-
1 politesse
nf.1. xushmuomalalik, muloyimlik, boadablik; odob, nazokat; formules de politesse odob qoidalari; loc. brûler la politesse à qqn. xayrlashmay to‘satdan ketib qolish2. navozish, nazokat, xushmuomalalik, iltifot, marhamat; rendre une politesse à qqn. biror kishiga iltifot ko‘rsatmoq; pl.iron. se faire des politesses bir biriga navozish, nazokat, iltifot ko‘rsatmoq. -
2 brûler
I vt.1. yoqmoq2. kuydirmoq, o‘tga tutmoq; brûler les étapes to‘xtovsiz, to‘xtamasdan yurmoq; brûler la politesse xayrlashmasdan ketmoq; brûler un espion ayg‘oqchini fosh qilmoqII vi.1. yonmoq; brûler de faire qqch. bir narsa qilish ishtiyoqida yonmoq; les pieds lui brûlent u ketishga oshiqmayapti2. bir oz kuymoq. -
3 exquis
-iseadj. juda yaxshi, a'lo darajadagi, ajoyib, g‘aroyib; nazokatli, latofatli, nozik, nafis, go‘zal, zebo, g‘oyat yoqimli, ko‘rkam, dilbar; un mets exquis tansiq taom; une politesse exquise o‘ ta xushfe'llik; un sourire exquis nozik tabassum; une femme exquise zebo ayol; il fait un temps exquis ob-havo juda ham yaxshi; ajoyib; c'est exquis! bu juda ajoyib, juda soz! -
4 extrême
I adj.1. oxirgi, so‘nggi, keyingi, bo‘ladigani; attendre jusqu'à l'extrême limite eng oxirgi, so‘nggi, keyingi muddatgacha kutmoq; l'Extrême-Orient Uzoq Sharq2. hadsiz, chegarasiz, cheksiz, haddan tashqari; il est extrême en tout u hech narsada chegara meyorni bilmaydi; des remèdes extrêmes haddan tashqari kuchli dori3. misli ko‘rilmagan; katta; juda, g‘oyat, so‘ng darajada, haddan tashqari, qattiq, benihoyat; avec la plus extrême politesse haddan tashqari nazokatlilik bilan; à l'extrême rigueur boshqa iloji bo‘lmasa, iloji topilmasaII nm.1. qarama-qarshi, tersma-ters ikki hol; passer d'un extrême à l'autre o‘zini goh u yoqqa, goh bu yoqqa urmoq; les extrêmes se touchent qarama-qarshi tomonlar ro‘para kelishmoqda2. pl.math. proportsiyaning chetki hadlari. -
5 formule
nf. formula (biror fikr yoki qoidaning qisqa va aniq ta'rifi, ifodasi); shartli ifoda; une formule brute chim. empirik formula; une formule sanguine méd. qon tarkibi formulasi; formules de politesse axloq-odob iboralari, nazokatli iboralar. -
6 loi
nf.1. qonun; lois et institutions qonun va qonunchilik; proposition de loi qonun loyihasi; amender une proposition de loi taqdim qilingan qonunga o‘zgartirish kiritmoq; loi-cadre asosiy qonun2. qonun, qoida, tartib, nizom; conforme à la loi qonunga binoan; homme de loi yurist3. qonun, farz, buyruq; dicter, faire la loi à qqn. buyurmoq, xo‘jayinchilik qilmoq; faire la loi buyurmoq; vous ne ferez pas la loi chez moi! siz mening uyimda xo‘jayinchilik qila olmaysiz!4. qonun, qonuniyat; la loi de la jungle changalzor qonuni; la loi du milieu atrof-muhit qonuni5. Ollohning buyrug‘i6. pl. qonun-qoida, qoida; les lois de l'honneur, de la politesse ornomus, odob qonun-qoidalari7. qoida, me'yor8. burch, vazifa; loi morale ma'naviy burch9. les lois du beau, de l'art go‘zallik, san'at normalari10. qonun, qonuniyat; fan; lois physiques fizika qonuniyatlari; découvrir, trouver une loi qonuniyat kashf qilmoq, topmoq. -
7 maniéré
-éeadj.1. nozli, noz-karashmali, ishvagar, sernoz, qiliqdor, serqiliq; femme maniérée nozli xotin; politesse maniérée xushmuomalalik, nazokatli muomala2. serhasham, bejamdor, jimjimador, balandparvoz; style, genre maniéré serhasham uslub, usul. -
8 obséquieux
-euseadj. xushomadli, tilyog‘lamali; laganbardorlik bilan qilingan; une politesse obséquieuse tilyog‘lamali xushmuomalalik. -
9 rite
nm.1. marosim, rasm-rusum, udum; rites secrets pratiqués chez certains peuples ba'zi bir xalqlar tomonidan o‘ tkaziladigan maxfiy marosimlar; rites funèbres dafn marosimlari; rites destinés à assurer le succès de la récolte hosilning mo‘l bo‘ lishi uchun mo‘ljallangan rasmrusum2. odat, taomil; les rites de la politesse odab taomili; c'est devenu un rite bu odatga aylanib qoldi.
См. также в других словарях:
politesse — [ pɔlitɛs ] n. f. • 1659; « propreté » 1578; a. it. politezza, de polito → 1. poli 1 ♦ ( XVIIe) Vx Délicatesse, bon goût. « La politesse de l esprit consiste à penser des choses honnêtes et délicates » (La Rochefoucauld). 2 ♦ (1655) Ensemble des… … Encyclopédie Universelle
politesse — Politesse. s. f. Il ne se dit point au propre, & il signifie fig. Une certaine maniere de vivre, d agir, de parler, civile, honneste & polie, acquise par l usage du monde. Avoir de la politesse. cet homme a de la politesse. on remarque une grande … Dictionnaire de l'Académie française
Politesse — Sf Hilfspolizistin per. Wortschatz fach. (20. Jh.) Hybridbildung. Neubildung nach Mustern wie Komtesse (Komteß) zu einer rekonstruierten Vorform von Polizei. Vermutlich scherzhafte Anspielung auf älteres Politesse Artigkeit . deutsch gr … Etymologisches Wörterbuch der deutschen sprache
politesse — 1717, from Fr. politesse (c.1600), from It. politezza, from polito polite, from L. politus (see POLITE (Cf. polite)) … Etymology dictionary
Politesse — Pol i*tesse , n. [F.] Politeness. [1913 Webster] … The Collaborative International Dictionary of English
Politesse — (franz., »Geschliffenheit«), Höflichkeit, seines Benehmen … Meyers Großes Konversations-Lexikon
Politesse — (frz.), Feinheit, Artigkeit im Betragen … Kleines Konversations-Lexikon
Politesse — Politesse,die:⇨Hilfspolizistin … Das Wörterbuch der Synonyme
politesse — [päl΄i tes′; ] Fr [ pō̂ lē tes′] n. [Fr < It politezza, cleanliness, courtliness < pulito, clean < L politus: see POLITE] politeness … English World dictionary
Politesse — La politesse, du latin politus qui signifie uni, lisse, brillant, regroupe un ensemble de comportements sociaux entre individus visant à exprimer la reconnaissance d autrui et à être traité en tant que personne ayant des sentiments. Sommaire 1… … Wikipédia en Français
politesse — (po li tè s ) s. f. 1° Culture intellectuelle et morale des sociétés. • En envoyant ses colonies par toute la terre, et avec elles la politesse, BOSSUET Hist. III, 3. • Je viens vous faire admirer un homme qui a su joindre la politesse du… … Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré