio. Cinq cens fois, Quingenties. Pesant cinq cens livres, Quingenaria lanx … Thresor de la langue françoyse
Cinq de cœur — Classement dans un jeu de 52 cartes … Wikipédia en Français
cinq — cinq·foil; … English syllables
cinq — see cinque … Useful english dictionary
Cinq — 5 (nombre) « Cinq » redirige ici. Cet article concerne le nombre 5. Pour l année, voir 5. 5 … Wikipédia en Français
CINQ — adj. numéral cardinal des deux genres Qui est entre quatre et six. Cinq chevaux. Cinq cavaliers. Cinq garçons et cinq filles. Les cinq sens. Les cinq doigts de la main. Cinq fois. Espace de cinq ans. Il se dit aussi pour Cinquième. Tome cinq.… … Dictionnaire de l'Academie Francaise, 8eme edition (1935)
cinq — (le q ne se fait pas entendre devant un mot commençant par une consonne : cinq centimes, dites : sin centimes ; il se lie devant une voyelle ou une h muette : cinq hommes, dites : sin k hommes ; le q se prononce aussi quand cinq termine un membre … Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré