Перевод: с французского на узбекский

с узбекского на французский

échelle

  • 1 échelle

    nf.n.
    1. narvon, shoti; une échelle de corde arqondan yasalgan narvon; faire la courte échelle à qqn. biror kimsani yuqoriga ko‘ tarilishi uchun yelkasini tutmoq
    2. fig. ierarxiya bosqichlari, ierarxiya; pog‘ona, daraja; tabaqa; l'échelle sociale ijtimoiy tabaqa
    3. shkala, daraja; échelle centesimale yuz gradusli shkala
    4. masshtab; l'échelle d'un plan, d'une carte plan, xaritaning masshtabi; à l' échelle de 1/100. 000 bir yuz mingga teng masshtabda; une carte à grande, à petite échelle katta, kichik masshtabdagi xarita
    5. fig. miqyos, ko‘lam; daraja; à l'échelle mondiale dunyo miqyosida; sur une grande échelle keng ko‘lamda.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > échelle

  • 2 accoter

    I vt. suyab, tirab qo‘ymoq; accoter une échelle contre le mur narvonni devorga suyab qo‘ymoq
    II s'accoter vpr. suyanmoq, tiranmoq; s'accoter à un arbre daraxtga suyanmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > accoter

  • 3 appuyer

    I vt.
    1. (à, contre, sur qqch) tirab qo‘ymoq, suyab qo‘ymoq, qo‘ymoq, qadamoq, tiramoq; appuyer une échelle contre un mur narvonni devorga tirab qo‘ymoq
    2. fig. yoqlamoq, quvvatlamoq; appuyer un candidat à une élection saylovda nomzodni yoqlamoq; appuyer la demande de qqn. birovning iltimosini quvvatlamoq
    3. fig. asoslamoq, quvvatlamoq, mustahkamlamoq; appuyer une démonstration par des exemples dalil misollar bilan asoslamoq, mustahkamlamoq
    4. bosmoq, ustiga bosmoq, qo‘ymoq; appuyer le pied sur la pédale oyoqni pedalga qo‘ymoq, pedalni bosmoq
    II vi. (sur qqch)
    1. tegmoq, tegib turmoq; suyanmoq, tayanmoq, tiranmoq; le pied de la table n'appuie pas sur le plancher stol oyog‘i polga tekkani yo‘q; le mur appuie sur les arcs-boutants devor tashqi tirgovuch arkaga tayanib turibdi
    2. bosmoq, siqmoq, itarmoq; surmoq; appuyez sur le levier richagni bosing!
    3. ayirib, alohida qilib, bo‘rttirib ko‘rsatmoq
    4. ta'kidlamoq, uqtirib o‘ tmoq, diqqatini jalb qilmoq
    5. yo‘l olmoq; appuyer sur la droite, à droite chap tomondan yurmoq
    III s'appuyer vpr.
    1. suyanmoq, tayanmoq; s'appuyer sur un bâton hassaga tayanmoq
    2. ishonmoq, suyanmoq; vous pouvez vous appuyer entièrement sur lui siz unga batamom suyanishingiz, ishonishingiz mumkin; il s'appuie sur des observations récentes u yangi kuzatishlarga suyanmoqda
    3. fam. s'appuyer une corvée biror narsani majburan bajarmoq, o‘z xohishiga qarshi bajarmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > appuyer

  • 4 monter

    I vi.
    1. ko‘tarilmoq, yuqori chiqmoq; monter en haut d'une tour minoraning yuqorisiga chiqmoq; monter au grenier cherdakka chiqmoq; monter à une échelle shotiga chiqmoq; elle est montée se coucher u yotgani yuqoriga chiqib ketdi; monter à cheval ot minmoq; il monte bien u otni yaxshi minadi; monter dans une voiture, en voiture mashinaga chiqmoq; monter à bicyclette velosiped minmoq
    2. fam. ko‘ tarilmoq (janubdan shimolga); ils sont montés (de Marseille) à Paris ular marseldan Parijga ko‘ tarildilar
    3. ko‘tarilmoq, martabasi oshmoq; monter en grade mansabi oshmoq; fam. la vedette qui monte ko‘ tarilib kelayotgan yulduz
    4. ko‘tarilmoq (narsa); le soleil monte au-dessus de l'horizon ufqdan quyosh chiqyapti; des bruits montant de la rue ko‘chadan ko‘ tarilayotgan shovqinlar; (his-tuyg‘u) la colère fait monter le sang au visage g‘azabdan yuzi qizarib ketdi; les larmes lui montaient aux yeux ko‘ziga yosh keldi; loc. monter à la tête boshga, miyaga urmoq, mast, kayf qilmoq
    5. ko‘tarilmoq, yuqorilab bormoq; bottes qui montent à, jusqu'à mi-cuisse songacha ko‘tariladigan etik
    6. ko‘ tarilmoq, ortib bormoq; le tas, le niveau monte uyum, daraja ortib boryapti
    7. ko‘ tarilmoq, toshmoq (suyuqlik); la rivière, la mer a monté daryo, dengiz ko‘ tarildi; le lait monte sut toshyapti
    8. ko‘tarilmoq, oshmoq (tovush); le ton monte tovush ko‘ tarilyapti (janjalga aylanyapti)
    9. ko‘ tarilmoq, oshmoq (narx); les prix, les loyers ne cessent de monter baholar, ijara haqlari ko‘ tarilishdan to‘xtamayapti; à combien montera la dépense? xarajat qanchaga yetar ekan?
    II vt.
    1. ko‘tarilmoq, chiqmoq; monter une côte qirg‘oqqa chiqmoq
    2. ustida o‘ tirmoq, minmoq; ce cheval n'a jamais été monté bu ot hech qachon minilgan emas edi; mindirmoq; police montée otliq politsiya (Kanadada).
    3. oshmoq, chopmoq, qochirmoq; l'étalon monte la jument ayg‘ir biyaga chopdi
    4. olib chiqmoq (yuqoriga); monter une malle au grenier jomadonni cherdakka olib chiqmoq
    5. ko‘tarmoq; monter l'étagère d'un cran etajerkani bir belgi ko‘tarmoq; loc. monter la tête à qqn. monter qqn. qarshi qilib qo‘ymoq, qayrab qo‘ymoq; se monter la tête asabiylashmoq, hayajonlanmoq, bezovta bo‘lmoq
    III se monter vpr.
    1. ko‘ tarilinmoq; cette côte se monte facilement bu qirg‘oqdan oson ko‘tarilinadi
    2. ko‘tarilmoq, yetmoq; les dépenses se sont montées à mille francs xarajatlar ming frankka yetdi.
    vt.
    1. yig‘moq, tuzatmoq, montaj qilmoq; monter une armoire livrée en éléments qismlardan tashkil topgan jovonni yig‘moq; monter la tente chodir tikmoq; monter un film filmni montaj qilmoq
    2. sahnalashtirmoq, sahnaga qo‘ymoq; monter une pièce de théâtre pyesani sahnalashtirmoq; monter une affaire, une société biror ish, biror jamiyatga asos solmoq; monter un coup biror kishiga qarshi zarba tayyorlamoq; coup monté biror kishiga qarshi tayyorlangan ish
    3. ta'minlamoq, jihozlamoq, tuzatmoq; monter son ménage xo‘jaligini tuzatmoq; o‘zl. n. se monter g‘amlamoq, g‘amlab, hozirlab olmoq; je suis mal montée en vaisselle men idish-tovoqni yomon hozirlabman
    4. o‘rnatmoq, qo‘ymoq; monter un diamant sur une bague olmos ko‘zni uzukka qo‘ymoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > monter

  • 5 pied

    nm.
    1. oyoq (oyoqning oshiqdan pastki qismi); doigts de pied oyoq barmoqlari; pied plat yassi oyoqlik; se fouler le pied oyog‘ini chiqarib olmoq; loc. être pieds nus, nu-pieds oyoqyalang, yalangoyoq bo‘lmoq; passer une rivière à pied sec daryodan oyog‘ini ho‘l qilmay o‘ tmoq; de pied en cap boshdan oyoq; mettre pied à terre tushmoq; avoir un pied dans la tombe bir oyog‘i yerda, bir oyog‘i go‘rda bo‘lmoq; coup de pied tepki; recevoir un coup de pied tepki yemoq; loc.fam. tu es bête comme tes pieds o‘lgiday ahmoqsan; j'ai joué comme un pied men juda yomon chaldim; marcher sur les pieds de qqn. birovga hurmatsizlik qilmoq; casser les pieds (de, à qqn) birovga mijg‘ovlik qilmoq; ça te fera les pieds bu senga yaxshigina dars bo‘ladi; mettre les pieds dans le plat ishni pachavasini chiqarmoq; je n'y ai jamais mis les pieds men u yerga oyoq ham bosmaganman; il s'est levé du pied gauche u chap yoni bilan turibdi; pieds et poings liés oyoq-qo‘li bog‘langan; faire des pieds et des mains pour + inf. biror narsa qilish uchun kuyib pishmoq; attendre qqn. de pied ferme biror kishini dadillik bilan kutmoq; au pied levé tayyorgarliksiz
    2. loc. (sur, à, en) sur ses pieds, sur un pied oyoqda, tik turib; retomber sur ses pieds qiyin ahvoldan manfaat bilan chiqib olmoq; sur pied oyoqda; dès cinq heures, il est sur pied soat beshdan beri, u oyoqda; mettre sur pied une entreprise korxonani oyoqqa turg‘izmoq; à pied piyoda; allons-y à pied piyoda ketdik; course à pied yugurish; il a été mis à pied u ishdan haydalgan, bo‘shatilgan edi; à pieds joints juft oyoqlab; en pied bor bo‘yicha; un portrait en pied bor bo‘yicha chizilgan rasm; aux pieds de qqn. birovning oldida (egilib, bukilib); se jeter, tomber aux pieds de qqn. birovning oyog‘iga yiqilmoq, bosh urmoq, yolvormoq
    3. loc. avoir pied suvni bo‘ylaganda oyog‘i yerga tegib turmoqlik; perdre pied oyog‘i yerga yetmaslik; lâcher pied yon bermoq, chekinmoq
    4. avoir bon pied, bon oeil hali bardam bo‘lmoq; pied à pied qadam-baqadam
    5. oyoq, oyoq tomoni, poya, etak, tag, pastki qism; le pied et la tête d'un lit karavotning bosh va oyoq tomoni; caler le pied d'une échelle narvonning oyog‘ini mahkam joylamoq; le pied du mur devorning tagi, pastki qismi; la maison est au pied de la colline uy tepalikning tagida, etagida; typogr. le pied d'une lettre literaning pastki qismi, asosi; loc. être à pied du mur burchakka qisib qo‘yilgan bo‘ lmoq, biror narsa qilishga majbur qilib qo‘yilgan bo‘ lmoq; être au PIED-À-TERRE PIGEON pied d'oeuvre ishning oldida bo‘lmoq; fruits vendus sur pied daraxtning shoxida, terilmasdan burun sotilgan meva
    6. tuyoq (qassobxonalarda sotiladigan qismi); pieds de veau, de mouton, de porc buzoq, qo‘y, cho‘chqa tuyog‘i
    7. band, dasta, shoxcha, poya; pied de vigne tok, tok zangi; des pieds de salade salatning bandlari
    8. oyoq, poya; un verre à pied rumka; pied de table stolning oyog‘ i; fig. prendre son pied o‘rnashib olmoq
    9. fut (0,324 mga teng uzunlik o‘lchovi); loc.fig. il aurait voulu être (à) cent pieds sous terre u yer yorilmadiyu, yerga kirib ketmadi; vx. il tirait un nez d'un pied de long u umidsizlikka tushgan va xijolat bo‘lib qolgan edi
    10. anglo-saksonlarda uzunlik o‘lchovi; miliya (0,3048 m); aeronavtikada xalqaro balandlik o‘lchovi; l'avion vole à 10 000 pieds samolyot 10 000 milya balandlikda uchmoqda
    11. au pied de la lettre so‘zma-so‘z, aynan; prendre son pied maza, huzur qilmoq, rohatlanmoq; quel pied! maza, rohat! c'est le pied bu juda maza
    12. sur (le, un) pied -day, darajasida; être traité, reçu sur le pied de -day, darajasida muomala qilinmoq, qabul qilinmoq; sur un pied d'égalité bir xil darajada, teng; armée sur le pied de guerre jangovor shtatdagi armiya; au petit pied qisqa, qulochkashlamay
    13. pied à coulisse qalinlik va diametrni o‘lchaydigan asbob
    14. poét. turoq; les pieds d'un vers latin lotin tilidagi she'rning turog‘i.
    bot.adj. maymoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pied

  • 6 social

    -ale, aux
    adj.
    1. ijtimoiy, jamoatga qarashli, umumiy, birgalikdagi; les rapports sociaux ijtimoiy munosabatlar; les sciences sociales ijtimoiy fanlar; les phénomènes sociaux ijtimoiy hodisalar
    2. ijtimoiy, sotsial; les classes sociales ijtimoiy sinflar; l'échelle sociales ijtimoiy tabaqa
    3. ijtimoiy, sinfiy; les questions sociales ijtimoiy masalalar; conflits sociaux sinfiy nizolar
    4. tijorat, savdoga oid, aksionerlik jamiatiga, firmaga oid; siège social savdo tashkilotining manzili.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > social

См. также в других словарях:

  • échelle — [ eʃɛl ] n. f. • XIVe; eschale v. 1150; lat. scala 1 ♦ Dispositif formé de deux montants parallèles ou légèrement convergents, réunis de distance en distance par des barreaux transversaux (⇒ échelon ) servant de marches. ⇒ escabeau. Dresser,… …   Encyclopédie Universelle

  • échelle — 1. (é chè l ) s. f. 1°   Machine composée de deux longues pièces de bois servant de supports à des bâtons disposés de manière à former un escalier. Monter à l échelle. Tenir l échelle. On punit comme voleurs ceux qui tiennent le pied de l échelle …   Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré

  • échelle — ÉCHELLE. sub. f. Machine de bois composée de deux longues branches traversées d espace en espace par des bâtons disposés en sorte qu on s en puisse servir pour monter et pour descendre. Monter avec une échelle. Monter à une échelle. Tenir le pied …   Dictionnaire de l'Académie Française 1798

  • Echelle — Échelle Cette page d’homonymie répertorie les différents sujets et articles partageant un même nom …   Wikipédia en Français

  • Echelle HO — Échelle HO Locotracteur type GE 44 à l échelle HO, posé près d un crayon. L échelle HO (ou échelle H0 suivant les publications) est la désignation de l échelle la plus utilisée (67,7 % du marché aux États Unis en 1992[1 …   Wikipédia en Français

  • Echelle M.S.K — Échelle Medvedev Sponheuer Karnik Pour les articles homonymes, voir MSK (homonymie). L échelle de Medvedev Sponheuer Karnik (aussi appelée échelle MSK) est une échelle de mesure de l intensité d un tremblement de terre. Elle a été très utilisée… …   Wikipédia en Français

  • Echelle 00 — Échelle 00 Cet article court présente un sujet plus amplement développé ici : Échelle HO. L échelle 00 (Double Zéro en français ; Doublo[1] en anglais) est une échelle utilisée en modélisme ferroviaire essentiellement brittanique, le… …   Wikipédia en Français

  • Echelle — [e ʃɛl] die; , n [...lən] <aus fr. échelle »Leiter«> (veraltet) 1. Leiter. 2. a) Maßstab; b) gleitende Lohnskala. 3. Tonleiter …   Das große Fremdwörterbuch

  • Echelle — (fr., spr. Eschell), 1) der bei Baurissen vorkommende verjüngte Maßstab; 2) der in der Architektur gebräuchliche Modul u. der Caliber od. Artilleriemaßstab; 3) Tonleiter …   Pierer's Universal-Lexikon

  • Échelle — (franz., spr. ēschäl ), Leiter, der eingeteilte, das Verhältnis zur wirklichen Größe anzeigende Maßstab bei Kartenzeichnungen etc.; Handels , Stapelplatz, namentlich in der Levante …   Meyers Großes Konversations-Lexikon

  • Échelle — (frz., spr. eschéll), Leiter, Tonleiter, Skala; Maßstab bei Zeichnungen; Stapelplatz (im Orient) …   Kleines Konversations-Lexikon

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»