-
1 arme
nf.1. qurol, yarog‘, qurol-yarog‘, yarog‘-aslaha; une arme à feu o‘qotar qurol; l'arme atomique atom quroli; une arme blanche sovuq qurol; un dépôt d'armes qurol-yarog‘ ombori; prendre les armes qo‘lga qurol olmoq, jangga tayyorlanmoq; un peuple en armes jangga tayyor xalq; déposer, rendre les armes qurolni qo‘ymoq, taslim bo‘lmoq; passer un prisonnier par les armes asirni otib tashlamoq; appeler sous les armes harbiy xizmatga, armiyaga chaqirmoq; port d'arme prohibée taqiqlangan qurolni olib yurish; une prise d'armes qurol bilan saf tortish, safga turish; parad; aux armes! qurollaning! mil. reposer arme! miltiq yelkadan oyoq uzra olinsin!2. sport. maître d'armes qilichbozlik o‘qituvchisi; salle d'armes qilichbozlik zali; qilichbozlik maktabi; tirer des armes qilichbozlik qilmoq3. fig. vosita, dastak, qurol; l'arme psychologique psixologik qurol, vosita4. harbiy kasb; la carrière des armes harbiy xizmat; le métier des armes harbiy ish; un frère d'armes quroldosh, safdosh; être sous les armes harbiy xizmatda bo‘ lmoq5. qo‘shin turi; les différentes armes turli qo‘shinlar; l'arme aérienne harbiy-havo kuchlari, harbiy aviatsiya6. pl. gerb, tamg‘a; les armes de Paris Parij gerbi. -
2 armé
-éeadj.1. qurolli, qurollangan; armé jusqu'aux dents tishtirnog‘ igacha qurollangan2. qurol vositasida hal qilinadigan; qurol aralashgan, qurolli; conflit armé qurolli mojaro. -
3 approvisionner
I vt.1. oziq-ovqat bilan ta'minlamoq; approvisionner un marché en fruits bozorni meva bilan ta'minlamoq2. mil. o‘qlamoq, o‘q solmoq; portlovchi moddalar bilan to‘ldirmoq; approvisionner le magasin d'une arme o‘ t ochish qurolining magazini, o‘qdoniga o‘q solmoqII s'approvisionner vpr. zaxira qilmoq, g‘amlab qo‘ymoq; s'approvisionner en vin vinoni g‘amlab qo‘ymoq; s'approvisionner chez l'épicier boqqoldan oziq-ovqat mahsulotlarini sotib olmoq. -
4 béton
nm. beton; béton armé temirbeton; foot. faire le béton devor o‘rnatmoq. -
5 blanc
-blancheI adj. oq; cheveux blancs oq sochlar; voix blanche ifodasiz ovoz; nuit blanche uyqusiz tun; arme blanche sovuq qurol; mariage blanc kelishilgan nikohII n. oq, oq odam, oq erkak, ayol (odamlar irqi haqida).nm.1. oq rang, oq bo‘yoq; s'habiller en blanc oq kiymoq; mettre qqn. en blanc kimnidir ship-shiydam qilmoq; dire blanc et noir dam unday, dam bunday gapirmoq2. bo‘sh, ochiq qolgan joy; laisser un blanc bo‘sh qoldirmoq3. ich kiyim4. oq bo‘yoq5. oq vino6. tuxumning oqi. -
6 cadence
nf.1. o‘lcham, ko‘lam, miqyos, o‘lchov, marom, maqom, sur'at, temp, vazn; la cadence des pas qadam sur'ati2. o‘zaro moslik, monandlik, muvofiqlik, uyg‘unlik, bir-biriga to‘g‘ri kelish, aynanlik; cadence parfaite a'lo to‘g‘ri kelish, a'lo aynanlik3. en cadence bir maqomda, maromda, ko‘lamda4. tovush yoki harakatning bir maqomda takrorlanishi; cadence de tir d'une arme qurol, miltiqning bir maromda tez ketma-ket otishi; une cadence infernale do‘zaxiy, jahannam sur'ati; forcer la cadence jadal, tez qadam tashlamoq. -
7 chien
-chiennenm. et nf.1. it, kuchuk, ko‘ppak; chien d'arrêt iskovuch it, chien de garde soqchi it; chien de policier izquvar it; chien de berger bo‘ribosar; nom d'un chien jin ursin; entre chien et loup tong qorong‘usida, qosh qorayganda2. chien de mer nahang, akula; chien d'une arme qurol tepkisi; être couché en chien de fusil g‘ujanak bo‘ lib yotmoq. -
8 conflit
nm.1. ixtilof, to‘qnashuv, janjal, nizo, mojaro, urush; conflit armé qurolli to‘qnashuv2. ziddiyat conflit des intérêts manfaatlar to‘qnashuvi, zid kelishi. -
9 dent
nf.1. tish, qoziq tish, so‘yloq tish, dandon; dents molaires oziq, jag‘ tishlar; dents de lait sut tishlar; dents de sagesse aql tishi; dents incisives oldingi, kurak tishlar; dent aurifiée oltin qoplama, tilla tish; fausses dents yasama tishlar; grincer des dents tishlarni g‘ijirlatmoq; coup de dent piching, zaharxanda, achchiq gap, yomonlab gapirish, fisq-fasod, g‘iybat, chaynash; montrer les dents qo‘rs, qo‘pol gapirmoq, qilich yalong‘ochlamoq, jerkib bermoq; mordre à belles dents ochko‘zlik bilan yemoq, manger du bout des dents zo‘rg‘a, xohlar-xohlamay yemoq; n'avoir rien à mettre sous la dent qozonni suvga tashlamoq, yarim och holda o‘tirmoq; avoir la dent arg. och bo‘lmoq; avoir une dent contre qqn. birovda o‘chi bo‘lmoq, kek saqlamoq; être armé jusqu'aux dents tishtirnog‘ igacha qurollanmoq; ne pas desserrer les dents og‘zini ochmay, hech narsa, biron so‘z demay o‘ tidmoq; prendre le mors aux dents haddan oshmoq, bilgan noma'qulchiligini qilmoq, qizishmoq; déchirer à belles dents pok-pokiza tushirmoq, ishtaha bilan yemoq; déchirer qqn. à belles dents yomonlab gapirmoq, g‘iybat, fisq-fasod qilmoq, chaynamoq, haqoratlamoq, qattiq so‘kmoq; être sur les dents charchoqdan holsizlanmoq; qattiq charchamoq, oyoqdan qolmoq; n'avoir plus mal aux dents o‘lmoq, dunyodan o‘ tmoq, ko‘z yummoq, jon bermoq2. cho‘qqi, tog‘ cho‘qqisi, oxirgi do‘nglik. -
10 groupe
nm.1. guruh, to‘da, to‘p; un groupe d'études o‘quv guruhi; un groupe dirigeant hukmron tabaqalar; le groupe sanguin qon guruhi2. guruhlashish, to‘dalashish, to‘plashish, guruh, un groupe parlementaire parlament guruhi3. mil. guruh, turkum, tabaqa; un groupe de choc zarbdor guruhi; un groupe armé qo‘shin turkumi4. techn. mustaqil mexanizm, bo‘lim, qism, blok. -
11 jet
nm.1. otish, tashlash, irg‘itish, uloqtirish; le jet d'une grenade granata uloqtirish; une arme de jet otish quroli2. uloqtirilgan narsa borib tushgan masofa3. jildiragan, tizillagan oqim; un jet de sang tirqirab oqayotgan qon; à jet continu to‘xtovsiz oqim bilan; jet d'eau favvora4. bot. bachki, novda, shox.nm.anglic. reaktiv samolyot. -
12 masse
nf.1. xamirsimon modda, bo‘ tqa, massa, hajm; masse d'eau que roule un fleuve daryo suvining hajmi; masse d'air havo oqimi2. to‘plam, uyum, to‘p, g‘aram, tepa; masse de pierres, de cailloux tosh, shag‘al uyumi3. majmu, yig‘indi, borliq; pl. asosiy qism, asosiy to‘plam; colonnade qui allège la masse d'un édifice imoratning haybatini yengillashtirib turgan qator ustunlar; répartition des masses dans un tableau rasmda asosiy qismlarni joylash; mus. masse instrumentale, orchestrale, vocale cholg‘u asboblari, orkestr, vokal majmui4. mil. pul fondi, mablag‘, summa; dr. masse active, passive aktiv, passiv mablag‘5. la masse, la grande masse de ko‘pchilik, asosiy qism6. fam. juda ko‘p, ancha, bir talay; une masse de marchandises bir talay tovar; fam.loc. pas des masses unchalik ko‘p emas; ça t'a plu? pas des masses bu senga yoqdimi? unchalik emas7. to‘da, guruh, to‘p; faire masse to‘da tuzmoq8. omma, keng xalq ommasi; les masses laborieuses mehnatkash omma; les masses populaires keng xalq ommasi9. ko‘pchilik; l'opposition a fait masse contre le projet loyihaga qarshi oppozitsiya ko‘pchilikni tashkil qildi; loc. de masse ommaviy, xalqqa oid; culture de masse xalq madaniyati10. phys. massa; le poids est proportionnel à la masse og‘irlik massaga proporsionaldir; nombre de masse massa soni; masse critique kritik massa; masse électrique, magnétique elektr, magnit maydoni; yerga ulangan sim; mettre à la masse simni yerga ulamoq; loc.adv. en masse hammasi birgalikda, aksariyati, to‘laligicha, yoppasiga; ko‘p, ancha, ancha-muncha, allaqancha, bir talay; j'ai encore des courses et des emplettes en masse! hali allaqancha qiladigan bozor-o‘charim va sotib oladigan narsalarim bor.nf. katta bolg‘a, to‘qmoq; masse d'arme yoki masse gurzi, cho‘qmor; loc.fam. coup de masse gurziday musht. -
13 meurtrier
-ièreI n. qotilII adj. o‘ldiradigan, qirg‘ in qiladigan, qirg‘ in soladigan (narsa); combats meurtriers qonli kurashlar; arme meurtrière qirg‘in quroli; une route meurtrière xatarli yo‘l; fureur meurtrière qo‘rqinchli qahr. -
14 puissament
adv.1. o‘ ta, juda, ortiqcha, kuchli darajada; ce pays est puissament armé bu mamlakat o‘ta kuchli darajada qurollangan2. iron. juda ham, nihoyatda, ortiq darajada, bag‘oyat; c'est puissament raisonné! bu bag‘oyat asosli! -
15 recul
nm.1. tepish (otganda mexanizmning orqaga siltashi); le recul d'un canon, d'un arme à feu to‘pning, o‘q otish qurolining orqaga tepishi2. chekinish, tisarilish, orqa tomonga harakat; le recul d'une armée armiyaning chekinishi; on constate un certain cecul de la tuberculose tuberkulyozning nisbatan chekinganligini ta'kidlashmoqda3. yaxshiroq baholash uchun zarur bo‘ladigan masofa yoki vaqt; prendre de recul pour apprécier un tableau rasmni baholash uchun uzoqroqdan qaramoq; je n'ai compris cela que beaucoup plus tard, avec le recul men buni faqat ancha keyin, vaqt o‘ tishi bilangina, tushundim. -
16 reposer
I vi.1. litt. hordiq chiqarmoq, orom olmoq, dam olmoq; il ne dort pas, il repose u uxlayotgani yo‘q, u hordiq chiqaryapti; tout reposait dans la ville shaharda hamma narsa oromda edi2. yotmoq, orom topmoq, dafn qilingan bo‘lmoq, ko‘milgan, qo‘yilgan bo‘lmoq; ici… repose bu yerda… yotibdi; qu'il repose en paix! qabrida tinchgina yotsin!3. reposer sur ustida turmoq, ustiga qo‘yilgan, o‘rnatilgan bo‘lmoq; la tour Eiffel repose sur quatre piliers Eyfel minorasi to‘rtta ustunga o‘rnatilgan; cette affirmation ne repose sur rien bu ta'kidashning hech qanday asosi yo‘q4. laisser reposer un liquide suyuqlikni tindirmoq; laisser reposer la pâte xamirni tindirmoqII vt.1. qo‘ymoq; reposer sa tête sur un oreiller yostiqqa boshini qo‘ymoq; reposer sa tête sur l'épaule de qqn. boshini biror kishining yelkasiga qo‘ymoq2. dam oldirmoq, orom bermoq, hordig‘ini chiqarmoq; cette lumière douce repose la vue bu mayin nur ko‘zga orom beradiIII se reposer vpr.1. dam olmoq, orom olmoq, tin olmoq, nafasini rostlab olmoq; laissez-moi un peu me reposer biroz nafasimni rostlab olay2. laisser (se) reposer la terre yerga dam berib qo‘ymoq3. se reposer sur qqn. biror kishiga ishonmoq, suyanmoq; il se repose entièrement sur moi u menga to‘la ishonadi.vt.1. qo‘ymoq, qayta joyiga qo‘ymoq, qayta qo‘yib qo‘ymoq; il reposa à terre la caisse qu'il portait sur les épaules u yelkasida ko‘ tarib ketayotgan qutini yerga qo‘ydi; il reposa son verre bruyammant u stakanini taraqlatib qo‘ydi; reposez arme! qurolni tashlang!2. qayta bermoq (savol).
См. также в других словарях:
armé — armé … Dictionnaire des rimes
arme — [ arm ] n. f. • 1080; lat. plur. arma I ♦ A ♦ 1 ♦ Instrument ou dispositif servant à tuer, blesser ou à mettre un ennemi dans l impossibilité de se défendre. Armes de guerre. ⇒ armement. Armes de chasse. Fabrication, fabrique d armes. ⇒ armurerie … Encyclopédie Universelle
armé — arme [ arm ] n. f. • 1080; lat. plur. arma I ♦ A ♦ 1 ♦ Instrument ou dispositif servant à tuer, blesser ou à mettre un ennemi dans l impossibilité de se défendre. Armes de guerre. ⇒ armement. Armes de chasse. Fabrication, fabrique d armes. ⇒… … Encyclopédie Universelle
arme — ARME. s. f. Instrument qui sert à attaquer ou à se défendre. Arme offensive. Arme défensive. Arme à feu. Arme blanche. Le fusil et le pistolet sont des armes à feu. L épée et la baïonnette sont des armes blanches. Arme à l épreuve. Arme d une… … Dictionnaire de l'Académie Française 1798
armé — Armé, [arm]ée. part. Il a toutes les significations de son verbe. Un homme bien monté, bien armé. armé de toutes pieces. armé à crû. armé de pied en cap. armé à la legere ou legerement. pesamment armé. armé d espée & de pistolets. les Princes… … Dictionnaire de l'Académie française
armé — armé, ée (ar mé, mée) part. passé. 1° Pourvu d armes. Hommes armés. Mal armé, à moitié armé. Soldats armés à la légère. Soldat pesamment armé. Armé d un couteau. Familièrement, être armé jusqu aux dents, être pourvu de toutes les armes… … Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré
arme — ARME. s. f. Instrument de guerre fait pour attaquer ou pour se deffendre. Une halebarde, une pertuisane est une bonne arme. Arme d hast, Qui a une hampe, comme une halebarde, un espieu, une pique. Arme à feu, Comme le pistolet, l arquebuze, le… … Dictionnaire de l'Académie française
armé — Armé, m. acut. C est un nom participial adjectif, Armatus. Celuy qui est equippé d armes pour la guerre, soit de toutes pieces, qu on dit armé de pied en cap, Cataphractus miles, et un cheval armé quand il est couvert de bardes, chanfrain et… … Thresor de la langue françoyse
arme — arme; en·arme; … English syllables
Arme — Arme, s. u. Arm u. Armenwesen … Pierer's Universal-Lexikon
arme — v. arma … Enciclopedia Italiana