Перевод: с французского на узбекский

с узбекского на французский

à+terre

  • 1 terre

    nf.
    1. yer, tuproq
    2. quruqlik
    3. yer shari, dunyo
    4. unimli, hosildor tuproq
    5. yer, dala, yer maydoni
    6. yer rang; tremblement de terre zilzila, yer qimirlashi; terre cultivée ishlov berilgan yer, o‘zlashtirilgan yer.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > terre

  • 2 terre-plein

    nm. ko‘tarma; les terre-pleins d'une route yo‘lning ko‘tarmasi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > terre-plein

  • 3 terre à terre

    adj. sayoz, e' tiborni jalb qilmaydigan, e' tiborsiz.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > terre à terre

  • 4 pomme de terre

    nf. kartoshka (mevasi va o‘simligi); éplucher des pommes de terre kartoshka archmoq; pommes de terre à l'eau, sautées qaynatilgan, yog‘da qovurilgan kartoshka; pommes de terre en robe de chambre ou en robe des champs kartoshka po‘stlog‘i bilan; purée de pommes de terre kartoshka pyuresi; pommes de terre frites qovurilgan kartoshka; champ de pommes de terre kartoshkazor, kartoshka dalasi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pomme de terre

  • 5 pied-à-terre

    nm.inv. boshpana, qo‘noq; vaqtincha yashaydigan, yo‘lyo‘ lakay tushib o‘tadigan uy; il a plusieurs pied-à-terre en province uning qishloqlarda ko‘p qo‘nog‘i bor.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pied-à-terre

  • 6 pied

    nm.
    1. oyoq (oyoqning oshiqdan pastki qismi); doigts de pied oyoq barmoqlari; pied plat yassi oyoqlik; se fouler le pied oyog‘ini chiqarib olmoq; loc. être pieds nus, nu-pieds oyoqyalang, yalangoyoq bo‘lmoq; passer une rivière à pied sec daryodan oyog‘ini ho‘l qilmay o‘ tmoq; de pied en cap boshdan oyoq; mettre pied à terre tushmoq; avoir un pied dans la tombe bir oyog‘i yerda, bir oyog‘i go‘rda bo‘lmoq; coup de pied tepki; recevoir un coup de pied tepki yemoq; loc.fam. tu es bête comme tes pieds o‘lgiday ahmoqsan; j'ai joué comme un pied men juda yomon chaldim; marcher sur les pieds de qqn. birovga hurmatsizlik qilmoq; casser les pieds (de, à qqn) birovga mijg‘ovlik qilmoq; ça te fera les pieds bu senga yaxshigina dars bo‘ladi; mettre les pieds dans le plat ishni pachavasini chiqarmoq; je n'y ai jamais mis les pieds men u yerga oyoq ham bosmaganman; il s'est levé du pied gauche u chap yoni bilan turibdi; pieds et poings liés oyoq-qo‘li bog‘langan; faire des pieds et des mains pour + inf. biror narsa qilish uchun kuyib pishmoq; attendre qqn. de pied ferme biror kishini dadillik bilan kutmoq; au pied levé tayyorgarliksiz
    2. loc. (sur, à, en) sur ses pieds, sur un pied oyoqda, tik turib; retomber sur ses pieds qiyin ahvoldan manfaat bilan chiqib olmoq; sur pied oyoqda; dès cinq heures, il est sur pied soat beshdan beri, u oyoqda; mettre sur pied une entreprise korxonani oyoqqa turg‘izmoq; à pied piyoda; allons-y à pied piyoda ketdik; course à pied yugurish; il a été mis à pied u ishdan haydalgan, bo‘shatilgan edi; à pieds joints juft oyoqlab; en pied bor bo‘yicha; un portrait en pied bor bo‘yicha chizilgan rasm; aux pieds de qqn. birovning oldida (egilib, bukilib); se jeter, tomber aux pieds de qqn. birovning oyog‘iga yiqilmoq, bosh urmoq, yolvormoq
    3. loc. avoir pied suvni bo‘ylaganda oyog‘i yerga tegib turmoqlik; perdre pied oyog‘i yerga yetmaslik; lâcher pied yon bermoq, chekinmoq
    4. avoir bon pied, bon oeil hali bardam bo‘lmoq; pied à pied qadam-baqadam
    5. oyoq, oyoq tomoni, poya, etak, tag, pastki qism; le pied et la tête d'un lit karavotning bosh va oyoq tomoni; caler le pied d'une échelle narvonning oyog‘ini mahkam joylamoq; le pied du mur devorning tagi, pastki qismi; la maison est au pied de la colline uy tepalikning tagida, etagida; typogr. le pied d'une lettre literaning pastki qismi, asosi; loc. être à pied du mur burchakka qisib qo‘yilgan bo‘ lmoq, biror narsa qilishga majbur qilib qo‘yilgan bo‘ lmoq; être au PIED-À-TERRE PIGEON pied d'oeuvre ishning oldida bo‘lmoq; fruits vendus sur pied daraxtning shoxida, terilmasdan burun sotilgan meva
    6. tuyoq (qassobxonalarda sotiladigan qismi); pieds de veau, de mouton, de porc buzoq, qo‘y, cho‘chqa tuyog‘i
    7. band, dasta, shoxcha, poya; pied de vigne tok, tok zangi; des pieds de salade salatning bandlari
    8. oyoq, poya; un verre à pied rumka; pied de table stolning oyog‘ i; fig. prendre son pied o‘rnashib olmoq
    9. fut (0,324 mga teng uzunlik o‘lchovi); loc.fig. il aurait voulu être (à) cent pieds sous terre u yer yorilmadiyu, yerga kirib ketmadi; vx. il tirait un nez d'un pied de long u umidsizlikka tushgan va xijolat bo‘lib qolgan edi
    10. anglo-saksonlarda uzunlik o‘lchovi; miliya (0,3048 m); aeronavtikada xalqaro balandlik o‘lchovi; l'avion vole à 10 000 pieds samolyot 10 000 milya balandlikda uchmoqda
    11. au pied de la lettre so‘zma-so‘z, aynan; prendre son pied maza, huzur qilmoq, rohatlanmoq; quel pied! maza, rohat! c'est le pied bu juda maza
    12. sur (le, un) pied -day, darajasida; être traité, reçu sur le pied de -day, darajasida muomala qilinmoq, qabul qilinmoq; sur un pied d'égalité bir xil darajada, teng; armée sur le pied de guerre jangovor shtatdagi armiya; au petit pied qisqa, qulochkashlamay
    13. pied à coulisse qalinlik va diametrni o‘lchaydigan asbob
    14. poét. turoq; les pieds d'un vers latin lotin tilidagi she'rning turog‘i.
    bot.adj. maymoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pied

  • 7 épuiser

    I vt.
    1. quritmoq, tugatmoq; épuiser une citerne hovuz, havzani quritmoq
    2. tamomlamoq, sarf qilmoq, sop qilmoq, bitirmoq; épuiser un gisement de charbon ko‘mir qatlamini sarflab bitirmoq
    3. kuchsizlantirmoq, oriqlantirmoq, xonavayron qilmoq (yer haqida); épuiser la terre yerni kuchsizlantirmoq
    4. bitkizmoq, oxiriga olib bormoq; tugatmoq; épuiser un sujet mavzuni oxiriga olib bormoq
    5. holdan toydirmoq, charchatmoq; tinkasini quritmoq
    6. fig. joniga tegmoq, jonidan to‘ydirmoq; bezor qilmoq; qiynamoq; il nous épuise avec ses questions u savol beraverib hammamizning jonimizga tegdi
    II s'épuiser vpr.
    1. tugamoq, sop bo‘lmoq, tamom bo‘lmoq, qurimoq; les provisions s'épuisent oziq-ovqat tugayapti; la source s'est épuisée buloq quridi
    2. kuchsizlanmoq, charchamoq, oriqlamoq (yer haqida); la terre s'épuise yer oriqlab ketyapti
    3. charchamoq, holdan toymoq, tinkasi qurimoq; je m'épuise à vous le répéter sizga uni takrorlashdan tinkam quridi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > épuiser

  • 8 pot

    nm.
    1. xumcha, xurmacha, ko‘za, xum, tuvak; un pot de terre, de grès sopol buyumlar; pot à biror narsa solish uchun mo‘ljallangan idish; pot à lait sut ko‘za; pot à eau suv ko‘za; pot de ichida biror narsasi bo‘lgan idish; un pot de yaourt bir xumcha qatiq; pot (de fleurs) gul tuvak; loc. c'est le pot de terre contre le pot de fer bu fil bilan sichqonning kurashi, tengsiz kurash; découvrir le pot aux roses biror narsaning sirini ochmoq; payer les pots cassés biror narsaning tovonini to‘lamoq; être sourd comme un pot qulog‘i tim bitgan bo‘lmoq
    2. vx. ovqat pishiriladigan ko‘za, xum, qozon; poule au pot qaynatilgan tovuq go‘shti; loc.fam. en deux coups de cuiller à pot birpasda, ko‘z ochib yumguncha, tezda; tourner autour du pot gapni aylantirmoq, ezmalanmoq
    3. tuvak; mettre un enfant sur le, sur son pot bolani tuvakka o‘ tqazmoq
    4. bir qadah, stakan; boire, prendre un pot bir qadah ichmoq; fam. ziyofat; il organise un pot pour son départ de la société u uyushmadan ketishi munosabati bilan ziyofat uyushtiryapti
    5. pot d'échappement glushitel (ovozni, shovqinni pasaytiradigan asbob, moslama); loc.fam. plein pot tarrillatib, bor tezlikda
    6. qimor dov, ganak, tikilgan pul
    7. vulg. ket, orqa
    8. fam. omad, iqbol, baxt; un coup de pot omad; manque de pot! omadsizlik! j'ai eu du pot omadim keldi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pot

  • 9 remuer

    I vt.
    1. qimirlatmoq, o‘rnidan qo‘zg‘atmoq; objet lourd à remuer o‘rnidan qo‘zg‘atgani og‘ir narsa; remuer les lèvres lablarini qimirlatmoq; le chien remuait la queue it dumini likillatardi; loc. ne pas remuer le petit doigt qo‘l qovishtirib o‘tirmoq
    2. ag‘darmoq, aralashtirmoq, kovlamoq, kovlashtirmoq, siltamoq; remuer la terre yerni ag‘darmoq; remuer la pâte xamir qormoq; remuer la salade salatni aralashtirmoq; loc. remuer ciel et terre pour obtenir qqch. biror narsaga erishish uchun hamma yoqni ostinustin qilib yubormoq
    3. qattiq ta'sir qilmoq, hayajonlantirmoq, to‘lqinlantirmoq, iztirobga solmoq; le récit de ses malheurs nous a profondement remués uning musibatlarining hikoyasi bizni chuqur to‘lqinlantirdi; elle était toute remuée u butunlay hayajonda edi
    II vi.
    1. qimirlamoq, holatini o‘zgartirmoq
    2. qimirlab qolmoq, harakatga kelmoq; les syndicats commencent à remuer kasabachilar qimirlab qolishdi
    III se remuer vpr. qimirlamoq, harakat qilmoq; avoir de la peine à se remuer qimirlagani qiynalmoq; se remuer pour faire aboutir un projet biror rejani oxiriga yetkazish uchun harakat qilmoq; fam. allons, remue-toi! bo‘l, qimirla!

    Dictionnaire Français-Ouzbek > remuer

  • 10 reposer

    I vi.
    1. litt. hordiq chiqarmoq, orom olmoq, dam olmoq; il ne dort pas, il repose u uxlayotgani yo‘q, u hordiq chiqaryapti; tout reposait dans la ville shaharda hamma narsa oromda edi
    2. yotmoq, orom topmoq, dafn qilingan bo‘lmoq, ko‘milgan, qo‘yilgan bo‘lmoq; ici… repose bu yerda… yotibdi; qu'il repose en paix! qabrida tinchgina yotsin!
    3. reposer sur ustida turmoq, ustiga qo‘yilgan, o‘rnatilgan bo‘lmoq; la tour Eiffel repose sur quatre piliers Eyfel minorasi to‘rtta ustunga o‘rnatilgan; cette affirmation ne repose sur rien bu ta'kidashning hech qanday asosi yo‘q
    4. laisser reposer un liquide suyuqlikni tindirmoq; laisser reposer la pâte xamirni tindirmoq
    II vt.
    1. qo‘ymoq; reposer sa tête sur un oreiller yostiqqa boshini qo‘ymoq; reposer sa tête sur l'épaule de qqn. boshini biror kishining yelkasiga qo‘ymoq
    2. dam oldirmoq, orom bermoq, hordig‘ini chiqarmoq; cette lumière douce repose la vue bu mayin nur ko‘zga orom beradi
    III se reposer vpr.
    1. dam olmoq, orom olmoq, tin olmoq, nafasini rostlab olmoq; laissez-moi un peu me reposer biroz nafasimni rostlab olay
    2. laisser (se) reposer la terre yerga dam berib qo‘ymoq
    3. se reposer sur qqn. biror kishiga ishonmoq, suyanmoq; il se repose entièrement sur moi u menga to‘la ishonadi.
    vt.
    1. qo‘ymoq, qayta joyiga qo‘ymoq, qayta qo‘yib qo‘ymoq; il reposa à terre la caisse qu'il portait sur les épaules u yelkasida ko‘ tarib ketayotgan qutini yerga qo‘ydi; il reposa son verre bruyammant u stakanini taraqlatib qo‘ydi; reposez arme! qurolni tashlang!
    2. qayta bermoq (savol).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > reposer

  • 11 rouler

    I vt.
    1. dumalatmoq, yumalatmoq; rouler un tonneau bochkani dumalatmoq; loc. rouler sa bosse ko‘p sayohat qilmoq
    2. g‘ildiratmoq; roulez la table jusqu'ici stolni bu yerga g‘ildiratib keling; rouler un bébé dans son landau chaqaloqni bolalar aravachasida olib yurmoq
    3. o‘ramoq, dumaloqlamoq; rouler des tapis gilamlarni o‘ramoq; rouler une cigarette sigaret o‘ramoq
    4. lorsillatmoq, o‘ynatmoq; rouler des hanches en marchant sonlarini yurganda larsillatmoq; fam. rouler des mécaniques mushaklarini o‘ynatmoq; se rouler les pouces qo‘l qovushtirib o‘ tirmoq
    5. litt. rouler mille projets dans sa tête miyasida ming rejani tuzmoq (aylantirib ko‘rmoq)
    6. rouler les r r-larni tilni tebratib talaffuz qilmoq
    II vi.
    1. g‘ildiramoq, dumalamoq, yumalamoq; o‘mbaloq oshmoq; larme qui roule sur la joue yuzdan yumalab tushayotgan yosh; rouler du haut d'un talus qiyalikning ustidan yumalab tushmoq
    2. yurmoq, harakatlanmoq (g‘ildiraklarning ustida); la voiture roulait à 100 à l'heure avtomobil soatiga 100 kilometr tezlikda haraktlanyapti; nous avons roulé toute la journée biz kun bo‘yi avtomobilda yurdik; vous roulez trop vite siz juda tez haydayapsiz
    3. kezmoq, kezib chiqmoq (odam); elle a pas mal roulé dans sa vie u o‘z hayotida ozmuncha kezmadi
    4. aylanmoq (pul)
    5. guldiramoq, gumburlamoq, guldirab eshitilmoq
    6. rouler sur haqida ketmoq (gap, so‘z); l'entretien a roulé sur la politique muloqot siyosat haqida ketdi
    III se rouler vpr.
    1. yumalamoq, dumalamoq; se rouler par terre, dans l'herbe yerda, o‘tning ustida dumalamoq; loc. c'est à se rouler par terre (de rire) bu dumalab-dumalab, qotib-qotib kuladigan
    2. o‘ralib olmoq, burkanib; se rouler dans une couverture ko‘rpaga o‘ralib olmoq.
    vt.fam. aldamoq, ahmoq qilmoq, boplamoq, firib bermoq; il a voulu me rouler u meni ahmoq qilmoqchi bo‘ldi; vous vous êtes fais rouler siz o‘zingizni aldatib qo‘yibsiz.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > rouler

  • 12 affliger

    I vt.
    1. qayg‘uga solmoq, tashvishga solmoq, g‘amga botirmoq, xafa qilmoq, gangitib qo‘ymoq; ce malheur l'a profondément affligé bu baxtsizlik uni chuqur qayg‘uga soldi; ce spectacle m'afflige bu tomosha meni gangitib qo‘ydi
    2. shikastlamoq, shikast yetkazmoq; les maux qui affligent la terre yerga shikast yetkazgan falokat
    II s'affliger vpr. qayg‘u, g‘am chekmoq, tashvishga tushmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > affliger

  • 13 alluvions

    nf.pl. o‘tirindi, cho‘kindi (oqar suv olib kelgan qum, tosh, balchiq); une terre d'alluvions cho‘kindi yer.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > alluvions

  • 14 amender

    I vt.
    1. yaxshilamoq, o‘nglamoq, to‘g‘rilamoq
    2. polit. amender un projet loyihaga tuzatish kiritmoq
    3. agr. o‘g‘itlamoq, o‘g‘it, go‘ng solmoq; amender la terre yerni o‘g‘itlamoq
    II s'amender vpr. yaxshilanmoq, to‘g‘rilanmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > amender

  • 15 ameublir

    vt. chopmoq, haydab yoki ketmonlab yumshatmoq; ameublir la terre avant de la cultiver ekishdan avval yerni chopmoq, yumshatmoq, boronalamoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > ameublir

  • 16 apparent

    -ente
    adj.
    1. aniq, oshkora, ochiq-oydin, ko‘rinib turgan; porter un insigne d'une manière apparente ordenni oshkora taqmoq, taqib yurmoq
    2. aniq, shubhasiz; ayon, o‘z-o‘zidan ko‘rinib turgan; sans cause apparente hech qanday sababsiz; yaqqol ko‘rinib turgan sababsiz
    3. yuzaki, sirtdan ko‘rinadigan; faqat ko‘rinishidagi, bo‘lib ko‘rinadigan, tuyuladigan, zohiriy; soxta, yolg‘on, yolg‘ondakam; le mouvement apparent du Soleil autour de la Terre Quyoshning Yer atrofida sodir bo‘layotganday ko‘rinadigan, tuyuladigan harakati.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > apparent

  • 17 appartenir

    I vi.
    1. qarashli bo‘lmoq, mansub bo‘lmoq; la terre appartient à celui qui la cultive yerga kim ishlov bersa, yer o‘shanga qarashli bo‘ladi
    2. qaram bo‘lmoq; ixtiyoriga berilmoq, bo‘ysunmoq; domiga tushmoq; elle ne vous appartiendra jamais u sizga hech qachon qaram bo‘lmaydi, u sizning domingizga hech qachon tushmaydi
    3. mansub bo‘lmoq, -ga kirmoq, -ni tashkil etmoq, qilmoq; cette plante appartient à la famille des crucifères bu o‘simlik krestgullilar oilasiga mansub
    4. tegishli bo‘lmoq, daxldor bo‘lmoq, aloqador; taalluqli bo‘ lmoq; pour des raisons qui m'appartiennent menga aloqador bo‘lgan sabablarga ko‘ra
    II s'appartenir vpr. ixtiyori o‘zida, qo‘lida bo‘ lmoq; avec tous ces enfants, je ne m'appartiens plus bu bolalarning hammasi bilan, endi mening ixtiyorim o‘zimda emas
    III v.impers. kerak, zarur, lozim; il appartient aux parents d'élever leurs enfants ota-onalar bolalarni tarbiya qilishlari lozim.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > appartenir

  • 18 approcher

    I vt. yaqinlashtirmoq, yaqin keltirmoq, yaqinroqqa surib qo‘ymoq; approcher ce fauteuil de la table kresloni stolga yaqinlashtirmoq
    2. yaqin kelmoq, yaqinlashmoq; personne n'ose l'approcher hech kim unga yaqin kelishga jur'at etolmayapti
    II vi.
    1. yaqin kelmoq; juda yaqinlashmoq; approchez et asseyez-vous! yaqin keling va o‘ tiring! faire signe d'approcher yaqin kelishga ishora qilmoq
    2. yaqin bo‘lmoq; -ga yaqinlashmoq; approcher du but maqsadga yaqin bo‘lmoq; il approche de la trentaine u o‘ ttiz yoshga yaqinlashayapti, u yaqinda o‘ ttizga kiradi
    III s'approcher (de) vpr. yaqin kelmoq, oldiga bormoq; yaqinlashmoq, yondoshmoq; le navire s'approche de la terre kema qirg‘oqqa yaqinlashayapti; approchez-vous de moi! menga yaqinroq keling! approfondir vt.
    1. chuqurlashtirmoq, kovlab chuqurroq qilmoq
    2. fig. chuqurroq, batafsil o‘rganmoq; approfondir une question masalani chuqurroq o‘rganmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > approcher

  • 19 arable

    adj. haydaladigan, ekiladigan; terre arable haydaladigan yer.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > arable

  • 20 aride

    adj.
    1. qaqroq, qurg‘oq, qurg‘oqchil; cho‘lga o‘xshagan; suvsiz; hosilsiz; une terre aride qurg‘oq, qaqroq, hosil bermaydigan yer
    2. fig. histuyg‘ usiz, qiziqishsiz, quruq; sujet, matière aride quruq mavzu, material.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > aride

См. также в других словарях:

  • TERRE — Avant d’être un concept, la Terre fut une donnée: d’abord, la Terre nourricière – autrement dit, la «terre végétale» –, puis, la Terre où l’homme vit, par opposition à la mer, c’est à dire les terres émergées. Tout naturellement, cette Terre,… …   Encyclopédie Universelle

  • Terre (planète) — Terre Pour les articles homonymes, voir Terre (homonymie). Terre …   Wikipédia en Français

  • terre — TERRE. s. f. Le plus pesant des quatre Elements, & celuy que les Philosophes définissent ordinairement, Element sec & froid. Le globe de la terre. Dieu a creé le ciel & la terre. la masse, le tour, le centre, les deux bouts de la terre. l ombre,… …   Dictionnaire de l'Académie française

  • terre-neuvas — [ tɛrnɶva ] ou terre neuvier [ tɛrnɶvje ] adj. et n. m. • 1691, 1610 terreneufuiers; de Terre Neuve 1 ♦ N. m. Navire qui pêche à Terre Neuve (dans ce sens on dit surtout terre neuvier). ♢ Professionnel de la grande pêche à Terre Neuve. Les terre… …   Encyclopédie Universelle

  • TERRE —     Terre, s. f., proprement le limon qui produit les plantes; qu il soit pur ou mélangé, n importe: on l appelle terre vierge quand elle est dégagée, autant qu il est possible, des parties hétérogènes: si elle est aisée à rompre, peu mêlée de… …   Dictionnaire philosophique de Voltaire

  • terre — Terre, f. penac. Est l un des ouvrages premiers de Dieu, attribué aux hommes, où tous animaux et alimens d iceux sont placez, et est le centre du comble de l air, Terra, dont il est parti: l Italien suit le Latin, disant terra, l Espagnol l… …   Thresor de la langue françoyse

  • Terre-Neuve-et-Labrador — Newfoundland and Labrador …   Wikipédia en Français

  • Terre-Neuve et Labrador — (en) Newfoundland and Labrador …   Wikipédia en Français

  • Terre-neuve-et-labrador — (en) Newfoundland and Labrador …   Wikipédia en Français

  • Terre-neuvien-labradorienne — Terre Neuve et Labrador Terre Neuve et Labrador (en) Newfoundland and Labrador …   Wikipédia en Français

  • TERRE (SYMBOLISME DE LA) — L’homme étant un mammifère «terrestre», son champ sémantique se trouve avant tout axé sur la terre, et ses multiples aspects et intimations affectives. La terre apparaît donc bien, parmi les quatre éléments de la théorie classique, comme… …   Encyclopédie Universelle

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»