-
41 debout
I adv. tikka; mettre un meuble debout jihozni tik qo‘ymoq; se tenir debout tik turmoq; être, rester debout tik turib qolmoq; il est debout avant le jour u tongdan avval turib olgan; être encore debout hamon oyoqda turmoq (safda); mourir debout jonini ayamay himoya qilmoq; mettre debout oyoqqa turg‘izmoq; tomber debout suvdan quruq chiqmoq, sog‘ qolmoq, chiqmoq; contes, histoires à dormir debout uydirma, yolg‘onyashiq, safsata, afsona, cho‘pchak, ertak; cela ne tient pas debout bu haqiqatga yaqin emasII adj.inv. magistrature debout prokratura; mer, vent debout qarshidan esayotgan shamol, to‘lqin, suvIII intj. turing! -
42 dent
nf.1. tish, qoziq tish, so‘yloq tish, dandon; dents molaires oziq, jag‘ tishlar; dents de lait sut tishlar; dents de sagesse aql tishi; dents incisives oldingi, kurak tishlar; dent aurifiée oltin qoplama, tilla tish; fausses dents yasama tishlar; grincer des dents tishlarni g‘ijirlatmoq; coup de dent piching, zaharxanda, achchiq gap, yomonlab gapirish, fisq-fasod, g‘iybat, chaynash; montrer les dents qo‘rs, qo‘pol gapirmoq, qilich yalong‘ochlamoq, jerkib bermoq; mordre à belles dents ochko‘zlik bilan yemoq, manger du bout des dents zo‘rg‘a, xohlar-xohlamay yemoq; n'avoir rien à mettre sous la dent qozonni suvga tashlamoq, yarim och holda o‘tirmoq; avoir la dent arg. och bo‘lmoq; avoir une dent contre qqn. birovda o‘chi bo‘lmoq, kek saqlamoq; être armé jusqu'aux dents tishtirnog‘ igacha qurollanmoq; ne pas desserrer les dents og‘zini ochmay, hech narsa, biron so‘z demay o‘ tidmoq; prendre le mors aux dents haddan oshmoq, bilgan noma'qulchiligini qilmoq, qizishmoq; déchirer à belles dents pok-pokiza tushirmoq, ishtaha bilan yemoq; déchirer qqn. à belles dents yomonlab gapirmoq, g‘iybat, fisq-fasod qilmoq, chaynamoq, haqoratlamoq, qattiq so‘kmoq; être sur les dents charchoqdan holsizlanmoq; qattiq charchamoq, oyoqdan qolmoq; n'avoir plus mal aux dents o‘lmoq, dunyodan o‘ tmoq, ko‘z yummoq, jon bermoq2. cho‘qqi, tog‘ cho‘qqisi, oxirgi do‘nglik. -
43 drapeau
nm. bayroq; le drapeau rouge qizil bayroq; drapeau tricolore uch rangli Fransiya milliy bayrog‘i; drapeau de coin sport. uchburchak bayroq; hisser le drapeau bayroqni ko‘ tarmoq; se rallier au drapeau fig. bayroq ostida turmoq; être sous les drapeaux majburiy harbiy xizmatda bo‘lmoq; être appelé sous les drapeaux harbiy xizmatga chaqirilmoq; se ranger sous les drapeaux de qqn. birov yoni, tomonini olmoq; avmise en drapeau samolyot qanotlarining harakati (ko‘tarilib-tushishi). -
44 dur
-dureI adj.1. qattiq, zarang, berch; oeuf dur qattiq pishirilgan tuxum; eau dure qattiq suv; tête dur o‘jar, qaysar, sarkash odam; il est dur d'oreille uning qulog‘i og‘ir; dur à la détente (à la desserre) pul to‘lashga xasis, o‘jar, qaysar, ters, gapga ko‘nmaydigan2. pain dur qattiq non3. qattiq qo‘l, qahri qattiq, berahm, shavqatsiz, dag‘al, qo‘pol, keskin, bag‘ri tosh, toshbag‘ir, qo‘rs, sovuq; paroles dures shavqatsiz so‘z, gaplar; être dur à émouvoir hissiz, tuyg‘usiz bo‘lmoq4. og‘ir, jiddiy, qiyin, mashaqqatli, mushkul; une vie dure barham hayot; une dure nécessité jiddiy zarurat; des temps durs og‘ir damlar5. qo‘pol, qo‘rs, dag‘al, to‘ng, xunuk, keskin, o‘tkir, qattiq; traits durs yuz tuzilishi qo‘pol6. chidamli, to‘zimli, bardoshli, toqatli, pishiq, puxta, turg‘un; être dur à la fatigue chidamli bo‘lmoqII adv. mahkam, qattiq, g‘oyat, kuchli, nihoyatda; travailler dur qattiq ishlamoqIII n.1. qaysar, o‘jar, tirishqoq odam; c'est un dur à cuire fam. u muomalasi og‘ir odam, lapashang, ishyoqmas, tepsa tebranmas2. nf. coucher sur la dure yalang yerda yotib uxlamoq; en dire des dures achchiq ta'na qilmoq; nous en verrons de dures bizga juda og‘ir bo‘ladi; à la dure loc.adv. talabchanlik bilan, qat' iyan, qattiq, shavqatsiz ravishda, keskin;. -
45 économe
nm.1. xo‘jalik bo‘limi mudirligi vazifasi, lavozimi2. xo‘jalik bo‘limi joylashgan idora.I adj. tejamkor, kamxarj, ayab, tejab harakat qiladigan; rejali, barakali; xasis, qurumsoq, ziqna, och ko‘z, qattiq; être économe de son temps vaqtini tejamoq; être économe de ses paroles so‘zini ayamoqII n. xo‘jalik bo‘ limi mudiri; xo‘jalik boshlig‘i. -
46 en
prép.1. en ville shaharda; vivre en France Fransiyada yashamoq; de maison en maison uydan-uyga; de main en main qo‘ldan-qo‘lga2. en hiver qishda; en 1997 1997-yilda3. en trois heures uch soatda, uch soat ichida; en une minute bir minutda; de temps en temps vaqti-vaqti bilan; har zamonda4. une chaise en bois yog‘och kursi5. sentier en pente qiya so‘qmoq; un canal en construction qurilayotgan kanal; la télévision en couleurs rangli televizor; un pommier en fleur gullagan olma6. compter en français fransuzcha sanamoq; écrire en quelques mots bir nechta so‘z bilan yozmoq; traiter en enfant bolalarcha muomala qilmoq; parler en étourdi o‘ylamay gapirmoq; chanter en français fransuzcha kuylamoq; en frère akalarcha7. en vain bekorga, behudaga; en commun birgalikda, birgalashib8. en dépit de xilof ravishda; en vue de sababli, sababdan, boisdan; -gani uchun, sababli; nazarda tutib, e' tiborga olib; en raison de -ga muvofiq, -ga ko‘ra, binoan9. gérondif hosil qi lishda qo‘llaniladi: en parlant gapira turib, gapirib; en souriant kulib turib, kulib.adv. u yerdan, o‘sha joydan, tomondan, yoqdan; il en sort u yoqdan chiqayapti; j'en viens o‘sha joydan kelyapman.pron.1. de predlogi bilan qo‘llangan ot o‘rnida ishlatiladi il se rend à Paris, moi, j'en viens u Parijga jo‘nab ketyapti, men esa u yerdan qaytib kelyapman; il avait une règle, il en frappait la table uning chizg‘ichi bor edi, u bilan stolga urdi; je connais Paris, j'en admire les musées men Parijni bilaman, men uning muzeylaridan zavqlanaman; ce roman m'a beaucoup plu, j'en ai relu plusieurs passage bu roman menga juda yoqdi, men ko‘p yerlarni qayta o‘qib chiqdim; voulez-vous du thé? – non, merci, j'en ai encore choy(dan) ichasizmi? – yo‘q, rahmat, hozircha bor2. s'en aller ketmoq; en vouloir à jahli chiqmoq; en arriver à -gacha bormoq, yetmoq; en être à se demander o‘ziga savol bermoq, o‘zidan so‘ramoq; en être pour son argent aldanmoq, ahmoq bo‘lib, ikkala qo‘lini burniga tiqib qolmoq; quruq qolmoq; s'en prendre à qqn. alamini birovdan olmoq, aybini birovga ag‘darmoq. -
47 forme
nf.1. forma, tuzilish2. shakl, tashqi ko‘rinish; juger sur la forme tashqi ko‘rinishiga qarab baho bermoq; dans la forme et dans le fond shaklan va mazmunan3. xil, tur, shakl, qolip, nusxa, rasmiy tartib; pl. rasmiyatchilik; dans les formes judiciaires, légales sud va qonuniy tartibda; de (pure) forme rasman, rasmiy jihatdan, rasmiyatchilikdan, rasmiyat nuqtai nazaridan; un vice de forme yur sud tartibini, prosedurasini buzish; en forme loc.adv. tegishli, kerak bo‘lgan tarzda, tariqasida, yo‘snida, tarzida; être en forme sport.fam. yaxshi formada bo‘lmoq; être mis en forme rasmiylashgan bo‘lmoq; en bonne forme joyida, o‘rnida; en bonne et due forme to‘g‘ri va turli shaklda; pour la forme ko‘ngil uchun, rasmiyat uchun, xo‘ja ko‘rsinga qilmoq; loc.prép. en forme de, sous forme de réparations reparasiyalar niqobi ostida; y mettre des formes tartib intizomni xohlamoq, rioya qilmoq; sans autre forme de procès betakalluf bo‘lish, tortinmaslik4. metall quyadigan qolip, andaza, qolip, maxsus andaza5. poligr bosishga xizmat qiladigan qolip, andaza6. bichim, fason (shlapaning)7. tepalik (bosh qismining tepa qismi); qolip, ton (etikdo‘zlikda). -
48 froidement
adv. sovuqqina; être vêtu froidement yengil kiyinmoq; être reçu froidement sovuq qarshi olmoq. -
49 grâce
nf.1. iltifot, lutf, yaxshilik, mehr, marhamat, ixlos, mayl, yoqtirish, xush ko‘rish; bonne grâce xushmuomalalik, muloyimlik, sermulozamatlik, sertakalluflik; être dans les bonnes grâces de qqn. être en grâce auprès de qqn. birovning marhamatida bo‘ lmoq; trouver grâce aux yeux de qqn. (auprès de, devant qqn) birovning ishonchini qozonmoq, pinjiga kirib olmoq; faites-moi la grâce de marhamat qiling, agar xizmat bo‘lmasa, buyursinlar! loc.adv. de grâce! marhamat, meni kechirasiz, xudo haqqi!2. rahm, shafqat, kechirish, afv etish, gunohidan o‘tish; accorder la grâce à un condamné à mort o‘limga hukm etilganni afv etmoq; prier grâce, demander grâce rahm-shafqat so‘ramoq; faire grâce à qqn. afv etmoq, kechirmoq; je vous fais grâce men gunohingizdan o‘taman; faites-moi grâce de vos observations tanbehlaringizdan qutqaring, xalos qiling; donner le coup de grâce o‘ldirmoq, azob-uqubatdan qutqarmoq; grâce! afv eting, shafqat qiling!3. ko‘rkamlik, go‘zallik, malohat, latofat, joziba, xirom, jilva, nafislik, noziklik, nazokat, bejirimlik, yoqimlilik, istarasi issiqlik, yoqimtoylik; de bonne grâce iltifot, nazokat, muloyimlik bilan, lutfan, jon deb, bajonidil4. tashakkur, rahmat, minnatdorlik; minnatdorchilik, shukur qilish; rendre grâces à qqn. minnatdorchilik bildirmoq; une action de grâce qisqa ibodat; loc.prép. grâce à tufayli, sababli, sharofati bilan, natijasida; grâce à cela buning natijasida; grâce à Dieu, grâce au Ciel xudoga shukur, xayriyat!5. relig. xudoning marhamati6. pl. tushlikdan keyingi, peshingi ibodat. -
50 horreur
nf. dahshat, vahima, qo‘rquv, qo‘rqinch, qo‘rqish; les horreurs de la guerre urush dahshatlari; faire horreur à qqn. qo‘rqitmoq, vahima, dahshatga solmoq; être saisi d'horreur vahimaga tushmoq; frémir d'horreur dahshatdan qaltiramoq, titramoq; quelle horreur! qanday dahshat!2. nafrat, jirkanish, nafratlanish; être en horreur de birovdan nafratlanmoq, jirkanmoq; avoir en horreur nafrat bilan qaramoq, juda yomon ko‘rmoq3. nimadir vahimali, qo‘rqinchli, iflos, jirkanch narsa, yaramas, xunuk ish, razillik, qabihlik; dire des horreurs dahshatli, vahimali narsalarni gapirmoq. -
51 inférieur
-ieureI adj.1. pastki, ostki, quyi; la lèvre inférieure pastki lab2. kichik, eng past, oddiy, sodda, ibtidoiy, bo‘ysungan; les classes inférieures kichik sinflar (maktabda)3. zaif, madorsiz, juda yomon; de qualité inférieure eng past, yomon sifat, pastnavli4. past darajadagi; être inférieur en savoir bilimi past bo‘lmoq; inférieur en nombre soni kam; être inférieur à birovdan past turmoqII n. bo‘ysungan odam, tobe odam. -
52 justice
nf.1. odillik, haqqoniylik, adolatlilik2. haqqoniyat, adolat, haqlik, to‘g‘rilik; la justice d'une décision qarorning to‘g‘riligi; rétablir la justice adolatni tiklamoq; agir selon la justice adolat yuzasidan ish tutmoq3. sud ishlari, adliya; être appelé en justice sudga chaqirilmoq; le ministère de la justice adliya vazirligi; pour suivre qqn. en justice biror kimsani sudga bermoq; être traduit en justice sudga tushmoq; faire justice de qqch. rad qilmoq, noto‘g‘riligini isbot qilmoq; rendre justice à qqn. tan bermoq; se faire justice o‘z joniga qasd qilmoq, o‘zini-o‘zi o‘ldirmoq. -
53 léger
-èreadj.1. yengil; poids léger yengil vazn (boksda)2. yengil, singishli; yengil-yelpi; prendre un repas léger yengil ovqat yeb olmoq3. yengil, bo‘sh; avoir l'estomac léger oshqozoni bo‘sh bo‘lmoq4. yengil, harakatchan, chaqqon; être, se sentir léger, alerte yengil, bardam bo‘lmoq; o‘zini yengil, bardam his qilmoq; loc. avoir la main légère hukmronlikni yumshog‘lik bilan o‘ tkazmoq5. yengil, nafis, nozik; tableau peint par touches légères nozik uslubda chizilgan rasm6. sommeil léger qush uyqusi7. yengil, yupqa, suyuq; légère couche de neige yupqa qor qatlami8. sezilar sezilmas, bilinar-bilinmas; un léger mouvement sezilar-sezilmas harakat; bruit léger kuchsiz shovqin; un léger goût bilinar-bilinmas ta'm9. yengiltak; caractère, esprit léger yengiltaklik; être, se montrer léger dans sa conduite yengiltaklik qilmoq10. yengiltabiat; femme légère yengiltabiat ayol11. jiddiy bo‘ lmagan, yuzaki, shunchaki; un exposé très léger juda ham yuzaki bayon. -
54 lier
vt.I (qqch) bog‘ lamoq, birlashtirmoq1. bog‘lamoq, bog‘ lab qo‘ymoq, tugmoq2. bog‘lamoq, o‘zaro qo‘shmoq; lier les mots so‘zlarni bog‘lab talaffuz qilmoq; écriture liée o‘zaro qo‘shilgan yozuv, uzluksiz yozuv; notes liées o‘zaro bog‘langan, uzluksiz, silliq notalar3. qo‘shmoq, biriktirmoq, tutashtirmoq; lier des pierres avec du mortier ohak qorishmasi bilan toshlarni biriktirmoq; lier une sauce sousga un qo‘shib quyuqlashtirmoq; sauce liée quyuqlashtirilgan sous4. bog‘lamoq, bir-biriga qo‘shmoq, qovushtirmoq; lier ses idées o‘z fikirlarini bog‘lamoq; rapport qui lie la cause à l'effet sababni oqibatga bog‘lovchi aloqa; dans cette affaire, tout est lié bu ishda hamma narsa bir-biriga bog‘liq; événements liés à la guerre urushga bog‘liq voqealar5. loc. bog‘lamoq, o‘rnatmoq; lier amitié do‘stlik o‘rnatmoq, do‘stlik rishtalarini bog‘lamoq; lier conversation suhbat boshlamoq; loc. avoir partie liée hamjihat bo‘lmoqII (qqn)1. bog‘lamoq, bog‘lab qo‘ymoq, band qilmoq; loc. être fou à lier g‘irt ahmoq bo‘lmoq; pieds et poings liés birovga qaram bo‘lmoq; avoir les mains liées qo‘l-oyog‘i bog‘liq bo‘ lmoq, erkin harakat qilishdan mahrum bo‘lmoq; lier à bog‘lamoq2. bog‘lamoq, cheklamoq, bog‘lab qo‘ymoq, erkin harakat qilish imkoniyatidan mahrum qilmoq; cette promesse me lie bu va'da meni majbur qiladi; être lié par un serment qasamyod bilan bog‘langan bo‘lmoq3. o‘zaro bog‘lamoq, bog‘lab turmoq; leurs goûts communs les ont rapprochés et liés ularning umumiy didi ularni o‘zaro yaqinlashtirdi va bog‘ladi; ils sont très liés ular juda ham yaqin aloqadaIII se lier vpr. do‘stona aloqada bo‘lmoq; il ne se lie pas facilement u osongina do‘stlashmaydi. -
55 moyen
-enneadj.1. o‘rta, o‘rtadagi; le cours moyen d'un fleuve daryoning o‘rta oqimi; moyen terme o‘rtasi, o‘rta chegarasi; cours moyen boshlang‘ich sinf2. o‘rta, o‘rtacha; être de taille moyenne o‘rta bo‘yli bo‘lmoq; poids moyen o‘rta og‘irlik; âge moyen o‘rta yosh; classes moyennes o‘rta sinflar3. o‘rtacha, oddiy; le français moyen o‘rtacha fransuz; le lecteur moyen oddiy o‘quvchi4. o‘rtacha, o‘rta-miyona, yaxshi ham emas, yomon ham emas; qualité moyenne o‘rtacha sifat; intelligence moyenne o‘rtacha aql; résultats moyens o‘rtacha natija; il est très moyen en français u fransuz tilidan o‘rta-miyona5. o‘rtacha; température moyenne annuelle d'un lieu biror joyning o‘rtacha yillik harorati.nm.1. vosita, chora, iloj, imkon, imkoniyat, tadbir, yo‘l; la fin et les moyens oqibat va imkoniyat; les moyens de faire qqch. biror narsa qilishning chorasi; par quel moyen? qaysi yo‘l bilan? trouver moyen de ilojini topmoq; s'il en avait le moyen, les moyens agar uning imkoniyati bo‘lganda edi; avoir, laisser le choix des moyens vosita tanlash imkoniga ega bo‘lmoq, vosita tanlash imkonini birovga bermoq; il a essayé tous les moyens u barcha choralarni ishlatib ko‘rdi; moyen efficace, un bon moyen ta'sirchan yo‘l, yaxshi yo‘l; moyen provisoire, insuffisant vaqtincha, yetishmaydigan chora; loc. se débrouiller avec les moyens du bord qo‘lida bor narsalardan foydalanib, ilojini qilmoq; employer les grands moyens bor imkoniyatlarni ishga solmoq; il y a moyen, il n'y a pas moyen de iloji bor; iloji yo‘q; il n'y a pas moyen de le faire obéir, qu'il soit à l'heure uni vaqtida kelishga bo‘ysundirishning chorasi yo‘q; pas moyen! iloji yo‘q! moyen d'action, de défense, de contrôle harakat, himoya, nazorat qilish vositalari; moyens de transport tashish vositalari; par le moyen de yordami bilan, tufayli; au moyen de yordamida, orqali; se diriger au moyen d'une boussole kompas yordamida yurmoq2. pl. imkon, imkoniyat, kuch-qudrat; les moyens physiques d'un sportif sportchining jismoniy imkoniyatlari; il a de grands moyens uning imkoniyatlari katta; être en possession de tous ses moyens hamma imkoniyatlarga ega bo‘lmoq; perdre ses moyens à un examen imtihonda o‘z imkoniyatlarini boy bermoq3. imkoniyat, mablag‘, boylik; ses parents n'avaient pas les moyens de lui faire faire des études uning ota-onasining uni o‘qitish uchun imkoniyatlari yo‘q edi; c'est trop cher, c'est au-dessus de mes moyens bu juda qimmat, bu mening imkoniyat darajamdan yuqori; fam. il a les moyens uning puli bor. -
56 muet
-etteI adj.1. soqov, gung, gungalak, tilsiz; il est muet de naissance u tug‘ma soqov; sourd et muet gung, gungalak, kar-soqov2. gapirmaydigan, so‘zsiz, jim; être, rester muet d'étonnement, de peur hayratdan, qo‘rquvdan tili kalimaga kelmay qolmoq, tili tanglayiga yopishib qolmoq; être muet comme une carpe miq etmaydi, og‘ziga suv, tolqon solganday; rôle muet pantomima3. izohsiz, javobsiz, hech narsa deyilmagan; le règlement est muet sur ce point qarorda bu haqda hech narsa deyilmagan4. so‘zsiz, ovozsiz, yashirin, pinhon, dildagi, ichki (hissiyot); muette protestation so‘zsiz norozilik; de muets reproche ovozsiz ginalar; joie muette dildan xursandchilik5. ovozsiz, tovushsiz; clavier muet ovoz bermaydigan klavish; cinéma, film muet ovozsiz kino6. talaffuz qilinmaydigan; e, h muet talaffuz qilinmaydigan e, h7. yozuvsiz; une carte muette yozuvsiz, kontur xaritaII n.1. soqov, gung, gungalak2. nm. ovozsiz kino. -
57 nerf
nm.1. asab tolasi; le nerf sciatique quymuch nervi2. asablar, nervlar; avoir les nerfs fragiles, irritables asablari bo‘sh, jirraki bo‘lmoq; c'est un paquet de nerfs uning turgan bitgani jahl; porter, taper sur les nerfs jig‘iga, g‘ashiga tegmoq; tu me tapes sur les nerfs sen mening jig‘ imga tegayapsan; avoir les nerfs à vif, en boule tajang bo‘lmoq; être, vivre sur les nerfs hushi tutsa, hushiga kelsa; passer ses nerfs sur qqn. birovga zahrini sochmoq; être à bout de nerfs asablari tugamoq; crise de nerfs jazava; il a fait une crise de nerfs uning jazavasi tutib qoldi; maladie de nerfs tutqanoq, quyonchiq kasalligi3. pay, chandir; elle s'est froissé un nerf u payini uqaladi; nerf de boeuf tayoq, kaltak4. g‘ayrat, shijoat, kuch, quvvat; avoir du nerf g‘ayratli bo‘ lmoq; manquer de nerf shijoatsiz bo‘lmoq. -
58 panne
nf.1. buzuqlik, buzilish, shikastlanganlik, ishdan chiqish; panne d'automobile avtomobilning buzilishi; loc. tomber en panne ishdan chiqmoq, buzilib qolmoq; panne d'essence ou panne sèche yog‘i, benzini tugab qolmoq; panne d'électricité chiroqning, elektrning o‘chib qolishi2. mar. vaisseau en panne dreyfdagi kema3. fam. être en panne taqqa to‘xtamoq; les travaux sont en panne ishlar taqqa to‘xtadi; être en panne de qqch. biror narsadan quruq qolmoq.nf. cho‘chqaning teri osti yog‘i.nf. pombarxat, ipak baxmal.nf.1. tom tunukasi qoqiladigan xari2. bolg‘aning uzunchoq orqasi. -
59 parti
nm.1. litt. qaror, fikr; il hésitait entre deux partis u ikki xil fikr orasida ikkilanar edi2. prendre le parti de qaror qilmoq, bir qarorga, fikrga kelmoq; hésiter sur le parti à prendre biror qarorga kelishga ikkilanmoq; prendre parti o‘z qarorini, fikrini aniq bildirmoq; il ne veut pas prendre parti u o‘z qarorini aniq bildirishni xohlamaydi; prendre son parti bo‘ysunmoq, taqdirga tan bermoq; prendre son parti de qqch. en prendre son parti biror narsaga bo‘ysunmoq, taqdirga tan bermoq; parti pri taxminlarga asoslangan mulohaza; des partis pris taxminlarga asoslanagan mulohazalar; juger sans parti pris taxminlarga asoslanmay mulohaza qilmoq; être de parti pris g‘arazgo‘y, nohaq, adolatsiz bo‘lmoq3. loc. tirer parti de foydalanmoq, foydalanib qolmoq, naf olmoq; il a su tirer parti de cette situation difficile u bu og‘ir ahvoldan foydalanib qoldi.nm.1. ijtimoiy-siyosiy guruh, oqim, yo‘nalish, lager; avoir le même parti que qqn. se ranger au parti de qqn. biror kishi bilan bir ijtimoiy-siyosiy oqimda bo‘lmoq, biror kishining ijtimoiy-siyosiy guruhiga qo‘shilmoq2. partiya; être inscrit à un parti biror partiyaga kirgan bo‘lmoq; militant d'un parti biror partiyaning kurashchisi; le parti communiste kommunistik partiya.nm. nikoh, juft; elle a trouvé, épousé un beau parti u o‘ziga ajoyib juft topdi, u ajoyib yigitga turmushga chiqdi.-ieadj.fam. shirakayf; après l'apéritif, elle était déjà un peu partie aperitivdan so‘ngoq, u shirakayf bo‘ lib qolgan edi. -
60 partie
nm.1. litt. bo‘lak, qism, parcha; un objet fait de plusieurs parties ko‘p qismdan qilingan narsa2. faire partie de kirmoq, qarashli bo‘lmoq, qo‘shilmoq; tu fais partie de ma famille sen mening oilam a'zosisan; cela ne fait pas partie de mes attributions bu mening vazifamga kirmaydi3. qism, bo‘lak; les parties du corps gavdaning muchalari; fam.ellipt. les parties erkak kishining jinsiy a'zolari, avrat4. soha, ixtisos, kasb, hunar; elle est très forte dans sa partie u o‘z sohasida juda kuchli.nf.1. taraf, tomon; la partie adverse qarshi tomon; loc. être juge et partie tarafkash sud'ya bo‘lmoq2. loc. prendre qqn. à partie birovni ayblamoq, birovdan jahli chiqmoq; cessez de me prendre à partie! meni ayblashni bas qiling!3. dushman, raqib; loc. avoir affaire à forte partie kuchli raqibga duch kelmoq.nf. partiya, daf'a, qur, o‘yin; la partie, la revanche et la belle partiya, revansh va hal qiluvchi partiya; faire une partie de cartes bir qur qarta o‘ynamoq; gagner, perdre la partie partiyani yutmoq, yutqazmoq; kurash; la partie a été rude kurash og‘ir bo‘ldi; j'abandonne la partie men taslim bo‘ldim2. sayr-tomosha, o‘yin-kulgi; une partie de chasse ov, ovga borish; une partie de plaisir o‘yin-kulgi; loc. se mettre, être de la partie biror narsada qatnashmoq, ishtirok etmoq; ce n'est que partie remise, nous nous retrouverons bu qoldirilgan partiya xalos, biz yana uchrashamiz.
См. также в других словарях:
être — être … Dictionnaire des rimes
Etre — Être Voir « être » sur le Wiktionnaire … Wikipédia en Français
être — 1. (ê tr ), je suis, tu es, il est, nous sommes, vous êtes, ils sont ; j étais ; je fus ; je serai ; je serais ; sois, qu il soit, soyons, soyez, qu ils soient ; que je sois, que tu sois, qu il soit, que nous soyons, que vous soyez, qu ils soient … Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré
être vu — ● être vu verbe passif Être bien, mal vu, être, ne pas être observé, compris dans tous ses détails : Ses personnages sont bien, mal vus ; jouir d une bonne, d une mauvaise réputation : Être bien vu de ses supérieurs. Familier. C est tout vu, c… … Encyclopédie Universelle
être dû — ● être dû verbe passif En parlant d une somme, d une chose, devoir être payée ou restituée : Loyer dû. Revenir de droit à quelqu un, être mérité par lui : Les honneurs qui lui sont dus. Avoir été causé, provoqué par quelqu un, quelque chose ;… … Encyclopédie Universelle
être mû — ● être mû verbe passif Être mis en fonctionnement par quelque chose, par une source d énergie : Véhicule mû par l électricité. Agir sous l effet d un sentiment, être poussé par lui : Être mû par la passion. ● être mû (homonymes) verbe passif mû… … Encyclopédie Universelle
être eu — ● être eu verbe passif Familier. Être dupé, trompé, volé : On a été eus dans cette affaire. ● être eu (homonymes) verbe passif eu hue ! interjection u nom masculin invariable … Encyclopédie Universelle
être-là — ● être là nom masculin invariable (traduction de l allemand Dasein) Pour Heidegger, être humain en tant qu il est la somme de ses propres possibilités. Pour les existentialistes, être humain existant concrètement dans le monde … Encyclopédie Universelle
Être H.S. — ● Être H.S. être malade, épuisé … Encyclopédie Universelle
être lu — ● être lu verbe passif Être objet de lecture pour le public : Cet écrivain n est plus très lu … Encyclopédie Universelle
être su — ● être su verbe passif Avoir été appris et être bien assimilé, en parlant d un texte, d un rôle, d un cours : Leçons non sues … Encyclopédie Universelle