Перевод: с французского на узбекский

с узбекского на французский

blessé

  • 1 abattre

    I vt.
    1. kesmoq; yiqitmoq; buzmoq; urib tushirmoq; abattre un avion samolyotni urib tushirmoq; sport. abattre l'adversaire raqibini yiqitmoq; abattre une maison, une forteresse uyni, qal'ani buzmoq; abattre de la besogne ishni bir yoqlik qilmoq, qutulmoq; abattre cartes sur table, abattre son jeu qartasini ochmoq
    2. o‘ ldirmoq; abattre un cheval blessé yarador otni so‘ymoq
    3. yiqitmoq, zaiflashtirmoq, kuchsizlantirmoq, bo‘shashtirmoq, yengmoq; abattre la résistance des ennemis dushman qarshiligini kuchsizlantirmoq; le malheur l'a abattu g‘am uni holdan toydirdi; se laisser abattre taqdirga tan bermoq, umidsizlikka tushmoq
    4. yakson qilmoq, tor-mor qilmoq; mar. faire abattre yo‘lni o‘zgartirmoq
    II s'abattre vpr. (sur)
    1. yiqilmoq, qulamoq, ag‘darilmoq
    1. hamla qilmoq (o‘ljasiga)
    3. pasaymoq, tushmoq, cho‘kmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > abattre

  • 2 achever

    I vt.
    1. tugatmoq, tamomlamoq
    2. halok qilmoq, o‘ldirmoq; achever un blessé yaradorni o‘ldirmoq
    3. dilini vayron, siyoh qilmoq, tamom qilmoq, xarob qilmoq, o‘ldirmoq; ce dernier malheur l'a achevé bu keyingi baxtsizlik uni adoyi tamom qildi
    II s'achever vpr. tamom bo‘lmoq, tugamoq, tugallanmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > achever

  • 3 assister

    I (à) vi. qatnashmoq, hozir bo‘lmoq; biror narsaga kelmoq, ishtirok etmoq; biror narsaga guvoh bo‘lmoq; assister à une conférence konferensiyada qatnashmoq; assister à une dispute tortishuvda ishtirok etmoq; tortishuvning guvohi bo‘lmoq
    II vt. yordamlashmoq, yordam bermoq, ko‘maklashmoq, madad bermoq; assister les pauvres kambag‘allarga yordam bermoq; assister un blessé yaradorga yordamlashmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > assister

  • 4 blesser

    vt.
    1. jarohatlamoq, yaralamoq, yarador qilmoq; zarar yetkazmoq, ziyon keltirmoq
    2. chaqa qilmoq, shilmoq, urmoq, og‘ritmoq, siqmoq (oyoq kiyimi); ce soulier me blesse tufli oyog‘ imni siqyapti
    3. haqorat qilmoq, xafa qilmoq, ko‘nglini qoldirmoq; blesser des intérêts manfaatdor bo‘lmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > blesser

  • 5 emmailloter

    vt.
    1. yo‘rgaklamoq, yo‘rgakka o‘ramoq
    2. o‘ramoq, o‘rab olmoq; tang‘imoq, emmailloter un doigt blessé kesilgan barmoqni tang‘ib bog‘lamoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > emmailloter

  • 6 étendre

    I vt.
    1. yozmoq, yoymoq, solmoq, to‘shamoq, yozib, yoyib, solib, to‘shab tashlamoq; étendre du linge pour le faire sécher kirni quritish uchun yoymoq
    2. cho‘zmoq, uzatmoq; étendre les bras qo‘llarini uzatmoq, cho‘zmoq
    3. yotqizmoq, yotqizib qo‘ymoq; cho‘ziltirib yotqizmoq; étendre un blessé sur un lit yaradorni kravatga yotqizmoq
    4. surtmoq, surkamoq
    5. fig.fam. yiqitmoq, qaytarib yubormoq, o‘ tkazmaslik (imtihon haqida)
    6. suyultirmoq, suv qo‘shmoq (vinoga)
    7. kengaytirmoq, yerini chegarasini kengaytirmoq; rivojlantirmoq, ko‘paytirmoq; étendre sa propriété o‘z mulkini, yerini kengaytirmoq
    II s'étendre vpr.
    1. cho‘zilmoq, cho‘zilib yotmoq, yotmoq
    2. cho‘zilmoq, yoyilmoq; une forêt qui s'étend sur des kilomètres kilometrlarga cho‘zilib yotgan o‘rmon
    3. fig. kengaymoq, tarqalmoq; l'épidémie s'étend progressivement tez tarqalib kengayib borayotgan epidemiya.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > étendre

  • 7 grand

    -grande
    I adj.
    1. katta, ulkan, azim, yirik, zo‘r, bo‘ychan, bo‘ydor, durkun, gavdali, norg‘ul, baland, daroz, novcha; un homme grand baland bo‘yli odam; la grande bourgeoisie yirik burjuaziya; à grand renfort de yordamida; le Grand Opéra Parij opera teatri
    2. katta, kuchli, shiddatli, qattiq, zo‘r, baquvvat, quvvatli, zabardast
    3. ulkan, kalon, azim, muazzam; un grand homme buyuk odam; une grande cause ulug‘ ish; Pierre le Grand Buyuk Pyotr
    4. e'tiborli, nufuzli, mashhur, dongdor, taniqli; un grand personnage, un grand seigneur mashhur, nufuzli zot, to‘ra, ayon, amaldor; le grand monde zodagonlar davrasi
    5. katta yoshli, bo‘yi yetgan, balog‘atga yetgan; une grande personne katta yoshli odam, shaxs, kishi
    6. qattiq, baland, shiddatli, zo‘r, ulkan, buyuk, ajoyib; un grand coeur muruvvat, himmat, olijanoblik, oliyhimmatlik, fe'li kenglik, samimiylik, sidqidillik; fe'li keng odam; un grand blessé og‘ir yaralangan; le grand air sof havo; avoir grand air salobatli qiyofaga ega bo‘lmoq; les grandes eaux suv toshqini, favvoralarni ishga tushirish (bog‘ larda); il fait grand jour yorishib ketdi; il est grand temps allaqachon kech; de grand matin erta tongda, ertalab; tenir grand compte ayniqsa hisobga olmoq
    II nm.
    1. ulug‘vorlik, olijanoblik
    2. pl. balog‘atga yetganlar
    3. pl. akobir, ayon, to‘ra
    4. grand d'Espagne Ispaniya grandi
    III adv. voir grand uzoqni ko‘rmoq, katta rejalar qurmoq, tuzmoq; grand ouvert keng ochiq; en grand loc.adv. tabiiy kattalikda, keng ko‘lamda, miqyosda.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > grand

  • 8 grièvement

    adv. xavfli, qo‘rqinchli, xavf ostida, og‘ir, qiyin; il est grièvement blessé og‘ir yaralangan.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > grièvement

  • 9 légèrement

    adv.
    1. yengil; 2 yengil, yengilgina, salgina, sal; légèrement blessé yengil yaralangan; il est légèrement plus petit u salgina kichikroq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > légèrement

  • 10 mort

    nf.
    1. o‘lim, vafot, qazo, ajal; o‘lish, jon berish, jon uzilish, halok bo‘lish; voir la mort de près ajal bilan yuzma-yuz bo‘lmoq; la mort n'épargne personne ajal hech kimni ayamaydi; mort clinique suivie de réanimation keyinchalik qayta jonlangan klinik o‘lim
    2. o‘lish, jon berish, jon uzilish, jon taslim qilish, ajali yetish; mort naturelle tabiiy o‘lish, tabiiy o‘lim, o‘z ajali bilan o‘lish; mort accidentelle baxtsiz hodisa tufayli o‘lish; mort subite to‘satdan o‘lish; loc. mourir de sa belle mort oshini oshab, yoshini yashab o‘lish, o‘z ajali bilan o‘lish; être à l'article de la mort o‘lim to‘shagida yotmoq; c'est une question de vie ou de mort bu hayot-mamot masalasi; à mort o‘ladigan qilib, qattiq; être frappé, blessé à mort qattiq kaltaklanmoq, yaralanmoq; depuis sa mort uning vafotidan buyon; loc. à la vie (et) à la mort o‘la-o‘lguncha, to o‘lguncha, to abad, bir umr, umrining oxirigacha, umrbod
    3. o‘ lim, qatl; donner la mort qatl qilmoq; engin de mort o‘lim quroli; peine de mort o‘ lim jazosi; mettre qqn. à mort qatl qilmoq, o‘ldirmoq; à mort! o‘ lim!
    4. fig. o‘lim, inqiroz; c'est la mort du petit commerce bu kichik tijoratlarning o‘limi; loc. souffrir mille morts ming bir azob chekmoq; avoir la mort dans l'âme umidini uzmoq.
    -morte
    adj.
    1. o‘lgan, vafot qilgan, qazo qilgan, olamdan o‘ tgan, halok bo‘lgan; il est mort depuis longtemps uning vafot qilganiga ko‘p bo‘ldi; il est mort et enterré u o‘lgan va dafn qilingan; elle est tombée raide morte u til tortmay o‘ldi; arbre mort qurigan daraxt; feuilles mortes qurigan barglar, xazon
    2. o‘lguday, o‘lguncha; ivre mort o‘lguday mast; mort de fatigue ulguday charchagan; mort de peur qo‘rquvdan o‘lay degan
    3. o‘lik, jonsiz (narsa); eau morte ko‘lmak suv; loc. poids mort pasangi yuk; temps mort bekor turish, bo‘sh turish, bekor turilgan vaqt
    4. o‘lik (hozirda ishlatilmaydigan); langue morte o‘lik til
    5. fam. o‘lgan, ishlatib bo‘lingan; la bagnole est morte mashina o‘ldi, ishdan chiqdi; les piles sont mortes batareyalar o‘ldi.
    -morte
    n.
    1. o‘lik, jasad, murda, mayyit; ensevelir, incinérer les morts o‘liklarni ko‘mish, kuydirish; être pâle comme un mort murdaday oqarib ketmoq
    2. o‘lik, marhum, o‘ tganlar; culte, religion des morts o‘tganlarning sig‘inishi, dini
    3. o‘lik, qurbon; l'accident a fait un mort et trois blessés ko‘ngilsiz hodisa tufayli bir kishi o‘ldi va uch kishi yaralandi; les morts de la guerre urush qurbonlari; la place du mort haydovchining yonidagi oldingi o‘rindiq; loc. faire le mort o‘zini o‘likka solmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > mort

  • 11 mortellement

    adv.
    1. o‘lar darajada, o‘lar holatda halokatli; mortellement blessé qattiq yaralangan (yarasi halokatli)
    2. o‘lguday, juda qattiq; il était mortellement pâle u o‘lguday rangi o‘chib ketgan edi; réunion mortellement ennuyeuse o‘lguday zerikarli majlis.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > mortellement

  • 12 ne

    adv. il n'ira pas u bormaydi; ne dites pas cela buni aytmang; j'ai menti pour ne pas lui faire de (la) peine men unga ozor bermaslik uchun yolg‘on gapirdim; n'est-ce pas? shunday emasmi? elle n'a que vingt ans u yigirmagagina kirdi; rien n'est encore fait hali hech narsa qilingani yo‘q; nul ne l'ignore hech kim uni bilmaydi; il n'est ni beau ni laid u chiroyli ham xunuk ham emas; nous ne savons s'il viendra biz uning kelish-kelmasligini bilmaymiz; c'est lui, si je ne me trompe pas agar adashmasam, bu o‘sha; n'ayez crainte! qo‘rqmang! on ne peut mieux ortiqrog‘ining iloji yo‘q; litt. que n'est-il venu! afsus, u kelmaptida! je crains qu'il (ne) se fâche men uning achchig‘i kelmasmikan deb qo‘rqaman; pour empêcher qu'il (ne) se blesse o‘zini yaralab olmasin deb ehtiyot qilish uchun; il est plus malin qu'on ne le croit u o‘ylashmaganidan ko‘ra ham ayyorroq; je suis moins riche qu'on ne le dit men aytishganidan ko‘ra kambag‘alroqman; décidezvous avant qu'il ne soit trop tard juda kech bo‘lib qolmasdan bir qarorga keling.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > ne

  • 13 pansement

    nm. bog‘ich, bint; blessé couvert de pansements bint bilan o‘rab tashlangan yarador; petit pansement au doigt yarasi bog‘ langan qo‘l; pansement adhésif leykoplastir.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pansement

  • 14 perdre

    I vt.
    1. yo‘qotmoq, mahrum bo‘lmoq, ayrilmoq, boy bermoq, qo‘ldan ketkizmoq; il perd, il a perdu tout son argent au jeu, dans une faillite u o‘yinda, omadsizlikda bor pulini boy beryapti, boy berdi; perdre son emploi ish joyini yo‘qotmoq; loc. n'avoir plus rien a perdre yo‘qotadigan hech vaqosi bo‘lmaslik; vous ne perdez rien pour attendre kutganingizga yetasiz; fam. tu ne le connais pas? tu n'y perds rien, tu ne perds rien sen uni tanimaysanmi? ko‘p narsa yo‘qotmapsan, ko‘p narsa yo‘qotmapsan!
    2. yo‘qotmoq, ayrilmoq, judo bo‘lmoq; elle avait perdu son père à douze ans u otasidan o‘n ikki yoshida ayrilgan edi; depuis qu'il boit, il a perdu tous ses amis ichishni boshlagandan beri u hamma do‘stlaridan ayrildi
    3. yo‘qotmoq (bir qismini, sifatini); perdre ses cheveux sochi to‘kilib ketmoq; perdre du poids ozmoq; perdre ses forces kuchdan qolmoq; perdre la vie hayotini yo‘qotmoq, o‘lmoq; perdre la raison aqldan ozmoq; perdre la mémoire xotirasini yo‘qotmoq; perdre connaissance hushidan ketmoq; perdre courage yuragi dov bermaslik; perdre patience sabri tugamoq, toqati toq bo‘lmoq; ce procédé a perdu son intérêt bu ish o‘z mohiyatini yo‘qotdi; certains mots perdent leur sens ayrim so‘zlar o‘z ma'nolarini yo‘qotadilar
    4. yo‘qotib qo‘ymoq, adashtirib qo‘ymoq; j'ai perdu mon stylo men ruchkamni yo‘qotib qo‘ydim; nous avons perdu notre guide biz yo‘lboshlovchimizni adashtirib qo‘ydik
    5. yo‘qotmoq, tushirib yubormoq; le blessé perd beaucoup de sang yarador ko‘p qon yo‘qotyapti
    6. yo‘qotmoq, qochirmoq; ne pas perdre une bouchée, une miette d'une conversation suhbatdan biror og‘iz so‘zni ham, bir ushoqni ham yo‘qotmaslik; loc. perdre qqn.qqch. de vue biror kimsani, biror narsani ko‘zdan qochirmoq (borib ko‘rmaslik, uchrashmaslik); nous nous sommes perdus de vue biz birbirimizni ko‘zdan qochirdik
    7. yo‘qotmoq, boshqarolmay qolmoq, adashmoq; perdre son chemin yo‘ldan adashmoq; loc. perdre pied nima qilarini bilmaslik, qiyin ahvolda qolmoq; perdre le nord o‘zini yo‘qotmoq, hayajonlanmoq, to‘lqinlanmoq
    8. yo‘qotmoq, foydalanib qolmaslik, o‘tkazib yubormoq; perdre du temps vaqtni yo‘qotmoq; perdre son temps o‘z vaqtini bekorga o‘ tkazmoq; vous n'avez pas un instant à perdre bir daqiqa ham yo‘qotmasligingiz kerak; il a perdu une bonne occasion de se taire u jim tursa yaxshiroq bo‘lar edi
    9. yutqazmoq, boy bermoq, qo‘ldan chiqarmoq; perdre l'avantage ustunlikni boy bermoq; perdre la partie o‘yinni boy bermoq; perdre une bataille jangni yutqazmoq; perdre un procès u ishni yutqazdi (sudda); il a perdu u yengildi; il a horreur de perdre u yutqazadi (u yaxshi o‘yinchi emas); perdre du terrain orqada qolaboshlamoq, yutqazaboshlamoq, tashabusni boy bermoq; cette maladie perd du terrain bu kasallik chekinaboshladi
    10. mahrum qilmoq; halok, nobud qilmoq, juvonmarg, xarob qilmoq; il cherche à nous perdre u bizni nobud qilmoqchi
    11. tushirmoq (obro‘sini), zarar qilmoq (obro‘siga), mahrum qilmoq (obro‘sidan, amalidan), o‘z boshiga yetmoq; son excès d'ambition le perdra uning o‘ ta shuhratparastliligi o‘z boshiga yetadi; perdre qqn. auprès de qqn. biror kishini biror kishi oldida obro‘sini to‘kmoq; c'est le témoignage de son complice qui l'a perdu o‘z sherigining guvohligi uning boshiga yetdi
    12. buzmoq, yo‘ldan ozdirmoq, yo‘ldan chiqarmoq; uning yomon tanishlari uni yo‘ ldan chiqardi; relig. yo‘ldan ozdirmoq, yo‘ldan chiqarmoq, gunohi azimga botirmoq
    13. birovni to‘g‘ri yo‘ldan chiqarmoq, adashtirmoq
    II se perdre vpr.
    1. yo‘q bo‘lib ketmoq, yo‘qolmoq; les traditions se perdent an'analar yo‘q bo‘lib ketyapti
    2. yomon foydalanilmoq, keraksiz bo‘lmoq, yo‘qotmoq, boy bermoq; laisser (se) perdre une occasion qulay paytni boy bermoq
    3. g‘oyib bo‘lmoq, yo‘q bo‘lmoq; des silhouettes qui se perdent dans la nuit tunda g‘oyib bo‘ladigan sharpalar
    4. adashmoq, adashib qolmoq; chalg‘imoq, tutilib qolmoq; nous allons nous perdre biz adashib qolamiz; c'était la nuit et je me suis perdu tun edi va men adashib qoldim; plus je pense à ce problème, plus je m'y prends men bu masalani qancha o‘ylasam, shuncha adashib ketaman; se perdre dans, en botmoq, berilmoq, g‘arq bo‘lmoq; se perdre dans ses pensées o‘z xayollariga g‘arq bo‘lmoq
    5. relig. yo‘ldan ozmoq, gunohi azimga botmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > perdre

  • 15 perdu

    -ue
    adj.
    1. yo‘qotilgan, boy berilgan, qo‘ldan ketgan, barbod bo‘lgan; argent perdu au jeu o‘yinda boy berilgan pul; tout est perdu hammasi barbod bo‘ldi, hammasi chippakka chiqdi; provli loc. un(e) de perdu(e), dix de retrouvé(e)s bitta yo‘qolganning o‘rniga o‘ntasi
    2. yo‘qolgan; objets perdus yo‘qolgan narsalar; (joy) chetdagi, uzoqdagi, chet joydagi; pays perdu uzoq yurt; un coin perdu chet joy
    3. daydi, qarovsiz; il a été blessé par une balle perdue u daydi o‘qdan yaralandi
    4. hayf, isrof bo‘lgan, bekor ketgan, bo‘lgan; verre, emballage perdu hayf bo‘lgan, shisha, o‘rash materiallari; une occasion perdue hayf ketgan qulay fursat; ce n'est pas perdu pour tout le monde hamma uchun ham bekor ketmadi; (vaqtga nisbatan) c'est du temps perdu bu hayf ketgan vaqt; je joue du piano à mes moments perdus men hordiq chiqarish vaqtlarimda pianino chalaman; à temps perdu bekor vaqt o‘ tkazish paytida
    5. boy berilgan, yutqazilgan; bataille, guerre perdue boy berilgan jang, urush
    6. mahkum etilgan, xarob bo‘lgan; ilojsiz, najotsiz qolgan, mahkum; le malade est perdu kasal najotsiz
    7. fam. xarob bo‘lgan, xarobi chiqqan, tugagan; c'est un homme perdu bu tugagan odam; loc. fille perdue tugagan, fohisha qiz
    8. xarobi chiqqan, payhon bo‘lgan
    9. adashgan; se sentir perdu dans la foule olomonning ichida adashib qolmoq; je suis perdu, je ne m'y retrouve plus men o‘zimni yo‘qotib qo‘ydim, o‘zimga kelolmayapman; courir comme un perdu jinniga o‘xshab yugurmoq
    10. botgan, g‘arq bo‘lgan, cho‘mgan; perdu dans ses pensées, dans sa douleur o‘z xayollariga, g‘amtashvishiga botgan.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > perdu

  • 16 perfusion

    nf. zardobni, aralashmani sekin asta yuborish, quyish, kapelnitsa qo‘yish; le blessé est placé sous perfusion kasalga kapelnitsa qo‘yildi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > perfusion

  • 17 secourir

    vt. yordam bermoq, yordam ko‘rsatmoq, qo‘llab yubormoq, ko‘maklashmoq, ko‘mak berib yubormoq; secourir un blessé yaradorga yordam ko‘rsatmoq; secourir un ami dans la gêne o‘rtog‘ini og‘ ir ahvolda qo‘llab yubormoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > secourir

  • 18 soin

    nm.
    1. litt. ish, tashvish, g‘am yeyish; son premier soin a été de me prévenir de son arrivée uning birinchi tashvishi meni o‘zining kelganligi haqida ogohlantirish bo‘ldi; avoir, prendre soin de tashvishini qilmoq, g‘amini yemoq, o‘ylamoq; on lui a confié le soin de la maison unga uy tashvishlarini ishonib topshirishdi; avoir, prendre soin de qqn.qqch. biror narsaning, biror kimsaning g‘amini yemoq, tashvishini qilmoq, o‘ylamoq
    2. pl. tashvish, g‘am, g‘amxo‘rlik; l'enfant a besoin des soins d'une mère bola ona g‘amxo‘rligiga muhtoj; les soins du ménage oila tashvishlari; aux bons soins de M. X. janob X orqali berib qo‘yish so‘raladi; loc. être aux petits soins pour qqn. biror kishining ko‘nglini topmoq
    3. pl. davolash, qarash; le blessé a reçu les premiers soins yarador birinchi yordamni oldi
    4. puxtalik, tirishqoqlik, batartiblik; le soin qu'il met, qu'il apporte à faire son travail uning ishdagi batartibligi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > soin

  • 19 soutenir

    I vt.
    1. ushlab, tutib, tirab turmoq
    2. tutib, ushlab, yiqitmay turmoq; l'infirmière soutenait le blessé hamshira yaradorni tutib turardi
    3. kuchlantirish, quvvatlantirish; on lui a fait une piqûre pour soutenir le coeur uning yuragini quvvatlantirish uchun unga ukol qilishdi
    4. qo‘llabquvvatlamoq, yordam, madad bermoq; son amitié m'a soutenu dans cette épreuve bu sinovda uning do‘stligi menga yordam berdi
    5. yoqlamoq, qo‘llab-quvvatlamoq; deux partis ont décidé de soutenir ce candidat ikkita partiya bu nomzodni qo‘llab-quvvatlashga qaror qildi
    6. himoya qilmoq, yoqlamoq; soutenir une thèse dissertatsiyani himoya qilmoq; je soutiens que men ta'kidlaymanki, men ishontirib aytamanki
    7. chidamoq, dosh bermoq; soutenir le regard de qqn. biror kishining qarashiga dosh bermoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > soutenir

  • 20 succomber

    vi.
    1. yengilmoq, mag‘ lub bo‘lmoq
    2. o‘lmoq, o‘lib qolmoq; le blessé a succombé pendant son transfert à l'hôpital yarador kasalxonaga olib ketilayotganda o‘lib qoldi
    3. o‘ tirib qolmoq (og‘ir yuk ostida)
    4. succomber à yo‘l bermoq, yon bermoq, rozi bo‘lmoq, ko‘nmoq; il a succombé à la tentation u nafs balosiga uchdi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > succomber

См. также в других словарях:

  • blessé — blessé, ée [ blese ] adj. et n. • 1155; de blesser 1 ♦ Qui a reçu une blessure. Soigner un soldat blessé. Il est blessé au bras. Membre, genou blessé. ♢ Fig. Blessé dans son amour propre. ⇒ froissé, mortifié, offensé, outragé. « Ce n est pas ma… …   Encyclopédie Universelle

  • blessé — blessé, ée (blè sé, sée) part. passé. 1°   Qui a reçu une blessure. Blessé gravement par une tuile. Blessé en duel par son adversaire. Le foie blessé par la pointe de l épée. 2°   Fig. En parlant de l amour. •   Ces hommes saints qui ont été… …   Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré

  • Blesse — »weißer ‹Stirn›fleck bei Tieren; Tier mit solchem Fleck«: Die heute übliche Form trat an die Stelle der nicht umgelauteten Form frühnhd. Blasse, mhd. blasse, ahd. blassa »weißer Stirnfleck«, vgl. mnd. bles‹se› »Blesse« und weiterhin niederl. bles …   Das Herkunftswörterbuch

  • Blesse — Blesse,die:⇨Abzeichen(2) …   Das Wörterbuch der Synonyme

  • Blesse — Sf weißer Fleck (auf der Stirn), Haustier mit einem solchen Fleck per. Wortschatz fach. (15. Jh.) Stammwort. Zu blaß. Weiße Flecken bezeichnen auch mhd. blasse, ahd. blas(ros), mndd. bles(se), anord. blesi (m.) und blesóttr (Adj.). Die e Formen… …   Etymologisches Wörterbuch der deutschen sprache

  • blessé — Blessé, m. acut. Signifie gasté par entameure de coup, Saucius, et vient de ce verbe Grec {{t=g}}blaptô,{{/t}} qui est de plus large signification que n est Saucio aupres des Latins, car il comprend aussi les blesseures de coups, orbes et de… …   Thresor de la langue françoyse

  • blessé — Blessé, [bless]ée. part. Il a toutes les significations de son verbe …   Dictionnaire de l'Académie française

  • Blesse — Galgo Espanol/Podenco Mix mit Blesse …   Deutsch Wikipedia

  • Blesse — Blẹs|se 〈f. 19〉 1. weißer Stirnfleck (bei Pferden, Kühen) 2. Tier (bes. Kuh, Pferd) mit weißem Stirnfleck [<ahd. blassa „weißer Fleck (bes. an der Stirn von Tieren)“; zu idg. *bhles , *bhlos „glänzen“; → blass] * * * Blẹs|se , die; , n [mhd …   Universal-Lexikon

  • blesse — fai·blesse; no·blesse; …   English syllables

  • Blesse — Blẹs·se die; , n; 1 ein weißer Fleck auf der Stirn besonders von Pferden 2 besonders ein Pferd mit einer ↑Blesse (1) …   Langenscheidt Großwörterbuch Deutsch als Fremdsprache

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»