Перевод: с французского на узбекский

с узбекского на французский

être

  • 41 debout

    I adv. tikka; mettre un meuble debout jihozni tik qo‘ymoq; se tenir debout tik turmoq; être, rester debout tik turib qolmoq; il est debout avant le jour u tongdan avval turib olgan; être encore debout hamon oyoqda turmoq (safda); mourir debout jonini ayamay himoya qilmoq; mettre debout oyoqqa turg‘izmoq; tomber debout suvdan quruq chiqmoq, sog‘ qolmoq, chiqmoq; contes, histoires à dormir debout uydirma, yolg‘onyashiq, safsata, afsona, cho‘pchak, ertak; cela ne tient pas debout bu haqiqatga yaqin emas
    II adj.inv. magistrature debout prokratura; mer, vent debout qarshidan esayotgan shamol, to‘lqin, suv
    III intj. turing!

    Dictionnaire Français-Ouzbek > debout

  • 42 dent

    nf.
    1. tish, qoziq tish, so‘yloq tish, dandon; dents molaires oziq, jag‘ tishlar; dents de lait sut tishlar; dents de sagesse aql tishi; dents incisives oldingi, kurak tishlar; dent aurifiée oltin qoplama, tilla tish; fausses dents yasama tishlar; grincer des dents tishlarni g‘ijirlatmoq; coup de dent piching, zaharxanda, achchiq gap, yomonlab gapirish, fisq-fasod, g‘iybat, chaynash; montrer les dents qo‘rs, qo‘pol gapirmoq, qilich yalong‘ochlamoq, jerkib bermoq; mordre à belles dents ochko‘zlik bilan yemoq, manger du bout des dents zo‘rg‘a, xohlar-xohlamay yemoq; n'avoir rien à mettre sous la dent qozonni suvga tashlamoq, yarim och holda o‘tirmoq; avoir la dent arg. och bo‘lmoq; avoir une dent contre qqn. birovda o‘chi bo‘lmoq, kek saqlamoq; être armé jusqu'aux dents tishtirnog‘ igacha qurollanmoq; ne pas desserrer les dents og‘zini ochmay, hech narsa, biron so‘z demay o‘ tidmoq; prendre le mors aux dents haddan oshmoq, bilgan noma'qulchiligini qilmoq, qizishmoq; déchirer à belles dents pok-pokiza tushirmoq, ishtaha bilan yemoq; déchirer qqn. à belles dents yomonlab gapirmoq, g‘iybat, fisq-fasod qilmoq, chaynamoq, haqoratlamoq, qattiq so‘kmoq; être sur les dents charchoqdan holsizlanmoq; qattiq charchamoq, oyoqdan qolmoq; n'avoir plus mal aux dents o‘lmoq, dunyodan o‘ tmoq, ko‘z yummoq, jon bermoq
    2. cho‘qqi, tog‘ cho‘qqisi, oxirgi do‘nglik.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > dent

  • 43 drapeau

    nm. bayroq; le drapeau rouge qizil bayroq; drapeau tricolore uch rangli Fransiya milliy bayrog‘i; drapeau de coin sport. uchburchak bayroq; hisser le drapeau bayroqni ko‘ tarmoq; se rallier au drapeau fig. bayroq ostida turmoq; être sous les drapeaux majburiy harbiy xizmatda bo‘lmoq; être appelé sous les drapeaux harbiy xizmatga chaqirilmoq; se ranger sous les drapeaux de qqn. birov yoni, tomonini olmoq; avmise en drapeau samolyot qanotlarining harakati (ko‘tarilib-tushishi).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > drapeau

  • 44 dur

    -dure
    I adj.
    1. qattiq, zarang, berch; oeuf dur qattiq pishirilgan tuxum; eau dure qattiq suv; tête dur o‘jar, qaysar, sarkash odam; il est dur d'oreille uning qulog‘i og‘ir; dur à la détente (à la desserre) pul to‘lashga xasis, o‘jar, qaysar, ters, gapga ko‘nmaydigan
    2. pain dur qattiq non
    3. qattiq qo‘l, qahri qattiq, berahm, shavqatsiz, dag‘al, qo‘pol, keskin, bag‘ri tosh, toshbag‘ir, qo‘rs, sovuq; paroles dures shavqatsiz so‘z, gaplar; être dur à émouvoir hissiz, tuyg‘usiz bo‘lmoq
    4. og‘ir, jiddiy, qiyin, mashaqqatli, mushkul; une vie dure barham hayot; une dure nécessité jiddiy zarurat; des temps durs og‘ir damlar
    5. qo‘pol, qo‘rs, dag‘al, to‘ng, xunuk, keskin, o‘tkir, qattiq; traits durs yuz tuzilishi qo‘pol
    6. chidamli, to‘zimli, bardoshli, toqatli, pishiq, puxta, turg‘un; être dur à la fatigue chidamli bo‘lmoq
    II adv. mahkam, qattiq, g‘oyat, kuchli, nihoyatda; travailler dur qattiq ishlamoq
    III n.
    1. qaysar, o‘jar, tirishqoq odam; c'est un dur à cuire fam. u muomalasi og‘ir odam, lapashang, ishyoqmas, tepsa tebranmas
    2. nf. coucher sur la dure yalang yerda yotib uxlamoq; en dire des dures achchiq ta'na qilmoq; nous en verrons de dures bizga juda og‘ir bo‘ladi; à la dure loc.adv. talabchanlik bilan, qat' iyan, qattiq, shavqatsiz ravishda, keskin;.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > dur

  • 45 économe

    nm.
    1. xo‘jalik bo‘limi mudirligi vazifasi, lavozimi
    2. xo‘jalik bo‘limi joylashgan idora.
    I adj. tejamkor, kamxarj, ayab, tejab harakat qiladigan; rejali, barakali; xasis, qurumsoq, ziqna, och ko‘z, qattiq; être économe de son temps vaqtini tejamoq; être économe de ses paroles so‘zini ayamoq
    II n. xo‘jalik bo‘ limi mudiri; xo‘jalik boshlig‘i.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > économe

  • 46 en

    prép.
    1. en ville shaharda; vivre en France Fransiyada yashamoq; de maison en maison uydan-uyga; de main en main qo‘ldan-qo‘lga
    2. en hiver qishda; en 1997 1997-yilda
    3. en trois heures uch soatda, uch soat ichida; en une minute bir minutda; de temps en temps vaqti-vaqti bilan; har zamonda
    4. une chaise en bois yog‘och kursi
    5. sentier en pente qiya so‘qmoq; un canal en construction qurilayotgan kanal; la télévision en couleurs rangli televizor; un pommier en fleur gullagan olma
    6. compter en français fransuzcha sanamoq; écrire en quelques mots bir nechta so‘z bilan yozmoq; traiter en enfant bolalarcha muomala qilmoq; parler en étourdi o‘ylamay gapirmoq; chanter en français fransuzcha kuylamoq; en frère akalarcha
    7. en vain bekorga, behudaga; en commun birgalikda, birgalashib
    8. en dépit de xilof ravishda; en vue de sababli, sababdan, boisdan; -gani uchun, sababli; nazarda tutib, e' tiborga olib; en raison de -ga muvofiq, -ga ko‘ra, binoan
    9. gérondif hosil qi lishda qo‘llaniladi: en parlant gapira turib, gapirib; en souriant kulib turib, kulib.
    adv. u yerdan, o‘sha joydan, tomondan, yoqdan; il en sort u yoqdan chiqayapti; j'en viens o‘sha joydan kelyapman.
    pron.
    1. de predlogi bilan qo‘llangan ot o‘rnida ishlatiladi il se rend à Paris, moi, j'en viens u Parijga jo‘nab ketyapti, men esa u yerdan qaytib kelyapman; il avait une règle, il en frappait la table uning chizg‘ichi bor edi, u bilan stolga urdi; je connais Paris, j'en admire les musées men Parijni bilaman, men uning muzeylaridan zavqlanaman; ce roman m'a beaucoup plu, j'en ai relu plusieurs passage bu roman menga juda yoqdi, men ko‘p yerlarni qayta o‘qib chiqdim; voulez-vous du thé? – non, merci, j'en ai encore choy(dan) ichasizmi? – yo‘q, rahmat, hozircha bor
    2. s'en aller ketmoq; en vouloir à jahli chiqmoq; en arriver à -gacha bormoq, yetmoq; en être à se demander o‘ziga savol bermoq, o‘zidan so‘ramoq; en être pour son argent aldanmoq, ahmoq bo‘lib, ikkala qo‘lini burniga tiqib qolmoq; quruq qolmoq; s'en prendre à qqn. alamini birovdan olmoq, aybini birovga ag‘darmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > en

  • 47 forme

    nf.
    1. forma, tuzilish
    2. shakl, tashqi ko‘rinish; juger sur la forme tashqi ko‘rinishiga qarab baho bermoq; dans la forme et dans le fond shaklan va mazmunan
    3. xil, tur, shakl, qolip, nusxa, rasmiy tartib; pl. rasmiyatchilik; dans les formes judiciaires, légales sud va qonuniy tartibda; de (pure) forme rasman, rasmiy jihatdan, rasmiyatchilikdan, rasmiyat nuqtai nazaridan; un vice de forme yur sud tartibini, prosedurasini buzish; en forme loc.adv. tegishli, kerak bo‘lgan tarzda, tariqasida, yo‘snida, tarzida; être en forme sport.fam. yaxshi formada bo‘lmoq; être mis en forme rasmiylashgan bo‘lmoq; en bonne forme joyida, o‘rnida; en bonne et due forme to‘g‘ri va turli shaklda; pour la forme ko‘ngil uchun, rasmiyat uchun, xo‘ja ko‘rsinga qilmoq; loc.prép. en forme de, sous forme de réparations reparasiyalar niqobi ostida; y mettre des formes tartib intizomni xohlamoq, rioya qilmoq; sans autre forme de procès betakalluf bo‘lish, tortinmaslik
    4. metall quyadigan qolip, andaza, qolip, maxsus andaza
    5. poligr bosishga xizmat qiladigan qolip, andaza
    6. bichim, fason (shlapaning)
    7. tepalik (bosh qismining tepa qismi); qolip, ton (etikdo‘zlikda).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > forme

  • 48 froidement

    adv. sovuqqina; être vêtu froidement yengil kiyinmoq; être reçu froidement sovuq qarshi olmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > froidement

  • 49 grâce

    nf.
    1. iltifot, lutf, yaxshilik, mehr, marhamat, ixlos, mayl, yoqtirish, xush ko‘rish; bonne grâce xushmuomalalik, muloyimlik, sermulozamatlik, sertakalluflik; être dans les bonnes grâces de qqn. être en grâce auprès de qqn. birovning marhamatida bo‘ lmoq; trouver grâce aux yeux de qqn. (auprès de, devant qqn) birovning ishonchini qozonmoq, pinjiga kirib olmoq; faites-moi la grâce de marhamat qiling, agar xizmat bo‘lmasa, buyursinlar! loc.adv. de grâce! marhamat, meni kechirasiz, xudo haqqi!
    2. rahm, shafqat, kechirish, afv etish, gunohidan o‘tish; accorder la grâce à un condamné à mort o‘limga hukm etilganni afv etmoq; prier grâce, demander grâce rahm-shafqat so‘ramoq; faire grâce à qqn. afv etmoq, kechirmoq; je vous fais grâce men gunohingizdan o‘taman; faites-moi grâce de vos observations tanbehlaringizdan qutqaring, xalos qiling; donner le coup de grâce o‘ldirmoq, azob-uqubatdan qutqarmoq; grâce! afv eting, shafqat qiling!
    3. ko‘rkamlik, go‘zallik, malohat, latofat, joziba, xirom, jilva, nafislik, noziklik, nazokat, bejirimlik, yoqimlilik, istarasi issiqlik, yoqimtoylik; de bonne grâce iltifot, nazokat, muloyimlik bilan, lutfan, jon deb, bajonidil
    4. tashakkur, rahmat, minnatdorlik; minnatdorchilik, shukur qilish; rendre grâces à qqn. minnatdorchilik bildirmoq; une action de grâce qisqa ibodat; loc.prép. grâce à tufayli, sababli, sharofati bilan, natijasida; grâce à cela buning natijasida; grâce à Dieu, grâce au Ciel xudoga shukur, xayriyat!
    5. relig. xudoning marhamati
    6. pl. tushlikdan keyingi, peshingi ibodat.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > grâce

  • 50 horreur

    nf. dahshat, vahima, qo‘rquv, qo‘rqinch, qo‘rqish; les horreurs de la guerre urush dahshatlari; faire horreur à qqn. qo‘rqitmoq, vahima, dahshatga solmoq; être saisi d'horreur vahimaga tushmoq; frémir d'horreur dahshatdan qaltiramoq, titramoq; quelle horreur! qanday dahshat!
    2. nafrat, jirkanish, nafratlanish; être en horreur de birovdan nafratlanmoq, jirkanmoq; avoir en horreur nafrat bilan qaramoq, juda yomon ko‘rmoq
    3. nimadir vahimali, qo‘rqinchli, iflos, jirkanch narsa, yaramas, xunuk ish, razillik, qabihlik; dire des horreurs dahshatli, vahimali narsalarni gapirmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > horreur

  • 51 inférieur

    -ieure
    I adj.
    1. pastki, ostki, quyi; la lèvre inférieure pastki lab
    2. kichik, eng past, oddiy, sodda, ibtidoiy, bo‘ysungan; les classes inférieures kichik sinflar (maktabda)
    3. zaif, madorsiz, juda yomon; de qualité inférieure eng past, yomon sifat, pastnavli
    4. past darajadagi; être inférieur en savoir bilimi past bo‘lmoq; inférieur en nombre soni kam; être inférieur à birovdan past turmoq
    II n. bo‘ysungan odam, tobe odam.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > inférieur

  • 52 justice

    nf.
    1. odillik, haqqoniylik, adolatlilik
    2. haqqoniyat, adolat, haqlik, to‘g‘rilik; la justice d'une décision qarorning to‘g‘riligi; rétablir la justice adolatni tiklamoq; agir selon la justice adolat yuzasidan ish tutmoq
    3. sud ishlari, adliya; être appelé en justice sudga chaqirilmoq; le ministère de la justice adliya vazirligi; pour suivre qqn. en justice biror kimsani sudga bermoq; être traduit en justice sudga tushmoq; faire justice de qqch. rad qilmoq, noto‘g‘riligini isbot qilmoq; rendre justice à qqn. tan bermoq; se faire justice o‘z joniga qasd qilmoq, o‘zini-o‘zi o‘ldirmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > justice

  • 53 léger

    -ère
    adj.
    1. yengil; poids léger yengil vazn (boksda)
    2. yengil, singishli; yengil-yelpi; prendre un repas léger yengil ovqat yeb olmoq
    3. yengil, bo‘sh; avoir l'estomac léger oshqozoni bo‘sh bo‘lmoq
    4. yengil, harakatchan, chaqqon; être, se sentir léger, alerte yengil, bardam bo‘lmoq; o‘zini yengil, bardam his qilmoq; loc. avoir la main légère hukmronlikni yumshog‘lik bilan o‘ tkazmoq
    5. yengil, nafis, nozik; tableau peint par touches légères nozik uslubda chizilgan rasm
    6. sommeil léger qush uyqusi
    7. yengil, yupqa, suyuq; légère couche de neige yupqa qor qatlami
    8. sezilar sezilmas, bilinar-bilinmas; un léger mouvement sezilar-sezilmas harakat; bruit léger kuchsiz shovqin; un léger goût bilinar-bilinmas ta'm
    9. yengiltak; caractère, esprit léger yengiltaklik; être, se montrer léger dans sa conduite yengiltaklik qilmoq
    10. yengiltabiat; femme légère yengiltabiat ayol
    11. jiddiy bo‘ lmagan, yuzaki, shunchaki; un exposé très léger juda ham yuzaki bayon.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > léger

  • 54 lier

    vt.
    I (qqch) bog‘ lamoq, birlashtirmoq
    1. bog‘lamoq, bog‘ lab qo‘ymoq, tugmoq
    2. bog‘lamoq, o‘zaro qo‘shmoq; lier les mots so‘zlarni bog‘lab talaffuz qilmoq; écriture liée o‘zaro qo‘shilgan yozuv, uzluksiz yozuv; notes liées o‘zaro bog‘langan, uzluksiz, silliq notalar
    3. qo‘shmoq, biriktirmoq, tutashtirmoq; lier des pierres avec du mortier ohak qorishmasi bilan toshlarni biriktirmoq; lier une sauce sousga un qo‘shib quyuqlashtirmoq; sauce liée quyuqlashtirilgan sous
    4. bog‘lamoq, bir-biriga qo‘shmoq, qovushtirmoq; lier ses idées o‘z fikirlarini bog‘lamoq; rapport qui lie la cause à l'effet sababni oqibatga bog‘lovchi aloqa; dans cette affaire, tout est lié bu ishda hamma narsa bir-biriga bog‘liq; événements liés à la guerre urushga bog‘liq voqealar
    5. loc. bog‘lamoq, o‘rnatmoq; lier amitié do‘stlik o‘rnatmoq, do‘stlik rishtalarini bog‘lamoq; lier conversation suhbat boshlamoq; loc. avoir partie liée hamjihat bo‘lmoq
    II (qqn)
    1. bog‘lamoq, bog‘lab qo‘ymoq, band qilmoq; loc. être fou à lier g‘irt ahmoq bo‘lmoq; pieds et poings liés birovga qaram bo‘lmoq; avoir les mains liées qo‘l-oyog‘i bog‘liq bo‘ lmoq, erkin harakat qilishdan mahrum bo‘lmoq; lier à bog‘lamoq
    2. bog‘lamoq, cheklamoq, bog‘lab qo‘ymoq, erkin harakat qilish imkoniyatidan mahrum qilmoq; cette promesse me lie bu va'da meni majbur qiladi; être lié par un serment qasamyod bilan bog‘langan bo‘lmoq
    3. o‘zaro bog‘lamoq, bog‘lab turmoq; leurs goûts communs les ont rapprochés et liés ularning umumiy didi ularni o‘zaro yaqinlashtirdi va bog‘ladi; ils sont très liés ular juda ham yaqin aloqada
    III se lier vpr. do‘stona aloqada bo‘lmoq; il ne se lie pas facilement u osongina do‘stlashmaydi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > lier

  • 55 moyen

    -enne
    adj.
    1. o‘rta, o‘rtadagi; le cours moyen d'un fleuve daryoning o‘rta oqimi; moyen terme o‘rtasi, o‘rta chegarasi; cours moyen boshlang‘ich sinf
    2. o‘rta, o‘rtacha; être de taille moyenne o‘rta bo‘yli bo‘lmoq; poids moyen o‘rta og‘irlik; âge moyen o‘rta yosh; classes moyennes o‘rta sinflar
    3. o‘rtacha, oddiy; le français moyen o‘rtacha fransuz; le lecteur moyen oddiy o‘quvchi
    4. o‘rtacha, o‘rta-miyona, yaxshi ham emas, yomon ham emas; qualité moyenne o‘rtacha sifat; intelligence moyenne o‘rtacha aql; résultats moyens o‘rtacha natija; il est très moyen en français u fransuz tilidan o‘rta-miyona
    5. o‘rtacha; température moyenne annuelle d'un lieu biror joyning o‘rtacha yillik harorati.
    nm.
    1. vosita, chora, iloj, imkon, imkoniyat, tadbir, yo‘l; la fin et les moyens oqibat va imkoniyat; les moyens de faire qqch. biror narsa qilishning chorasi; par quel moyen? qaysi yo‘l bilan? trouver moyen de ilojini topmoq; s'il en avait le moyen, les moyens agar uning imkoniyati bo‘lganda edi; avoir, laisser le choix des moyens vosita tanlash imkoniga ega bo‘lmoq, vosita tanlash imkonini birovga bermoq; il a essayé tous les moyens u barcha choralarni ishlatib ko‘rdi; moyen efficace, un bon moyen ta'sirchan yo‘l, yaxshi yo‘l; moyen provisoire, insuffisant vaqtincha, yetishmaydigan chora; loc. se débrouiller avec les moyens du bord qo‘lida bor narsalardan foydalanib, ilojini qilmoq; employer les grands moyens bor imkoniyatlarni ishga solmoq; il y a moyen, il n'y a pas moyen de iloji bor; iloji yo‘q; il n'y a pas moyen de le faire obéir, qu'il soit à l'heure uni vaqtida kelishga bo‘ysundirishning chorasi yo‘q; pas moyen! iloji yo‘q! moyen d'action, de défense, de contrôle harakat, himoya, nazorat qilish vositalari; moyens de transport tashish vositalari; par le moyen de yordami bilan, tufayli; au moyen de yordamida, orqali; se diriger au moyen d'une boussole kompas yordamida yurmoq
    2. pl. imkon, imkoniyat, kuch-qudrat; les moyens physiques d'un sportif sportchining jismoniy imkoniyatlari; il a de grands moyens uning imkoniyatlari katta; être en possession de tous ses moyens hamma imkoniyatlarga ega bo‘lmoq; perdre ses moyens à un examen imtihonda o‘z imkoniyatlarini boy bermoq
    3. imkoniyat, mablag‘, boylik; ses parents n'avaient pas les moyens de lui faire faire des études uning ota-onasining uni o‘qitish uchun imkoniyatlari yo‘q edi; c'est trop cher, c'est au-dessus de mes moyens bu juda qimmat, bu mening imkoniyat darajamdan yuqori; fam. il a les moyens uning puli bor.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > moyen

  • 56 muet

    -ette
    I adj.
    1. soqov, gung, gungalak, tilsiz; il est muet de naissance u tug‘ma soqov; sourd et muet gung, gungalak, kar-soqov
    2. gapirmaydigan, so‘zsiz, jim; être, rester muet d'étonnement, de peur hayratdan, qo‘rquvdan tili kalimaga kelmay qolmoq, tili tanglayiga yopishib qolmoq; être muet comme une carpe miq etmaydi, og‘ziga suv, tolqon solganday; rôle muet pantomima
    3. izohsiz, javobsiz, hech narsa deyilmagan; le règlement est muet sur ce point qarorda bu haqda hech narsa deyilmagan
    4. so‘zsiz, ovozsiz, yashirin, pinhon, dildagi, ichki (hissiyot); muette protestation so‘zsiz norozilik; de muets reproche ovozsiz ginalar; joie muette dildan xursandchilik
    5. ovozsiz, tovushsiz; clavier muet ovoz bermaydigan klavish; cinéma, film muet ovozsiz kino
    6. talaffuz qilinmaydigan; e, h muet talaffuz qilinmaydigan e, h
    7. yozuvsiz; une carte muette yozuvsiz, kontur xarita
    II n.
    1. soqov, gung, gungalak
    2. nm. ovozsiz kino.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > muet

  • 57 nerf

    nm.
    1. asab tolasi; le nerf sciatique quymuch nervi
    2. asablar, nervlar; avoir les nerfs fragiles, irritables asablari bo‘sh, jirraki bo‘lmoq; c'est un paquet de nerfs uning turgan bitgani jahl; porter, taper sur les nerfs jig‘iga, g‘ashiga tegmoq; tu me tapes sur les nerfs sen mening jig‘ imga tegayapsan; avoir les nerfs à vif, en boule tajang bo‘lmoq; être, vivre sur les nerfs hushi tutsa, hushiga kelsa; passer ses nerfs sur qqn. birovga zahrini sochmoq; être à bout de nerfs asablari tugamoq; crise de nerfs jazava; il a fait une crise de nerfs uning jazavasi tutib qoldi; maladie de nerfs tutqanoq, quyonchiq kasalligi
    3. pay, chandir; elle s'est froissé un nerf u payini uqaladi; nerf de boeuf tayoq, kaltak
    4. g‘ayrat, shijoat, kuch, quvvat; avoir du nerf g‘ayratli bo‘ lmoq; manquer de nerf shijoatsiz bo‘lmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > nerf

  • 58 panne

    nf.
    1. buzuqlik, buzilish, shikastlanganlik, ishdan chiqish; panne d'automobile avtomobilning buzilishi; loc. tomber en panne ishdan chiqmoq, buzilib qolmoq; panne d'essence ou panne sèche yog‘i, benzini tugab qolmoq; panne d'électricité chiroqning, elektrning o‘chib qolishi
    2. mar. vaisseau en panne dreyfdagi kema
    3. fam. être en panne taqqa to‘xtamoq; les travaux sont en panne ishlar taqqa to‘xtadi; être en panne de qqch. biror narsadan quruq qolmoq.
    nf. cho‘chqaning teri osti yog‘i.
    nf. pombarxat, ipak baxmal.
    nf.
    1. tom tunukasi qoqiladigan xari
    2. bolg‘aning uzunchoq orqasi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > panne

  • 59 parti

    nm.
    1. litt. qaror, fikr; il hésitait entre deux partis u ikki xil fikr orasida ikkilanar edi
    2. prendre le parti de qaror qilmoq, bir qarorga, fikrga kelmoq; hésiter sur le parti à prendre biror qarorga kelishga ikkilanmoq; prendre parti o‘z qarorini, fikrini aniq bildirmoq; il ne veut pas prendre parti u o‘z qarorini aniq bildirishni xohlamaydi; prendre son parti bo‘ysunmoq, taqdirga tan bermoq; prendre son parti de qqch. en prendre son parti biror narsaga bo‘ysunmoq, taqdirga tan bermoq; parti pri taxminlarga asoslangan mulohaza; des partis pris taxminlarga asoslanagan mulohazalar; juger sans parti pris taxminlarga asoslanmay mulohaza qilmoq; être de parti pris g‘arazgo‘y, nohaq, adolatsiz bo‘lmoq
    3. loc. tirer parti de foydalanmoq, foydalanib qolmoq, naf olmoq; il a su tirer parti de cette situation difficile u bu og‘ir ahvoldan foydalanib qoldi.
    nm.
    1. ijtimoiy-siyosiy guruh, oqim, yo‘nalish, lager; avoir le même parti que qqn. se ranger au parti de qqn. biror kishi bilan bir ijtimoiy-siyosiy oqimda bo‘lmoq, biror kishining ijtimoiy-siyosiy guruhiga qo‘shilmoq
    2. partiya; être inscrit à un parti biror partiyaga kirgan bo‘lmoq; militant d'un parti biror partiyaning kurashchisi; le parti communiste kommunistik partiya.
    nm. nikoh, juft; elle a trouvé, épousé un beau parti u o‘ziga ajoyib juft topdi, u ajoyib yigitga turmushga chiqdi.
    -ie
    adj.fam. shirakayf; après l'apéritif, elle était déjà un peu partie aperitivdan so‘ngoq, u shirakayf bo‘ lib qolgan edi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > parti

  • 60 partie

    nm.
    1. litt. bo‘lak, qism, parcha; un objet fait de plusieurs parties ko‘p qismdan qilingan narsa
    2. faire partie de kirmoq, qarashli bo‘lmoq, qo‘shilmoq; tu fais partie de ma famille sen mening oilam a'zosisan; cela ne fait pas partie de mes attributions bu mening vazifamga kirmaydi
    3. qism, bo‘lak; les parties du corps gavdaning muchalari; fam.ellipt. les parties erkak kishining jinsiy a'zolari, avrat
    4. soha, ixtisos, kasb, hunar; elle est très forte dans sa partie u o‘z sohasida juda kuchli.
    nf.
    1. taraf, tomon; la partie adverse qarshi tomon; loc. être juge et partie tarafkash sud'ya bo‘lmoq
    2. loc. prendre qqn. à partie birovni ayblamoq, birovdan jahli chiqmoq; cessez de me prendre à partie! meni ayblashni bas qiling!
    3. dushman, raqib; loc. avoir affaire à forte partie kuchli raqibga duch kelmoq.
    nf. partiya, daf'a, qur, o‘yin; la partie, la revanche et la belle partiya, revansh va hal qiluvchi partiya; faire une partie de cartes bir qur qarta o‘ynamoq; gagner, perdre la partie partiyani yutmoq, yutqazmoq; kurash; la partie a été rude kurash og‘ir bo‘ldi; j'abandonne la partie men taslim bo‘ldim
    2. sayr-tomosha, o‘yin-kulgi; une partie de chasse ov, ovga borish; une partie de plaisir o‘yin-kulgi; loc. se mettre, être de la partie biror narsada qatnashmoq, ishtirok etmoq; ce n'est que partie remise, nous nous retrouverons bu qoldirilgan partiya xalos, biz yana uchrashamiz.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > partie

См. также в других словарях:

  • être — être …   Dictionnaire des rimes

  • Etre — Être Voir « être » sur le Wiktionnaire …   Wikipédia en Français

  • être — 1. (ê tr ), je suis, tu es, il est, nous sommes, vous êtes, ils sont ; j étais ; je fus ; je serai ; je serais ; sois, qu il soit, soyons, soyez, qu ils soient ; que je sois, que tu sois, qu il soit, que nous soyons, que vous soyez, qu ils soient …   Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré

  • être vu — ● être vu verbe passif Être bien, mal vu, être, ne pas être observé, compris dans tous ses détails : Ses personnages sont bien, mal vus ; jouir d une bonne, d une mauvaise réputation : Être bien vu de ses supérieurs. Familier. C est tout vu, c… …   Encyclopédie Universelle

  • être dû — ● être dû verbe passif En parlant d une somme, d une chose, devoir être payée ou restituée : Loyer dû. Revenir de droit à quelqu un, être mérité par lui : Les honneurs qui lui sont dus. Avoir été causé, provoqué par quelqu un, quelque chose ;… …   Encyclopédie Universelle

  • être mû — ● être mû verbe passif Être mis en fonctionnement par quelque chose, par une source d énergie : Véhicule mû par l électricité. Agir sous l effet d un sentiment, être poussé par lui : Être mû par la passion. ● être mû (homonymes) verbe passif mû… …   Encyclopédie Universelle

  • être eu — ● être eu verbe passif Familier. Être dupé, trompé, volé : On a été eus dans cette affaire. ● être eu (homonymes) verbe passif eu hue ! interjection u nom masculin invariable …   Encyclopédie Universelle

  • être-là — ● être là nom masculin invariable (traduction de l allemand Dasein) Pour Heidegger, être humain en tant qu il est la somme de ses propres possibilités. Pour les existentialistes, être humain existant concrètement dans le monde …   Encyclopédie Universelle

  • Être H.S. — ● Être H.S. être malade, épuisé …   Encyclopédie Universelle

  • être lu — ● être lu verbe passif Être objet de lecture pour le public : Cet écrivain n est plus très lu …   Encyclopédie Universelle

  • être su — ● être su verbe passif Avoir été appris et être bien assimilé, en parlant d un texte, d un rôle, d un cours : Leçons non sues …   Encyclopédie Universelle

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»