Перевод: со всех языков на все языки

со всех языков на все языки

þjuda

  • 61 pénible

    adj.
    1. qiyin, og‘ir, mushkul; travail pénible og‘ir ish; respiration pénible og‘ir nafas olish
    2. og‘ir, mushkul, haddan ortiq, ko‘ngilsiz, noxush, ayanchli; vivre des moments pénibles og‘ ir paytlarni boshidan kechirmoq; être pénible à qqn. biror kishiga og‘ir bo‘lmoq; il m'est pénible de vous voir dans cet état sizni shu holda ko‘rish mening uchun og‘ ir; c'est pénible pour moi bu mening uchun og‘ir
    3. fam. chidab, toqat qilib bo‘lmaydigan, juda og‘ir, juda yomon (odam); il a un caractère pénible, il est pénible uning fe'li juda og‘ir.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pénible

  • 62 poil

    nm.
    1. jun, yung; un chat qui perd ses poils tulayotgan mushuk; les poils d'une fourrure mo‘ynaning juni; les poils d'une brosse cho‘tkaning juni; gibier à poil ov hayvonlari; loc.fam. caresser qqn. dans le sens du poil ko‘ngliga qaramoq, aytganini qilmoq; bonnet à poil paxmoq telpak
    2. sochsoqol, tuk; les poils du visage soqol-mo‘ylab, yuzdagi tuklar; fam. ne plus avoir un poil sur le caillou boshida bir tuki ham bo‘lmaslik, g‘irt kal bo‘lmoq; ne plus avoir un poil de sec shalabbo bo‘ lmoq, ivib ketmoq; le poil, du poil jun, tuk; avoir du poil sur le corps tanasini jun bosgan bo‘lmoq
    3. loc.fam. avoir un poil dans la main juda ham dangasa bo‘lmoq; tomber sur le poil de qqn. biron kishining ustiga tashlanmoq; reprendre du poil de la bête kuch-g‘ayratini tiklamoq; de tout poil (de tous poils) turli toifadagi; ils reçoivent des gens de tout poil ular turli toifadagi odamlarni qabul qilishadi; fam. à poil qip-yalang‘och; se mettre à poil qip-yalang‘och bo‘lib yechinmoq; être de bon, de mauvais poil yaxshi, yomon kayfiyatda bo‘lmoq
    4. bot. poil à gratter tukcha, tuk
    5. tuk, pat; les poils d'un tapis gilamning tuklari
    6. fam. zarracha, zig‘irday, tirnoqcha; il n'a pas un poil de bon sens unda zarracha ham aql yo‘q; à un poil près arzimagan, ozgina narsani hisobga olmaganda; loc.adv.fam. au poil haqiqatdan ham; ça marche au poil! haqiqatdan ham yuryapti! au quart de poil to‘ppa-to‘g‘ri; adj.fam. elle est au poil, ta copine sening o‘rtog‘ing juda zo‘r ekan; intj. au poil! zo‘r! poilant, ante adj.fam. juda qiziq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > poil

  • 63 point

    nm.
    1. makon, joy, o‘rin, nuqta; aller d'un point à un autre bir joydan ikkinchi joyga, bir nuqtadan ikkinchi nuqtaga bormoq; point de chute tushish nuqtasi; point de mire mo‘ljal, nishon; mo‘ljalga olish nuqtasi; point de repère orientir; point de départ boshlanish, jo‘nash nuqtasi; point de non-retour qaytmaslik nuqtasi; les quatre points cardinaux dunyo mamlakatlari; point d'attache d'un bateau kema qayd qilingan port; c'est son point d'attache bu uning muqim yashaydigan joyi; point d'eau suv manbai (buloq, quduq); point culminant eng yuqori, kulminatsion nuqta; point de vue ko‘rinish, manzara; point chaud qizg‘in jang ketayotgan, yoki muhim voqealar bo‘layotgan joy; c'est son point faible bu uning bo‘sh joyi; point de côté biqindagi sanchiq
    2. géom. nuqta, punkt; les points A, B, C A, B, C nuqtalari
    3. kemaning turgan joyi, joylashgan nuqtasi; faire, relever le point avec le sextant kemaning joylashgan nuqtasini sekstant bilan aniqlamoq; loc. faire le point o‘z holatiga, sharoitga baho bermoq, hisobkitob qilmoq
    4. point mort turgan joyida, bir nuqtada; bir tarzda, o‘zgarmasdan
    5. mettre au point tuzatmoq, sozlamoq; machine bien, mal mise au point yaxshi, yomon sozlangan stanok; mise au point fotoapparatning rezkostini aniq to‘g‘rilash, moslash; yakun, xulosa yasash; umumiy miqdorini hisoblab chiqish; ce projet demande une mise au point bu reja aniqlik kiritishni talab qiladi; être au point meyorida sozlangan, tuzatilgan bo‘lmoq; cette machine n'est pas au point bu stanok meyorida sozlangan emas
    6. davomiylik; à point, à point nommé ayni paytida, juda vaqtida, zarur paytida; sur le point de tayyor turgan paytida, deb turgan paytida; être sur le point de partir jo‘nashga tayyor turgan bo‘lmoq; le point du jour tong yorisha boshlagan paytda
    7. belgi, hisob belgisi
    8. nuqta, xol, dog‘; un point lumineux à horizon gorizontdagi yorug‘ nuqta
    9. sport. ochko; compter les points ochkolarni hisoblamoq; marquer des points contre, sur qqn. ustun kelmoq; victoire aux points bokschining ochkolar hisobida g‘alabasi
    10. baho (o‘quvchiga beriladigan); douze points sur vingt yigirmadan o‘n ikki baho; bon point maqtov yorlig‘i; c'est un bon point en sa faveur bu uning foydasiga
    11. nuqta; les points et les virgules vergul va nuqtalar; points de suspension uch nuqta (…); le(s) deux-point(s) ikki nuqta (:); point-virgule nuqta vergul (;); point d'exclamation undov belgisi (!); point d'interrogation so‘roq belgisi (?)
    12. harflarning ustidagi nuqta; loc. mettre les points sur les i hech bir noaniq joyini qoldirmay to‘la izohlamoq, gapni oxiriga yetkazmoq.
    nm.
    1. à point, au point holda, holatda, ahvolda; au point où nous en sommes bizning ahvolda; loc.adv. à point yetarli darajada, maqbul holatda; loc.adj.inv. mal en point ahvoli yomon, yomon holatda, bir ahvolda, ahvoli og‘ ir, kasal; elle est très mal en point uning ahvoli juda og‘ir; vx. être en bon point to‘la, to‘ladan kelgan bo‘lmoq
    2. le plus haut point eng yuqorisi, cho‘qqisi, uchi; au plus haut point eng yuqori, astoydil, juda ham, o‘ta darajada; à ce point bu darajada, bunchalik; à quel point qanchalar, qay darajada; à tel point shunchalar, ko‘p; à un certain point, jusqu'à un certain point ma'lum darajada, ma'lum darajagacha; au point de bu darajada; à ce point, au point, à tel point que shunchalar darajadaki
    3. point d'ébullition de l'eau suvning qaynash nuqtasi, darajasi.
    nm.
    1. bo‘lim, qism, band, joy; les différents points d'une loi qonunning turli bandlari
    2. masala; un point litigieux tortishuvli masala; sur ce point je ne suis pas d'accord bu masalada men rozi emasman; en tout point butunlay; de point en point aynan, so‘zma-so‘z; exécuter des ordres de point en point buyruqni so‘zma-so‘z bajarmoq.
    nm.
    1. chokning, qaviqning bir yo‘li (bitta baxiyasi); bâtir à grands points katta chok bilan tikmoq
    2. chokni, baxiyani tikish uslubi.
    adv.vx.litt. ou plais. ne… point, ne… pas… hech ham, sira ham, aslo, mutlaqo; je n'irai point men hech ham bormayman; point du tout sira, zinhor.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > point

  • 64 ravi

    -ie
    adj. juda xursand, juda baxtli, zavqqa to‘la; elle est ravie de rencontrer des gens nouveaux u yangi odamlarni uchratganidan juda xursand; il la regarde d'un air ravi u unga zavqqa to‘la ko‘zlari bilan qarab turibdi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > ravi

  • 65 remarquablement

    adv. juda yaxshi, ajoyib, benazir; juda; une fille remarquablement belle juda chiroyli qiz; il a remarquablement réussi u ajoyib ravishda erishdi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > remarquablement

  • 66 revanche

    nf.
    1. qasos, o‘ch; prendre sa revanche o‘chini olmoq
    2. sport. revansh; la première manche, la revenche et la belle birinchi tur, revansh, hal qiluvchi o‘yin
    3. loc. o‘rniga o‘rin evaziga, sizdan ugina-bizdan bugina; je t'aiderai, mais à charge de revanche men senga yordam beraman, lekin sendan ugina-bizdan bugina
    4. en revanche lekin, shunga qaramasdan, aksincha; il y fait froid, mais en revanche c'est très vivifiant u yerda sovuq, shunga qaramasdan bu juda tetiklashtiruvchi; c'est un homme agréable, en revanche sa femme est assez renfermée bu juda yoqimtoy odam, uning xotini aksincha, juda pismiq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > revanche

  • 67 rigueur

    nf.
    1. qattiqlik, shafqatsizlik, og‘irlik; la rigueur de la répression jazo chorasining og‘irligi; punir avec trop de rigueur o‘ta shafqatsizlik bilan jazolamoq; loc. tenir rigueur à qqn. birovga qattiq gina saqlamoq; pl.litt. les rigueurs de l'hiver qishning qattiqligi
    2. aniqlik, to‘pa-to‘g‘rilik, qat'iylik; la rigueur d'un raisonnement xulosaning aniqligi; son exposé manque de rigueur uning ma'ruzasida aniqlik yetishmaydi
    3. de rigueur majburiy, zaruriy; tenue de soirée de rigueur bayram libosi majburiy
    4. à la rigueur loc.adv. boshqa iloji topilmay qolganda; juda bo‘lmaydigan bo‘lsa, juda bo‘lmasa; on peut à la rigueur se passer de lui juda bo‘lmaydigan bo‘lsa, usiz bir ilojini qilamiz.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > rigueur

  • 68 sensible

    adj.
    1. sezgir, sezuvchan, sezuvchi; les êtres sensibles sezuvchi mavjudotlar; l'oreille n'est pas sensible à certains sons quloq ba'zi bir ovozlarni eshitmaydi
    2. tegsa og‘riydigan, sezuvchan; endroit sensible tegsa og‘riydigan joy; le point sensible de qqn.qqch. biror kishi, narsaning bo‘sh joyi; il est sensible du foie uning jigari zaif
    3. ta'sirchan, beriluvchan, moyil; c'est un enfant très sensible bu juda ta'sirchan bola; je suis sensible à vos attentions sizning mehribonchiligingizdan g‘oyat minnatdorman
    4. sezuvchan, aniq; balance très sensible juda aniq tarozi; pellicule sensible sezuvchan plyonka.
    adj.
    1. sezadigan, sezish uchun xizmat qiladigan, sezuvchi; sezish
    2. sezilarli, ko‘zga tashlanadigan; une baisse sensible des prix narx-navoning sezilarli pasayishi
    3. juda nozik.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > sensible

  • 69 Judah

    tr['ʤʊːdə]
    ['dʒuːdǝ]
    N Judá m

    English-spanish dictionary > Judah

  • 70 judío

    adj.
    Jewish, Judean.
    m.
    1 Jew, Hebrew.
    2 Jew, Jewess man.
    3 bullet tuna, Auxis rochei.
    * * *
    1 (gen) Jewish
    nombre masculino,nombre femenino
    1 (persona) Jew
    3 familiar peyorativo miser, scrooge
    * * *
    1. (f. - judía)
    noun
    2. (f. - judía)
    adj.
    * * *
    judío, -a
    1. ADJ
    1) [pueblo, religión] Jewish
    2) pey (=tacaño) mean, miserly
    2.
    SM / F Jew/Jewess, Jewish man/woman
    judía
    * * *
    I
    - día adjetivo
    1) (Relig, Sociol) Jewish
    2) (fam) ( tacaño) miserly, tightfisted (colloq)
    II
    - día masculino, femenino Jewish person, Jew
    * * *
    = Jew, Jewish, Kike, Judaean.
    Ex. Why do only Catholics, Jews, Negroes, and women transcend their particular nationality?.
    Ex. Enter a Jewish liturgical work under its title.
    Ex. Consider now what we're going to place in the right-hand column, one for one, analogous: Krauts, Wops, Frogs, Kikes, Polacks, Micks, and Gringos.
    Ex. This article provides a summary of the discoveries related to the storage of documents from the period of the Israelite and Judaean kings (circa 1000-587 B.C.), including ostraca (broken pieces of pottery with writing on them) and seals and seal impressions.
    ----
    * carácter judío = Jewishness.
    * judío devoto = devout Jew.
    * judío israelita = Israeli Jewish.
    * judíos = Jewry.
    * naturaleza judía = Jewishness.
    * * *
    I
    - día adjetivo
    1) (Relig, Sociol) Jewish
    2) (fam) ( tacaño) miserly, tightfisted (colloq)
    II
    - día masculino, femenino Jewish person, Jew
    * * *
    = Jew, Jewish, Kike, Judaean.

    Ex: Why do only Catholics, Jews, Negroes, and women transcend their particular nationality?.

    Ex: Enter a Jewish liturgical work under its title.
    Ex: Consider now what we're going to place in the right-hand column, one for one, analogous: Krauts, Wops, Frogs, Kikes, Polacks, Micks, and Gringos.
    Ex: This article provides a summary of the discoveries related to the storage of documents from the period of the Israelite and Judaean kings (circa 1000-587 B.C.), including ostraca (broken pieces of pottery with writing on them) and seals and seal impressions.
    * carácter judío = Jewishness.
    * judío devoto = devout Jew.
    * judío israelita = Israeli Jewish.
    * judíos = Jewry.
    * naturaleza judía = Jewishness.

    * * *
    A ( Relig, Sociol) Jewish
    B ( fam pej) (tacaño) miserly, tightfisted ( colloq)
    masculine, feminine
    Jewish person, Jew
    como un judío errante like a wandering Jew
    * * *

    judío
    ◊ - día adjetivo

    1 (Relig, Sociol) Jewish
    2 (fam & pey) ( tacaño) miserly, tightfisted (colloq)
    ■ sustantivo masculino, femenino
    Jewish person, Jew
    judío,-a
    I adjetivo Jewish
    II sustantivo masculino y femenino Jew
    ' judío' also found in these entries:
    Spanish:
    ghetto
    - gueto
    - judía
    - rito
    English:
    Jew
    - Jewish
    - Sabbath
    * * *
    judío, -a
    adj
    1. [hebreo] Jewish
    2. Fam Pey [tacaño] Jewish, tight
    nm,f
    1. [hebreo] Jew, f Jewess
    2. Fam Pey [tacaño] Jew, skinflint
    * * *
    I adj Jewish
    II m, judía f Jew
    * * *
    judío, - día adj
    : Jewish
    judío, - día n
    : Jewish person, Jew
    * * *
    judío1 adj Jewish
    judío2 n Jew

    Spanish-English dictionary > judío

  • 71 individually

    adv.
    alag alag / fardan fardan / juda juda

    English-Urdu dictionary > individually

  • 72 one by one

    adv.

    English-Urdu dictionary > one by one

  • 73 various

    a.
    bhaañt bhaañt / juda juda / ka'i / ka'i eyk / muKHtalif / muta^addid / taraH taraH key

    English-Urdu dictionary > various

  • 74 juif,

    ve adj. et n. (lat. judæum, gr. ioudaios "de Juda", de l'hébr. Yehudi, de Yehuda "Juda") 1. еврейски; 2. m., f. евреин; le juif, errant скитникът евреин; 3. m. ост. лихвар; 4. m. et adj. алчен човек. Ќ le petit juif, разг. чувствителното място на лакътя.

    Dictionnaire français-bulgare > juif,

  • 75 abominable

    adj. jirkanch, qabih, juda xunuk, juda yomon; crime abominable qabih jinoyat.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > abominable

  • 76 abusivement

    adv.
    1. qonunga xilof ravishda, g‘ayriqonuniy; noto‘g‘ri
    2. juda, juda ham, haddan tashqari tez.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > abusivement

  • 77 ailleurs

    adv. boshqa joyda; je n'ai vu cela nulle part ailleurs men buni boshqa hech qayerda ko‘rmadim; partout ailleurs barcha boshqa joylarda; avoir la tête ailleurs, être ailleurs xayolparast bo‘lmoq, boshqa narsa haqida o‘ylamoq; d'ailleurs (gap boshida) ammo, aytganday, biroq, shunday bo‘lsa ham; buning ustiga, shu bilan birga; d'ailleurs, il faut reconnaître que shunday bo‘lsa ham, bo‘yinga olish kerak; il a dit beaucoup de choses, fort intéressantes d'ailleurs u ko‘p narsa haqida gapirdi, shu bilan birga juda qiziq gapirdi; par ailleurs boshqa joyda; fig. boshqa tomondan, shu bilan birga; bien que très intelligent par ailleurs, il ne comprend pas les mathématiques u juda aqlli bo‘ lsa ham, matematikani yaxshi bilmaydi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > ailleurs

  • 78 aller

    I vi.
    1. yurmoq, siljimoq; aller à pied piyoda yurmoq; aller en voiture mashinada yurmoq; aller en train poyezdda yurmoq; aller en bateau kema, paroxodda suzmoq; aller en avion samolyotda uchmoq; aller à bicyclette velosipedda bormoq; aller à Moscou Мoskvaga bormoq; aller en France Fransiyaga bormoq; aller de Paris à Rome Parijdan Rimga bormoq; ce train va vite bu poyezd tez yuradi
    2. olib bormoq; cette route va à Paris bu yo‘ l Parijga olib boradi
    3. jo‘namoq, ketmoq; aller au bureau xizmatga, ishga ketmoq
    4. -ga yetmoq; cho‘zilmoq; yastanib yotmoq; la forêt va jusqu'au lac o‘rmon ko‘lgacha cho‘zilib yotibdi
    5. yashamoq, o‘zini … his qilmoq; le malade va mieux bemor o‘zini yaxshi his qilmoqda; comment allez-vous? – merci, je vais bien qalaysiz, ahvolingiz qalay? – rahmat, yaxshi yuribman, yaxshi yashab yuribman
    6. ketmoq; comment ça va? – merci, ça va bien! ishlar qalay? – rahmat, ishlar yaxshi, ketyapti; les affaires vont bien, mal ishlar yaxshi, yomon ketyapti
    7. yarashmoq, loyiq kelmoq (kiyim); ce chapeau lui va bu shlapa unga yarashadi
    8. to‘g‘ri kelmoq, mos kelmoq; qanoatlantirmoq; ça me va bu menga to‘g‘ri keladi
    9. o‘zidan keyingi infinitiv bilan birga yaqin kelasi zamonni yasaydi: nous allons rester ici biz bu yerda qolamiz; il va partir dans un instant u hozir jo‘nab ketadi
    10. je suis allé me promener men sayr qilishga, sayr qilish maqsadida bordim
    11. undov so‘z; allons! allez! qani, boshladik! boshlang!
    12. vous y allez fort! siz juda oshirib yubordingiz; il y va de notre vie bizning hayotimiz haqida gap ketyapti
    13. depuis un an il laisse tout aller bir yildan buyon u hamma narsani tashlab qo‘ydi; laisser aller ses affaires ishlarini tashlab qo‘ymoq; ne la laisse pas aller là-bas uni u yoqqa kiritma
    II s'en aller vpr.
    1. ketmoq, ketib qolmoq; il s'en va u jo‘nab ketyapti
    2. tozalamoq; ketmoq, toza bo‘lmoq; les taches d'encre s'en vont avec ce produit bu mahsulot siyoh dog‘larini ham ketkizadi.
    nm.
    1. bir tomonga yo‘naltirilgan harakat, borish; j'ai pris à l'aller le train du matin borishda ertalabki poyezdga o‘ tirdim
    2. poyezdning bir tomonga borish chiptasi; un aller pour Marseille Мarselga borish uchun chipta bering; un aller et retour borish-kelish chiptasi; au pis aller juda bo‘lmaganda, hech bo‘lmasa, zo‘r kelsa; c'est un pis aller bu ilojsiz holatdir.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > aller

  • 79 amour

    nm.
    1. sevgi, ishq, muhabbat; mehr; amour de la patrie vatanga muhabbat, vatanni sevish; amour maternel onalik mehri, ona mehri; amour de l'humanité insoniyatga muhabbat, insonlarni sevish; pour l'amour de sevganidan, mehr qo‘yganidan; avoir de l'amour pour qqn. sevmoq, muhabbat qo‘ymoq; faire l'amour birov bilan jinsiy aloqada bo‘ lmoq
    2. suyukli kishi; mon amour jonim, jonginam, azizim
    3. fam. go‘zal, chiroyli, ajoyib; cette fillette-là, c'est un amour bu qizcha, u juda ajoyib; vous avez un amour de chapeau sizning shlapangiz juda ajoyib, chiroyli.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > amour

  • 80 assez

    adv.
    1. yetar, bo‘lar, bas; yetarli; j'en ai assez bas, yetarli, bu jonimga tegdi
    2. juda, juda ham, ko‘p.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > assez

См. также в других словарях:

  • Juda — • The name of one of the Patriarchs, the name of the tribe reputed to be descended from him, the name of the territory occupied by the same, and also the name of several persons mentioned in the Old Testament Catholic Encyclopedia. Kevin Knight.… …   Catholic encyclopedia

  • Judá — Saltar a navegación, búsqueda «Judas» redirige aquí. Para la banda de heavy metal, véase Judas Priest. Judá Origen Hebreo Género Masculino Significado Agradezco a Dios o reconozco a Dios Zona de uso común Israel y judaísmo …   Wikipedia Español

  • Juda II. — Juda II. ( 235–250), auch Juda Nesi a (רבי יהודה נשיאה), war ein jüdischer Patriarch. Juda II. bzw. Jehuda II. gehörte zur ersten Generation (ca. 230–250 n. Chr.) der Amoräer in Palästina. Er war Schüler und Enkel von Jehuda ha Nasi und Sohn und… …   Deutsch Wikipedia

  • Juda — bzw. Jehuda steht für: Juda (Reich), das aus dem vereinten Königreich Israel hervorgegangene Südreich Judäa, die römische Provinz im Gebiet des ehemaligen Südreichs Juda das Judentum allgemein oder alle Juden (Kurzform), häufig auch im… …   Deutsch Wikipedia

  • Judá — Judá, Leví Judá, tribu de (Yěhǔdǔah) ► BIBLIA Cuarto hijo de Jacob, que dio nombre a una de las tribus de Israel. * * * Una de las 12 tribus de Israel, descendiente de Judá, el cuarto hijo de Jacob. La tribu llegó a Canaán junto con los demás… …   Enciclopedia Universal

  • Juda IV. — Juda IV. bzw. Jehuda IV. war jüdischer Patriarch von ca. 380 400. Juda IV. bzw. Jehuda IV. gehörte zur dritten Generation der Amoräer. Er war Sohn und Nachfolger von Gamaliel V. als Nasi. Juda III. ist auch bekannt als Juda Nesi a ha Schlischi… …   Deutsch Wikipedia

  • Juda — dans la Bible, quatrième fils de Jacob et de Lia; ancêtre d une des douze tribus d Israël (tribu de Juda). Juda (royaume de) royaume (cap. Jérusalem) constitué au S. de la Palestine par les tribus de Juda et de Benjamin v. 931 av. J. C., à la… …   Encyclopédie Universelle

  • Juda [3] — Juda (ben Samuel) ha Levi, mit dem arab. Namen Abu l Hassan, geb. um 1085 in Kastilien, widmete sich anfänglich dem ärztlichen Beruf, dann aber, nachdem er mit Abraham und Moses ibn Esra, mit Juda und Salomo ibn Giat, mit Salomo Parchon u. a.… …   Meyers Großes Konversations-Lexikon

  • Juda — (d.i. Ehrenreich od. Gotteslob), 1) der vierte Sohn Jakobs von der Lea, rettete seinem Bruder Joseph das Leben, indem er den andern von der Tödtung desselben abrieth; er wurde Ahn des Stammes Juda, s. Judäa u. Hebräer. Nach ihm ist genannt das… …   Pierer's Universal-Lexikon

  • Juda — Juda, das Reich, nach dem Abfall der 10 Stämme aus den Stämmen Juda und Benjamin bestehend, behielt Jerusalem als Hauptstadt und damit das hebräische Nationalheiligthum, den Tempel, sank keineswegs so tief und dauernd wie Israel und überlebte… …   Herders Conversations-Lexikon

  • Juda — Jȗda m DEFINICIJA bibl. 1. četvrti sin praoca Jakova i Lee, legendarni predak istoimenog izraelskog plemena; Jehuda 2. izraelsko pleme koje je nakon izlaska iz Egipta preuzelo vodstvo i dalo kraljeve Davida i Salamona; po Starom zavjetu, iz toga… …   Hrvatski jezični portal

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»