Перевод: со всех языков на узбекский

с узбекского на все языки

(maison

  • 61 lotir

    vt.
    1. ulushlab, bo‘lib, taqsimlab bermoq; lotir les immeubles d'une succession merosga qolgan ko‘chmas mulklarni bo‘ lib bermoq; terrains à lotir bo‘lib sotiladigan yerlar
    2. bir bo‘lagiga, qismiga ega qilmoq; après le partage, chacun a été loti d'une maison taqsimlashdan so‘ng har biri uyning bir qismiga ega bo‘ldi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > lotir

  • 62 louer

    I vt.
    1. maqtamoq, ko‘klarga ko‘tarmoq, madh qilmoq, hamdu-sano o‘qimoq
    2. louer qqn. de, pour qqch. birovni biror narsa uchun maqtamoq, tabriklamoq; on le loua, on l'a beaucoup loué pour son courage uni maqtadilar, jasurligi uchun unga ko‘p hamdu-sanolar aytishdi
    3. louer Dieu, le Seigneur Ollohga, egamga hamdu-sanolar aytmoq; loc. Dieu soit loué! Xudoga shukur!
    II se louer vpr. (de qqch) o‘zini baxtli deb hisoblamoq, xursand bo‘lmoq; je me loue d'avoir accepté son offre men uning taklifiga rozi bo‘ lganligimdan xursandman; se louer de qqn. biror kishidan juda xursand bo‘lmoq.
    I vt. ijaraga bermoq; maison à louer ijaraga beriladigan uy
    2. ijaraga, kiraga, olmoq; louer un appartement bir uyni ijaraga olmoq
    3. oldindan chipta olib qo‘ymoq; louer sa place dans un train poyezdga oldindan chipta olib qo‘ymoq
    II se louer vpr. ijaraga berilmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > louer

  • 63 maître

    -maîtresse
    I n.
    1. nm. xo‘jayin, ega, sohib; dr. bien sans maître egasiz mulk; se rendre maître de qqn. biron kishini tutib olmoq, qo‘lga olmoq, qamoqqa olmoq
    2. boshliq, ega, hukmdor, mulkdor, hokim, hukmron, hoqon, sulton; maître, maîtresse de maison uy egasi, bekasi, mezbon; être (le) maître (quelque part) xo‘jayin, ega, sohib, hokim, hukmdor bo‘lmoq; l'argent, maître du monde pul dunyosining hukmdori; être maître, maîtresse de soi, être son propre maître o‘ziga-o‘zi xo‘jayin bo‘lmoq; être maître de faire qqch. biror ishni qilishga ixtiyori, erki o‘zida bo‘lmoq; vous êtes maître de refuser rad qilishda ixtiyoringiz o‘zingizda
    3. boshliq, rahbar; maître de forges metallurgiya zavodining boshlig‘ i, rahbari; maître d'hôtel metrdotel, bosh ofitsiant (restoranlarda)
    4. o‘qituvchi, muallim, muallima, ustoz, murabbiy, murabbiya
    5. vx. metr; maître Jacques metr Jak
    6. nm. metr; (advokat, notariuslarga nisbatan murojaatda ishlatiladi)
    7. nm. maestro, usta
    II adj.
    1. tashkilotchi, harakatchan; une maîtresse femme tashkilotchi ayol
    2. vx. asosiy, bosh, katta; maître coq bosh oshpaz
    3. narsa asosiy, bosh; techn. maître-cylindre tormozning bosh silindri; inform. ordinateur maître bosh hisoblash mashinasi
    4. kuchli; maître mot ou maître-mot kuchli so‘z.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > maître

  • 64 masquer

    vt.
    1. niqoblamoq, yashirmoq
    2. maskarad ust-boshini kiydirmoq
    3. ko‘zdan yashirmoq, to‘smoq; cette maison masque le paysage bu uy tabiatni to‘syapti; mil. maskirovka qilmoq, yashirmoq; masquer un mouvement de troupes harbiy qismlarning harakatini yashirmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > masquer

  • 65 meubler

    I vt.
    1. jihozlamoq; meubler sa maison uyini jihozlamoq
    2. chambre meublée jihozlari bilan birga ijaraga olingan xona; nm. habiter un meublé jihozlari bilan ijaraga olingan xonada yashamoq
    3. to‘latmoq, bezamoq, bezatmoq; meubler ses loisirs avec quelques bons livres bo‘sh vaqtini yaxshi kitoblar o‘qib o‘ tkazmoq
    II se meubler vpr. mebel sotib olmoq; ils n'ont pas d'argent pour se meubler ularning mebel sotib olgani pullari yo‘q.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > meubler

  • 66 mobilier

    -ère
    I adj.
    1. ko‘char mol-mulk, mol-dunyoga oid; fortune mobilière ko‘chma mol-mulk
    2. dr. ko‘char mol-mulkka bog‘liq bo‘lgan; valeurs mobilières qarz olish-berish bilan bog‘liq bo‘lgan majburiyatlar
    II nm. uy jihozlari, mebeli; le mobilier d'une maison uy jihozlari. mobilier de bureau idora jihozlari; mobilier urbain shahar jihoz-anjomlari.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > mobilier

  • 67 montée

    nf.
    1. ko‘tarilish, chiqish; être essoufflé par une pénible montée chiqishning og‘irligi tufayli o‘pkasi og‘ziga tiqilgan bo‘lmoq; la montée des eaux suvning ko‘ tarilishi
    2. o‘r, qiyalik; maison en haut d'une montée o‘rning tepasidagi uy.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > montée

  • 68 moulin

    nm.
    1. tegirmon; moulin à vent, à eau shamol, suv tegirmon; se battre contre des moulins yo‘q, xayoliy dushman bilan kurashmoq, kuchini bekorga sarf qilmoq; apporter, faire venir de l'eau au moulin (de qqn) birovning tegirmoniga suv quymoq
    2. tegirmon (mashinalar o‘rnatilgan imorat); habiter un vieux moulin eski tegirmonda yashamoq; l'exploitation d'un moulin tegirmondan foydalanish, tegirmonchilik; loc. on entre dans cette maison comme dans un moulin hamma kirib chiqaveradigan joy
    3. moulin à tegirmon, o‘g‘ir, juvoz, yanchqich, mashina, qiymalagich; moulin à huile moyjuvoz; moulin à café, à poivre qahva, murch yanchadigan mashina; moulin à légumes sabzavot qiymalagich
    4. fam. avtomobilning motori
    5. fam. mahmadona, vaysaqi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > moulin

  • 69 mouvement

    nm.
    1. harakat; le mouvement d'un corps tananing harakati; direction d'un mouvement harakatning yo‘nalishi; force, intensité d'un mouvement harakat kuchi, tezligi; mouvement rapide, lent tez, sekin harakat
    2. harakat, qimirlash; attitudes, positions, postures, et mouvements holatlar, joylashishlar, turishlar va harakatlar; mouvements vifs, lents, aisés, maladroits dadil, sekin, yengil, qo‘pol harakatlar; un mouvement du bras, du cou, de la jambe qo‘l, bo‘yin, oyoq harakati; loc. faire un faux mouvement og‘ritadigan harakat qilmoq; mouvements de gymnastiques, de nage gimnastik, suzish harakatlari; mouvement inconscient, automatique beixtiyor, g‘ayriixtiyoriy harakat; loc. en deux temps, trois mouvements hash-pash deguncha; le mouvement harakatchanlik; aimer le mouvement harakatchanlikni yaxshi ko‘rmoq
    3. harakat, joyini o‘zgartirish, ko‘chib yurish; le mouvement d'une foule olomonning ko‘chib yurishi; le mouvement des avions sur un aérodrome samolyotlarning ayerodromdagi harakati; mouvements de marchandises tovarlar harakati; il y a du mouvement dans cette ville bu shaharda jonlanish bor; mouvements de troupes harbiy qismlarning harakatlari
    4. en mouvement harakatga, harakatda; mettre un mécanisme en mouvement biror mexanizmni harakatga keltirmoq; toute la maison est en mouvement butun uy harakatda
    5. jon, jonlilik; il y a du mouvement dans ce film bu filmda jonlilik bor
    6. mus. marom, maqom
    7. notekislik, baland-pastlik; mouvement de terrain yerning baland-pastligi
    8. techn. harakat, yurish; mouvement d'horlogerie soat mexanizmlarining yurishi
    9. kechinmalar, tuyg‘ular, ehtiroslar; litt. les mouvements de l'âme, du coeur qalb, yurak kechinmalari, junbushi; mouvements intérieurs ichki kechinmalar; loc. un bon mouvement yaxshi ish, qiliq; mouvements divers katta ta'sir
    10. ijtimoiy tuzimdagi o‘zgarishlar, harakatlar; le parti du mouvement harakat partiyasi; fam. être dans le mouvement urf bo‘ lgan g‘oyalarga ergashmoq
    11. kollektiv harakatlar; mouvement révolutionnaire, syndical revolutsion, kasabachilar harakatlari; mouvement littéraire, artistique adabiy, ba'diy harakatlar
    12. o‘zgarish; mouvements de la population aholining o‘zgarishi; mouvements des prix narx-navoning o‘zgarishi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > mouvement

  • 70 mystère

    nm.
    1. sirli ibodat; le mystère de la trinité troitsaning sirli ibodati
    2. sir; le mystère de la nature tabiat sirlari; maison pleine de mystère siru-asrorga to‘la uy
    3. sir, maxfiy narsa, yashirin ish; cela cache, couvre un mystère bu sirni yashiradi, bekitadi; voilà la solution du mystère mana sirning yechimi
    4. sirlilik, maxfiylik, ajablik; cela n'a plus du mystère pour lui buning unga butunlay ajab joyi yo‘q; s'envelopper, s'entourer de mystère maxfiylikka o‘ralmoq; chute! mystère jim! sir
    5. muzqaymoqli pirojnoye
    6. Mystère ovozdan tez uchuvchi fransuz harbiy samolyoti.
    nm.litt. misteriya (O‘rta asrlarda diniy mavzulardagi drama).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > mystère

  • 71 natal

    -ale, als
    adj. o‘z, jonajon, qadrdon, aziz, o‘zi tug‘ilib o‘sgan; le pays natal ona vatan; maison natale o‘zi tug‘ilib o‘sgan uy; langue natale ona tili.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > natal

  • 72 ordonné

    -ée
    adj.
    1. tartibli, tartibga keltirilgan, solingan, saranjom, sarishta, orasta; maison bien ordonnée saranjom-sarishta uy
    2. tartibli, sarishta, orasta, tartibni yaxshi ko‘radigan; un enfant ordonné tartibli bola.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > ordonné

  • 73 orientation

    nf.
    1. orentatsiya, orentir olish, o‘zining turgan joyini, yo‘nalishini aniqlash, yo‘nalish olish, mo‘ljal olish; elle n'a pas de sens de l'orientation unda mo‘ljal olish hissi yo‘q
    2. yo‘naltirish; l'orientation des études o‘qishni yo‘naltirish; l'orientation professionnelle kasbga yo‘naltirish; une conseillère d'orientation yo‘naltirish maslahatchisi
    3. yo‘nalish, boshqarilish; orientation d'une maison uyni joylashtirish, biror tomonga qaratib qurish.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > orientation

  • 74 oublier

    I vt.
    1. unutmoq, unutib, esdan chiqarib qo‘ymoq, esdan, yoddan, xotirdan chiqarmoq; il oublie tout u hamma narsani esdan chiqarib qo‘yadi
    2. esdan chiqarib qo‘ymoq, unutib qo‘ymoq; oublier la pratique d'un métier kasb malakasini esdan chiqarib qo‘ymoq; il apprend vite et oublie de même u tez o‘rganadi va xuddi shunday esdan chiqaradi
    3. être oublié esdan chiqib ketgan, unutilgan bo‘lmoq; se faire oublier o‘zi haqida gapirmaydigan qilib qo‘ymoq, o‘zini unuttirmoq; je serais à ta place, je me ferais oublier men sening o‘rningda bo‘lsam, mening haqimda gapirmaydigan qilib qo‘yar edim
    4. unutmoq, esdan chiqarmoq, xotirdan chiqarmoq
    5. yoddan chiqarmoq, xotirdan ko‘ tarilmoq, esdan chiqarmoq, unutmoq; oublier l'heure vaqtni unutmoq; vous oubliez que c'est interdit siz bu narsa taqiqlanganligini unutyapsiz
    6. unutmoq, esidan chiqarib qo‘ymoq, unutib qoldirmoq; j'ai oublié mon parapluie au cinéma men zontigimni kinoteatrda unutib qoldiribman
    7. unutmoq, esdan, yoddan chiqarib yubormoq, esga olmay qo‘ymoq, xotirlamay qo‘ymoq
    8. unutmoq, unutib, esdan chiqarib qo‘ymoq, esdan, yoddan, xotirdan chiqarmoq; vous oubliez vos promesses siz va'dalaringizni unutib qo‘yyapsiz; vous oubliez qui je suis siz mening kimligimni unutyapsiz; n'en parlons plus, j'ai tout oublié bu haqda boshqa gapirmaylik, men hammasini unutdim
    II s'oublier vpr.
    1. unutilmoq, esdan chiqib qolmoq, yoddan, xayoldan ko‘ tarilib ketmoq; tout s'oublie hamma narsa unutiladi
    2. o‘zini unutmoq, esdan chiqarmoq; iron. il ne s'oublie pas u o‘zini unutmaydi, o‘z manfaatini esidan chiqarmaydi
    3. kimligini unutmoq, esdan chiqarmoq; haddidan oshmoq
    4. ishtoniga qilib qo‘ymoq; bulg‘amoq, bulg‘ab qo‘ymoq; le chat s'est oublié dans la maison mushuk uyda bulg‘ab qo‘ydi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > oublier

  • 75 passer

    I vi.
    1. o‘tmoq, kesib o‘ tmoq; halte, on ne passe pas! to‘xtang, o‘tish mumkin emas
    2. o‘ tmoq, o‘ tib turmoq, bormoq; je passe ici souvent men bu yerdan tez-tez o‘ tib turaman; il passera dans une heure u bir soatdan so‘ng o‘tadi
    3. (à) kirib o‘ tmoq; elle est passée à la maison u uyga kirib o‘tdi
    4. loc. passer inaperçu sezilmay, bilinmay, ko‘rinmay o‘ tib ketmoq, hech kim bilmay qolmoq
    5. bo‘lmoq, ko‘rsatilmoq; ce film passe ce soir à la télévision bu film kechqurun televizordan ko‘rsatiladi; as-tu entendu la publicité qui passe à la radio? radioda berilgan reklamani eshitdingmi?
    6. o‘tmoq, o‘ tib ketmoq; les jours passaient kunlar o‘ tardi; déjà huit heures, comme le temps passe! allaqachon soat sakkiz bo‘libdi, vaqt qanday tez o‘tadi! le temps passé o‘ tgan vaqt
    7. o‘ tib ketmoq, to‘xtamoq, qolmoq; la douleur est passée og‘riq o‘ tib ketdi; faire passer le mal og‘riqni qoldirmoq; loc. passer de mode modadan, udumdan qolmoq; loc.fam. le plus dur est passé eng og‘iri, qiyini o‘ tdi; il leur a fait passer le goût du pain, l'envie de rire u ularning kunini ko‘rsatdi
    8. rangi o‘chmoq, o‘ngmoq, xiralashmoq (rang); le bleu passe au soleil havo rang quyoshda o‘ngadi
    9. hisoblanmoq, sanalmoq, deb topilmoq; elle passait pour coquette u tannoz xotin sanalar edi; il a lontemps passé pour l'auteur de ce roman u uzoq vaqt bu romanning muallifi hisoblandi; faire passer pour qilib ko‘rsatmoq; elle le fait passer pour un génie u uni dono qilib ko‘rsatadi; elle se faisait passer pour sa femme u o‘zini uning xotini qilib ko‘rsatar edi
    10. deb sanalmoq, topilmoq, qabul qilinmoq (narsa); cela peut passer pour vrai bu haqiqat deb topilishi mumkin
    II vt.
    1. o‘tmoq, kesib o‘ tmoq, bosib o‘ tmoq; passer une rivière daryodan o‘ tmoq; elle a passé la frontière u chegaradan o‘ tdi
    2. passer un examen imtihon topshirmoq, imtihondan o‘tmoq; il a dû passer trois fois le baccalauréat pour l'obtenir bokalavrlikni olish uchun, unga uch marta imtihon topshirishga to‘g‘ri keldi; loc. passer la rampe muvaffaqiyat qozonmoq; cette scène ne passe pas, passe très mal la rampe bu saxna ketmayapti, muvaffaqiyat qozonmayapti
    3. o‘ tkazmoq, kechirmoq (vaqtga nisbatan); passe de bonnes vacances! ta'tilni yaxshi o‘ tkaz! vous passerez la soirée avec nous siz kechani biz bilan o‘ tkazasiz; j'ai passé une heure à (pour faire, sur) ce travail men bir soatni shu ish ustida o‘ tkazdim; loc.fam. passer un mauvais, un sale quart d'heure yoqimsiz daqiqalarni boshidan kechirmoq; passer le temps à (+inf) vaqtini biror narsa qilish bilan o‘tkazmoq; il passe son temps à manger u vaqtini ovqat yeyish bilan o‘ tkazadi; pour passer le temps vaqt o‘ tkazish uchun, ermak uchun
    4. esidan chiqarmoq, tushirib qoldirmoq, tashlab ketmoq; passer une ligne bir qotorni tushirib qoldirmoq; passez, passons les détails qoldiring, tafsilotlarni tashlab ketaveraylik; passer son tour o‘z navbatini o‘tkazib yubormoq (o‘yinda yoki jamiyatda); je passe! men pas! j'en passe, et des meilleurs men hali hammasini aytayotganim yo‘q (ko‘p joylarini tashlab ketdim)
    6. passer qqch. à qqn. ruxsat bermoq, kechirmoq; ses parents lui passent tout uning ota-onasi uning hamma narsasini kechirishadi; passez-moi l'expression, mais c'est un emmerdeur ibora uchun kechirasiz-u, bu bir mijgov
    5. o‘tmoq, bosib o‘ tmoq, oshmoq; passer son chemin yo‘lini davom ettirmoq, yo‘ lida davom etmoq; passer un col, une montagne dovondan, tog‘dan oshmoq; loc. passer le cap ma'lum yoshdan oshmoq, qiyinchilikdan o‘ tmoq; passer les limites, les bornes chegaradan chiqmoq, haddidan oshmoq; il a passé la limite d'âge u yosh chegarasidan o‘ tdi (uning yoshi bu ish uchun o‘tdi)
    6. bir joydan ikkinchi bir joyga o‘ tkazmoq; passer des marchandises en fraude mollarni g‘ayriqonuniy ravishda o‘ tkazmoq; chiqarmoq; il passa la tête à la portière u avtomobil derazasidan boshini chiqardi; ishlatmoq, biror narsa bilan artib, yig‘ishtirib chiqmoq; passer l'aspirateur dans le salon pilesos bilan mehmonxonani yig‘ishtirmoq; passer, une matière sur qqch. biror narsani biror narsaning ustiga yoymoq; passer qqch. à une matière biror narsani biror narsaning ustiga yopmoq, surtmoq; tu passeras une couche de mortier sur le mur avant de le passer à la chaux devorni oqlashdan oldin, sen uni ohakli rastvor bilan suvaysan
    7. passer qqn. par topshirmoq, o‘tkazmoq, mahkum qilmoq; loc. il a été passé par les armes u otib tashlangan edi
    8. suzmoq; suzib, filtrlab o‘ tkazmoq, elamoq; passer le café qahvani suzmoq; instrument pour passer le thé choy suzgich
    9. ko‘rsatmoq, eshittirmoq, qo‘ymoq, qo‘yib bermoq; passer un film film ko‘rsatmoq; il m'a passé des diapositives u menga diapozitiv qo‘yib berdi; tu passes toujours le même disque sen doim bir xil plastinkalarni qo‘yasan
    10. kiymoq; kurtka kiymoq; le temps de passer une veste, j'arrive kurtkamni kiyib olay, ketyapman
    11. ulamoq, qo‘shmoq, o‘ tmoq (tezlik haqida); passe le petit braquet! kichik charxga o‘ t! passe en troisième! uchinchiga o‘ t!
    12. passer qqch. à qqn. biror narsani biror kishiga berib yubormoq, berib qo‘ymoq, o‘ tkazib yubormoq; passez-moi le café, le sel, la salière menga qahva, tuz, tuzdonni berib yubor; passe-le-moi uni menga o‘tkazib yubor, berib yubor; loc. ils se sont passé le mot ular gapni bir joyga qo‘yishdi; passer la parole à qqn. birovga so‘z navbatini bermoq; passer un coup de fil (de téléphone) birovga qo‘ng‘iroq qilmoq, sim qoqmoq; passez-moi monsieur le directeur meni janob direktor bilan ulang; passer une maladie à qqn. biror kasallikni birovga yuqtirmoq, o‘tkazmoq; passer le pouvoir à qqn. hokimiyatni biror kishiga topshirmoq, vakolatni topshirmoq
    13. tuzmoq, bog‘lamoq, o‘rnatmoq; passer un contrat, un accord avec qqn. biror kishi bilan shartnoma, bitim tuzmoq; passer (la, une) commande buyruq bermoq
    III se passer vpr.
    1. o‘ tmoq, kechmoq, o‘tmoq, davom etmoq (narsa); la visite s'est passée en un quart d'heure tashrif chorak soat davom etdi; ça va se passer bu o‘tib ketadi; il ne se passe pas de jour sans qu'il téléphone uning telefon qilmagan kuni yo‘q
    2. bo‘lib o‘tmoq, kechmoq; l'action du film se passe au XVIe siècle film voqealari XVI asrda bo‘lib o‘ tadi; tout se passe bien? hammasi yaxshi bo‘lyaptimi? ça s'est mal passé bu yomon o‘ tdi; loc. ça ne se passera pas comme ça bu shundayligicha qolavermaydi; impers. que ce passe-t-il? nima bo‘lyapti?
    3. (de) yordamisiz, bir o‘zi bajarmoq; muhtoj bo‘lmaslik, hojat yo‘qlik; cette déclaration se passe de commentaires bu bayonot izohga muhtoj emas
    4. biror narsasiz ham yashamoq, kuni o‘tmoq; se passer d'argent, de cinéma pulsiz, kinosiz ham yashamoq; je me passerai bien de cette corvée! mening bu naryadsiz ham kunim o‘ taveradi! nous nous en passerions bien! bizning usiz ham kunimiz o‘ tadi! on ne peut se passer de lui usiz bo‘lmaydi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > passer

  • 76 pauvre

    I adj.
    1. kambag‘al, qashshoq, nochor, bechorahol, faqir
    2. qashshoq, g‘aribona, faqirona (narsa); une pauvre maison faqirona uy
    3. kamhosil, oriq; terre pauvre kamhosil, oriq yer
    II n.
    1. vx. un pauvre, une pauvresse bechora, miskin, gadoy, tilanchi
    2. pl. bechoralar, nochorlar.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pauvre

  • 77 pendu

    -ue
    n. osilgan, o‘zini osib o‘ldirgan odam; loc. parler de corde dans la maison d'un pendu o‘rinsiz gap qilmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pendu

  • 78 pénétrer

    I vi.
    1. kirmoq, ichiga chuqur kirmoq, kirib, o‘ tib ketmoq, teshmoq (narsa); la balle a pénétré dans les chairs o‘q go‘shtga chuqur kirib qoldi; le soleil pénètre dans la chambre quyosh xonaga kiryapti; faire pénétrer qqch. dans biror narsani, biror narsaning ichiga kiritmoq, suqmoq
    2. kirmoq, ichiga, ichkarisiga, ichkari kirmoq (jonli narsa); pénétrer dans une maison uyga, uyning ichiga kirmoq; les envahisseurs qui pénètrent dans un pays biror davlatga bostirib kirgan bosqinchilar
    II vt.
    1. o‘ tmoq, ich-ichiga o‘tib ketmoq, ichiga kirmoq, singmoq, yorib o‘ tmoq (narsa); le froid vous pénétre jusqu'aux os sovuq sizning suyak-suyagingizdan o‘ tib ketyapti
    2. tushunmoq, anglamoq, tushunib yetmoq; fahmlamoq, payqamoq; pénétrer un mystère sirni anglab yetmoq; pénétrer les intention de qqn. biror kishining niyatini fahmlamoq; connaissances ésotériques impossibles à pénétrer yashirin, tushunib yetib bo‘lmaydigan bilimlar
    III se pénétrer vpr. tushunib yetmoq, anglamoq, chuqur anglab yetmoq; il n'arrive pas à se pénétrer de l'utilité de ce travail u bu ishning foydaliligini chuqur anglab yetmayapti.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pénétrer

  • 79 pied

    nm.
    1. oyoq (oyoqning oshiqdan pastki qismi); doigts de pied oyoq barmoqlari; pied plat yassi oyoqlik; se fouler le pied oyog‘ini chiqarib olmoq; loc. être pieds nus, nu-pieds oyoqyalang, yalangoyoq bo‘lmoq; passer une rivière à pied sec daryodan oyog‘ini ho‘l qilmay o‘ tmoq; de pied en cap boshdan oyoq; mettre pied à terre tushmoq; avoir un pied dans la tombe bir oyog‘i yerda, bir oyog‘i go‘rda bo‘lmoq; coup de pied tepki; recevoir un coup de pied tepki yemoq; loc.fam. tu es bête comme tes pieds o‘lgiday ahmoqsan; j'ai joué comme un pied men juda yomon chaldim; marcher sur les pieds de qqn. birovga hurmatsizlik qilmoq; casser les pieds (de, à qqn) birovga mijg‘ovlik qilmoq; ça te fera les pieds bu senga yaxshigina dars bo‘ladi; mettre les pieds dans le plat ishni pachavasini chiqarmoq; je n'y ai jamais mis les pieds men u yerga oyoq ham bosmaganman; il s'est levé du pied gauche u chap yoni bilan turibdi; pieds et poings liés oyoq-qo‘li bog‘langan; faire des pieds et des mains pour + inf. biror narsa qilish uchun kuyib pishmoq; attendre qqn. de pied ferme biror kishini dadillik bilan kutmoq; au pied levé tayyorgarliksiz
    2. loc. (sur, à, en) sur ses pieds, sur un pied oyoqda, tik turib; retomber sur ses pieds qiyin ahvoldan manfaat bilan chiqib olmoq; sur pied oyoqda; dès cinq heures, il est sur pied soat beshdan beri, u oyoqda; mettre sur pied une entreprise korxonani oyoqqa turg‘izmoq; à pied piyoda; allons-y à pied piyoda ketdik; course à pied yugurish; il a été mis à pied u ishdan haydalgan, bo‘shatilgan edi; à pieds joints juft oyoqlab; en pied bor bo‘yicha; un portrait en pied bor bo‘yicha chizilgan rasm; aux pieds de qqn. birovning oldida (egilib, bukilib); se jeter, tomber aux pieds de qqn. birovning oyog‘iga yiqilmoq, bosh urmoq, yolvormoq
    3. loc. avoir pied suvni bo‘ylaganda oyog‘i yerga tegib turmoqlik; perdre pied oyog‘i yerga yetmaslik; lâcher pied yon bermoq, chekinmoq
    4. avoir bon pied, bon oeil hali bardam bo‘lmoq; pied à pied qadam-baqadam
    5. oyoq, oyoq tomoni, poya, etak, tag, pastki qism; le pied et la tête d'un lit karavotning bosh va oyoq tomoni; caler le pied d'une échelle narvonning oyog‘ini mahkam joylamoq; le pied du mur devorning tagi, pastki qismi; la maison est au pied de la colline uy tepalikning tagida, etagida; typogr. le pied d'une lettre literaning pastki qismi, asosi; loc. être à pied du mur burchakka qisib qo‘yilgan bo‘ lmoq, biror narsa qilishga majbur qilib qo‘yilgan bo‘ lmoq; être au PIED-À-TERRE PIGEON pied d'oeuvre ishning oldida bo‘lmoq; fruits vendus sur pied daraxtning shoxida, terilmasdan burun sotilgan meva
    6. tuyoq (qassobxonalarda sotiladigan qismi); pieds de veau, de mouton, de porc buzoq, qo‘y, cho‘chqa tuyog‘i
    7. band, dasta, shoxcha, poya; pied de vigne tok, tok zangi; des pieds de salade salatning bandlari
    8. oyoq, poya; un verre à pied rumka; pied de table stolning oyog‘ i; fig. prendre son pied o‘rnashib olmoq
    9. fut (0,324 mga teng uzunlik o‘lchovi); loc.fig. il aurait voulu être (à) cent pieds sous terre u yer yorilmadiyu, yerga kirib ketmadi; vx. il tirait un nez d'un pied de long u umidsizlikka tushgan va xijolat bo‘lib qolgan edi
    10. anglo-saksonlarda uzunlik o‘lchovi; miliya (0,3048 m); aeronavtikada xalqaro balandlik o‘lchovi; l'avion vole à 10 000 pieds samolyot 10 000 milya balandlikda uchmoqda
    11. au pied de la lettre so‘zma-so‘z, aynan; prendre son pied maza, huzur qilmoq, rohatlanmoq; quel pied! maza, rohat! c'est le pied bu juda maza
    12. sur (le, un) pied -day, darajasida; être traité, reçu sur le pied de -day, darajasida muomala qilinmoq, qabul qilinmoq; sur un pied d'égalité bir xil darajada, teng; armée sur le pied de guerre jangovor shtatdagi armiya; au petit pied qisqa, qulochkashlamay
    13. pied à coulisse qalinlik va diametrni o‘lchaydigan asbob
    14. poét. turoq; les pieds d'un vers latin lotin tilidagi she'rning turog‘i.
    bot.adj. maymoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pied

  • 80 pierre

    nf.
    1. tosh; une collection de pierres toshlar kolleksiyasi; un bloc de pierre xarsang tosh; pierre de taille sangtaroshlikda ishlatiladigan tosh; escalier, cheminée de pierre, en pierre toshdan qilingan zinapoya, kamin; loc. un coeur de pierre tosh yurak, bag‘ri tosh; l'âge de pierre tosh asri
    2. tosh, xarsang; un tas de pierres tosh uyumi; casseur de pierre tosh chaqmoq; casseur de pierres tosh chaquvchi; jeter des pierres à, sur qqn. birovga tosh otmoq; loc. malheureux comme les pierres g‘arib, notovon; faire d'une pierre deux coups bir tosh bilan ikki quyonni urmoq; jeter la pierre à qqn. birovga tosh otmoq, birovni yomonlamoq
    3. tosh (biror narsa uchun xizmat qiladigan); une pierre à aiguiser qayroq tosh; pierre ponce jilvirtosh, yo‘ng‘ irtosh; pierre de touche sinash toshi; une carrière de pierre tosh koni; tailleur de pierres sangtarosh; une maison en pierre de taille yo‘nilgan toshdan qurilgan uy; construction en pierres sèches loysiz, quruq toshdan terilgan qurilma
    4. monolit, yaxlit tosh; pierres levées tosh maqbaralar; inscription gravée sur une pierre tombale qabr toshiga bitilgan yozuv
    5. qimmatbaho toshlar; pierre brute ishlov berilmagan tosh; pierre taillée ishlov berilgan, qimmatbaho tosh; pierres fines qimmatbaho toshlar
    6. tanadagi tosh; maladie de la pierre sanchiq, sanchib og‘rish.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pierre

См. также в других словарях:

  • maison — [ mɛzɔ̃; mezɔ̃ ] n. f. • v. 980; lat. mansio, mansionem, de manere « rester »; a remplacé en gallo roman casa I ♦ 1 ♦ Bâtiment d habitation (⇒ habitation ), spécialt Bâtiment construit pour loger une seule famille, ou maison individuelle (opposé… …   Encyclopédie Universelle

  • maison — Maison, f. penac. Est un manoir assorti de ses membres, Domus, aedes, ium. Et vient du Latin Maneo, dont se fait Mansio, comme qui diroit Mansion. l Italien dit aussi Magione. Si fait l Espagnol Meson. Mais il le fait particulier à logis d… …   Thresor de la langue françoyse

  • maison — MAISON. s. f. Logis, bastiment fait pour y loger, pour y habiter. Maison commode, bien logeable. belle mai son. grande maison. maison à porte cochere. petite maison. maison basse. maison elevée, exhaussée. maison à un estage, à plusieurs estages …   Dictionnaire de l'Académie française

  • Maison — ist der Name folgender Personen: Nicolas Joseph Maison (1770–1840), französischer General und Staatsmann, Marschall von Frankreich Rudolf Maison (1854–1904), deutscher Bildhauer Wolfgang Maison (* 1971), deutscher Chemiker und Hochschullehrer… …   Deutsch Wikipedia

  • Maison 48 — (Гумбет,Турция) Категория отеля: Адрес: Adnan Menderes Cad. No 48, 48400 Гумбет, Турция …   Каталог отелей

  • Maison 48 — (Гумбет,Турция) Категория отеля: Адрес: Adnan Menderes Cad. No 48, 48400 Гумбет, Турция …   Каталог отелей

  • Maison Do — (Марракеш,Марокко) Категория отеля: Адрес: 21, Derb Hajjama Ben Salah Medina, Медина, 40000 Маррак …   Каталог отелей

  • Maison — (French for house ) may refer to: Edna Maison, American silent film actress Nicolas Joseph Maison, Marshal of France René Maison, Belgian operatic tenor See also Maisons (disambiguation) Mason This disambiguation page li …   Wikipedia

  • Maison Nº 20 — (Eymet,Франция) Категория отеля: Адрес: 20 rue Traversière, 24500 Eymet, Франция …   Каталог отелей

  • Maison Mk — (Марракеш,Марокко) Категория отеля: Адрес: 14 Derb Sebaai, Medina, Медина, 40000 Марракеш …   Каталог отелей

  • Maison — (frz., spr. mäsóng), Haus, Wohnung; M. de santé (spr. sangteh), Krankenhaus; M. du peuple (spr. dü pöpl), sozial. Vereinshäuser in Belgien; M. garnie (spr. garnih), Haus mit zu vermietenden Chambres garnies (s. Chambre); M. militaire, s. Maison… …   Kleines Konversations-Lexikon

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»