Перевод: с французского на узбекский

с узбекского на французский

(un+par+un)

  • 101 aventure

    nf.
    1. sarguzasht; un roman d'aventures sarguzasht roman; dire la bonne aventure fol ochmoq
    2. xavfli tashabbus, xavfli ish; qaltis yurish-turish, xatarli sarguzasht; esprit d'aventure avanturachilik, avanturaga moyillik; entraîner qqn. dans une aventure biror kimsani tavakkal qilib ish tutishga qiziqtirib qo‘ymoq
    3. loc.adv. à l'aventure tavakkaliga, tusmollab, chamalab, taxminan; je marchais à l'aventure men tavakkal qilib, boshim oqqan tomonga qarab yurardim; d'aventure, par aventure tasodifan, tasodifiy ravishda, kutilmaganda, bexosdan, kutmaganda.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > aventure

  • 102 avilir

    I vt.
    1. xo‘rlamoq, kamsitmoq, yerga urmoq, tahqirlamoq
    2. qadrqimmatini tushirmoq, ketqizmoq, qadrsiz qilib yubormoq, beqadr, xor qilmoq
    II s'avilir vpr. o‘zini yerga urmoq, o‘z qadr-qimmatini yo‘qotmoq; xor bo‘lmoq, xo‘rlanmoq; isnodga qolmoq; il s'est avili par ses lâchetés o‘zining noma'qul xatti-harakati bilan isnodga qoldi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > avilir

  • 103 avion

    nf. samolyot; par avion samolyot bilan, samolyotda.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > avion

  • 104 avoir

    I vt.
    1. ega bo‘lmoq; molik bo‘lmoq; avoir une maison uning uyi bor; avoir une bicyclette uning velosipedi bor; avoir du succès muvaffaqiyat qozonmoq; avoir de la besogne par-dessus les cheveux ishi boshidan oshib yotmoq; il a de la chance uning omadi kelyapti, bor; en avoir pour qolmoq, bor bo‘lmoq (vaqt); tushmoq (sotib olingan narsa, pul); j'en ai pour cinq minutes meni besh minut kuting; men yana besh minut band bo‘ laman; j'en ai eu pour 50 francs bu narsa menga 50 frankka tushdi; il en a eu pour son argent u ziyon, zarar ko‘rmadi
    2. avoir une femme et des enfants uning xotini va bolalari bor
    3. sotib olmoq, olmoq; j'ai eu ce livre pour presque rien men bu kitobni juda arzon sotib oldim, deyarli bekorga oldim
    4. fam. avoir qqn. yengmoq, bas kelmoq, uddalamoq; on les aura! biz ularni yengamiz!
    5. fam. avoir qqn. aldamoq, aldab ketmoq, tovlamoq, tuzlamoq; firib bermoq; il nous a bien eus u bizni boplab aldadi
    6. o‘zida namoyon qilmoq (ta'na a'zosi, ko‘rinish); il, elle a de grandes jambes, des cheveux blancs uning oyoqlari katta, sochlari oq; ce mur a deux mètres de haut bu devorning balandligi ikki metr(dir); quel âge avezvous? yoshingiz nechada? avoir du courage jasur bo‘lmoq
    7. boshdan kechirib, tatib ko‘rib bilmoq, boshdan kechirmoq, totmoq, tatib ko‘rmoq, chekmoq, tortmoq, his qilmoq, sezmoq; avoir mal à la tête boshi og‘rimoq, avoir faim och bo‘lmoq, qolmoq; avoir soif chanqamoq; j'ai eu une fâcheuse impression menda yomon taassurot qoldi; qu'est-ce que tu as? senga nima bo‘ldi? j'ai froid men sovqotyapman; j'ai chaud men isib ketyapman; j'ai sommeil uyqum kelyapti; avoir raison haq bo‘lmoq; avoir tort nohaq bo‘lmoq; avoir tous les torts har taraflama gunohkor bo‘lmoq; avoir confiance ishonmoq; en avoir à, après, contre qqn. g‘azablanmoq, jahli chiqmoq, achchig‘i kelmoq; darg‘azab bo‘ lmoq; contre qui en avezvous? kimdan jahlingiz chiqib turibdi?
    II yordamchi fe'l
    1. avoir à (+inf) o‘zini burchli deb bilmoq; kerak, zarur, lozim, darkor; j'ai à vous parler men sizga gapirishim kerak; n'avoir qu'à kerak, zarur, lozim, darkor (faqat); vous n'aviez qu'à nous dire siz faqat bizga aytishingiz zarur edi
    2. avoir + participe passé qo‘shma zamon hosil qiladi: j'ai écrit men yozdim; nous avons causé biz suhbatlashdik
    3. il y a bor; mavjud; turibdi; yotibdi; avval burun; il y a de l'argent dans le portefeuille portfelda pul bor; combien y a-t-il de Moscou à Leningrad? Moskva'dan Leningradgacha qancha (kilometr) bor?
    3. il y a deux jours ikki kun avval; il y a champagne et champagne yaxshi va yomon shampanlar bor; sifatli va sifatsiz shampanlar bor; il n'y a qu'à (+inf) faqat …zarur, darkor, lozim, kerak; il n'y avait qu'à les ramasser ularni faqat yig‘ishtirib olish kerak edi.
    nm.
    1. mulk, mol-mulk, boylik, davlat, dunyo, mol-mulk
    2. kredit (kirim-chiqim daftarlarining chiqimlar, unadigan pullar yoziladigan o‘ng tomoni); doit et avoir debet va kredit.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > avoir

  • 105 bond

    nm.
    1. sakrash; to‘pning sakrashi; bond de côté yon tomonga sakrash; prendre la balle au bond uchib kelayotgan to‘pni ilib olmoq; développement par bond sakrash usuli bilan rivojlanish; faire faux bond aldamoq, yakun qilmoq; d'un bond, du premier bond darhol, to‘satdan
    2. mil. uloqtirish.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > bond

  • 106 building

    nm.anglic. ko‘p qavatli bino, osmono‘par bino.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > building

  • 107 câble

    nm.
    1. kabel, po‘lat arqon, tros, sim arqon
    2. elektr kabeli
    3. telegramma; envoyer une dépêche par câble telegramma jo‘natmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > câble

  • 108 canal

    nm.
    1. kanal
    2. bo‘g‘oz; le canal de Mozambique Mozambik bo‘g‘ozi
    3. nov, quvur (gaz, suv)
    4. kovak, bo‘shliq; le canal biliaire o‘ t kovagi, bo‘shlig‘i
    5. televizor kanali
    6. vositachi, o‘rtada turuvchi; j'ai appris cela par le canal d'un ami men buni do‘stim orqali bilib oldim.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > canal

  • 109 chandelle

    nf.
    1. sham; brûler la chandelle par les deux bouts umrni behuda o‘ tkazmoq, ayshu-ishratga berilmoq
    2. muz sumalagi
    3. tirgak, tirgovich.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > chandelle

  • 110 cheveu

    nm.
    1. soch; loc. se prendre aux cheveux janjallashmoq; tirer par les cheveux sochidan tortmoq, majburlamoq, zo‘rlamoq, zo‘rlab qildirmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > cheveu

  • 111 chute

    nf.
    1. tushish, ag‘darilish, qulash, yiqilish; faire une chute dans un escalier zinapoyadan, shotidan yiqilib tushmoq
    2. yog‘ish, quyish; chute de pluie, de neige yomg‘ir quyish, qor yog‘ish; chute d'eau sharshara, shalola, shovva; les chutes du Niagara Niagara sharsharasi
    3. to‘kilish; chute des cheveux; chute des feuilles soch to‘kilishi, barglar to‘kilishi
    4. ag‘darilish, qulash, barbod bo‘lish; chute de Napoléon Napoleon Bonapartning ag‘darilishi (davlati); chute d'un régime tuzumning barbod bo‘lishi; gunoh qilish, gunohkorlik, osiylik; chute d'Adam par le péché Odam Atoning gunohi
    6. tushish, pasayish; chute de l'utérus bachadon tushishi; chute de pression bosimning pasayishi; chute d'une valeur qiymat, bahoning pasayishi, kamayishi
    7. buzilish
    8. axlat quvur
    9. xotima, oxirgi qism, oxiri
    10. pl.techn. chiqit, chiqindi
    11. pl. ko‘plab qamoqqa olish, qama-qama
    12. og‘ish, qiyshayish (tomning); chute d'un toit tomning og‘ishi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > chute

  • 112 coeur

    nm.
    1. yurak, dil; avoir le coeur barbouillé ko‘ngli aynimoq, ozmoq
    2. ko‘krak, ko‘ks, siyna, bag‘ir; il la serra tendrement sur (contre) son coeur u uni avaylab bag‘riga bosdi
    3. tappon (qarta o‘yinida)
    4. o‘rta, markaz; le coeur d'un fruit mevaning o‘rtasi; au coeur de la forêt o‘rmonning qoq o‘rtasida; en plein coeur de l'hiver qishning qoq yarmida, o‘rtasida
    5. jon, dil, qalb, ko‘ngil; le coeur a ses raisons qalbning o‘z qonuniyati bor; il a du (bon) coeur uning ko‘ngli pok; un homme de coeur olijanob, muruvvatli, himmatli odam; c'est le cri du coeur bu qalb nidosi; fam. il a le coeur sur la main u oliyhimmat, bag‘rikeng, saxiy
    6. jur'at, jasorat, jasurlik, dadillik; le coeur lui manque uning jur'ati yetishmaydi; j'ai pris un cognac pour me donner du coeur, au ventre dadillik uchun bir rumka konyak ichdim; avoir le coeur bien accroché jasur bo‘lmoq; par coeur yod, yoddan, yodaki.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > coeur

  • 113 colback

    nm.
    1. qadimgi gusar telpagi
    2. yoqa; il l'a attrapé par le colback u uning yoqasidan tutdi, oldi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > colback

  • 114 colonisation

    nf.
    1. mustamlaka qilish, bosib olish
    2. mustamlaka qilingan yerlarga borib yashash; colonisation de l'Amérique et de l'Afrique par l'Europe yevropaliklarning Amerika va Afrikani ishg‘ol etishi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > colonisation

  • 115 consacrer

    I vt.
    1. bag‘ishlamoq, xabardor qilmoq, ma'lum qilmoq
    2. relig. muqaddaslashtirmoq
    3. bog‘lab, mahkamlab, mustahkamlab qo‘ymoq; consacrer par voie législative qonunlashtirmoq
    II se consacrer vpr. o‘zini bag‘ishlamoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > consacrer

  • 116 conscience

    nf.
    1. vijdon, insof, diyonat; il a la conscience nette uning vijdoni pok; avoir la conscience élastique ikkiyuzlamachilik, munofiqlik qilmoq, bilib turib yolg‘on gapirmoq; en conscience, en toute conscience, en bonne conscience loc.adv. vijdonan, vijdon amri bilan; par acquit de conscience vijdonini poklamoq uchun
    2. ongli ravishda, tushunib, bilib ilinganlik, ong, onglilik, shuur, es hush, sezgi, tuyg‘u, his; homme de conscience ongli odam
    3. tushunish, bilish, anglash, his etish, sezish; avoir conscience de tushunmoq, anglamoq, his qilmoq, sezmoq; prendre conscience anglamoq, tushunib olmoq, fahmlamoq, tan olmoq, iqror bo‘lmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > conscience

  • 117 consentir

    I vi. rozi bo‘lmoq, rizolik bermoq, ko‘nmoq, unamoq, xo‘p demoq; consentir à qqch. nimagadir xo‘p demoq; je consens de le voir uni ko‘rishga roziman; qui ne dit mot consent sukut – rizolik alomati
    II vt. bermoq, havola qilmoq, ijozat bermoq; consentir des crédits qarz bermoq; consentir un effort o‘ziga zo‘r bermoq, kuchanmoq; consentir des sacrifices qurbonlikka ko‘nmoq; librement consenti ko‘ngilli, ixtiyoriy; une vérité consentie par tous hammaga ma'lum haqiqat.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > consentir

  • 118 conséquent

    -ente
    I adj.
    1. ketma-ket sodir bo‘ladigan, izchil, paydar-pay keladigan; conséquent dans sa conduite qiliqlari izchil
    2. mos, muvofiq, tegishli, kerakli, loyiq; par conséquent loc.adv. binobarin, bas, demak, shunday qilib
    3. fam. e'tiborli, nufuzli, katta, ulug‘vor, sipo, yirik, ulkan, ko‘p, bisyor, talay, ancha-muncha
    II nm.math. keyingi miqdor, son, so‘ngi had.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > conséquent

  • 119 contre

    I prép.
    1. oldida, yaqinida, -da; s'aligner contre le mur devor yonida, yaqinida turmoq
    2. -ga; mettre contre le mur devorga taqab qo‘ymoq; s'écraser contre le mur devorga urilib sinmoq; fig. donner contre qqn. to‘qnashib, uchrashib qolmoq
    3. qarshi; marcher contre le vent shamolga qarshi bormoq; nager contre le courant oqimga qarshi suzmoq; aller contre vents et marées hamma narsaga qarshi harakat qilmoq
    4. un abri contre la pluie yomg‘irdan pana joy
    5. tout contre yaqinida, qarshisida; ci contre yonida, orqa betida; là-contre bunga qarshi; je n'ai rien à dire là-contre bunga qarshi hech qanday gapim, e'tirozim yo‘q; loc.adv. par contre shu tufayli, shuning uchun; pour et contre tarafdor va qarshi
    II nm. le pour et le contre tarafdorlar va qarshilar
    III adv. être contre qarshi bo‘lmoq; j'étais contre qarshi edim; voter contre qarshi ovoz bermoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > contre

  • 120 contrecoup

    nm.
    1. qarshi zarba, javob zarbasi
    2. tosh, o‘qning tushgan joyidan sakrab o‘chib ketishi; fig. aks-sado, achinish, taassuf, qo‘llabquvvatlash, oqibat, natija, iz, asar; par contrecoup tegib tegmasdan uchib ketish bilan.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > contrecoup

См. также в других словарях:

  • Par value — Par value, in finance and accounting, means stated value or face value. From this comes the expressions at par (at the par value), over par (over par value) and under par (under par value). The term par value has several meanings depending on… …   Wikipedia

  • Par, Cornwall — Par is a village and fishing port situated about convert|3.5|mi|lk=on east of St Austell, on the south coast of Cornwall, in South West England, Great Britain. It has a population of around 1,400. South of the village is Par Harbour and the wide… …   Wikipedia

  • PAR-Scheinwerfer — PAR 30 Scheinwerfer mit vorgesetzter Frostfolie und Bodenstativ Ein PAR Scheinwerfer (englisch parabolic aluminized reflector) ist ein in der Veranstaltungstechnik häufig eingesetzter Scheinwerfer. Es wird zwischen der ursprünglichen langen… …   Deutsch Wikipedia

  • Par Lagerkvist — Pär Lagerkvist Pär Lagerkvist Pär Lagerkvist Activité(s) écrivain Naissance 23 mai  …   Wikipédia en Français

  • Pär Lagerkvist — Activités écrivain Naissance 23 mai 1891 …   Wikipédia en Français

  • Par — Par, n. [L. par, adj., equal. See {Peer} an equal.] [1913 Webster] 1. Equal value; equality of nominal and actual value; the value expressed on the face or in the words of a certificate of value, as a bond or other commercial paper. [1913… …   The Collaborative International Dictionary of English

  • Par of exchange — Par Par, n. [L. par, adj., equal. See {Peer} an equal.] [1913 Webster] 1. Equal value; equality of nominal and actual value; the value expressed on the face or in the words of a certificate of value, as a bond or other commercial paper. [1913… …   The Collaborative International Dictionary of English

  • Par value — Par Par, n. [L. par, adj., equal. See {Peer} an equal.] [1913 Webster] 1. Equal value; equality of nominal and actual value; the value expressed on the face or in the words of a certificate of value, as a bond or other commercial paper. [1913… …   The Collaborative International Dictionary of English

  • Par-dela bien et mal — Par delà bien et mal Par delà le bien et le mal, Prélude d une philosophie de l avenir, (Jenseits von Gut und Böse Vorspiel einer Philosophie der Zukunft) est une œuvre du philosophe allemand Friedrich Nietzsche, publiée en 1886. Le titre fut… …   Wikipédia en Français

  • Par-delà le bien et le mal — Par delà bien et mal Par delà le bien et le mal, Prélude d une philosophie de l avenir, (Jenseits von Gut und Böse Vorspiel einer Philosophie der Zukunft) est une œuvre du philosophe allemand Friedrich Nietzsche, publiée en 1886. Le titre fut… …   Wikipédia en Français

  • Pär — ist als Variante von Per bzw. Peer ein skandinavischer, insbesondere schwedischer männlicher Vorname[1], abgeleitet vom griechischen Namen Petros (lateinisch Petrus). Weiteres zu Herkunft und Bedeutung des Namens siehe hier. Bekannte Namensträger …   Deutsch Wikipedia

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»