Перевод: с латинского на все языки

со всех языков на латинский

Mēdi

  • 1 Medi

    Mēdī, ōrum m.
    мидяне, жители Мидии (см. Medus I, 1.) C, H, Pers, Lcn

    Латинско-русский словарь > Medi

  • 2 Medi

    Mēdī, ōrum, m. (Μηδοι), die Meder, poet. auch = Perser, Assyrer, Parther, Cic. de off. 2, 41. Hor. carm. 1, 2, 51. – Sing. Mēdus, der Meder, poet. auch = Perser usw., Hor. carm. 4, 14, 42: pervigil, Val. Flacc. 5, 604. – Dav.: a) Mēdia, ae, f. (Μηδία), Medien, eine Landschaft Asiens, die die heutigen Provinzen Aderbidschan, Schirwan, Ghilan u. Masanderan umsaßte, Plin. 6, 114. Verg. georg. 2, 126. – b) Mēdicus, a, um (Μηδικός), medisch, auch übtr. für persisch, assyrisch, vestis, Nep.: arbor, Orangenbaum, Plin.: mala, Orangen, Zitronen, Pomeranzen, Plin.: dea, Statue der Nemesis aus parischem Marmor, Auson.: Medicus als Beiname des Kaisers Verus, des Besiegers der Meder, Capit. – subst., Medica (sc. herba), s. bes. – c) Mēdus, a, um, medisch, poet. auch = persisch, assyrisch, Verg. u. Hor.: flumen, Euphrat, Hor.

    lateinisch-deutsches > Medi

  • 3 Medi

    Mēdī, ōrum, m. (Μηδοι), die Meder, poet. auch = Perser, Assyrer, Parther, Cic. de off. 2, 41. Hor. carm. 1, 2, 51. – Sing. Mēdus, der Meder, poet. auch = Perser usw., Hor. carm. 4, 14, 42: pervigil, Val. Flacc. 5, 604. – Dav.: a) Mēdia, ae, f. (Μηδία), Medien, eine Landschaft Asiens, die die heutigen Provinzen Aderbidschan, Schirwan, Ghilan u. Masanderan umsaßte, Plin. 6, 114. Verg. georg. 2, 126. – b) Mēdicus, a, um (Μηδικός), medisch, auch übtr. für persisch, assyrisch, vestis, Nep.: arbor, Orangenbaum, Plin.: mala, Orangen, Zitronen, Pomeranzen, Plin.: dea, Statue der Nemesis aus parischem Marmor, Auson.: Medicus als Beiname des Kaisers Verus, des Besiegers der Meder, Capit. – subst., Medica (sc. herba), s. bes. – c) Mēdus, a, um, medisch, poet. auch = persisch, assyrisch, Verg. u. Hor.: flumen, Euphrat, Hor.

    Ausführliches Lateinisch-deutsches Handwörterbuch > Medi

  • 4 Medi

    Mēdi, ōrum, m., = Mêdoi, the Medes; poet. also for the Assyrians, Persians, Parthians, Mel. 1, 2, 5; Cic. Off. 2, 12, 41; Hor. C. 1, 2, 51; 2, 16, 6; Luc. 8, 386; Pers. 3, 53.—In sing.:

    Medusque et Indus,

    Hor. C. 4, 14, 42:

    pervigil,

    Val. Fl. 5, 604.—Hence,
    A.
    Mēdus, a, um, adj., Median, Assyrian, etc.:

    Hydaspes,

    Verg. G. 4, 211:

    acinaces,

    Hor. C. 1, 27, 5:

    sagittae,

    Prop. 3, 10 (4, 11), 11: flumen, i. e. doubtless the Euphrates, the most famous river of the remote East; though some understand it to mean the river Medus, a small branch of the Araxes, mentioned by Strabo, Hor. C. 2, 9, 21.—
    B.
    Mēdĭa, ae, f., = Mêdia, a country lying between Armenia, Parthia, Hyrcania, and Assyria, the modern Azerbijan, Shirvan, Ghilan, and Mazanderan, Plin. 6, 26, 29, § 114; Verg. G. 2, 126.—
    C.
    Mēdĭcus, a, um, adj., Median, Assyrian, Persian, etc.:

    vestis,

    Persian, Nep. Paus. 3:

    rura,

    Luc. 8, 368:

    arbor,

    the orange-tree, Plin. 12, 3, 7, § 15: mala, Assyrian, i. e. oranges, citrons, id. 15, 14, 14, § 47:

    smaragdi,

    id. 37, 5, 18, § 71:

    dea,

    i. e. Nemesis, a statue of Parian marble, Aus. Ep. 24, 54.— Mē-dĭcus, i, m., a surname of the emperor Verus, on account of his victory over the Medes, Capitol. Verr. 7; v. Medica.

    Lewis & Short latin dictionary > Medi

  • 5 medi-…

    prf L
    milieu, médi-… prf

    Dictionarium Latino-Gallicum botanicae > medi-…

  • 6 Núnc insánus amór durí me Mártis in ármis, Tél(a) intér medi(a) átqu(e) advérsos détinet hóstes

    Держит средь копий меня и врагов противустоящих.
    (Перевод С. Шервинского)
    Вергилий, "Эклоги", X, 44-45.
    Если вы имеете намерение посягнуть на сердце какой-нибудь хорошенькой шотландочки, я бы посоветовал вам, когда вы обратитесь к ней, обязательно процитировать стихи Горация [ описка Вальтера Скотта. - авт. ].
    Nunc insanus amor duri me Martis in armis,
    Tela inter media atque adversos detinet hostes,
    каковые стихи Робертсон - передал следующим изящным образом:
    Любовь меня подвязкой наградила,
    И в юбку ягодицы обрядила. (Вальтер Скотт, Уэверли, или шестьдесят лет назад.)

    Латинско-русский словарь крылатых слов и выражений > Núnc insánus amór durí me Mártis in ármis, Tél(a) intér medi(a) átqu(e) advérsos détinet hóstes

  • 7 mediterranea

    mĕdĭ-terrānĕus, a, um, adj. [mediusterra], midland, inland, remote from the sea, mediterranean (opp. to maritimus).
    I.
    Adj. (class.):

    nascitur ibi plumbum album in mediterraneis regionibus, in maritimis ferrum,

    Caes. B. G. 5, 12, 5:

    locus (opp. maritimus),

    Quint. 5, 10, 37:

    homines maxime mediterranei,

    Cic. Verr. 2, 5, 27, § 70:

    Enna mediterranea est maxime,

    id. ib. 2, 3, 83, §

    191: commercium,

    Plin. 5, 10, 11, § 63:

    jurisdictiones,

    id. 5, 28, 29, § 105:

    copiae,

    Plin. Ep. 2, 17, 28.—
    B.
    Esp., in late Lat.: Mediterraneum mare, the Mediterranean Sea, for Mare magnum, Isid. Orig. 13, 16.—
    II.
    Subst.: mĕdĭterrānĕum, i, n., the interior (post-Aug.):

    in mediterraneo est Segeda,

    Plin. 3, 1, 3, § 10.—In plur.: mĕdĭterrānĕa, ōrum, n., the inland parts, interior of a country:

    Galliae,

    Liv. 21, 31, 2:

    in mediterraneis Hispaniae,

    Plin. 33, 12, 51, § 158.

    Lewis & Short latin dictionary > mediterranea

  • 8 mediterraneum

    mĕdĭ-terrānĕus, a, um, adj. [mediusterra], midland, inland, remote from the sea, mediterranean (opp. to maritimus).
    I.
    Adj. (class.):

    nascitur ibi plumbum album in mediterraneis regionibus, in maritimis ferrum,

    Caes. B. G. 5, 12, 5:

    locus (opp. maritimus),

    Quint. 5, 10, 37:

    homines maxime mediterranei,

    Cic. Verr. 2, 5, 27, § 70:

    Enna mediterranea est maxime,

    id. ib. 2, 3, 83, §

    191: commercium,

    Plin. 5, 10, 11, § 63:

    jurisdictiones,

    id. 5, 28, 29, § 105:

    copiae,

    Plin. Ep. 2, 17, 28.—
    B.
    Esp., in late Lat.: Mediterraneum mare, the Mediterranean Sea, for Mare magnum, Isid. Orig. 13, 16.—
    II.
    Subst.: mĕdĭterrānĕum, i, n., the interior (post-Aug.):

    in mediterraneo est Segeda,

    Plin. 3, 1, 3, § 10.—In plur.: mĕdĭterrānĕa, ōrum, n., the inland parts, interior of a country:

    Galliae,

    Liv. 21, 31, 2:

    in mediterraneis Hispaniae,

    Plin. 33, 12, 51, § 158.

    Lewis & Short latin dictionary > mediterraneum

  • 9 mediterraneus

    mĕdĭ-terrānĕus, a, um, adj. [mediusterra], midland, inland, remote from the sea, mediterranean (opp. to maritimus).
    I.
    Adj. (class.):

    nascitur ibi plumbum album in mediterraneis regionibus, in maritimis ferrum,

    Caes. B. G. 5, 12, 5:

    locus (opp. maritimus),

    Quint. 5, 10, 37:

    homines maxime mediterranei,

    Cic. Verr. 2, 5, 27, § 70:

    Enna mediterranea est maxime,

    id. ib. 2, 3, 83, §

    191: commercium,

    Plin. 5, 10, 11, § 63:

    jurisdictiones,

    id. 5, 28, 29, § 105:

    copiae,

    Plin. Ep. 2, 17, 28.—
    B.
    Esp., in late Lat.: Mediterraneum mare, the Mediterranean Sea, for Mare magnum, Isid. Orig. 13, 16.—
    II.
    Subst.: mĕdĭterrānĕum, i, n., the interior (post-Aug.):

    in mediterraneo est Segeda,

    Plin. 3, 1, 3, § 10.—In plur.: mĕdĭterrānĕa, ōrum, n., the inland parts, interior of a country:

    Galliae,

    Liv. 21, 31, 2:

    in mediterraneis Hispaniae,

    Plin. 33, 12, 51, § 158.

    Lewis & Short latin dictionary > mediterraneus

  • 10 triumpho

    triumpho, āre, āvi, ātum - intr. et tr. - [st2]1 [-] triompher, obtenir les honneurs du triomphe. [st2]2 [-] triompher de, vaincre, soumettre, subjuguer. [st2]3 [-] triompher, être transporté de joie.    - ex hostibus (de hostibus) triumphare: obtenir le triomphe à la suite de la victoire sur les ennemis.    - ex praetura triumphare, Cic. Mur. 7, 15: triompher au sortir de la préture.    - ex Transalpinis gentibus triumphare, Cic.: triompher après les guerres faites au-delà des Alpes.    - si de me triumphat amor, Prop. 2, 8: si l'amour triomphe de moi.    - triumphatum est, Liv.: on obtint le triomphe.    - triumphari, Tac.: être mené en triomphe (à la suite du vainqueur).    - triumphanti Medi, Hor.: les Mèdes traînés en triomphe.    - bos triumphatus, Ov.: boeuf gagné lors d'une victoire.    - Roma triumphati dum caput orbis erit, Ov. Am. 1: tant que Rome sera la capitale du monde qu'elle a vaincu.    - triumphantes equi, Ov.: les chevaux qui traînent le char du triomphateur.    - gaudio triumphare, Cic.: être au comble de la joie.    - meum factum probari abs te triumpho gaudio, Cic.: je suis au comble de la joie de savoir que tu approuves ma conduite.    - aliquem (aliquid) triumphare: triompher de qqn (de qqch).
    * * *
    triumpho, āre, āvi, ātum - intr. et tr. - [st2]1 [-] triompher, obtenir les honneurs du triomphe. [st2]2 [-] triompher de, vaincre, soumettre, subjuguer. [st2]3 [-] triompher, être transporté de joie.    - ex hostibus (de hostibus) triumphare: obtenir le triomphe à la suite de la victoire sur les ennemis.    - ex praetura triumphare, Cic. Mur. 7, 15: triompher au sortir de la préture.    - ex Transalpinis gentibus triumphare, Cic.: triompher après les guerres faites au-delà des Alpes.    - si de me triumphat amor, Prop. 2, 8: si l'amour triomphe de moi.    - triumphatum est, Liv.: on obtint le triomphe.    - triumphari, Tac.: être mené en triomphe (à la suite du vainqueur).    - triumphanti Medi, Hor.: les Mèdes traînés en triomphe.    - bos triumphatus, Ov.: boeuf gagné lors d'une victoire.    - Roma triumphati dum caput orbis erit, Ov. Am. 1: tant que Rome sera la capitale du monde qu'elle a vaincu.    - triumphantes equi, Ov.: les chevaux qui traînent le char du triomphateur.    - gaudio triumphare, Cic.: être au comble de la joie.    - meum factum probari abs te triumpho gaudio, Cic.: je suis au comble de la joie de savoir que tu approuves ma conduite.    - aliquem (aliquid) triumphare: triompher de qqn (de qqch).
    * * *
        Triumpho, triumphas, triumphare. Cic. Triompher.
    \
        Triumphauit Achaeos. Plin. iunior. Il a triomphé pour la victoire qu'il a eu contre les Acheens.
    \
        Triumphare. Caes. S'esjouir.
    \
        Triumpho, si licet me latere, tecto abscedere. Teren. Je suis fort joyeux, Je suis au dessus de mes affaires, si, etc. Je suis si joyeux que plus ne puis.

    Dictionarium latinogallicum > triumpho

  • 11 medica

    1.
    mĕdĭcus, a, um [medeor], of or pertaining to healing, healing, curative, medical (as adj., poet. and in post-Aug. prose).
    I.
    Adj.:

    medicas adhibere manus ad vulnera,

    Verg. G. 3, 455:

    ars,

    Ov. Tr. 5, 6, 12:

    potus,

    Nemes. Cyn. 222:

    vis,

    Plin. 36, 27, 69, § 202:

    salubritas,

    id. 5, 16, 15, § 72:

    usus,

    id. 22, 25, 81, § 163: digitus, the next to the little finger (cf. medicinalis), id. 30, 12, 34, § 108. —
    * B.
    Transf., magical:

    Marmaridae, medicum vulgus, ad quorum tactum mites jacuere cerastae,

    Sil. 3, 300.—
    II.
    Subst.:
    A.
    mĕdĭcus, i, m.
    1.
    A medical man, physician, surgeon (class.):

    medicus nobilissimus atque optimus quaeritur,

    Cic. Clu. 21, 57:

    medicum arcessere,

    Plaut. Men. 5, 2, 122:

    admovere aegro,

    Suet. Ner. 37:

    vulnerum,

    a surgeon, Plin. 29, 1, 8, § 22: caeduntur tumidae medico ridente mariscae, Juv. 2, 13; cf.:

    medicus ait se obligasse crus fractum Aesculapio, Apollini autem bracchium,

    Plaut. Men. 5, 3, 9:

    MEDICVS CLINICVS, CHIRVRGVS, OCVLARIVS,

    Inscr. Orell. 2983:

    AVRICVLARIVS,

    ib. 4227:

    IVMENTARIVS,

    ib. 4229; cf.:

    medici pecorum,

    Varr. R. R. 2, 7 fin.:

    LEGIONIS,

    Inscr. Orell. 448; 4996:

    DVPLARIVS TRIREMIS,

    ib. 3640:

    instrumentum medici,

    Paul. Sent. 3, 6, 62.—Prov.:

    medice, cura teipsum,

    Vulg. Luc. 4, 23.—
    2.
    The finger next the little finger, Gr. daktulos iatrikos, Auct. Her. 3, 20, 33.—
    B.
    mĕdĭ-ca, ae, f., a female physician (post-class.), App. M. 5, p. 363 Oud.; Inscr. Orell. 4230 sq.; Inscr. Grut. 635, 9; 636, 1 sq.—Also, a midwife, Interpr. Paul. Sent. 2, 24, 8; Ambros. Ep. 5.—
    C.
    mĕdĭca, ōrum, n., medicinal herbs, Plin. 19, 5, 27, § 89.
    2.
    Mēdĭcus, a, um, v. Medi, II. B.

    Lewis & Short latin dictionary > medica

  • 12 medicus

    1.
    mĕdĭcus, a, um [medeor], of or pertaining to healing, healing, curative, medical (as adj., poet. and in post-Aug. prose).
    I.
    Adj.:

    medicas adhibere manus ad vulnera,

    Verg. G. 3, 455:

    ars,

    Ov. Tr. 5, 6, 12:

    potus,

    Nemes. Cyn. 222:

    vis,

    Plin. 36, 27, 69, § 202:

    salubritas,

    id. 5, 16, 15, § 72:

    usus,

    id. 22, 25, 81, § 163: digitus, the next to the little finger (cf. medicinalis), id. 30, 12, 34, § 108. —
    * B.
    Transf., magical:

    Marmaridae, medicum vulgus, ad quorum tactum mites jacuere cerastae,

    Sil. 3, 300.—
    II.
    Subst.:
    A.
    mĕdĭcus, i, m.
    1.
    A medical man, physician, surgeon (class.):

    medicus nobilissimus atque optimus quaeritur,

    Cic. Clu. 21, 57:

    medicum arcessere,

    Plaut. Men. 5, 2, 122:

    admovere aegro,

    Suet. Ner. 37:

    vulnerum,

    a surgeon, Plin. 29, 1, 8, § 22: caeduntur tumidae medico ridente mariscae, Juv. 2, 13; cf.:

    medicus ait se obligasse crus fractum Aesculapio, Apollini autem bracchium,

    Plaut. Men. 5, 3, 9:

    MEDICVS CLINICVS, CHIRVRGVS, OCVLARIVS,

    Inscr. Orell. 2983:

    AVRICVLARIVS,

    ib. 4227:

    IVMENTARIVS,

    ib. 4229; cf.:

    medici pecorum,

    Varr. R. R. 2, 7 fin.:

    LEGIONIS,

    Inscr. Orell. 448; 4996:

    DVPLARIVS TRIREMIS,

    ib. 3640:

    instrumentum medici,

    Paul. Sent. 3, 6, 62.—Prov.:

    medice, cura teipsum,

    Vulg. Luc. 4, 23.—
    2.
    The finger next the little finger, Gr. daktulos iatrikos, Auct. Her. 3, 20, 33.—
    B.
    mĕdĭ-ca, ae, f., a female physician (post-class.), App. M. 5, p. 363 Oud.; Inscr. Orell. 4230 sq.; Inscr. Grut. 635, 9; 636, 1 sq.—Also, a midwife, Interpr. Paul. Sent. 2, 24, 8; Ambros. Ep. 5.—
    C.
    mĕdĭca, ōrum, n., medicinal herbs, Plin. 19, 5, 27, § 89.
    2.
    Mēdĭcus, a, um, v. Medi, II. B.

    Lewis & Short latin dictionary > medicus

  • 13 Medus

    1.
    Mēdus, a, um, v. Medi, II. A.
    2.
    Mēdus, i, m., son of Ægeus and Medea; the title of a tragedy of Pacuvius, Cic. Off. 1, 31, 114.
    3.
    Mēdus, i, m., = Mêdos, a small river of Persia, a tributary of the Araxes, now the Polwar, Curt. 5, 4, 7; v. also Medi.

    Lewis & Short latin dictionary > Medus

  • 14 medicus

    I a, um [ medeor ]
    врачебный, целебный, исцеляющий (manus V; ars O; vis PM)
    (digĭtus) m. PMбезымянный палец
    II medicus, ī m.
    1) лекарь, врач, хирург ( medicum ad aegrum adducere C)
    III Medicus (Mēdus), a, um [ Medi ]
    мидийский, перен. персидский и ассирийский ( vestis Nep)

    Латинско-русский словарь > medicus

  • 15 Liquefácto témpora plúmbo

    Вергилий, "Энеида", IX, 581-89:
    Ínsignís facié, genitór quem míserat Árcens,
    Flúmina pínguis ub(i) ét placábilis ára Palíci:
    Díffidit ác multá porréct(um) exténdit haréna.
    Сын Аркента стоял, красотой и убором блистая:
    Плащ его алый горел, иберийским окрашенный соком,
    Золотом панцирь сиял; Аркент родитель в сраженья
    Сына послал, что в лесах материнских над током Симета
    Вскормлен был - там, где Паликов алтарь стоит миротворный.
    Сам, отставив копье и пращой свистящею трижды
    Круг над собой описав, свинцовый слиток в героя
    Метко Мезентий послал: полетел свинец, расплавляясь -
    И с размозженным виском на песке противник простерся.
    Он наклоняется за деньгами; я стреляю; и я так хорошо прицелился, что он, падая, уткнулся головой прямо в деньги, которые выкапывал.
    - Ах, патер! [ прозвище бандита, данное ему за знание латыни. - авт. ] - сказал Брандолаччо. - Я завидую такому выстрелу. Воображаю, как ты смеялся! - Я попал bastiaccio [ Корсиканцы, живущие в горах, презирают жителей Бастии и не считают их земляками. Они никогда не говорят о них bastiese, а всегда bastiaccio; известно, что окончание accio обычно употребляется в презрительном смысле (примечание Мериме) ] в висок, - продолжал бандит, - это напоминает мне стихи Вергилия:
    ...Liquefacto tempora plumbo
    Diffidit, ac multa porrectum extendit arena.
    Liquefacto! Верите ли вы, синьор Орсо, что свинцовая пуля расплавляется от быстроты своего полета в воздухе? Вы учились баллистике, и наверно должны сказать мне: правда это или заблуждение? (Проспер Мериме, Коломба.)

    Латинско-русский словарь крылатых слов и выражений > Liquefácto témpora plúmbo

  • 16 Mediócribus ésse poétis Nón hominés, non dí, non cóncessére colúmnae

    Поэту быть посредственным не позволят ни люди, ни боги, ни книжные лавки.
    Гораций, "Наука поэзии", 367-74:
    ...hóc tibi díctum
    Tólle memór, certís medi(um) ét tolerábile rébus
    Récte cóncedí: consúltus júris et áctor
    Méssalláe nec scít guantúm Cascéllius Áulus,
    Séd tamen ín pretió (e)st: mediócribus ésse poétis
    Nón hominés, non dí, non cóncessére colúmnae *.
    Все же послушай меня. В иных человечьих занятьях
    Даже посредственность в дело идет: правовед и оратор,
    Даже если один красноречьем уступит Мессалле,
    А другой - широтою познаний Касцеллию Авлу,
    Все-таки оба в цене; а поэту посредственных строчек
    Ввек не простят ни люди, ни боги, ни книжные лавки.
    (Перевод М. Гаспарова)
    [ * Столбы перед книжными лавками, на которых вывешивались списки продаваемых книг. - авт. ]
    Нас вполне удовлетворяет ремесленник, добросовестно выполняющий работу; мы не склонны смотреть свысока и на духовное лицо, на стряпчего или врача, если только они не выказывают грубого невежества в своем деле: пусть они и не обладают глубокими познаниями - с нас довольно, что они хотя бы могут дать нам полезный совет по интересующему нас вопросу. Однако... mediocribus esse poetis non di, non homines, non concessere columnae. Эти слова относятся и к живописцам, и к ваятелям, и к музыкантам - ко всем, кто подвизается на поприще изящных искусств. (Вальтер Скотт, Вводные замечания о народной поэзии.)

    Латинско-русский словарь крылатых слов и выражений > Mediócribus ésse poétis Nón hominés, non dí, non cóncessére colúmnae

  • 17 Доблесть в средине лежит меж пороков равно удаленных

    Латинско-русский словарь крылатых слов и выражений > Доблесть в средине лежит меж пороков равно удаленных

  • 18 Media [1]

    1. Mēdia, s. Mēdī.

    lateinisch-deutsches > Media [1]

  • 19 Medicus [2]

    2. Mēdicus, a, um, s. Mēdī.

    lateinisch-deutsches > Medicus [2]

  • 20 Medus [1]

    1. Mēdus, ī, m. (Μηδος), s. Mēdī.

    lateinisch-deutsches > Medus [1]

См. также в других словарях:

  • medi — Тип GmbH Co. KG …   Википедия

  • MEDI 1 — (also known as Radio Méditerranée Internationale) , is a private, commercial Moroccan radio network owned by various banks and private companies from both Morocco and France. The station started broadcasting in 1980 and is based in Tangier,… …   Wikipedia

  • Medi — GmbH Co KG Rechtsform GmbH Co. KG Gründung Ende des 19. Jahrhunderts Sitz …   Deutsch Wikipedia

  • Medi 1 — Médi 1 Création 1980 Slogan « La radio du Grand Maghreb » Langue français, arabe Pays  Maroc Statut …   Wikipédia en Français

  • Médi 1 — Création 1980 Slogan « La radio du Grand Maghreb » Langue français, arabe Pays  Maroc Statut …   Wikipédia en Français

  • medi — medi·oc·ra·cy; medi·o·cre; medi·o·crist; medi·oc·ri·ty; medi·care; …   English syllables

  • Medi 1 — Localización Tánger, Marruecos Área de radiodifusión Marruecos, Bélgica y Francia (FM) Norte de África (Onda larga) Europa y América (Onda corta) Eslogan La radio du grand Maghreb Primera emisión …   Wikipedia Español

  • medi- — [mē′dē, mēdi, mē′də] combining form MEDIO : used before a vowel * * * …   Universalium

  • médi- — ⇒MÉDI(O) , (MÉDI , MÉDIO )élém. formant Élém. tiré du lat. medius «moyen, qui est au milieu», entrant dans la constr. de mots sav. (surtout en biol.); les mots constr. sont des adj. A. SC. NAT. 1. BIOLOGIE: médiocarpien, ienne, médio carpien,… …   Encyclopédie Universelle

  • medi- — [mē′dē, mēdi, mē′də] combining form MEDIO : used before a vowel …   English World dictionary

  • medi — *medi germ., Präposition: Verweis: s. *med s. med; …   Germanisches Wörterbuch

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»