-
1 vigilo
vigilo, āvī, ātum, āre (vigil), I) intr. wachen (Ggstz. dormire, quiete compositum esse u. dgl.), A) eig. u. übtr.: 1) eig.: a) übh.: si (aeger) noctu dormit, si interdiu vigilat, Cels.: proximā nocte, Cic.: de multa nocte, Cic.: ad multam noctem, Cic.: usque ad lucem, Ter.: ad ipsum mane, Hor. – mit homogen. Obj., nullas hoc genus vigilias, Gell. praef. § 19. – impers., redeo, si vigilatur et hic, Mart. 12, 68, 6. – Sprichw., hic vigilans somniat, d.i. träumt sich goldene Berge, Plaut. capt. 848; vgl. Ter. Andr. 972: vigilans dormit, von einem schläfrigen, trägen Menschen, Plaut. Pseud. 386; vgl. vigilans stertis, Lucr. 3, 1046. – b) als krankhafter Zustand, schlaflos sein, -bleiben, si nihilominus vigilant (insanientes), Cels.: per se vigilat, Cels. – 2) übtr.: vigilantes curae, Sorgen bei wachenden Augen, Cic. de div. 1, 96. – u.v. Feuer, stets brennen, vigilet Troicus ignis, Stat. silv. 1, 1, 35: lumina vigilantia (auf dem Leuchtturm), Ov. her. 18, 31. – B) bildl., wachen, wachsam sein, unermüdlich tätig sein, unermüdete Fürsorge tragen, vigilabo pro vobis, Cic.: vigila, ne tuam causam deseras, Cic.: m. Dat., studiis severis, unermüdet obliegen, Prop. 2, 3, 7. – II) tr.: 1) wachend zubringen, durchwachen, noctes vigilabat ad ipsum mane, Hor.: noctes vigilantur amarae, Ov.: inhabitantibus tristes diraeque noctes vigilabantur, Plin. ep.: vigilata nox, Ov.: vigilata convivio nox, Tac.: vigilanda nox, Tibull., Prop. u. Quint. – 2) wachend od. wachsam verrichten, -besorgen = bearbeiten, quae vigilanda viris, Verg.: vigilati labores, Ov.: dona meo multum vigilata labore, Ov.: vigilatum carmen, Ov.: magia plerumque noctibus vigilata, Apul.: haec tibi Aratëis multum vigilata lucernis, Cinna fr. – / vulg. Form vigulo, Corp. inscr. Lat. 4, 858 u. 9, 2749.
-
2 vigilo
vigilo, āvī, ātum, āre (vigil), I) intr. wachen (Ggstz. dormire, quiete compositum esse u. dgl.), A) eig. u. übtr.: 1) eig.: a) übh.: si (aeger) noctu dormit, si interdiu vigilat, Cels.: proximā nocte, Cic.: de multa nocte, Cic.: ad multam noctem, Cic.: usque ad lucem, Ter.: ad ipsum mane, Hor. – mit homogen. Obj., nullas hoc genus vigilias, Gell. praef. § 19. – impers., redeo, si vigilatur et hic, Mart. 12, 68, 6. – Sprichw., hic vigilans somniat, d.i. träumt sich goldene Berge, Plaut. capt. 848; vgl. Ter. Andr. 972: vigilans dormit, von einem schläfrigen, trägen Menschen, Plaut. Pseud. 386; vgl. vigilans stertis, Lucr. 3, 1046. – b) als krankhafter Zustand, schlaflos sein, -bleiben, si nihilominus vigilant (insanientes), Cels.: per se vigilat, Cels. – 2) übtr.: vigilantes curae, Sorgen bei wachenden Augen, Cic. de div. 1, 96. – u.v. Feuer, stets brennen, vigilet Troicus ignis, Stat. silv. 1, 1, 35: lumina vigilantia (auf dem Leuchtturm), Ov. her. 18, 31. – B) bildl., wachen, wachsam sein, unermüdlich tätig sein, unermüdete Fürsorge tragen, vigilabo pro vobis, Cic.: vigila, ne tuam causam deseras, Cic.: m. Dat., studiis severis, unermüdet obliegen, Prop. 2, 3, 7. – II) tr.: 1) wachend zubringen, durchwachen, noctes vigilabat ad ipsum mane, Hor.: noctes vigilantur amarae, Ov.: inhabitantibus tristes diraeque noctes vigilabantur, Plin. ep.: vigilata nox,————Ov.: vigilata convivio nox, Tac.: vigilanda nox, Tibull., Prop. u. Quint. – 2) wachend od. wachsam verrichten, -besorgen = bearbeiten, quae vigilanda viris, Verg.: vigilati labores, Ov.: dona meo multum vigilata labore, Ov.: vigilatum carmen, Ov.: magia plerumque noctibus vigilata, Apul.: haec tibi Aratëis multum vigilata lucernis, Cinna fr. – ⇒ vulg. Form vigulo, Corp. inscr. Lat. 4, 858 u. 9, 2749. -
3 advigilo
ad-vigilo, āvī, ātum, āre, bei etwas wachen, wachsam sein, a) physisch, ad custodiam ignis, Cic. de legg. 2, 29: m. Dat., parvo nepoti, Tibull. 2, 5, 93: vallo, Claud. in Eutr. 2, 419: regum somnis, Stat. Theb. 1, 147. – b) geistig, einer Sache seine Wachsamkeit widmen, wachen, aufpassen, auf der Hut sein, absol., Plaut. Pers. 614. Ter. Andr. 673; Phorm. 203: pro rei dignitate, Q. Cic. de pet. cons. 57: m. Dat., stupris, Claud. de cons. Stil. 2, 140: sibi, Manil. 1, 81.
-
4 dormio
dormio, īvī od. iī, ītum, īre (altind. drti, schläft, griech.-homer. εδραδον, schlief), schlafen, I) eig.: A) im allg. (Ggstz. vigilare), ire dormitum, Komik. u.a.: dormitum abire, Plaut., vadere, Ps. Apul. herb. u. Marc. Emp.: se dormitum conferre, Cic.: ad dormiendum proficisci, Cic.: dormitum dimitti, Hor.: dormientem excitare, Cic.: d. sub divo noctu, Cels.: in centunculo (v. Sklaven), Sen.: in cubiculo, Phaedr.: in tabernaculo, Plaut.: cum alqo, cum alqa, bei jmd. schlafen (v. Manne u.v. der Frau), Cic., Ov. u. Iuven.: in lucem, in den Tag hinein, Hor.: in lucem arte et graviter dormire, Cic.: in medios dies, Hor.: in quintam horam, Fronto: bene, assidue, Cels.: innumerabilia saecula dormisse, Cic.: ex lassitudine artius, Cic.: altum (tief), Iuven.: dormire non posse, schlaflos sein, Cael. Aur.: etiam dormiens (im Schlafe) vigilo pro alqo, Suet. – im Passiv v. der Zeit, verschlafen werden, tota mihi dormitur hiems, Mart. 13, 59, 1: nox est perpetua una dormienda, Catull. 5, 5: nec a me totae (noctes) dormiuntur, Augustin. epist. 13, 1. – unpers., minimum dormitur in illo (lecto), Iuven. 6, 269. – Sprichw., non omnibus dormio, ich übe nicht gegen alle gleiche Nachsicht (s. das Nähere b. Fest. 173, 5), Cic. ep. 7, 24, 1: d. in aurem utramvis od. in aurem dextram, schlafen wie Hans ohne Sorgen, fest schlafen = unbesorgt sein (επ᾽ ἀμφοτέραν καθεύδειν), Ter. heaut. 342. Plin. ep. 4, 29, 1. – B) prägn., vom Todesschlafe: quid, si illum tractim tangam, ut dormiat, eins aufstriche zum Einschlafen, Plaut. Amph. 313: u. so Corp. inscr. Lat. 6, 10106. – II) übtr., schlafen = A) untätig sein, beneficia dormientibus deferuntur, im Schlafe (d.i. ohne ihr Zutun), Cic.: dormiet Venus, Prop.: ferulae dormiant, Mart. – B) unbekümmert sein, Ter. u. Cael. in Cic. ep. – / Archaist. Fut. dormibo, Plaut. trin. 726: dormibit, Cato r.r. 5, 5.
-
5 evigilo
ē-vigilo, āvī, ātum, āre, I) intr.: A) aufwachen, erwachen, absol., Plin. ep. u.a.: maturius, Suet.: maturius semper ac de nocte, Suet.: cum libet (nach Belieben), Plin. ep. – B) unermüdet wachen = tätig sein, in quo evigilaverunt curae et cogitationes meae, si quidem nihil peperi tale? warum habe ich in Sorgen u. Nachdenken meine Nächte durchwacht? Cic. parad. 2, 17: tantā autem industriā est tantumque evigilat in studio, ut etc., darin entwickelt er einen so tätigen u. unermüdlichen Eifer, Cic. ad Brut. 1, 15, 1: etsi nobis evigilatum fere est, obgleich für uns wohl genug gesorgt sein möchte, Cic. de rep. 3, 41. – II) tr.: A) wachend zubringen, nox evigilanda, Tibull. 1, 8, 64. – B) wachend-, die Nächte hindurch-, mit Fleiß und Sorgfalt ausarbeiten, libros, Ov. trist, 1, 1, 108; vgl. Gell. 1, 7, 4: u. übtr., consilia evigilata cogitationibus, sorgfältig durchdachte, genau erwogene Pläne, Cic. ad Att. 9, 12, 1.
-
6 intervigilo
inter-vigilo, āre, inzwischen wachen, Lampr. Alex. Sev. 61, 3. – / Sen. ep. 83, 6 jetzt interiungo.
-
7 invigilo
in-vigilo, āvī, ātum, āre, wach bleiben, bei etwas wachen, I) eig., paulisper, Cels.: m. Dat., rati, Val. Flacc.: malis, bei der Krankheit, Ov. – II) übtr.: A) in, wegen od. bei etw. wachsam sein, mens invigilat curis, Sil.: cura invigilat animo, Stat. – B) für etw. wachen = auf etw. bedacht sein, große Sorge auf etwas verwenden, m. Dat., venatu, victu, Verg.: poenis tuis, Prop.: rei publicae, Cic. Phil. 14, 20: publicis utilitatibus, Plin. pan. 66, 2: custodiendis domibus, Lact. 4, 17, 19: exercendis metallis, Pacat. pan. 28, 1: mit folg. pro u. Abl., nostris pro casibus, Ov. trist. 1, 5, 43: m. solg. Infin., Val. Flacc. 2, 257. – absol., invigilate viri, Colum. poët. 10, 159.
-
8 noctuvigilus
noctuvigilus, a, um (noctu u. vigilo), bei Nacht wachend, Plaut. Curc. 196.
-
9 obvigilo
ob-vigilo, (āvī), ātum, āre, wachsam sein, obvigilatost opus, es ist Wachsamkeit nötig, Plaut. Bacch. 398.
-
10 pervigilo
per-vigilo, āvī, ātum, āre, durchwachen, wachend zubringen, wach bleiben, a) die Nachtzeit, noctem, Cic.: noctes totas, Plaut.: continuas has tres noctes pessume, Plaut.: nox pervigilata in mero, Ov. – absol., in armis, Liv.: ad ignes, Verg.: perv. Veneri, der Venus bei Nacht ein Opfer bringen, Plaut. Curc. 181. – b) die Tageszeit, quam vellem tecum longas requiescere noctes et tecum longos pervigilare dies, Tibull. 3, 6, 53 sq.
-
11 praevigilo
prae-vigilo, āre, überaus wachsam sein, Augustin. de nat. et grat. 18.
-
12 vigilabilis
vigilābilis, e (vigilo), wachend, wachsam, dormitio, Varro sat. Men. 485.
-
13 vigilans
vigilāns, antis, PAdi. (v. vigilo), wachend, wachsam, I) übh. = aufmerksam, scharf beobachtend, oculi, Verg. Aen. 5, 438. Veget. mil. 1, 6: vigilanti stertere naso, Iuven. 1, 57. – II) insbes., wachsam = unermüdet tätig, -fürsorgend, consul, Cic.: ut nemo vigilantior ad iudicium venisse videatur, Cic.: vigilantissimus dux, Val. Max.: vigilantissimus senex, Donat.
-
14 vigilantia
vigilantia, ae, f. (vigilo), die Wachsamkeit, Plin. ep. 3, 5, 8: scherzh. Cic. ep. 7, 30, 1. – bildl. = Sorgfalt, Fürsorge, Ter., Cic. u.a.: im Doppelsinne, Cic. ep. 7, 30, 1.
-
15 vigilate
vigilātē, Adv. (vigilatus v. vigilo), sorgfältig, Gell. 3, 14, 12.
-
16 vigilatio
-
17 vigilax
vigilāx, ācis (vigilo), gern-, immer wach, wachsam, gallinacei, Colum. 8, 2, 11: vigilacem vigilantemque simul quaero lectorem, Mam. Claud. de statu anim. 3, 11. p. 173, 11 Engelbr.: übtr., curae, immer wache, -rege, Ov. met. 2, 779.
-
18 vigulo
vigulo, s. vigilo /.
-
19 advigilo
ad-vigilo, āvī, ātum, āre, bei etwas wachen, wachsam sein, a) physisch, ad custodiam ignis, Cic. de legg. 2, 29: m. Dat., parvo nepoti, Tibull. 2, 5, 93: vallo, Claud. in Eutr. 2, 419: regum somnis, Stat. Theb. 1, 147. – b) geistig, einer Sache seine Wachsamkeit widmen, wachen, aufpassen, auf der Hut sein, absol., Plaut. Pers. 614. Ter. Andr. 673; Phorm. 203: pro rei dignitate, Q. Cic. de pet. cons. 57: m. Dat., stupris, Claud. de cons. Stil. 2, 140: sibi, Manil. 1, 81.Ausführliches Lateinisch-deutsches Handwörterbuch > advigilo
-
20 dormio
dormio, īvī od. iī, ītum, īre (altind. drti, schläft, griech.-homer. εδραδον, schlief), schlafen, I) eig.: A) im allg. (Ggstz. vigilare), ire dormitum, Komik. u.a.: dormitum abire, Plaut., vadere, Ps. Apul. herb. u. Marc. Emp.: se dormitum conferre, Cic.: ad dormiendum proficisci, Cic.: dormitum dimitti, Hor.: dormientem excitare, Cic.: d. sub divo noctu, Cels.: in centunculo (v. Sklaven), Sen.: in cubiculo, Phaedr.: in tabernaculo, Plaut.: cum alqo, cum alqa, bei jmd. schlafen (v. Manne u.v. der Frau), Cic., Ov. u. Iuven.: in lucem, in den Tag hinein, Hor.: in lucem arte et graviter dormire, Cic.: in medios dies, Hor.: in quintam horam, Fronto: bene, assidue, Cels.: innumerabilia saecula dormisse, Cic.: ex lassitudine artius, Cic.: altum (tief), Iuven.: dormire non posse, schlaflos sein, Cael. Aur.: etiam dormiens (im Schlafe) vigilo pro alqo, Suet. – im Passiv v. der Zeit, verschlafen werden, tota mihi dormitur hiems, Mart. 13, 59, 1: nox est perpetua una dormienda, Catull. 5, 5: nec a me totae (noctes) dormiuntur, Augustin. epist. 13, 1. – unpers., minimum dormitur in illo (lecto), Iuven. 6, 269. – Sprichw., non omnibus dormio, ich übe nicht gegen alle gleiche Nachsicht (s. das Nähere b. Fest. 173, 5), Cic. ep. 7, 24, 1: d. in aurem utramvis od. in aurem dextram, schlafen wie Hans ohne Sorgen, fest schlafen = unbesorgt sein (επ᾽ ἀμφοτέραν————καθεύδειν), Ter. heaut. 342. Plin. ep. 4, 29, 1. – B) prägn., vom Todesschlafe: quid, si illum tractim tangam, ut dormiat, eins aufstriche zum Einschlafen, Plaut. Amph. 313: u. so Corp. inscr. Lat. 6, 10106. – II) übtr., schlafen = A) untätig sein, beneficia dormientibus deferuntur, im Schlafe (d.i. ohne ihr Zutun), Cic.: dormiet Venus, Prop.: ferulae dormiant, Mart. – B) unbekümmert sein, Ter. u. Cael. in Cic. ep. – ⇒ Archaist. Fut. dormibo, Plaut. trin. 726: dormibit, Cato r.r. 5, 5.
- 1
- 2
См. также в других словарях:
Vigilo — Capture d écran d une des interfaces web de Vigilo … Wikipédia en Français
William Marsden Eastman — Infobox Military Person name=William Marsden Eastman caption= born=26 October 1911 died=1980 placeofbirth=Brentford, England placeofdeath=Malta nickname= allegiance=United Kingdom branch=British Army serviceyears=Retired 1966 rank=Brigadier… … Wikipedia
The Destructors (band) — The Destructors Origin Peterborough, England Genres Punk rock Years active 1977–1979 1980–1984, 2006–present Labels Paperback, Carnage Benelux, Criminal Damage, Death Records, Illuminated … Wikipedia
Depuración del Magisterio español tras la Guerra Civil Española — Saltar a navegación, búsqueda El proceso de depuración del magisterio español realizado por los sublevados en 1936 se inició prácticamente el 18 de julio de 1936, al comienzo de la Guerra Civil, pero no fue legalmente establecido hasta la… … Wikipedia Español
Gregory Peck — en Gentleman s Agreement (1947) Nombre real Eldred Gregory Peck Nacimiento … Wikipedia Español
John Frankenheimer — Nombre real John Michael Frankenheimer Nacimiento 19 de febrero de 1930 Malba, Queens, Nueva York, Nueva York, Estados Unidos … Wikipedia Español
Historia de la Plaza Mayor de Madrid — Coordenadas: 40°24′55.35″N 3°42′27.93″O / 40.415375, 3.7077583 … Wikipedia Español
vigilar — (Del lat. vigilare.) ► verbo intransitivo/ transitivo Cuidar de una persona o una cosa para evitar que cause o reciba daño: ■ vigilo la casa; no te preocupes, yo vigilo por ti. SINÓNIMO velar * * * vigilar (del lat. «vigilāre»; «en, por, sobre»)… … Enciclopedia Universal
vigilar — Se conjuga como: amar Infinitivo: Gerundio: Participio: vigilar vigilando vigilado Indicativo presente imperfecto pretérito futuro condicional yo tú él, ella, Ud. nosotros vosotros ellos, ellas, Uds. vigilo vigilas vigila vigilamos vigiláis … Wordreference Spanish Conjugations Dictionary
Lauds — is one of the two major hours in the Roman Catholic Liturgy of the Hours. It is to be recited in the early morning hours, preferably near dawn. It forms a part of the Eastern Orthodox Office of Matins. The service is named after the Lauds psalms … Wikipedia
Association of Chief Police Officers in Scotland — The Association of Chief Police Officers in Scotland is the collective organisation of Chief Constables, Deputy Chief Constables and Assistant Chief Constables from the eight Police forces in Scotland. Formally a staff association, in 2006 it was … Wikipedia