-
1 rencontre
nf.1. uchrashish, uchrashib qolish, ko‘rishish; rencontre inattendue kutilmagan uchrashuv; mauvaise rencontre bexayr uchrashuv; à la rencontre de qqn. kutib olish, qarshi olish, istiqboliga chiqish; aller à la rencontre de qqn. biror kishini kutib olishga chiqmoq, biror kishining istiqboliga chiqmoq2. musobaqa, uchrashuv; organiser une rencontre de boxe boks uchrashuvini tashkil qilmoq3. qo‘shilish, uchrashish, to‘qnash kelib qolish (narsa); point de rencontre de deux cours d'eau ikki irmoqning qo‘shilish joyi; rencontre brutale to‘qnash kelib qolish; loc.adj.litt. de rencontre tasodifiy, kutilmagandagi; des amitiés de rencontre tasodifiy do‘stlashuv. -
2 rencontrer
I vt.1. uchratmoq, uchratib qolmoq; je l'ai rencontré au coin de la rue men uni ko‘chaning burchagida uchratib qoldim2. uchrashmoq, ko‘rishmoq; rencontrer un client étranger chet ellik mijoz bilan uchrashmoq3. uchratmoq, uchrashmoq, tanishmoq; le l'ai rencontré chez des amis, dans un bal men u bilan o‘rtoqlarmnikida, balda uchrashganman4. uchratmoq, topmoq5. uchratmoq, duch, to‘qnash kelmoq; ko‘rmoq, ko‘rib qolmoq; un des plus beaux sites qu'il m'ait été donné de rencontrer menga ko‘rish nasib qilgan eng go‘zal shaharlardan biri; le projet a rencontré une forte opposition reja kuchli qarshilikka duch keldiII se rencontrer vpr.1. uchrashmoq, ko‘rishmoq; ils se sont rencontrés dans la rue ular ko‘chada uchrashishdi2. uchrashmoq, tanishmoq; nous nous sommes déjà rencontrés biz oldin ham uchrashganmiz; les ministres européens se rencontrent régulièrement à Bruxelles Yevropa vazirlari doimo Brusselda uchrashib turishadi3. fikri fikriga to‘g‘ri kelmoq, mos tushmoq; loc.iron. les grands esprits se rencontrent dono fikrlar doim bir biriga mos tushadi4. uchrashmoq, to‘qnashmoq; leurs regards se rencontrèrent ularning ko‘zlari uchrashdi5. uchramoq, bo‘lmoq; impers. il se rencontre des gens qui shunday odamlar ham uchrab turadiki. -
3 amorce
nf.1. xo‘rak, yem (qarmoqda)2. zapan, pilta, piston (porox yoki portlovchi moddani portlatish uchun)3. boshlanish, debocha; cette rencontre pourrait être l'amorce d'une négociation véritable bu uchrashuv haqiqiy munozaralar uchun debocha bo‘lishi mumkin. -
4 comme
I conj.1. xuddi, kabi, singari, go‘yoki, o‘xshash, qanday, dek; il a réussi comme son frère akasidek uning omadi keldi2. boshqalardek; j'oublierai cela comme le reste men buni boshqalardek, qolganlardek unutaman3. uchun; comme il vous plaira u sizga yoqqani uchun; faites votre travail comme il faut ishingizni keragidek yaxshi qiling; une personne très comme il faut risoladagidek odam, juda yaxshi kishi; comme ci comme ça yaxshi ham emas yomon ham, o‘rtacha4. –dek; je n'ai jamais rencontré d'intelligence comme la sienne men hech qachon uningdek aql-zakovatlini uchratmagandim5. je l'ai choisie comme secrétaire men uni kotiblikga tanladim6. sababli; comme il arrive demain uning ertaga kelishi sababliII adv. qanchalik; qanday; comme c'est cher! qanchalik bu qadrli, aziz! regardez comme il court! qarang, qanday u yugurayapti. -
5 donner
I vt.1. bermoq, topshirmoq, qo‘liga bermoq, taqdim qilmoq, tortiq qilmoq, tortiq, sovg‘a qilib bermoq, armug‘on etmoq; donner en jouissance foydalanishga topshirmoq; donner le temps vaqt bermoq; donner une heure vaqt belgilamoq; donner des directions ko‘rsatma bermoq; donner sa vie hayoti, jonini fido qilmoq; donner qqn. sotmoq, xiyonat qilmoq2. bag‘ishlamoq, yetkazmoq, zarar yetkazmoq, sabab bo‘lmoq; donner du mal qqn. qiyin ahvolga solib qo‘ymoq3. uyushtirmoq, tashkil qilmoq, bermoq; donner une pièce pyesa qo‘ymoq4. qo‘zg‘amoq, tug‘dirmoq, sabab bo‘lmoq; donner de l'appétit ishtahasini ochmoq; donner la fièvre issig‘ini chiqarmoq; donner du courage tetiklashtirmoq5. ko‘rsatmoq, namoyon qilmoq; donner des marques de fatigue charchash alomatlarini ko‘rsatmoq6. (à) undamoq, qo‘zg‘atmoq, majbur etmoq, ko‘ngliga solmoq; donner à penser o‘ylashga majbur etmoq, o‘ylashni ko‘ngliga solmoq; donner les premiers soins birinchi yordamni ko‘rsatmoq; donner des coups urmoq, do‘pposlamoq; donner un soufflet shapaloq tushirmoq; donner un baiser o‘pmoq; donner la chasse à izidan, orqasidan ta'qib qilmoq, quvmoq; donner son adhésion rozilik bermoq; donner lecture à o‘qib eshittirmoq; donner le sein emizmoq; donner un coup de main yordam bermoq; donner le branle à yurgizmoq, yurgizib yubormoq; donner la vie tug‘moq, hayot bag‘ishlamoq, oqlamoq; donner naissance tug‘moq; donner la mort o‘ldirmoq; donner le bras à qo‘ltiqlab bormoq; donner un coup de balai salgina supirmoq; fam. joyni, shtatni qisqartirmoq; donner communication xabar bermoq, bildirmoq; donner sa mesure o‘zini yaxshi tomondan ko‘rsatmoq; donner le change aldamoq; donner l'éveil oyoqqa turg‘izmoq; donner congé ishdan bo‘shatmoq; donner sa main à qqn. turmushga chiqmoq; donner de l'air à shamollatmoq; donner sa voix saylashda ovozini bermoq; donner de la voix ovoz chiqarmoq; donner le bonjour salom bermoq, so‘rashmoq, salomlashmoq; donner tort à qqn. ayblamoq; donner raison à kelishmoq, rozi bo‘lmoq; donner gain de cause à foydasiga hal qilmoq; donner libre cours à erkin qo‘yib bermoq; donner lieu à yo‘l ochib, imkon yaratib bermoq; la rencontre a donné lieu à d'intéressantes discussions uchrashuvda jiddiy masalalar muhokama qilindi; donner pleins pouvoirs hamma vakolatni berib qo‘ymoq; fam. je vous le donne en cent, en mille sizning topolmasligingizga aminman; on t'en donnera fam. biz senga ko‘rsatib qo‘yamiz; étant donné que loc.conj. hisob, inobatga olib, e' tibor qilibII vi.1. (contre) urilmoq, urilib, tegib ketmoq; donner de la tête contre la muraille devorga boshi bilan urilmoq2. (dans) berilmoq, qiziqib qolmoq, cho‘mmoq, botmoq; donner en plein dans boshi bilan cho‘mmoq, qiziqib qolmoq3. (dans) otib tegizmoq, urmoq, tegmoq; donnez dans le piège, donner dans le panneau pistirmaga, tuzog‘iga, domiga tushib qolmoq, yolg‘on gapga uchmoq; donner dedans ilinmoq, tushib, ilinib qolmoq; qopqonga tushmoq4. (sur) kelishmoq, bor baraka qilmoq; donner sur les doigts à qo‘lni qo‘lga bermoq5. (sur) chiqmoq, qaramoq, ochilmoq; donner sur un jardin boqqa ochilmoq; donner sur la rue ko‘chaga chiqmoq6. fam. ko‘rinmoq, namoyon bo‘lmoq, o‘zini ko‘rsatmoq7. mil. hujum qilmoq, olg‘a yurmoq; ne savoir où donner de la tête o‘zini yo‘qotib qo‘ymoq, nima qilishini bilmay qolmoq; les blés ont beaucoup donné cette année bu yil don, bug‘doy yaxshi bo‘ ldi; donner sur un plat ovqatga zo‘r bermoqIII se donner vpr.1. berilmoq, umrini bag‘ishlamoq, tikmoq, o‘rganib qolmoq, mehr, ko‘ngil qo‘ymoq2. yaratmoq, urinmoq, harakat qilmoq; se donner du mal, se donner de la peine, se donner la peine de harakat qilmoq; donnez-vous la peine d'entrer kirishga harakat qiling! s'en donner iste'mol, suiiste'mol qilmoq, ortiqchalikka yo‘l qo‘ymoq; rosa xursandchilik qilmoq, ko‘ngil ochmoq; s'en donner à coeur joie to‘yib rohatlanmoq3. (pour) o‘zini o‘xshatmoq, qilib ko‘rsatmoq; se donner pour savant o‘zini olim qilib ko‘rsatmoq4. nisbat bermoq, tus bermoq; se donner l'air gai xursand tusga kirmoq5. qo‘llab qo‘ltiqlamoq, yonini olmoq; se donner le mot til biriktirmoq, gapni bir yerga qo‘ymoq6. se donner en spectacle o‘zini sharmanda qilmoq. -
6 éloigner
I vt.1. uzoqlashtirmoq, yiroqlashtirmoq, chetlashmoq; chetga chiqarmoq; boshqa joyga surmoq; éloigner la chaise de la fenêtre kursini derazadan uzoqlashtirmoq2. kechiktirmoq, keyinga surmoq, orqaga surmoq, keyinga qoldirmoq; cho‘zmoq; ko‘chirmoq (vaqtga nisbatan); éloigner une échéance to‘lov muddatini cho‘zmoq, kechiktirmoq; éloigner l'heure de la rencontre uchrashuvni keyinga surmoqII s'éloigner vpr.1. uzoqlashtirmoq, uzoqlashib qolmoq, uzab ketmoq; yiroqlashmoq; jo‘nab ketmoq; il ouvrit la porte et s'éloigna rapidement u eshikni ochib, tezda uzoqlashib ketdi2. o‘ tmoq, o‘ tib ketmoq, uzoqlashtirmoq (vaqtga nisbatan) c'est une époque qui commence à s'éloigner bu bizdan uzoqlashib ketayotgan davrdir3. fig. uzoqlashmoq; chetga chiqmoq, chetlashtirmoq; s'éloigner du sujet mavzudan chetga chiqmoq; cette théorie s'éloigne trop de la réalité bu nazariya haqiqatdan juda uzoq. -
7 encore
adv.1. hali, hali ham, haligacha, shu vaqtgacha, shu vaqtga qadar, hanuz; hozircha; personne ne l'a encore rencontré hozircha hech kim uni uchratgani yo‘q; il ne fait pas encore jour haligacha yerga yorug‘ tushmayapti2. yana, tag‘in; qaytadan; qo‘shimcha ravishda, qo‘shimcha qilib; donnez-moi encore un morceau de sucre menga yana bir bo‘lak qand bering; il est encore venu u yana keldi3. yana ham, yana-da; -dan ham, -roq; cela aggrave encore la situation bu vaziyatni yana-da murakkablashtirmoqda; il est encore plus bête que je ne pensais u men o‘ylaganimdan ham ahmoqroq ekan4. lekin, ammo; biroq; shunday bo‘lsa ham, shunga qaramasdan; buning ustiga, shu bilan birga, -dan tashqari; vouloir est bien, encore faut-il pouvoir xohish yaxshi, ammo bajara olmoq ham kerak; cela est inquiétant, encore ne sait-on pas tout bu narsa tashvishga soladi, undan tashqari barcha narsa bizga ayon emas; non seulement il n'a pas écrit, mais encore il n'a pas répondu à ma lettre u menga xat yozmadigina emas, buning ustiga u xatimga ham javob bermadi5. loc.conj. encore que garchi; -ga qaramay, -sa ham encore qu'il soit jeune garchi u yosh bo‘ lsa ham. -
8 entre-deux
nm.inv.1. ikki narsa oralig‘idagi masofa, ora, oraliq, o‘rta, o‘rtalik2. ikki hodisa orasidagi muddat, vaqt, davr; il y a une conférence, puis un film; on se rencontre dans l'entre-deux avval ma'ruza, so‘ng film; biz orada uchrashamiz3. kiyim choki orasiga solib tikilgan gulto‘r yoki uqa. -
9 équipée
nf.1. bemulohaza qilingan ish; xavfli tashabbus, xavfli ish2. sayr (qisqa muddatli safar yoki sayohat); sayohat qilib kelish; nous l'avons rencontré au cours de notre dernière équipée biz u bilan oxirgi sayohatimiz paytida uchrashdik. -
10 jamais
adv. de temps1. qachon bo‘lmasin, bir payti kelib, bir kunmas bir kun; si jamais je le rencontre agar bir kunmas bir kun uni uchratsam; aurait-on jamais pensé qu'il ferait cela? Payti kelib uning bunday ish qilishini kim ham o‘ylabdi? c'est pire que jamais hech qachon bunday yomon bo‘lgan emas; loc.adv. à jamais, pour jamais umrbod, abadiy, mangu; il a quitté son pays à jamais u o‘z vatanini mangu tashlab ketdi2. hech, hech qachon, hech vaqt, aslo, sira, il n'est plus jamais revenu u boshqa hech qachon kelmaydi; je ne le ferai jamais plus men endi hech qachon unday qilmayman; jamais, au grand jamais hech qachon, hayotda hech vaqt; c'est le moment ou jamais hozir vaqti keldi yoki hech qachon; on ne sait jamais qayerdan bilibmiz; prov. mieux vaut tard que jamais hech bo‘lmaganidan kech bo‘lgani yaxshi3. faqat, boryog‘i, atigi; après tout, cela ne fait jamais que 50 francs bu bor yog‘i 50 frank turadi. -
11 maudire
vt.1. la'natlamoq, qarg‘amoq, nafratlanmoq, jirkanmoq, hazar qilmoq, g‘azablanmoq; maudire la guerre urushni la'natlamoq; je maudis le jour où je l'ai rencontré men uni uchratgan kunimni la'natlayman2. mahkum qilmoq, qarg‘ishga uchramoq. -
12 même
I adj.1. ayni, xuddi, ham, bir; relire les mêmes livres ayni o‘sha kitoblarni qayta o‘qish; il est dans la même classe que moi u ham men o‘qiydigan sinfda; en même temps bir paytda, xuddi bir, o‘sha vaqtda; vous êtes tous du même avis sizlarning hammalaringiz xuddi shu fikrdasizlar; de même valeur xuddi shu qimmatda2. o‘zi, xuddi o‘zi, o‘zginasi; ce sont les paroles mêmes qu'il a prononcées bu uning xuddi o‘zi aytgan gaplari; il est la bonté, l'exactitude même u ezgulik, batartiblikning o‘zginasi; elle(s)- même(s) uning, ularning o‘zi, o‘zlari; eux-mêmes ularning o‘zlariII pron. (le, la, les dan so‘ng) ce n'est pas le même bu xuddi o‘sha emas; loc. cela revient au même bu o‘shaning o‘zginasiIII adv.1. hatto, hattoki, hatto… ham; tout le monde s'est trompé, même le professeur hamma adashdi, hatto o‘qituvchi ham2. xuddi, aynan; je l'ai rencontré ici même men uni aynan shu yerda uchratdim; aujourd'hui même aynan bugun, shu bugunoq; à même to‘g‘ridan-to‘g‘ri, bevosita, naq, qoq; il dort à même le sol u to‘g‘ridan-to‘g‘ri yerda, qoq yerda uxlaydi3. adv.loc. de même ham, shuningdek; vous y allez? moi de même o‘sha yerga ketayapsizmi? men ham; tout de même har holda, shunday bo‘lsa ham; quand même hech narsaga qaramasdan; il est malade, mais travaille quand même u kasal, lekin shunga qaramay ishlayapti; il aurait pu le dire quand même! yoki tout de même! u har holda buni aytsa bo‘laverar edi!4. loc.prép. de même que xuddi …-day; de même qu'il n'a pas voulu y aller hier, (de même) il n'ira pas demain u xuddi kecha u yerga borishni xohlamaganiday, u ertaga ham bormaydi; même si agar …-sa ham; même si je lui dis, cela ne changera rien agar men unga aytsam ham, bu hech narsani o‘zgartirmaydi; à même de loc.prép. holatda, qodir; il est à même de répondre u javob berishga qodir. -
13 monsieur
pl. messieurs nm.1. janob, afandi, taqsir, to‘ra; bonjour, monsieur salom janob; cher monsieur qimmatli janob; mesdames et messieurs xonimlar va janoblar2. janob; monsieur Durand est arrivé janob Duran keldi; adressez-vous à monsieur le directeur janob direktorga murojaat qiling3. bir odam, kishi; un vieux monsieur bir qari odam; le monsieur que nous avons rencontré hier biz kecha uchratgan odam; un joli, un vilain monsieur yaramas odam4. enf. kishi, amaki; dis merci au monsieur bu amakiga rahmat degin. -
14 niveau
nm.1. nivelir; niveau de maçon shoqul; niveau à bulle shayton; vérifier avec un niveau shaytondan chiqarmoq, nivelirdan o‘tkazmoq2. sath, balandlik; niveau de la mer dengiz sathi; être au même niveau que darajasida, teng bo‘lmoq; mettre de niveau shaytondan chiqarmoq, tekislamoq; passage à niveau temir yo‘ ldan o‘ tish joyi; au niveau de baravar, teng, baravar darajada; l'eau lui arrivait au niveau de la taille suv uning beli baravar kelar edi3. qavat, etaj; centre commercial sur deux niveaux ikki qavatga joylashgan savdo markazi4. fig. daraja, saviya; mettre au même niveau bir xil darajaga qo‘ymoq; le niveau des études o‘qish saviyasi5. daraja; rencontre internationale à un niveau élevé yuqori darajadagi xalqaro uchrashuv; niveau de vie hayot darajasi; haut niveau de vie des pays riches boy davlatlarning yuqori hayot darajasi. -
15 obstacle
nm.1. to‘siq, g‘ov; heurter un obstacle to‘siqqa urilmoq; course d'obstacles to‘siqlardan o‘ tish poygasi2. to‘sqinlik, qarshilik, g‘ov, to‘g‘anoq; il a rencontré beaucoup d'obstacles avant de réussir bunga erishishdan oldin u ko‘p to‘siqlarga uchradi; faire obstacle à qarshilik qilmoq, g‘ov solmoq; sans rencontrer d'obstacle to‘siqsiz, g‘ovsiz; to‘siqqa, g‘ovga uchramay; mes parents ont fait obstacle à ce voyage mening otaonam bu sayohatga qarshilik qilishdi. -
16 ovule
nm. embrion hujayrasi; la rencontre de l'ovule et du spermatozoïde produit l'oeuf embrion hujayrasi va spermatozoidning uchrashuvi tuxum hosil qiladi2. biol. tuxum hujayra. -
17 piquant
-anteI adj.1. sanchiladigan, o‘ tkir, tikanli2. achchiq, o‘ tkir, jizillatadigan, achitadigan, jiz-jiz uzib oladigan; l'air était vif et piquant havo sovuq va achitadigan edi; sauce piquante o‘ tkir sous3. litt. jozibali, yoqimli, dilkash; une petite brune piquante jozibali kichkinagina qorasochli qiz; la rencontre est piquante! uchrashuv yoqimli!II nm. le piquant de l'aventure sarguzashtning mohiyati, qiziq joyi.nm. tikan, tikanak, nayza, igna (o‘simlik va hayvonlarda); les piquants des cactus, des oursins kaktusning tikani, dengiz tipratikanining ignasi. -
18 porter
I vt.1. ko‘tarib turmoq, ko‘tarib bormoq; la mère porte son enfant dans ses bras ona bolasini qo‘lida ko‘ tarib boryapti; porter une valise à la main jomadonni qo‘lda ko‘ tarib bormoq2. tortmoq, ko‘rmoq, chekmoq; nous portons la responsabilité de nos fautes biz o‘z xatolarimizga javobgarmiz3. tutib turmoq, ko‘ tarib turmoq (narsa); ses jambes ne le portaient plus oyoqlari uni ortiqcha tutib turolmasdi4. bermoq, yetishtirmoq; cet arbre porte les plus beaux fruits bu daraxt eng ajoyib mevalarni beradi5. qornida olib yurmoq, homilador, ikkiqat bo‘lmoq; les juments portent onze mois biyalar o‘n bir oy homilani qornida olib yuradilar6. xush kurmoq, yoqtirmoq; loc. je ne le porte pas dans mon coeur men uni yoqtirmayman, xush kurmayman; uni jinim suymaydi, u mening ko‘nglimga o‘ tirmaydi7. qo‘ymoq (soqol, mo‘ylab, soch); porter la barbe soqol qo‘ymoq, soqolli bo‘lmoq8. taqmoq, osib yurmoq (ko‘z oynak, qurol); kiymoq, kiyib yurmoq; porter un costume bleu havorang kostum kiymoq9. nomlamoq, atamoq; nomida, familiyasida bo‘lmoq; yurmoq10. deb nomlanmoq, nomiga ega bo‘lmoq; quel nom porte ce village, cette rivière? bu qishloqning, daryoning nomi nima? la lettre porte la date du 20 mai xat yigirmanchi mayda yozilgan deb belgi qo‘yilgan11. ko‘ tarib olib bormoq; eltmoq, olib borib qo‘ymoq; ils le portèrent sur le lit ular uni karavotga olib borib yotqizdilar; va lui porter ce paquet unga bu paketni olib borib ber12. tutib turmoq, tutmoq; biror holatda, vaziyatda saqlamoq; porter le corps en avant qaddini oldinda tutmoq; porter la main sur qqn. biror kishiga qo‘l ko‘tarmoq13. porter atteinte à l'honneur, à la réputation de qqn. biror kimsaning or-nomusiga, obro‘siga tegmoq; porter témoignage guvohlik bermoq; porter plainte contre qqn. biror kishining ustidan sudga shikoyat qilmoq, sudga bermoq, arz qilmoq14. yozib qo‘ymoq, kiritib qo‘ymoq; porter une somme sur un registre ma'lum summani ro‘yxatga kiritib qo‘ymoq; se faire porter malade o‘zini kasal deb yozdirib qo‘ymoq15. (à) olib chiqmoq, ko‘tarmoq (yuqori, yuksak holatga); porter un homme au pouvoir biror kishini hokimiyatga ko‘ tarmoq; porter qqn. aux nues biror kishini ko‘klarga ko‘tarmoq16. bildirmoq, bermoq, ko‘rsatmoq (his-tuyg‘u, yordam); l'amitié que je lui porte mening unga ko‘rsatayotgan do‘stligim; cet événement lui porte ombrage bu hodisa uning obro‘siga putur yetkazadi; prov. la nuit porte conseil kechasi yotib o‘yla, ertalab turib so‘yla; porter un jugement sur qqn.qqch. biror kishi, narsa haqida o‘z fikrini bildirmoq17. (qqn à qqch) biror kishini biror narsaga olib kelmoq, yetaklamoq; ce climat nous porte à l'apathie bu holat bizni loqaydlikka olib keladi; porter qqn. à +inf moyil qilmoq, ko‘ndirmoq, majbur qilmoq; tout (me) porte à croire que c'est faux hamma narsa meni bu yolg‘ondakam ekanligiga ishonishga majbur qiladi; être porté à +inf moyil qilingan, ko‘ndirilgan, majbur qilingan bo‘lmoq; être porté sur qqch. moyilligi bo‘lmoq, yaxshi ko‘rmoq; être porté sur la boisson ichkilikka moyil bo‘lmoqII vi.1. (sur) ustiga joylashmoq, ustida turmoq; tout l'édifice porte sur ces colonnes butun imorat shu ustunlarning ustida turadi; l'accent porte sur la dernière syllabe urg‘u oxirgi bo‘g‘inga tushadi; fam. cela me porte sur les nerfs bu mening asabimga tegyapti; ustida bormoq, tegishli bo‘lmoq; une discussion qui porte sur des problèmes politiques siyosiy masalalar ustida ketayotgan munozara2. otmoq; un canon qui porte loin uzoqqa otadigan zambarak3. mo‘ljalga tegmoq; le coup a porté juste o‘q mo‘ljalga aniq tegdi; une voix qui porte uzoqqa yetadigan ovoz4. foyda, naf, ta'sir, kor qilmoq; vos observations ont porté sizning tanqidlaringiz foyda qildiIII se porter vpr.1. (bien, mal) o‘zini his qilmoq, sog‘lig‘i (yaxshi, yomon) bo‘lmoq; je me porte beaucoup mieux men ancha yaxshiman2. kiyilmoq; les jupes se porteront plus courtes, plus longues cette année bu yil yubkalar kalta, uzunroq kiyiladi; cela se porte encore bu hali ham kiyiladi3. litt. peshvoz chiqmoq, tomon yurmoq; se porter à la rencontre de qqn. biror kishiga peshvoz chiqmoq4. (à) borib yetmoq; empêchez-le de se porter à cette extrémité uni bu darajagacha yetib borishiga yo‘l qo‘ymanglar5. o‘zini biror holda ko‘rsatmoq, o‘zini biror holga solmoq; se porter acquéreur o‘zini tamagir qilib ko‘rsatmoq; il se porte garant u kafillik beryapti. -
19 suffire
I vi.1. (à, pour) yetmoq, yetarli bo‘lmoq; un jour suffit, suffira pour préparer, pour que nous préparions la rencontre uchrashuvni tayyorlash uchun bir kun yetadi; votre parole me suffie sizning gapingiz menga yetarli; fam. ça suffit! yetarli, bo‘ldi!2. yetarli bo‘lmoq, qoniqtirmoq; une personne suffisait à l'entretien de la maison uyga qarash uchun bir kishi yetarli edi; sa famille lui suffit, il ne voit personne unga oilasi bo‘lsa bo‘ldi, u boshqa hech kimni ko‘rmaydi3. impers. il lui suffit, il lui a suffi de se montrer pour que le calme se rétablisse tinchlik o‘rnatilishi uchun uning ko‘rinishigina kifoya bo‘ldi; il suffisait y penser bu haqda o‘ylashning o‘zigina yetarli ediIV se suffire vpr.1. yetarli bo‘lmoq, muhtoj bo‘lmaslik; cette définition se suffit à elle-même uning o‘ziga shu ta'rifning o‘zi yetarli2. o‘ziga yetarli bo‘lmoq; le pays se suffit (à lui-même) quant à l'énergie mamlakatning energiyasi o‘ziga yetadi. -
20 venir
vi.1. kelmoq, yetib kelmoq; kelmoq (transport vositasida); suzib kelmoq; uchib kelmoq; venir à pied piyoda kelmoq; venez me voir kelib turing, menikiga keling; vous venez mal à propos bevaqt, bemavrid keldingiz; venir en foule yopirilmoq, yopirilib, to‘dalashib kelmoq, gurillab kelavermoq; fam. je ne fais qu'aller et venir zumda, darrov qaytaman, boramanu kelaman; faire venir chaqirmoq, chorlamoq, taklif qilmoq; olib kelishni buyurmoq; buyurtma qilmoq; le mot ne vient pas bu so‘z tilimning uchida turibdi; un jour viendra hali bir kyn keladi, bir kun kelib; je te vois venir (avec tes gros sabots) ichingdagini bilib turibman, nima o‘ylaganing ochiq-oydin ko‘rinib turibdi2. bormoq; yurmoq; venir à la rencontre de kutib olishga chiqmoq, qarshi olmoq, peshvoz chiqmoq3. sodir bo‘lmoq, ro‘y bermoq; boshlanmoq, kelib chiqmoq; l'heure est venue de réfléchir o‘ylab olish fursati yetdi4. o‘smoq, rivojlanmoq5. predlogli konstruksiyalarda: venir de olib kelinmoq, yetib kelmoq; qolmoq, tegmoq, nasib bo‘lmoq, meros bo‘lib o‘ tmoq; chiqmoq, kelib chiqmoq, yuzaga kelmoq, sodir bo‘lmoq; venir à kelmoq; bormoq, yetmoq, ko‘ tarilmoq, erishmoq, muvaffaqiyat qozonmoq; borib yetmoq; venir au monde tug‘ilmoq, dunyoga kelmoq; venir à maturité voyaga yetmoq; venir à bout uddalamoq, eplamoq, bardosh bilan yengmoq; venir à point vaqtida kelmoq; mos, loyiq kelmoq; yetilmoq; venir à ses fins, à son but maqsadiga yetishmoq, niyatini amalga oshirmoq; venir après ketidan, izidan bormoq, ergashmoq; venir en dernier lieu oxirgi o‘rinda bo‘lmoq, bormoq; venir en estafette xabar bermoq, ogohlantirmoq; à venir kelajakdagi, oldindagi, kelasi; les générations à venir kelajak avlod; en venir à la conclusion xulosa chiqarmoq, xulosaga kelmoq; en venir aux mains, aux coups bir-biriga tashlanmoq, olishib ketmoq, do‘pposlashmoq; d'où vient que, de là vient que shuning uchun, shundan kelib chiqadiki, demak; vouloir en venir à biror tomonga yoki o‘zi istagan tomonga burmoq, olib kelmoq, shama qilmoq; il faut en venir là bunga barham berish kerak; y venir biror ahvolga borib yetmoq; qaror, ahd, jazm qilmoq; venir à faire qqch. bexosdan, bilmasdan, beixtiyor qilmoq; prov. tout vient à point à qui sait attendre sabrning tagi sariq oltin6. venir de + inf. (passé immédiat): je viens de me lever men endigina turdimII s'en venir vpr.vx. kelmoq.
См. также в других словарях:
rencontre — Rencontre. s. f. Hazard, avanture, par laquelle on trouve fortuitement une personne, ou une chose. Bonne, mauvaise rencontre. heureuse, malheureuse, fascheuse rencontre. faire rencontre de quelque personne. je ne pensois pas avoir une si heureuse … Dictionnaire de l'Académie française
rencontre — Rencontre, est proprement ce que sans estre preveu, et inesperéement s offre à nous. Car Rencontre presuppose adventure. Ainsi on dit, J ay fait une bonne rencontre, Mihi forte fortuna prospere contigit. Mais par abusion de la naifveté du mot, il … Thresor de la langue françoyse
rencontré — rencontré, ée (ran kon tré, trée) part. passé de rencontrer. 1° Dont on a fait rencontre. Cet homme rencontré par hasard. 2° Heureux, bien trouvé. Voilà bien rencontré. C est bien rencontré. • Il y a un terme, disent les uns, dans votre… … Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré
Rencontre — may refer to:* Rencontre East, Newfoundland and Labrador, Canada * Rencontre West, Newfoundland and Labrador, Canada … Wikipedia
Rencontre — (fr., spr. Rangkongtr), 1) Begegnung; 2) eine plötzlich ausbrechende Zwistigkeit zweier Personen; 3) ein Duell, welches sich auf der Stelle ohne vorhergegangene Forderung entspinnt, bes. wenn der Streit mit dem Degen ausgemacht wird; daher au… … Pierer's Universal-Lexikon
Rencontre — Ren*con tre (r?n k?n t?r; F. r?N {k?n} tr ), n. [F.] Same as {Rencounter}, n. [1913 Webster] … The Collaborative International Dictionary of English
Rencontre — (franz., spr. raugkongtr ), Begegnung; militärisch das Zusammenstoßen zweier feindlicher, auf dem Marsch befindlicher Truppenabteilungen und das daraus sich entwickelnde Gefecht (vgl. Begegnungsgefecht); auch soviel wie Begegnungszweikampf,… … Meyers Großes Konversations-Lexikon
Rencontre — (frz., spr. rangkóngtr), zufällige Begegnung, unerwartetes Zusammentreffen, bes. feindliches … Kleines Konversations-Lexikon
Rencontre — (rangkongtr), frz., Begegnung; feindlicher Zusammenstoß … Herders Conversations-Lexikon
rencontré — Rencontré, [rencontr]ée. part. Il a les sign. de son verbe … Dictionnaire de l'Académie française
rencontre — [ren känt′ər; ] Fr [ rän kōn′tr ] n. RENCOUNTER … English World dictionary