-
1 arena
arēna (harēna), ae, f., der Sand, I) eig.: A) im allg.: fossicia, fluviatilis, marina, Vitr. u. Plin.: fervida, Curt.: cumulus arenae, Verg.: nigra, Schlamm, Verg.: aurosa, Goldsand, Lampr.: saxa globosa arenae immixta, Liv.: diducere summam arenam, Liv. – Plur., multae arenae, Sandgewühl, Verg.: arenae carae, der Goldsand des Paktolus, Ov.: arenae steriles, Curt.: putres arenae, Col.: semina arenis committere, Sen. – Sprichw., arenae mandare semina, den Samen in den Sand legen, d.i. etwas Fruchtloses beginnen, etwas in den Wind streuen, Ov. her. 5, 115 (vgl. trist. 5, 4, 48). – ex incomprehensibili pravitate arenae funis effici non potest, aus Häckerling kann man kein Seil machen, Col. 10. praef. § 4. – arena sine calce, Sand ohne Kalk nennt Kaligula den Seneka, weil seine Sätze ganz abgebrochen sind, weil er keine Perioden hat u. selbst um die Verbindung seiner kurzen Sätze sich wenig bekümmert (das Sprichw. hergenommen vom Sand, der ohne Kalk nicht bindet), Suet. Cal. 53, 2. – B) insbes., der feine Mörtel zum Abputz der Wände, Vitr.: caelum imum camerae arenā dirigere (abputzen), Vitr. – II) meton.: 1) eine Sandfläche, Sandstrecke, arenam aliquam aut paludes emere, Cic. agr. 2, 71: Plur. arenae, die Sandmassen, Sandstrecken, Sandflächen, die Sandwüste, arenarum cumuli, Suet. fr.: Literni arenae stagnaque, Liv.: arenarum inculta vastitas, Sen.: arenae nigrae, Prop.: arenae vix perviae, Tac.: auster arenas quasi maria agens, Mela: postquam inter arenas radices quoque et herbae defecerant, Sen. – 2) das Meeresufer, Gestade, die Küste, Phrygia, Ov.: optatā potiri arenā, Verg.: Plur., expositus peregrinis arenis, Ov. met. 11, 56. – 3) der (mit Sand bestreute) Kampfplatz des Amphitheaters, arena amphitheatri, Suet., u. bl. arena, Cic. Tusc. 2, 46, Suet. u.a.: im Zshg. auch der Kampf im Amphitheater selbst, der Gladiatorenkampf, ar. municipalis, Gladiatorenkämpfe in den Munizipalstädten, Iuven.: in arenam se dare, sich zum Kampfe darbieten, ICt.: promittere operas arenae, Tac.: operam arenae scaenaeque edere, Suet.: scaenae arenaeque devotus, Suet. – übtr., jeder Tummelplatz, Schauplatz für eine Tätigkeit, civilis belli, Flor. 4, 2, 18: in media urbe ac foro quasi arenā, Flor. 3, 21, 1: in arena mea, in meinem Fache, Plin. ep. 6, 12, 2: aestuat angustā rabies civilis arenā, Lucan. 6, 63. – / Die Schreibung harena oft in den besten Hoschrn. (s. zB. – Wagner Orthogr. Verg. p. 421) u. in Inschriften (zB. Corp. inscr. Lat. 3, 77 u. 6, 1763); vgl. Varr. b. Serv. Verg. Aen. 1, 172. Prob. Verg. georg. 1, 70. Charis. 103, 21. – Arch. Nbf. asena (hasena), Varr. LL. 7, 27. Placid. gloss. (V) 73, 10 (= (V) 108, 1).
-
2 arena
ărēna (hărēna), ae, f. [st1]1 [-] sable. - arenam emere, Cic. Agr. 2, 71: acheter un terrain sablonneux. - harena nigra, Virg. G. 4, 292: limon. - harenae semina mandare, Ov. H. 5, 115: semer sur le sable, perdre son temps. - bibula arena, Virg. G. 1, 114: le sable qui absorbe l'eau. - arenae carae, Ov. M. 11, 88: les sables précieux (les sables d'or du Pactole). - harena urens, Sen. Q. N. 2, 30, 1: la lave. [st1]2 [-] terrain sablonneux; désert de sable. - Libycae arenae, Ov. M. 4, 617: les sables de Libye. [st1]3 [-] rivage de la mer, plage. - hospitium arenae, Virg. En. 1, 540: l'hospitalité du rivage. [st1]4 [-] arène (partie sablée de l’amphithéâtre); amphithéâtre, théâtre; jeux, combat, théâtre. - Cic. Tusc. 2, 46; Suet. Tib. 72; [fig.] Plin. Ep. 6, 12, 2. - arenae devotus, Suet. Calig. 30: passionné pour les combats du cirque. - operas arenae promittere, Tac. An. 14, 14: s'engager pour les combats. - civilis belli arena, Flor. 4, 2, 18: théâtre de la guerre civile. - cum juris idem contingat harenae, Juv. 6, 217: quand ces messieurs de l'arène jouissent du même droit.* * *ărēna (hărēna), ae, f. [st1]1 [-] sable. - arenam emere, Cic. Agr. 2, 71: acheter un terrain sablonneux. - harena nigra, Virg. G. 4, 292: limon. - harenae semina mandare, Ov. H. 5, 115: semer sur le sable, perdre son temps. - bibula arena, Virg. G. 1, 114: le sable qui absorbe l'eau. - arenae carae, Ov. M. 11, 88: les sables précieux (les sables d'or du Pactole). - harena urens, Sen. Q. N. 2, 30, 1: la lave. [st1]2 [-] terrain sablonneux; désert de sable. - Libycae arenae, Ov. M. 4, 617: les sables de Libye. [st1]3 [-] rivage de la mer, plage. - hospitium arenae, Virg. En. 1, 540: l'hospitalité du rivage. [st1]4 [-] arène (partie sablée de l’amphithéâtre); amphithéâtre, théâtre; jeux, combat, théâtre. - Cic. Tusc. 2, 46; Suet. Tib. 72; [fig.] Plin. Ep. 6, 12, 2. - arenae devotus, Suet. Calig. 30: passionné pour les combats du cirque. - operas arenae promittere, Tac. An. 14, 14: s'engager pour les combats. - civilis belli arena, Flor. 4, 2, 18: théâtre de la guerre civile. - cum juris idem contingat harenae, Juv. 6, 217: quand ces messieurs de l'arène jouissent du même droit.* * *Arena, arenae, pen. prod. Arene, Sablon et menu gravois ou grave, Gravier, Gravelle.\Arenam libare pedibus. Ouid. Quand aucun court si vistement qu'il ne touche quasi point du pied à terre.\Potiri arena. Virg. Arriver au port.\Aduerti arenae. Virg. Aborder à la rive ou rivage.\Impingere aliquem arenis nostris dicitur fortuna, aut ventus. Lucan. Quand par fortune il abborde à nostre rivage.\Arcere arena aliquem. Virg. L'empescher qu'il n'abborde. -
3 arena
arēna (harēna), ae, f., der Sand, I) eig.: A) im allg.: fossicia, fluviatilis, marina, Vitr. u. Plin.: fervida, Curt.: cumulus arenae, Verg.: nigra, Schlamm, Verg.: aurosa, Goldsand, Lampr.: saxa globosa arenae immixta, Liv.: diducere summam arenam, Liv. – Plur., multae arenae, Sandgewühl, Verg.: arenae carae, der Goldsand des Paktolus, Ov.: arenae steriles, Curt.: putres arenae, Col.: semina arenis committere, Sen. – Sprichw., arenae mandare semina, den Samen in den Sand legen, d.i. etwas Fruchtloses beginnen, etwas in den Wind streuen, Ov. her. 5, 115 (vgl. trist. 5, 4, 48). – ex incomprehensibili pravitate arenae funis effici non potest, aus Häckerling kann man kein Seil machen, Col. 10. praef. § 4. – arena sine calce, Sand ohne Kalk nennt Kaligula den Seneka, weil seine Sätze ganz abgebrochen sind, weil er keine Perioden hat u. selbst um die Verbindung seiner kurzen Sätze sich wenig bekümmert (das Sprichw. hergenommen vom Sand, der ohne Kalk nicht bindet), Suet. Cal. 53, 2. – B) insbes., der feine Mörtel zum Abputz der Wände, Vitr.: caelum imum camerae arenā dirigere (abputzen), Vitr. – II) meton.: 1) eine Sandfläche, Sandstrecke, arenam aliquam aut paludes emere, Cic. agr. 2, 71: Plur. arenae, die Sandmassen, Sandstrecken, Sandflächen, die Sandwüste, arenarum cumuli, Suet. fr.: Literni arenae stagnaque, Liv.: arenarum in-————culta vastitas, Sen.: arenae nigrae, Prop.: arenae vix perviae, Tac.: auster arenas quasi maria agens, Mela: postquam inter arenas radices quoque et herbae defecerant, Sen. – 2) das Meeresufer, Gestade, die Küste, Phrygia, Ov.: optatā potiri arenā, Verg.: Plur., expositus peregrinis arenis, Ov. met. 11, 56. – 3) der (mit Sand bestreute) Kampfplatz des Amphitheaters, arena amphitheatri, Suet., u. bl. arena, Cic. Tusc. 2, 46, Suet. u.a.: im Zshg. auch der Kampf im Amphitheater selbst, der Gladiatorenkampf, ar. municipalis, Gladiatorenkämpfe in den Munizipalstädten, Iuven.: in arenam se dare, sich zum Kampfe darbieten, ICt.: promittere operas arenae, Tac.: operam arenae scaenaeque edere, Suet.: scaenae arenaeque devotus, Suet. – übtr., jeder Tummelplatz, Schauplatz für eine Tätigkeit, civilis belli, Flor. 4, 2, 18: in media urbe ac foro quasi arenā, Flor. 3, 21, 1: in arena mea, in meinem Fache, Plin. ep. 6, 12, 2: aestuat angustā rabies civilis arenā, Lucan. 6, 63. – ⇒ Die Schreibung harena oft in den besten Hoschrn. (s. zB. – Wagner Orthogr. Verg. p. 421) u. in Inschriften (zB. Corp. inscr. Lat. 3, 77 u. 6, 1763); vgl. Varr. b. Serv. Verg. Aen. 1, 172. Prob. Verg. georg. 1, 70. Charis. 103, 21. – Arch. Nbf. asena (hasena), Varr. LL. 7, 27. Placid. gloss. (V) 73, 10 (= (V) 108, 1). -
4 arena
arēna (harēna), ae f.1) песок (sicca V, sterīlis V, mollis O)a. nigra V — илarenae (dat.) mandare semina погов. O — сеять на песке (т. е. заниматься бесполезным делом)a. sine calce погов. Su — песок без извёстки, сыпучий (о бессвязном лит. произведении)2) (тж. pl.) песчаное место, пески, песчаная пустыня, песчаное взморье (Libycae arenae O; arenae vix perviae T)3) усыпанная песком площадка для борьбы, арена ( amphitheatri Su)4) цирковое зрелище, бой5) поле деятельности, поприще, профессия ( in arenā meā PJ)6) место, театр (действий) (a. belli civilis Fl) -
5 arena
arena arena, ae f песок -
6 arena
ărēna, ae, f., v. harena. -
7 arena
sand, grains of sand; sandy land or desert; seashore; arena, place of contest -
8 arena
1) песок: jus arenae fodiendae (1. 1. § 1. 1. 6. § 1. D. 8, 3). 2) песочная яма (1. 9 § 2. D. 7, 1). 3) арена в амфитеатре (1. 1. § 6. D. 3, 1. 1. 1 § 1. D. 21, 1);in arenam se dare (l. 5 D. 11. 4);
arenarum spectacula (1. 8 § 3. C. 5, 17);
arenaris, гладиатор (1. 21 § 2. D. 22, 5. 1. 5. D. 36, 1).
Латинско-русский словарь к источникам римского права > arena
-
9 arena
, ae f песок; pl.пустыня; арена -
10 arēna, arēnāceus
arēna, arēnāceus see har-. -
11 harēna (arēna)
harēna (arēna) ae, f [2 HAS-], sand: harenam fluctūs trahunt, S.: bibula, V.: sterilis, V.: omnis Tagi, i. e. the gold, Iu.: nigra, slime, V.: carae harenae, golden sands, O.: urentes, H.— Prov.: Quid harenae semina mandas? O.— Sand, sands, a sandy place: harenam aliquam emere.— Plur, sandy desert, waste: Libycae, O.: nigrae, Pr. — The shore, beach, coast, strand: hospitio prohibemur harenae, V.: potitur classis harenā, O.— A sanded place, ground marked off for combat, amphitheatre, arena: fulva, V.: Albana, Iu.: cum et iuris idem contingat harenae, i. e. to the gladiators, Iu. -
12 Gladiator in arena consilium capit
• The gladiator is formulating his plan in the arena (i.e., too late) (Seneca)Latin Quotes (Latin to English) > Gladiator in arena consilium capit
-
13 hărēna
ărēna (hărēna), ae, f. [st1]1 [-] sable. - arenam emere, Cic. Agr. 2, 71: acheter un terrain sablonneux. - harena nigra, Virg. G. 4, 292: limon. - harenae semina mandare, Ov. H. 5, 115: semer sur le sable, perdre son temps. - bibula arena, Virg. G. 1, 114: le sable qui absorbe l'eau. - arenae carae, Ov. M. 11, 88: les sables précieux (les sables d'or du Pactole). - harena urens, Sen. Q. N. 2, 30, 1: la lave. [st1]2 [-] terrain sablonneux; désert de sable. - Libycae arenae, Ov. M. 4, 617: les sables de Libye. [st1]3 [-] rivage de la mer, plage. - hospitium arenae, Virg. En. 1, 540: l'hospitalité du rivage. [st1]4 [-] arène (partie sablée de l’amphithéâtre); amphithéâtre, théâtre; jeux, combat, théâtre. - Cic. Tusc. 2, 46; Suet. Tib. 72; [fig.] Plin. Ep. 6, 12, 2. - arenae devotus, Suet. Calig. 30: passionné pour les combats du cirque. - operas arenae promittere, Tac. An. 14, 14: s'engager pour les combats. - civilis belli arena, Flor. 4, 2, 18: théâtre de la guerre civile. - cum juris idem contingat harenae, Juv. 6, 217: quand ces messieurs de l'arène jouissent du même droit. -
14 ieiunus
Arena ieiuna. Virgil. Sterile, Seiche, Maigre.\Ieiuna auiditas. Plin. Appetit affamé.\Expletur ieiuna cupido. Lucret. La faim, L'appetit, Le desir de manger.\Ieiunum intestinum. Celsus. Le boyau culier.\Ieiuni oris saliua. Plin. Qui est à jeun.\Ieiuna saliua. Colum. La salive d'une personne qui est à jeun.\Ieiuna terra. Colum. Maigre, Sterile, Sans humeur.\Frigida et ieiuna calumnia. Cic. Qui n'ha nulle couleur ne apparence.\Ieiuna oratio, cui opponitur Copiosa et plena. Cic. Maigre parler, qui n'ha nuls enrichissements de sentences. -
15 harena
hărēna (better than ărēna, Bramb. s. v. Rib. Prol. Verg. p. 422, and v. infra), ae, f. [Sabin. fas-ena; from Sanscr. root bhas-, to shine, gleam, Corss. Ausspr. 1, 102].I.Prop., sand (syn.:(α).sabulum, glarea, suburra): harenae tria genera,
Plin. 36, 23, 54, § 175:magnus congestus harenae,
Lucr. 6, 724; 726:litoris incurvi bibulam pavit aequor harenam,
the thirsty sand of the curved shore, id. 2, 376; so,bibula harena,
Verg. G. 1, 114 (Rib. and Forbig., but Conington arena):sicca,
id. ib. 1, 389:sterilis,
id. ib. 1, 70:mollis,
Ov. M. 2, 577:opaci omnis harena Tagi, i. e. the gold it was believed to contain,
Juv. 3, 55 (cf. Plin. 4, 21, 35, § 115):nivis more incidens,
Sen. Q. N. 2, 30, 2.— Poet.:harena nigra, = limus,
slime, mud, Verg. G. 4, 292.— Plur. (postAug.; its use is said by Gell. 19, 8, 3, to have been ridiculed by Cæsar as a verbi vitium):arenae carae, of the golden sands of Pactolus,
Ov. M. 11, 88 Merk.:quem (delphina) postquam bibulis inlisit fluctus harenis,
id. H. 18, 201:summae cauda verruntur arenae,
id. M. 10, 701 Merk.; so id. ib. 2, 456; 865; 11, 231; 499; 15, 268; 279; Stat. S. 4, 3, 23 Queck; Col. 1 praef. 24;but harenae,
Ov. Am. 2, 11, 47; Verg. G. 2, 106; 3, 350; Hor. C. 3, 4, 31 K. and H.:arenarum inculta vastitas,
Sen. Q. N. 1 prol. 8;of the bottom of the sea: furit aestus harenis,
Verg. A. 1, 107:aestu miscentur harenae,
id. ib. 3, 557.—Prov.Quid harenae semina mandas? Ov. H. 5, 115; cf. id. Tr. 5, 4, 48.—(β).Ex incomprehensibili pravitate arenae funis effici non potest, Col. 10 praef. § 4.—(γ).Arena sine calce, said by Caligula of Seneca, because his sentences seem like independent maxims, without connection, Suet. Cal. 53.—(δ).Of vast numbers:II.sicut arena quae est in litore maris,
Vulg. Judic. 7, 12; id. Gen. 22, 17.—Meton.A.In gen., sand, sands, a sandy place:B.ut cum urbis vendiderit, tum arenam aliquam emat,
Cic. Agr. 2, 27, 71 B. and K.—Esp.1.A sandy desert, waste (mostly post-Aug.):2.cum super Libycas victor penderet arenas,
Ov. M. 4, 617; Luc. 2, 417:nigras inter harenas,
Prop. 4 (5), 6, 83:Memnonis effigies, disjectas inter et vix pervias arenas,
Tac. A. 2, 61.—The shore of the sea, the beach, coast, strand:3.cum mare permotum ventis ruit intus harenam,
Lucr. 6, 726: litoream arenam sulcare, Ov. M. 15, 725:doque leves saltus udaeque inmittor arenae,
id. ib. 3, 599:multaque perpessae (carinae) Phrygia potiuntur arena,
id. ib. 12, 38:sub noctem potitur classis arena,
id. ib. 13, 729.—So sing., Verg. A. 1, 540; 5, 34; 6, 316; 11, 626 al.—The place of combat in the amphitheatre (strewn with sand), the arena:4.in amphitheatri arena,
Suet. Ner. 53; id. Tit. 8:missus in arenam aper,
id. Tib. 72; id. Aug. 43:comminus ursos figebat Numidas Albana nudus harena venator,
Juv. 4, 100; 2, 144; 8, 206:juvenes in arenam luxuria projecit,
Sen. Ep. 99, 13.—Transf.(α).A combat in the amphitheatre:(β).in harenam se dare,
Dig. 11, 4, 5 fin.:operas arenae promittere,
Tac. A. 14, 14:in opera scaenae arenaeque edenda,
Suet. Tib. 35:scaenae arenaeque devotus,
id. Cal. 30.—The combatants in the arena: cum et juris idem (i. e. testandi libertas) contingat harenae, the gladiators have the right, etc., Juv. 6, 217.—5. III.Trop., the place of combat, scene or theatre of any contest (war, a single battle, a dispute, etc.):civilis belli arena,
Flor. 4, 2, 18; 4, 7, 6; cf. id. 3, 21, 1; Luc. 6, 63:in harena mea, hoc est apud centumviros,
Plin. Ep. 6, 12, 2. -
16 arenarius
arēnārius, a, um (arena, s. Diom. 326, 14), I) Adi.: a) zum Sande gehörig, Sand-, lapis ar., der Sandstein (der Alten, ein kalkhaltiger Stein), Serv. Verg. georg. 2, 348. Cassiod. var. 7, 17. – b) für den Spielplatz bestimmt, pila, Isid. 18, 69, 2. – c) zum Kampfe im Amphitheater (s. arēna no. II, 3) bestimmt, fera, Amm. 29, 1, 27. – II) Subst.: a) arēnārius, ī, m., α) der Lehrer der Anfangsgründe im Rechnen (weil die Zahlen in eine mit Sand bestreute Tafel geschrieben wurden), Tert. de pall. 6. – β) der Kämpfer im Amphitheater, Gladiator, Petr. 126, 6. Arcad. dig. 22, 5, 21. § 2. Capit. Anton. phil. 19, 6: dav. wohl versch. arenarii, die Herrichter der arena (als Kampfplatz), genius arenariorum, Corp. inscr. Lat. 13, 3641: u. collegium harenariorum, Corp. inscr. Lat. 11, 862. – B) arēnāria, ae, f. (sc. fodina), die Sandgrube, Varr. r. r. 1, 2, 23. Cic. Clu. 37: Plur. auch heterokl., arēnāria, ōrum, n., Vitr. 2, 4, § 1 u. 3; 2, 6, 5.
-
17 arenarius
arēnārius, a, um (arena, s. Diom. 326, 14), I) Adi.: a) zum Sande gehörig, Sand-, lapis ar., der Sandstein (der Alten, ein kalkhaltiger Stein), Serv. Verg. georg. 2, 348. Cassiod. var. 7, 17. – b) für den Spielplatz bestimmt, pila, Isid. 18, 69, 2. – c) zum Kampfe im Amphitheater (s. arena no. II, 3) bestimmt, fera, Amm. 29, 1, 27. – II) Subst.: a) arēnārius, ī, m., α) der Lehrer der Anfangsgründe im Rechnen (weil die Zahlen in eine mit Sand bestreute Tafel geschrieben wurden), Tert. de pall. 6. – β) der Kämpfer im Amphitheater, Gladiator, Petr. 126, 6. Arcad. dig. 22, 5, 21. § 2. Capit. Anton. phil. 19, 6: dav. wohl versch. arenarii, die Herrichter der arena (als Kampfplatz), genius arenariorum, Corp. inscr. Lat. 13, 3641: u. collegium harenariorum, Corp. inscr. Lat. 11, 862. – B) arēnāria, ae, f. (sc. fodina), die Sandgrube, Varr. r. r. 1, 2, 23. Cic. Clu. 37: Plur. auch heterokl., arēnāria, ōrum, n., Vitr. 2, 4, § 1 u. 3; 2, 6, 5.Ausführliches Lateinisch-deutsches Handwörterbuch > arenarius
-
18 arenarius
I arēnārius, a, um [ arena ]1) песчаный, песочный ( lapis Eccl)2) предназначенный для цирка, цирковой ( fera Amm)II arēnārius, ī m. [ arena 3., 4. \]цирковой борец, гладиатор Pt, Capit -
19 conspergo
conspergo (conspargo), ĕre, persi, persum - tr. - arroser, asperger; parsemer, saupoudrer; semer, répandre. - aliquem lacrimis conspergere: arroser qqn de ses larmes. - arenâ conspergere: sabler.* * *conspergo (conspargo), ĕre, persi, persum - tr. - arroser, asperger; parsemer, saupoudrer; semer, répandre. - aliquem lacrimis conspergere: arroser qqn de ses larmes. - arenâ conspergere: sabler.* * *Conspergo, conspergis, conspersi, conspersum, conspergere. Plaut. Arrouser, Espandre, ou Espardre.\Conspergere ante aedes, subaudi iuncum, aut herbam viridem. Plaut. Espandre et semer de la joncee devant l'huis.\Conspergere aliquem lachrymis. Cic. Arrouser.\Conspergere hilaritate. Cic. Resjouir. -
20 funis
funis, is, m. corde, câble. - au fém. Lucr. 2, 1154, cf. Gell. 13, 21, 21. - junco funes nectere, Plin.: faire des cordes de jonc. - funis nauticus, Fest.: câble, amarre. - in Cretam religare funem, Catul.: aborder en Crète. - funem ducere, Hor.: tenir le bout de la corde, conduire, commander. - funem sequi, Hor.: suivre le bout de la corde, suivre, obéir. - funem sequi potius quam ducere, Hor. Ep. 1, 10, 48: obéir plutôt que commander. - funem educere, Pers. 5, 118: ramener à soi la corde, retirer la corde, revenir sur ce qu'on a dit, se rétracter, reprendre sa parole. - ex arena funem efficere, Col. 10, praef. 4: tenter l'impossible (faire une corde avec du sable). - ire per extentum funem, Hor. Ep. 2, 1, 210: marcher sur une corde raide (venir à bout d'une difficulté).* * *funis, is, m. corde, câble. - au fém. Lucr. 2, 1154, cf. Gell. 13, 21, 21. - junco funes nectere, Plin.: faire des cordes de jonc. - funis nauticus, Fest.: câble, amarre. - in Cretam religare funem, Catul.: aborder en Crète. - funem ducere, Hor.: tenir le bout de la corde, conduire, commander. - funem sequi, Hor.: suivre le bout de la corde, suivre, obéir. - funem sequi potius quam ducere, Hor. Ep. 1, 10, 48: obéir plutôt que commander. - funem educere, Pers. 5, 118: ramener à soi la corde, retirer la corde, revenir sur ce qu'on a dit, se rétracter, reprendre sa parole. - ex arena funem efficere, Col. 10, praef. 4: tenter l'impossible (faire une corde avec du sable). - ire per extentum funem, Hor. Ep. 2, 1, 210: marcher sur une corde raide (venir à bout d'une difficulté).* * *Funis, huius funis, tam masculini, quam foeminini generis est, teste Gellio. Chorde.
См. также в других словарях:
Arena TV — Arena Sport Rechte und Marketing GmbH Unternehmensform GmbH Gegründet … Deutsch Wikipedia
Arena tv — Arena Sport Rechte und Marketing GmbH Unternehmensform GmbH Gegründet … Deutsch Wikipedia
Arena — Saltar a navegación, búsqueda Para otros usos de este término, véase Arena (desambiguación). Dunas de arena. La arena es un conjunto de partículas de rocas disgregadas. En … Wikipedia Español
arena — (Del lat. arēna). 1. f. Conjunto de partículas desagregadas de las rocas, sobre todo si son silíceas, y acumuladas, ya en las orillas del mar o de los ríos, ya en capas de los terrenos de acarreo. 2. Metal o mineral reducido por la naturaleza o… … Diccionario de la lengua española
Arena 92 — Généralités Adresse Rue des Sorins Nanterre La Défense Coordonnées … Wikipédia en Français
arenă — ARÉNĂ, arene, s.f. 1. Spaţiu aşternut cu nisip, rumeguş etc. din mijlocul unui amfiteatru antic, unde se desfăşurau reprezentaţiile. 2. Teren de sport, împrejmuit cu tribune pentru spectatori. 3. fig. Sferă, domeniu, loc de desfăşurare a unei… … Dicționar Român
Arena — von Verona Innenraum der Arena von Verona … Deutsch Wikipedia
arena — sustantivo femenino 1. (no contable) Conjunto de partículas desprendidas de las rocas que recubren el suelo: la arena de la playa. reloj* de arena. 2. (no contable) Metal o mineral que ha sido dividido en partes muy pequeñas por medios naturales… … Diccionario Salamanca de la Lengua Española
Arena — Выступление группы на фестивале Baltic Progressive Festival в 2007 году Годы с 1995 Страна … Википедия
Arena — Sf Kampfplatz (im Amphitheater) erw. fach. (16. Jh.) Entlehnung. Entlehnt aus it. arena und l. arēna, einer Nebenform von l. harēna Sand, Sandplatz . Der Platz für die Kämpfe war mit Sand bestreut. Ebenso nndl. arena, ne. arena, nfrz. arène,… … Etymologisches Wörterbuch der deutschen sprache
arena — [ə rē′nə] n. [L arena, harena, sand, sandy place, arena] 1. the central part of an ancient Roman amphitheater, where gladiatorial contests and shows took place 2. a) a central area used for entertainment or sports events and usually surrounded by … English World dictionary