Перевод: с французского на узбекский

с узбекского на французский

(un+par+un)

  • 61 rumeur

    nf.
    1. shovqin, guvullagan ovoz, g‘ovur-g‘uvur; la rumeur de la ville shaharning guvillashi; des rumeurs s'élevaient dans le public odamlar orasida g‘ovur-g‘uvur boshlandi
    2. ovoza, duv-duv gap; mish-mish; ce n'est encore qu'une vague rumeur bu oddiy bir mish-mish xalos; je l'ai appris par la rumeur publique, par la rumeur men buni odamlarning mishmishlaridan bildim.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > rumeur

  • 62 saluer

    vt.
    1. salom bermoq, salomlashmoq; saluer un ami do‘stiga salom bermoq; j'ai bien l'honneur de vous saluer sizga chuqur salom bilan (xat oxirida)
    2. chest bermoq; saluer le drapeau bayroqqa chest bermoq
    3. olqishlamoq, qutlamoq, qarshi olmoq; son apparition a été saluée par des applaudissements, par des sifflements uning chiqishi qarsaklar bilan, hushtaklar bilan kutib olindi
    4. saluer qqn. comme, saluer en lui biror kishini … sifatida olqishlamoq, qutlamoq; je salue en lui un précurseur men u orqali kelajak nishonasini qutlayman.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > saluer

  • 63 suite

    nf.
    1. davom; la suite du texte matnning davomi; sans suite tushunarsiz, nomutanosib, chalkash; prendre la suite de qqn. biror kishining orqasidan, ortidan bormoq; faire suite à ortidan, izidan bormoq; à la suite de oqibatida, natijasida; à la suite birin-ketin, ketma-ket; il a bu trois verres à la suite u birin-ketin uch stakan ichdi; de suite to‘xtovsiz, qatorasiga; j'ai écrit quatre pages de suite men qatorasiga to‘rt bet yozdim; et ainsi de suite va hokazo; tout de suite shu zahotiyoq, shu onda; venez tout de suite! tez keling! c'est tout de suite après le bureau de tabac bu shundoqqina tamaki do‘konidan keyin; fam. j'arrive de suite hozir ketyapman, mana ketyapman
    2. mulozimlar; l'émir est descendu à l'hôtel avec sa suite amir mulozimlari bilan mehmonxonaga qo‘ndi
    3. keyini, davomi; la suite au prochain numéro davomi keyingi sonda; suite et fin oxirgi bet, oxirgi ko‘rinish; apportez-nous la suite keyingisini olib keling (ovqatni); attendons la suite keyinini kutamiz; dans, par la suite undan keyin, so‘ng
    4. oqibat, natija; les suites d'une maladie kasallikning oqibati; donner suite à davom ettirmoq; suite à votre lettre du -dagi xatingizga javoban; par suite de oqibatida, natijasida
    5. davomi, birin-ketinlik; la conversation n'a été qu'une suite de banalité suhbat chaynalgan gaplarning faqat davomigina edi
    6. mus. suita.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > suite

  • 64 suppléer

    I vt.litt. almashtirmoq, o‘rnini bosmoq; suppléer le pétrole par l'énergie atomique neft o‘rnini atom energiyasi bilan almashtirmoq; suppléer qqn. o‘rnini bosmoq, o‘rinbosarlik qilmoq
    II vi. (à) o‘rnini to‘ldirmoq; suppléer l'énergie nucléaire par l'énergie solaire atom energiyasini quyosh energiyasi bilan to‘ldirmoq; la rapidité de ce joueur supplée à son manque de puissance bu o‘yinchining tezligi uning kuchsizligini bosib ketadi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > suppléer

  • 65 val

    pl. vals ou vaux nm.vx. vodiy; loc. par monts et par vaux mamlakat osha, yurt osha; tog‘u tosh kezib.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > val

  • 66 voie

    nf.
    1. yo‘l; voies ferrées temir yo‘llar; route à trois, quatre voies uch, to‘rt bo‘lakli yo‘l; la voie publique jamoatchilik joylari, ko‘cha, xiyobon, maydon, istirohat bog‘lari; par voie de mer, de terre dengiz yo‘li bilan, quruqlik orqali; voie d'eau teshik, yoriq, suv kirayotgan teshik; détourner de la bonne voie yo‘ldan ozdirmoq, yomon yo‘lga boshlamoq; pays en voie de développement rivojlanayotgan davlat
    2. yo‘l, usul, vosita, qurol, amal, tariqa; dr. voies de recours shikoyat qilish, shikoyat arizasini berish usuli; voie de fait zo‘ravonlik, boshqalarning haq-huquqlarini poymol etish
    3. yo‘l, so‘qmoq, iz (hayvonlarniki)
    4. anat. kanal, yo‘l; par voie buccale, orale og‘iz orqali, og‘izdan; anat. voies respiratoires nafas yo‘llari.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > voie

  • 67 accéder

    vi.
    1. yetmoq, yetib bormoq; kira olmoq, o‘ta olmoq; accéder à la chambre par un escalier xonaga zina orqali kirmoq, o‘ tmoq
    2. fig. kelmoq; erishmoq, ega bo‘lmoq; accéder au pouvoir hokimiyatga kelmoq; accéder à l'indépendance mustaqillikka erishmoq
    3. rozi bo‘lmoq; qo‘shilmoq; accéder aux prières de qqn. birovning iltimosiga rozi bo‘lmoq, qo‘shilmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > accéder

  • 68 accès

    nm.
    1. kirish, yaqinlashish; kiradigan joy
    2. pl. ostona, bo‘sag‘a, kirish va chiqish joylari; les accès de Paris Parij ostonalari
    3. imkon, ijozat; ruxsat; avoir accès auprès de qqn. biror kimsa oldiga kirish ruxsatiga ega bo‘lmoq
    4. xuruj, xuruj qilish, tutib qolish, tutish; jazava, talvasa; un accès de fièvre isitma xuruji; un accès de colère g‘azab talvasasi, g‘azab olovi; par accès vaqti-vaqtida, vaqti-vaqti bilan.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > accès

  • 69 accident

    nm.
    1. ko‘ngilsiz hodisa, halokat, falokat, avariya; hodisa, voqea; accident d'automobile avtomobil halokati; les accidents de la route yo‘llardagi ko‘ngilsiz hodisalar; accident du travail ishlab chiqarishdagi ko‘ngilsiz hodisa
    2. tasodif; par accident loc.adv. tasodifan
    3. accident de terrain notekis, past-baland joy, joyning notekisligi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > accident

  • 70 acquit

    nm.
    1. tilxat; kvitansiya; 2 fig. par acquit de conscience vijdon sofligi, sof bo‘lishi uchun, har ehtimolga qarshi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > acquit

  • 71 action

    nf.
    1. xatti-harakat; ish; muomala, qiliq; une bonne action yaxshi xatti-harakat; une action d'éclat jasorat; mardlik; vos actions sont irréfléchies siz tutgan ish o‘ylanmagan (noto‘g‘ri)
    2. ta'sir, ta'sir etish, ko‘rsatish; l'action des vents sur le climat shamolning ob-havoga ta'siri
    3. harakat, faoliyat, ish; kurash; il est temps de passer à l'action harakat qilish vaqti yetdi, amalga oshirish payti keldi; l'action clandestine yashirin ish, faoliyat; l'action culturelle madaniy-oqartuv ishlari; l'action revendicative talablarni qondirish uchun kurash; l'action ouvrière ishchilar harakati; programme d'action harakat dasturi
    4. voqea, hodisa (adabiy asarlarda); l'action de cette pièce se passe en France bu pyesadagi voqealar Fransiyada bo‘lib o‘tadi
    5. parda (dramatik asarlarda)
    6. mil. jang operatsiyasi, jang; une action offensive hujum harakati, hujum; une action défensive mudofaa
    7. dr. da'vo; ish; obtenir une action en révision da'vo qilib ishni qayta ko‘rishga erishmoq.
    nf.fin. aksiya, pay puli barobariga beriladigan va aksiyadorlar jamiyati ishida qatnashish, uning daromadidan hissa olish huquqini beradigan qimmatbaho qog‘oz; acheter des actions aksiyalar sotib olish; société par actions aksiyadorlik, hissadorlik jamiyati.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > action

  • 72 adjudication

    nf. auksion, ochiq savdo, kimoshdi savdosi; ochiq savdo yo‘li bilan pudratga berish yoki olish; vente par adjudication kimoshdi savdosi orqali sotish; adjudication judiciaire sud qaroriga asosan ochiq savdo yo‘li bilan sotish; l'adjudication de la construction d'un barrage to‘g‘on qurilishini baylab, baholab olish yoki berish.
    nf. yolvorish, yalinish, o‘ tinib so‘rash.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > adjudication

  • 73 affaisser

    vpr.
    1. cho‘kmoq, o‘tirib qolmoq; le sol s'est affaissé par endroits tuproq har joy-har joyda cho‘kib qolgan
    2. sekin o‘ tirmoq, o‘ tirib qolmoq, cho‘kkalamoq, yiqilmoq; elle perdit connaissance et s'affaissa u hushidan ketib o‘tirib qoldi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > affaisser

  • 74 affirmative

    nf. tasdiq, ijobiy javob; je penche pour l'affirmative men “ha” deb o‘ylayman; répondre par l'affirmative ijobiy javob bermoq; dans l'affirmative ijobiy javob olgan taqdirda.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > affirmative

  • 75 affleurer

    I vi. yuzaga chiqmoq, yuzada ko‘rinmoq; par endroits le rocher affleure har joy-har joyda qoya jinslari yuzaga chiqqan; sa tête affleurait la surface de l'eau uning boshi suv yuzida zo‘rg‘a ko‘rinardi
    II vt.
    1. techn. tenglashtirmoq; bir xil darajaga keltirmoq
    2. tenglashmoq, yetmoq; la rivière affleure ses bords daryo qirg‘og‘ iga tenglashdi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > affleurer

  • 76 agiter

    I vt.
    1. qimirlatmoq, silkitmoq, tebratmoq, likillatmoq; agiter un mouchoir ro‘molchani silkitmoq; l'oiseau agite les ailes qush qanotlarini qoqmoqda; le chien agite la queue it dumini likillatdi
    2. aralashtirmoq, qormoq (suyuq narsalar); agiter le médicament avant de s'en servir iste'mol qilishdan avval dorini aralashtirmoq (silkitib aralashtirmoq)
    3. bezovta qilmoq, hayajonga solmoq, jahlini chiqarmoq; j'étais agité par la curiosité qiziqish menga tinchlik bermasdi; la colère l'agite g‘azabdan u o‘zini yo‘qotib qo‘ygan edi
    4. muhokama qilmoq, ko‘rib chiqmoq; agiter un problème masalani ko‘rib chiqmoq
    II s'agiter vpr. harakatga kelmoq, hayajonga tushmoq, qo‘zg‘almoq, yugurib yelmoq; les branches s'agitent shoxlar tebranmoqda; la mer a commencé à s'agiter dengiz to‘lqinlana boshladi; le restaurant était plein, les garçon s'agitaient restoran odamlar bilan to‘la, ofitsiantlar yugurib-yelardilar.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > agiter

  • 77 agrafer

    vt. to‘g‘namoq, tugmalamoq, tugmalarni, ilgaklarni qadamoq, solmoq; agrafer une robe, une ceinture ko‘ylakni, kamarni qadamoq
    2. tutub, ushlab qolmoq, to‘xtatib qolmoq, tutib olmoq, qo‘lga tushirmoq, qamoqqa olib ketmoq; il s'est fait agrafer par les flics uni politsiyachilar qo‘lga tushirdilar.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > agrafer

  • 78 allécher

    vt. o‘ziga tortmoq, o‘ziga jalb etmoq, o‘ziga og‘dirib olmoq, yo‘ldan urmoq; qiziqtirmoq; allécher les clients xaridorlarni o‘ziga og‘dirmoq; allécher qqn. par des promesses va'dalar berib birovni yo‘ldan urmoq, o‘ziga og‘dirmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > allécher

  • 79 amusement

    nm.
    1. ko‘ngil ochish, vaqtichog‘lik, o‘yin-kulgi, ermak; résoudre un problème est pour lui un amusement masala yechish uning uchun ermak, ko‘ngil ochishdir; par amusement ko‘ngil ochish uchun
    2. ovunchoq, ermak.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > amusement

  • 80 analogie

    nf.
    1. analogiya, o‘xshashlik; analogie de forme, de goûts shakl, did o‘xshashligi; par analogie o‘xshashligi asosida, o‘xshashligiga ko‘ra asoslanib, o‘xshashligidan foydalanib
    2. ling. analogiya (bir grammatik shaklni boshqa bir grammatik shaklga monand o‘zgartirish).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > analogie

См. также в других словарях:

  • Par value — Par value, in finance and accounting, means stated value or face value. From this comes the expressions at par (at the par value), over par (over par value) and under par (under par value). The term par value has several meanings depending on… …   Wikipedia

  • Par, Cornwall — Par is a village and fishing port situated about convert|3.5|mi|lk=on east of St Austell, on the south coast of Cornwall, in South West England, Great Britain. It has a population of around 1,400. South of the village is Par Harbour and the wide… …   Wikipedia

  • PAR-Scheinwerfer — PAR 30 Scheinwerfer mit vorgesetzter Frostfolie und Bodenstativ Ein PAR Scheinwerfer (englisch parabolic aluminized reflector) ist ein in der Veranstaltungstechnik häufig eingesetzter Scheinwerfer. Es wird zwischen der ursprünglichen langen… …   Deutsch Wikipedia

  • Par Lagerkvist — Pär Lagerkvist Pär Lagerkvist Pär Lagerkvist Activité(s) écrivain Naissance 23 mai  …   Wikipédia en Français

  • Pär Lagerkvist — Activités écrivain Naissance 23 mai 1891 …   Wikipédia en Français

  • Par — Par, n. [L. par, adj., equal. See {Peer} an equal.] [1913 Webster] 1. Equal value; equality of nominal and actual value; the value expressed on the face or in the words of a certificate of value, as a bond or other commercial paper. [1913… …   The Collaborative International Dictionary of English

  • Par of exchange — Par Par, n. [L. par, adj., equal. See {Peer} an equal.] [1913 Webster] 1. Equal value; equality of nominal and actual value; the value expressed on the face or in the words of a certificate of value, as a bond or other commercial paper. [1913… …   The Collaborative International Dictionary of English

  • Par value — Par Par, n. [L. par, adj., equal. See {Peer} an equal.] [1913 Webster] 1. Equal value; equality of nominal and actual value; the value expressed on the face or in the words of a certificate of value, as a bond or other commercial paper. [1913… …   The Collaborative International Dictionary of English

  • Par-dela bien et mal — Par delà bien et mal Par delà le bien et le mal, Prélude d une philosophie de l avenir, (Jenseits von Gut und Böse Vorspiel einer Philosophie der Zukunft) est une œuvre du philosophe allemand Friedrich Nietzsche, publiée en 1886. Le titre fut… …   Wikipédia en Français

  • Par-delà le bien et le mal — Par delà bien et mal Par delà le bien et le mal, Prélude d une philosophie de l avenir, (Jenseits von Gut und Böse Vorspiel einer Philosophie der Zukunft) est une œuvre du philosophe allemand Friedrich Nietzsche, publiée en 1886. Le titre fut… …   Wikipédia en Français

  • Pär — ist als Variante von Per bzw. Peer ein skandinavischer, insbesondere schwedischer männlicher Vorname[1], abgeleitet vom griechischen Namen Petros (lateinisch Petrus). Weiteres zu Herkunft und Bedeutung des Namens siehe hier. Bekannte Namensträger …   Deutsch Wikipedia

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»