-
1 verre
nm.1. shisha, oyna; verre dépoli xira oyna; verre fumé qoraytirilgan oyna; morceaux de verre shisha sinig‘i; porter des verres ko‘zoynak taqmoq2. shisha buyum, shisha; stakan, qadah, jom; shisha idish ichidagi ichimlik; spirtli ichimlik; verre de lampe chiroq shisha; verre à vitres deraza oynasi; petit verre rumka, qadah; verre gradué o‘lchovli shisha idish; lever son verre à la santé de qqn. birovni sog‘ligi uchun qadah ko‘tarmoq, qadah so‘zini aytmoq, ichmoq; vider son verre qadahni bo‘shatmoq, ichmoq; prov. qui casse les verres les paie o‘zing kesgan ugra osh, aynalib ich, chaynalib ich, o‘zing pishirgan oshni aynalib ham ichasan, o‘rgilib ham ichasan. -
2 verré
-éeadj. shisha zarrasi bilan qoplangan; papier verré jilvir qog‘oz, qum qog‘oz. -
3 dessous
I prép. ostida, tagida, ostiga, tagiga, ostidan, tagidan, pastda, pastga, pastdanII adv. ostda, pastda, tubanda, quyida, pastki tomonda, ostga, quyiga, tubanga, pastga qarab, pastga tomon; mettez cela dessous buni pastga qo‘ying; loc.adv. par dessous tagida, ostida, pastdan, tagidan; par-dessous la jambe mashaqatsiz, bir nafasda, bir onda, darrov, tezda, ko‘z ochib yumguncha, bir lahzada; loc.prép. de dessous tagidan, ostidan; tirer de dessous la table stol ostidan tortib, sudrab chiqarmoq; loc.adv. en dessous pastdan, ostidan, quyidan; observer, regarder en dessous ko‘z ostidan qiya qaramoq; agir en dessous zimdan urinmoq, harakat qilmoq; loc.adv. là dessous shu, bu yerda, bunda, shunda, buning ostida, tagida; il y a qqch. là-dessous bu yerda bir narsa yashiringan; ci-dessous quyiga; voyez ci-dessous quyiga, pastga qarang.nm.1. ost, tub, tag, quyi, pastki, ostki; vêtement de dessous ichki ko‘ylak; dessous de verre likopcha, taqsimcha2. ters, teskari tomoni, ich tomoni, chap tomoni3. pl. ayollar ichki kiyimi4. fig. yashirin, maxfiy tomon5. avoir le dessous yengilmoq; loc.adv. au-dessous quyida, pastda, ostida; je suis logé au-dessous de lui men uning tagida yashayman; le thermomètre est descendu au dessous de zéro issiqlik noldan pastga tushdi; au-dessous de cent euros yuz evrodan oz, past; au dessous de trente ans o‘ ttiz yoshdan kam. -
4 échapper
I vi.1. qochmoq, qochib qutulmoq; chap bermoq, chap berib omon qolmoq, xalos bo‘lmoq; o‘zini chetga olmoq, o‘zini olib qochmoq; échapper à qqch. à qqn. biror kimsa, narsadan qochib qutulmoq, xalos bo‘lmoq; on a échappé au danger xavf-xatardan qutuldilar; échapper au naufrage kema halokatida omon qolmoq2. sirg‘alib chiqib ketmoq, tushib ketmoq; le verre m'a échappé des mains stakan qo‘limdan sirg‘alib tushib ketdi3. esdan chiqmoq, eslay olmaslik; esdan ko‘ tarilmoq; son nom m'échappe uning ismi esimdan chiqibdi4. beixtiyor aytilmoq yoki bajarilmoq; cette parole m'a échappée bu so‘z beixtiyor og‘zimdan chiqib ketdiII vt. o‘zini chetga olmoq, o‘zini olib qochmoq, chap bermoq; l'échapper belle osongina xalos bo‘lmoqIII s'échapper vpr.1. qochmoq, chiqmoq, qochib ketmoq, chiqib ketmoq, uchib ketmoq; le prisonnier s'est échappé mahbus qochib ketdi, le lion s'est échappé de sa cage arslon qafasdan qochdi2. oshmoq, oqib ketmoq; chiqmoq; toshib ketmoq, toshmoq (ega predmetni ifodalaydi); la vapeur s'échappe de la chaudière qozondan bug‘ chiqyapti; le lait s'est échappé de la casserole sut toshib ketdi3. sport. uzoqlashmoq, ancha o‘ tib, o‘zib ketmoq, orqada qoldirib ketmoq. -
5 éclat
nm.1. parcha, bo‘lak, siniq; singan, sinib tushgan, uchgan joy; un éclat de verre, d'obus oyna, snaryad parchasi; éclat de bois tarasha, payraha; voler en éclats mayda-mayda bo‘lib ketmoq; sinib chil-chil bo‘lmoq2. to‘satdan bo‘ladigan kuchli tovush; un éclat de rire to‘satdan kulib yuborish; qahqaha; un éclat de colère bir onli g‘azab, lov etib boshlangan jahl3. fig. janjal, mojaro; shov-shuv, duv-duv gap; faire un éclat shov-shuv ko‘tarmoq, janjal ko‘tarmoq4. yaltirash, porlash, yaraqlash; yaltiroq, yorqin nur, shu'la; jilva; l'éclat de regard ko‘zning chaqnashi, chaqnagan ko‘z5. dabdaba, hashamat; dabdabalik, hashamatlik, serhashamatlik; dovruq; l'éclat d'une cérémonie marosimning dabdabasi6. barq urish, gullab-yashnash, ravnaq topish, kamol topish, yetuklik, kamolot; l'éclat de la beauté go‘zallikning kamolot topishi. -
6 grossissant
-anteadj.1. ortayotgan, semiruvchan, o‘sayotgan, ko‘payuvchan, kattaruvchan, ulg‘ayuvchan2. kattalashtiradigan, katta qilib ko‘rsatadigan; un verre grossissant katta qilib ko‘rsatadigan shisha, oynak. -
7 laine
nf.1. jun, yung; laine brute; cardée, peignée xom; titilgan, taralgan jun; filer la laine jun yigirmoq; tissage de la laine jun to‘qish; laine des Pyrénées tivitdan qilingan matoh2. sun'iy tola, momiq; laine de verre shisha tola, shisha momiq. -
8 lamelle
nf. yupqa plastinka; lamelle de verre pour examen microscopique mikroskopik analiz uchun yupqa shisha plastinka. -
9 mat
adj.inv.nm. mot (shahmat); le roi est mat shoh mot bo‘ldi; être mat mot bo‘lmoq.-mateadj.1. jilosiz, yaltiramaydigan, nursiz, xira; peinture mate yaltiramaydigan rasm2. xira; verre mat xira oyna; peau mate qoramtir teri4. bo‘g‘iq (ovoz); bruit, son mat bo‘g‘iq shovqin, tovush. -
10 métonymie
nf.littér. metonimiya; “boire un verre” est une métonymie “bir stakan ichmoq” metonimiyadir. -
11 miette
nf.1. ushoq, uvoq2. les miettes ozgina narsa, zig‘ irday narsa, zarra, qoldiq; dans cette affaire, nous n'auront que des miettes biz bu ishda ozgina narsagagina ega bo‘lamiz3. kichik parcha, bo‘lak, qisim; mettre un verre en miettes she'rni kichik parchalarga bo‘lmoq; donnez-moi une miette de ce gâteau menga bu pirogdan bir bo‘ lak bering4. fam. pas une miette hech narsa, zig‘ircha ham, zarracha ham; ne pas perdre une miette d'un spectacle tomoshadan hech narsa qoldirmay ko‘rmoq. -
12 moitié
nf.1. yarim, yarimta, narsaning yarmi; le diamètre partage le cercle en deux moitiés diametr doirani ikkita yarimtalikka bo‘ladi; cinq est la moitié de dix besh o‘nning yarmidir; une bonne, une grosse moitié yaxshi, katta bir yarmi; une petite moitié kichik bir yarmi2. o‘rtasi, yarmi; parvenu à la moitié de son existence hayotining yarmiga kelgan3. à moitié yarim baravar; yarmi, yarmisi, yarimtasi; ne rien faire à moitié yarmisini qilishning hech hojati yo‘q; verre à moitié plein yarim stakan; loc.prép. à moitié chemin yarim yo‘lda; moitié… moitié… yarmi… yarmi…; moitié farine et moitié son yarmi un va yarmi kepak; fam. êtes-vous content de votre voyage? moitié-moitié siz sayohatingizdan mamnunmisiz? yarim-yarti; loc. faire moitié-moitié yarmini u yarmini bu qilmoq4. iron.fam. xotin, rafiqa (egalik olmoshidan so‘ng); sa moitié o‘zining xotini. -
13 muscat
adj.nm.1. raisin muscat muskat uzumi; une grappe de muscat bir shingil muskat uzumi2. vin muscat muskat vinosi; un verre de muscat bir stakan muskat vinosi. -
14 nez
nm.inv.1. burun; nez droit, grec to‘g‘ri, qirra burun; nez aquilin, en bec d'aigle qiyg‘ir burun; nez pointu, retroussé, en trompette uchli, puchuq, qanqaygan burun; parler du nez manqalanib gapirmoq; avoir le nez bouché burni tiqilib qolmoq2. loc. mener qqn. par le bout du nez birovning burnidan ip o‘tkazib olmoq; à vue de nez bir qarashda; fam. les doigts dans le nez ko‘zini yumib, osonlikcha; cela lui prend au nez bu hol unda bo‘ lib turadi; fam. se bouffer le nez janjallashmoq, mushtlashmoq; avoir un verre dans le nez kayfi taraq bo‘lmoq; cela ce voit comme le nez au milieu de la figure otning qashqasiday; montrer le bout de son nez lip etib ko‘rinib qo‘ymoq; mettre le nez, son nez à la fenêtre derazadan qaramoq; loc. nous n'avons pas mis le nez dehors depuis deux jours ikki kundan beri tashqariga chiqqanimiz yo‘q, ostona hatlab ko‘chaga chiqqanimiz yo‘q; piquer du nez mudramoq, pinakka ketmoq; il fourre son nez partout u hamma yerga burnini tiqib yuradi; il n'a pas levé le nez de son travail u ishidan boshini ko‘tarmadi; avoir le nez sur qqch. burnining ostida bo‘lmoq; se casser le nez à la porte de qqn. birovning berk eshigiga duch kelmoq; fermer la porte au nez de qqn. birovning yuziga eshikni qarsillatib yopmoq; au nez de qqn. birovning ko‘zi oldida; passer sous le nez burnining ostidan qochib ketmoq; fam. avoir qqn. dans le nez birovni ko‘rgani ko‘zi yo‘q bo‘ lmoq; fam. faire un pied de nez ikki qo‘lini burniga tiqqancha qoldirmoq3. ziyraklik, sezgirlik; ils se sont bien débrouillés, ils ont eu du nez ular juda oson qutulishdi, ular ziyraklik qilishdi4. tumshuq (hayvon)5. burun, tumshuq; l'avion pique du nez samolyot tumshug‘i bilan sho‘ng‘idi. -
15 noyer
I vt.1. cho‘ktirmoq, g‘arq qilmoq; noyer des chatons mushuk bolalarini cho‘ktirib yubormoq; loc. noyer le poisson ishni chigallashtirmoq2. suv bostirmoq, suv toshirmoq; noyer son chagrin dans l'alcool g‘amtashvishining alamini aroqdan olmoq3. ko‘milib, botib, cho‘kib, g‘arq bo‘lib ketmoq; ses cris étaient noyés dans le tumulte uning qichqiriqlari shovqinda ko‘milib ketgan ediII se noyer vpr.1. cho‘kib ketmoq, g‘arq bo‘lmoq; baigneur qui se noie cho‘kayotgan cho‘miluvchi; loc. se noyer dans un verre d'eau epsiz, irodasiz, bo‘shang, lapashang bo‘lmoq2. o‘zini yo‘qotib qo‘ymoq, dovdirab qolmoq, nima qilishini bilmay gangib qolmoq.nm.1. yong‘oq daraxti2. shu daraxtning yog‘ochi; meubles en noyer yong‘oqdan qilingan mebellar. -
16 oeil
pl. yeux nm.1. ko‘z; avoir de bon yeux ko‘zi o‘ tkir bo‘lmoq; s'user les yeux à lire o‘qiyverib ko‘zini xiralashtirib olmoq; maladie, médecine des yeux ko‘z kasalligi, meditsinasi; oeil de verre shisha ko‘z, sun'iy ko‘z; yeux globuleux, enfoncés, bridés bo‘rtib chiqqan, botiq, qiyiq ko‘z; lever les yeux qaramoq (boshini ko‘tarib); baisser les yeux ko‘zini olmoq (yerga qaramoq); faire les gros yeux à qqn. birovga ko‘zini olaytirib qaramoq; écarquiller les yeux ko‘zlarini baqratirib qaramoq; ouvrir l'oeil, fam. l'oeil et le bon ko‘zini ochmoq, hushyor bo‘lmoq; ne pas fermer l'oeil de nuit tuni bilan mijja qoqmaslik; fermer les yeux ko‘z yummoq (biror narsaga); je ferme les yeux sur ses mensonges men uning yolg‘onlariga ko‘z yumaman; j'irais là-bas les yeux fermés men u yerga ko‘zimni yumib ham boraman; accepter qqch. les yeux fermés biror narsaga ko‘r-ko‘rona rozi bo‘lmoq; objet visible à l'oeil nu oddiy ko‘z bilan ko‘rsa bo‘ ladigan narsa; à vu d'oeil ko‘z chamasida; regarder qqn. les yeux birovning ko‘ziga tik qaramoq; lorgner, surveiller du coin de l'oeil ko‘z qiri bilan, yashirincha qaramoq2. ko‘z, qarash; chercher, suivre qqn. des yeux biror kishini ko‘zi bilan qidirmoq, kuzatmoq; sous mes yeux ko‘z o‘ngimda; aux yeux de tous hamning ko‘z oldida; mauvais oeil yomon ko‘z, suq; croire au mauvais oeil yomon ko‘zga ishonmoq3. coup d'oeil nazar, nigoh, qarash; jeter un coup d'oeil sur le journal gazetaga ko‘z yugurtirib chiqmoq; d'ici, le coup d'oeil est très beau bu yerdan manzaraning ko‘rinishi juda go‘zal4. cela attire l'oeil du touriste bu narsa turistning nigohini o‘ziga tortadi; être tout yeux, tout oreilles ko‘z-quloq bo‘lmoq; n'avoir pas les yeux dans sa poche ko‘zi ko‘r bo‘lmaslik, hamma narsani ko‘rib turmoq; elle n'a d'yeux que pour son fiancé uning ko‘zi faqat kuyovida; fam. avoir, tenir qqn. à l'oeil ko‘z ostida tutmoq, ko‘zdan qochirmaslik; avoir l'oeil à tout hama narsani kuzatib turmoq; l'oeil du maître pishgan ko‘z5. ko‘z, nazar; voir qqch. d'un bon oeil, d'un mauvais oeil biror narsaga yaxshi, yomon ko‘z bilan qaramoq; il considère tout avec un oeil critique u hamma narsaga tanqidiy ko‘z bilan qaraydi; tout cela n'avait aucun intérêt à ses yeux uning nazarida buning hamasining hech qanday qizig‘i yo‘q edi; loc. tourner de l'oeil ko‘zi tepasiga bitib qolmoq, esi og‘ ib qolmoq; je m'en bats l'oeil men uni nazarimga ham ilmayman; entre quat'z'yeux yakkama-yakka, yolg‘iz; adv.loc.fam. à l'oeil bekorga, tekinga; j'ai pu entrer à l'oeil au cinéma men kinoga tekinga kiraoldim; fam. non oeil! ko‘z ko‘rib, quloq eshitmagan, ishonmayman, yo‘q; oeil électrique fotoelement6. ko‘z; oeil d'une aiguille ignaning ko‘zi; les yeux du bouillon qaynatmaning ustidagi mayda yog‘lar7. yangi kurtak. -
17 opaque
adj.1. o‘tkazmaydigan, ko‘rib bo‘ lmaydigan, xira; verre opaque yorug‘lik o‘tkazmaydigan shisha2. opaque à o‘tkazmaydigan, o‘tmas; corps opaque aux rayons ultraviolets, aux rayons X ultrabinafsha, rentgen nurlarini o‘ tkazmaydigan jism3. ko‘rib bo‘lmas, qop-qorong‘u, zimziyo; nuit opaque qop-qorong‘u kecha. -
18 papier
nm.1. qog‘oz; bir parcha qog‘oz, qog‘oz parchasi, varag‘i; papier carbone qora qog‘oz; papier-émeri, papier de verre jilvir qog‘oz; papier peint gulqog‘oz; papier mâché pape-mashe; loc. une mine de papier mâché oqargan, rangi o‘chgan yuz; en papier qog‘ozdan qilingan, qog‘oz; serviette en papier qog‘oz sochiq; notez cela sur un papier buni bir parcha qog‘ozga yozing; faire des cocottes en papier qog‘ozdan qush qilmoq; jeter une phrase sur le papier bir gapni qog‘ozga tushirmoq2. varaq, yupqa taxta; papier d'aluminium alumin taxta; papier cellophane sellofan qog‘oz3. maqola, qo‘ lyozma; envoyer un papier à son journal gazetaga maqola jo‘natmoq4. hujjat, qog‘oz; signer un papier hujjatga qo‘l qo‘ymoq; papiers (d'identité) shaxsini bildiradigan hujjatlar; vos papiers! hujjatlaringiz! loc. être dans les petits papiers de qqn. kimningdir ixlosini qozonmoq. -
19 payer
I vt.1. payer qqn. haq to‘lamoq, taqdirlamoq; payer un employé xizmatchiga haq to‘lamoq; être payé à l'heure, cent francs de l'heure pour un travail soatbay ish haqi olmoq, bir ish uchun soatiga yuz frank olmoq; payer qqn. en espèces biror kishiga naqd pul to‘lamoq; fam. je suis payé pour savoir que o‘z boshidan o‘tkazmoq; payer qqn. de retour o‘ziga qilingan narsaga shunday narsa bilan javob bermoq2. payer qqch. to‘lamoq, uzmoq; payer ses dettes qarzini uzmoq; payer ses impôts soliqlarini to‘lamoq; prov. qui paie ses dettes s'enrichit qarzdan qutilganing, boy bo‘lganing3. sotib olmoq, pul to‘lamoq; payer qqch. cher, bon marché biror narsani arzonga, qimmatga sotib olmoq; travail bien, mal payé yaxshi, yomon, oz haq to‘ lanadigan ish; congés payés haq to‘lanadigan ta' til4. fam. payer qqch. à qqn. sotib olib bermoq, olib bermoq; viens, je te paie un verre kel, men senga bir stakan olib beraman5. gunohini yuvmoq, o‘zini oqlamoq; il faudra payer gunohni yuvmoq kerak bo‘ladi; il m'a joué un vilain tour, mais il me le paiera u menga razil qilik qildi, u mendan buning jazosini oladi6. to‘lamoq; payer comptant naqd pul bilan to‘lamoq; avoir de quoi payer, pouvoir payer to‘lagani puli bo‘lmoq, to‘lay olmoq; payer de -dan to‘lamoq; payer de sa poche o‘z cho‘ntagidan to‘lamoq; loc. payer de sa personne zo‘r bermoq, kuchini bermoq; payer pour qqn. biror kishining o‘rniga, uchun to‘lamoq; payer pour qqn. pour qqch. gunohini yuvmoq7. qoplamoq, arzimoq; ce qu'il gagne ne le paie pas de sa peine uning ishlab topgani qilgan mehnatiga arzimaydi; daromad, foyda keltirmoq; le crime ne paie pas jinoyat foyda keltirmaydiII se payer vpr.1. to‘lamoq, hisob-kitob qilmoq; les commandes se paient à la livraison buyurtmalar yetkazib berilgandan keyin, haqi to‘lanadi; tout se paye hamma narsaning hisobkitobi, tosh-tarozisi bor; voilà cent euros, payez-vous et rendez-moi la monnaie mana yuz evro, hisoblashing (hisob-kitob qiling) va qaytimini menga bering2. on va se payer un bon repas o‘zimizga yaxshi bir ovqat sotib olsak ham bo‘laveradi; fam. s'en payer une tranche vaqtini chog‘ o‘tkazmoq; fam. se payer la tête de qqn. birovni ahmoq qilmoq, ustidan kulmoq. -
20 perdu
-ueadj.1. yo‘qotilgan, boy berilgan, qo‘ldan ketgan, barbod bo‘lgan; argent perdu au jeu o‘yinda boy berilgan pul; tout est perdu hammasi barbod bo‘ldi, hammasi chippakka chiqdi; provli loc. un(e) de perdu(e), dix de retrouvé(e)s bitta yo‘qolganning o‘rniga o‘ntasi2. yo‘qolgan; objets perdus yo‘qolgan narsalar; (joy) chetdagi, uzoqdagi, chet joydagi; pays perdu uzoq yurt; un coin perdu chet joy3. daydi, qarovsiz; il a été blessé par une balle perdue u daydi o‘qdan yaralandi4. hayf, isrof bo‘lgan, bekor ketgan, bo‘lgan; verre, emballage perdu hayf bo‘lgan, shisha, o‘rash materiallari; une occasion perdue hayf ketgan qulay fursat; ce n'est pas perdu pour tout le monde hamma uchun ham bekor ketmadi; (vaqtga nisbatan) c'est du temps perdu bu hayf ketgan vaqt; je joue du piano à mes moments perdus men hordiq chiqarish vaqtlarimda pianino chalaman; à temps perdu bekor vaqt o‘ tkazish paytida5. boy berilgan, yutqazilgan; bataille, guerre perdue boy berilgan jang, urush6. mahkum etilgan, xarob bo‘lgan; ilojsiz, najotsiz qolgan, mahkum; le malade est perdu kasal najotsiz7. fam. xarob bo‘lgan, xarobi chiqqan, tugagan; c'est un homme perdu bu tugagan odam; loc. fille perdue tugagan, fohisha qiz8. xarobi chiqqan, payhon bo‘lgan9. adashgan; se sentir perdu dans la foule olomonning ichida adashib qolmoq; je suis perdu, je ne m'y retrouve plus men o‘zimni yo‘qotib qo‘ydim, o‘zimga kelolmayapman; courir comme un perdu jinniga o‘xshab yugurmoq10. botgan, g‘arq bo‘lgan, cho‘mgan; perdu dans ses pensées, dans sa douleur o‘z xayollariga, g‘amtashvishiga botgan.
- 1
- 2
См. также в других словарях:
VERRE — Les verres constituent un ensemble extrêmement varié de produits dont les propriétés sont innombrables. Celles ci dépendent fortement des traitements subis, thermiques notamment. Leur mise au point résulte aujourd’hui des progrès des… … Encyclopédie Universelle
verre — VERRE. s. m. Certaine matiere qui estant fonduë par le feu, devient transparente, & facile à casser. Verre fait de fougere, de cailloux, de sable, &c. verre blanc. verre de Lorraine. verre espais. verre double. verre mince. verre clair. verre net … Dictionnaire de l'Académie française
verré — verré, ée (vè ré, rée) adj. À quoi on a donné l apparence du verre. • Papier verré, toiles verrées et émerisées, Almanach Didot Bottin, 1871 1872, p. 1187 … Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré
Verre — (spr. wär ), belg. Flüssigkeitsmaß 1816–36 (Glas), = 0,1 Lit., früher für Bier 1/8 Pinte = 0,081 L. und für Milch etc. 1/3 Gemet = 0,301 L … Meyers Großes Konversations-Lexikon
verre — Verre, voyez Voirre … Thresor de la langue françoyse
Verre — Cet article concerne le verre (le matériau). Pour les autres significations, voir Verre (homonymie). Une bouteille de verre coloré. Le verre est un matériau ou un alliage dur … Wikipédia en Français
verre — (vê r ; au XVIe siècle, Bèze dit qu il faut prononcer voirre, c est à dire vouere, et que les Parisiens prononcent à tort voarre) s. m. 1° Corps solide, amorphe, transparent, dur et fragile, qu on obtient en fondant du sable siliceux avec de la … Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré
VERRE — s. m. Corps transparent et fragile, produit par la fusion d un mélange de sable et d alcali ou de chaux, ou d oxyde de plomb. Verre de fougère. Verre à base de potasse et de plomb, ou Flint glass. Verre de cristal. Verre blanc. Verre de Lorraine … Dictionnaire de l'Academie Francaise, 7eme edition (1835)
VERRE — n. m. Substance solide, amorphe, transparente, dure et fragile, qu’on obtient par la fusion du sable siliceux mêlé de soude ou de potasse. Verre à bouteille. Verre à vitres. Verre mince. Verre épais. Verre double. Verre clair. Verre à facettes.… … Dictionnaire de l'Academie Francaise, 8eme edition (1935)
verre — nm., vitre ; verre (à boire, de lampe) : VAIRO (Aix, Albanais.001, Annecy.003b, Arvillard, Beaufort, Billième, Giettaz, Lully, Montagny Bozel, Saxel.002, Table, Thônes, Villard Doron), vêre (001a.TER.), vé e (St Pancrace), véro (Cordon, Morzine) … Dictionnaire Français-Savoyard
Verre — Medaillenspiegel Bogenschießen Belgien Olympische Sommerspiele Gold 1920 Antwerpen … Deutsch Wikipedia