-
1 fauteuil
nm. kreslo; un fauteuil pivotant g‘ ildirakli, aylanadigan kreslo; un fauteuil à bascule tebranma kreslo; occuper le fauteuil raislik qilmoq. -
2 approcher
I vt. yaqinlashtirmoq, yaqin keltirmoq, yaqinroqqa surib qo‘ymoq; approcher ce fauteuil de la table kresloni stolga yaqinlashtirmoq2. yaqin kelmoq, yaqinlashmoq; personne n'ose l'approcher hech kim unga yaqin kelishga jur'at etolmayaptiII vi.1. yaqin kelmoq; juda yaqinlashmoq; approchez et asseyez-vous! yaqin keling va o‘ tiring! faire signe d'approcher yaqin kelishga ishora qilmoq2. yaqin bo‘lmoq; -ga yaqinlashmoq; approcher du but maqsadga yaqin bo‘lmoq; il approche de la trentaine u o‘ ttiz yoshga yaqinlashayapti, u yaqinda o‘ ttizga kiradiIII s'approcher (de) vpr. yaqin kelmoq, oldiga bormoq; yaqinlashmoq, yondoshmoq; le navire s'approche de la terre kema qirg‘oqqa yaqinlashayapti; approchez-vous de moi! menga yaqinroq keling! approfondir vt.1. chuqurlashtirmoq, kovlab chuqurroq qilmoq2. fig. chuqurroq, batafsil o‘rganmoq; approfondir une question masalani chuqurroq o‘rganmoq. -
3 avachir
vpr.1. bo‘shashmoq, shalpaymoq, shalviramoq; yalpayib o‘tirmoq; il s'avachit dans un fauteuil kresloda yalpayib o‘ tirmoq2. cho‘zilmoq; kiyilib kengaymoq, loyiq bo‘lib qolmoq (oyoq kiyim); g‘ijimlanmoq, ezilmoq (kiyim); ces souliers commencent à s'avachir bu tuflilar kiyilaverib kengaya boshladilar. -
4 empailler
vt.1. poxol chetan to‘qimoq, to‘qib atrofini o‘ramoq; empailler un fauteuil kresloni poxol chetan to‘qib o‘ramoq2. tulum tayyorlamoq. -
5 gagner
I vt.1. ishlab topmoq, mehnat qilib, peshona teri to‘kib topmoq, mehnat bilan erishmoq, qo‘lga kiritmoq; gagner sa vie kun ko‘rmoq, ishlab yashamoq, kun kechirmoq; gagner sa vie à ishlamoq; gagner gros katta pul yutmoq, ko‘p ishlab topmoq2. yutmoq, yutib olmoq, qo‘lga olmoq, qo‘lga kiritmoq, qozonmoq, erishmoq, sazovor bo‘lmoq, orttirmoq; gagner du temps vaqtdan yutmoq; gagner du terrain oldinga, olg‘a yurmoq, siljib bormoq, tarqalmoq, ovoza bo‘lmoq, yoyilmoq3. sazovor bo‘lmoq, loyiq bo‘lmoq, erishmoq, qozonmoq; gagner l'amitié, gagner l'estime hurmatiga, do‘stligiga sazovor bo‘lmoq, erishmoq; il l'a bien gagné u bunga loyiq4. yuqtirmoq, orttirmoq5. tortmoq, jalb qilmoq, o‘z tomoniga og‘dirmoq, ko‘nglini topmoq, sotib olmoq6. sotib olmoq, bormoq, yetmoq, erishmoq, muvaffaq bo‘lmoq, qozonmoq; jo‘namoq, yo‘l olmoq; gagner le large ochiq dengizga chiqib olmoq; fig. orqasiga qaramay qochmoq; av. gagner de la hauteur yuqoriga ko‘ tarilmoq7. o‘ramoq, qurshamoq, qamrab olmoq, yoyilmoq, tarqalmoq; le mouvement de grève a gagné toutes les entreprises ish tashlash harakati hamma korxonalarga tarqaldi; le sommeil me gagne meni uyqu eltdi, bosyaptiII vi.1. yutmoq, foyda ko‘rmoq, zafar qozonmoq; gagner dans un fauteuil, gagner les doigts dans le nez fam. musobaqada o‘ynab-o‘ynab g‘alaba qozonmoq2. ustidan chiqmoq, borib qolmoq, duch kelmoq, yo‘liqmoq, tarqalmoq, yoyilmoq; le feu gagne olov, alanga tarqalayotibdiIII se gagner vpr.1. ko‘p ishlamoq; ega, molik bo‘lmoq, kasb etmoq2. yuqmoq, o‘tmoq, yoyilmoq, tarqalib ketmoq (kasallik). -
6 mettre
I vt.1. qo‘ymoq, joylamoq, tashlamoq; mettez cela ici, là, autre part buni bu yerga, u yerga, boshqa joyga qo‘ying; mettre sur ustiga qo‘ymoq; mettre dans ichiga qo‘ymoq, kiritmoq; mettre du vin en bouteilles vinoni shishalarga quymoq; mettre en terre yerga o‘ tqazmoq, ko‘mmoq; mettre à un endroit joylamoq; mettre près, auprès de yaqinlashtirmoq; mettre ses mains derrière le dos qo‘lini orqasiga qilmoq2. joylamoq; mettre un enfant sur sa chaise bolani kursiga o‘ tqazmoq; mettre qqn. sur la route biron kishiga yo‘l ko‘rsatmoq; fig. mettre qqn. sur la voie biron kishini yo‘lga solmoq3. joylamoq, qo‘yib qo‘ymoq; il a mis son fils en pension u bolasini pansionga joyladi; mettre en place joyiga, olib qo‘ymoq; mettre qqn. à la porte biron kishini haydab chiqarmoq; loc. mettre au monde, au jour dunyoga keltirmoq4. kiyib yurmoq, taqib yurmoq; mettre des gants qo‘lqop kiyib yurmoq5. qo‘shmoq, solmoq, taqmoq; mettre un ingrédient dans un plat ovqatga massaliq solmoq; elle s'est mis une barrette dans les cheveux u sochiga to‘g‘nog‘ich taqdi6. joylamoq, joylashtirmoq, o‘rnatmoq; mettre le couvert, la table dasturxon yozmoq, stol tuzamoq; il a fait mettre l'électricité dans la grange u omborxonaga elektr tushirtirdi7. (à) sarflamoq, qo‘shmoq; mettre du soin à se cacher, de l'énergie à faire qqch. yashirinish tashvishini qilmoq, biron ishni qilish uchun kuch-quvvat sarflamoq; loc. il y a mis du sien u yonidan to‘ladi8. (dans, en, à) solmoq, qo‘ymoq (ichiga); mettre de grands espoirs en qqn. biron kishiga katta umid bog‘lamoq9. (à) belgilamoq, aniqlamoq (baho, narx haqida), sarflamoq; mettre plusieurs jours à faire qqch. biror narsa qilish uchun bir necha kun sarflamoq; y mettre le prix narxini belgilamoq, to‘lamoq10. qo‘zg‘amoq, tug‘dirmoq, sabab bo‘lmoq; il a mis le désordre, le trouble partout u hamma joyda tartibsizlik, notinchlik tug‘dirdi11. yozmoq, yozib qoldirmoq; mettre son nom sur un album albomda o‘z nomini yozib qoldirmoq; fam. mettons que o‘ylaymizki, niyat qilamizki, mo‘ljallaymizki, taxmin qilamizki12. loc.fam. mettre les bouts, les voiles juftakni rostlamoq, urmoq; on les met juftakni uramiz13. yangi bir holatga qo‘ymoq; mettre qqn. debout birovni tikka qilib qo‘ymoq; mettre bas, à bas qulatmoq; mettre bas tug‘moq (hayvonga nisbatan); la chienne a mis bas it tug‘di14. ma'lum bir holatga keltirmoq; voulez-vous mettre le loquet, le verrou? ilmoqni tushirib, zulfinni surib solib qo‘ya olasizmi?15. yangi bir holatga qo‘ymoq, o‘tkazmoq; mettre du blé en gerbe bug‘doyni bog‘lamoq; mettre un texte en français matnni fransuz tiliga tarjima qilmoq; mettre à holatga qo‘ymoq, solmoq; mettre un bassin à sec hovuzning suvini quritmoq16. mettre qqch. ou qqn. dans, en, à qo‘ymoq, keltirmoq (biror holatga); mettre en état tayyor holatga keltirmoq; mettre en contact uchrashtirmoq; mettre en présence muhayyo qilmoq; mettre en lumière, en cause oshkor qilmoq, xavf ostiga qo‘ymoq; mettre au point un appareil de photo fotoapparatni tayyor holatga keltirmoq; mettre qqn. à mort birovni qatl qilmoq; mettre en mouvement harakatga keltirmoq; mettre en vente savdoga qo‘ymoq; mettre en oeuvre harakatga keltirmoq, ishga solmoq, amalga oshirmoq17. biror narsani ishga solmoq, harakatga keltirmoq; il met la radio à partir de six heures du matin u radioni ertalabgi soat oltidan boshlab qo‘yadiII se mettre vpr.1. joylashmoq, joy olmoq, joy egallamoq, o‘tirmoq, yotmoq; mets-toi dans ce fauteuil, sur ce canapé bu kresloga, bu divanga o‘tir; se mettre à la fenêtre deraza yoniga turmoq; elle s'est mise au lit u o‘rniga yotdi; se mettre à l'abri o‘zini panaga olmoq; loc. ne plus savoir où se mettre o‘zini qayerga qo‘yarini bilmay qolmoq2. joylashgan, qo‘yilgan bo‘lmoq; je ne sais pas où se mettent les assiettes men tarelkalarni qayerga qo‘yilishini bilmayapman3. bo‘lmoq; elle s'est mise en colère u achchiqlandi; uning jahli chiqdi; elles se sont mises d'accord ular kelishib olishdi4. ma'lum holatni egallamoq; se mettre à genoux tiz cho‘kmoq; se mettre en civil grajdancha, oddiy hayotga o‘ tmoq5. se mettre à qilishni boshlamoq, kirishmoq; se mettre au travail ishga kirishmoq; se mettre aux mathématiques matematikani o‘rganishga kirishmoq; se mettre à faire qqch. biror narsa qilishni boshlamoq6. loc. n'avoir rien à se mettre kiygiday narsasi bo‘lmaslik7. fam. do‘pposlashmoq; qu'est-ce qu'ils se mettent! nega ular do‘pposlashishyapti! -
7 mieux
I adv.1. yaxshiroq; cette lampe éclaire mieux bu chiroq yaxshiroq yoritadi; je le connais mieux men uni yaxshiroq taniyman; aller mieux sog‘lig‘i, ahvoli yaxshi bo‘ lmoq, o‘zini yaxshi his qilmoq; le malade va mieux kasalning ahvoli yaxshi; faire mieux de yaxshiroq qilgan bo‘lmoq; vous feriez mieux de vous taire siz jim tursangiz yaxshiroq qilgan bo‘lardingiz; aimer mieux yaxshiroq ko‘rmoq2. mieux que ko‘ra yaxshiroq; il travaille mieux que son frère u akasiga qaraganda yaxshiroq ishlaydi; mieux que jamais yo‘qdan ko‘ra yaxshiroq4. (plus, moins bilan) moins il mange, mieux il se porte u qancha oz yesa, shuncha o‘zini yaxshi his qilyapti4. loc.adv. on ne peut mieux a'lo darajada, ko‘ngildagidan ham yaxshiroq, kutilganidan ham yaxshiroq; il va on ne peut mieux ishlar ko‘ngildagidan ham yaxshiroq ketyapti; de mieux en mieux borgan sari; à qui mieux mieux o‘zishib, biri biridan o‘ tib, quvlashib5. le mieux eng yaxshi; les situations le mieux payées eng yaxshi haq to‘lanadigan holatlar; loc. au mieux juda yaxshi bo‘lganda, ko‘ngildagidek bo‘lganda; au mieux, il réunira deux mille suffrages juda yaxshi bo‘lganda, u ikki mingta ovoz to‘playdi; être au mieux juda yaxshi aloqada bo‘ lmoq; pour le mieux ko‘ngildagidan ham, kutilgandan ham yaxshiroq; tous est, tous va pour le mieux hamma narsa ko‘ngildagidan ham yaxshi, yaxshiroq ketyapti6. yaxshiroq narsa, yaxshirog‘i; en attendant mieux yaxshirog‘ini kutib; il y a mieux, mais c'est plus cher yaxshirog‘i bor, lekin u qimmatroq; faute de mieux yaxshirog‘i bo‘lmaganligi sababli; il a changé en mieux u yaxshi tomonga o‘zgardiII adj.1. juda yaxshi (sog‘liqqa nisbatan); se sentir mieux o‘zini juda yaxshi his qilmoq; je vous trouve mieux bugun sizning ko‘rinishigiz juda yaxshi; il est mieux que son frère u akasidan ko‘ra yaxshiroq; mettez-vous dans ce fauteuil, vous serez mieux bu kresloga o‘tiring, qulayroq bo‘ladi2. yaxshiroq, tuzukroq (narsa); parler est bien, se taire est mieux gapirish yaxshi, jim turish yaxshiroq; si vous n'avez rien de mieux à faire ce soir, je vous emmène au cinéma bugun kechqurun sizning tuzukroq qiladigan ishingiz bo‘lmasa, men sizni kinoga olib boraman3. loc. qui est mieux yana ham yaxshiroqIII nm.inv. le mieux eng yaxshisi; le mieux est l'ennemi du bien qosh qo‘yaman deb ko‘z chiqarmoq; le médecin a constaté un léger mieux vrach biroz yaxshilanish borligini ta'kidladi; de mon, ton, son mieux qo‘ limdan, qo‘lingdan, qo‘lidan kelganicha; j'essaie de faire de mon mieux men qo‘limdan kelganicha harakat qilaman. -
8 orchestre
nm. orkestr; grands et petits orchestres katta va kichik orkestrlar; concerto pour violon et orchestre skripka va orkestr uchun yozilgan konsert; orchestre (de musique) de chambre kamer kuylari orkestri; la fosse d'orchestre teatrda orkestr joylashadigan joy, xona.nm. parter (tomosha zalining sahnaga eng yaqin qismidagi o‘rinlar); fauteuil d'orchestre parterdagi kreslo; donnez-moi deux orchestres menga ikkita parterga joy bering. -
9 osier
nm.1. tol, qoratol; branches d'osier tol shoxlari2. tol novdasi; panier d'osier tol novdasidan to‘qilgan savat; fauteuil en osier tol novdasidan qilingan o‘rindiq. -
10 pivotant
-anteadj. buriladigan, aylanadigan, aylanma; fauteuil pivotant aylanadigan kreslo. -
11 profond
-ondeI adj.1. chuqur, teran; un puits profond, peu profond chuqur, sayoz quduq; profond de dix mètres o‘n metr chuqur; racines profondes teran tomirlar; loc. au plus profond de eng tubida; un fauteuil profond chuqur kreslo; des rides profondes chuqur ajinlar2. chuqur mazmunli, chuqur, jiddiy; un regard profond chuqur qarash3. ancha o‘tgan, biror yerga yetgan; une nuit profonde yarim tun4. juda ham pastga ketgan, ilgarilab kirib ketgan, chuqur; un forage profond chuqur qazilgan quduq; un profond salut chuqur egilib salom berish5. tubiga boradigan, yoki chiqadigan; une aspiration profonde chuqur nafas olish; une voix profonde yo‘g‘on ovoz6. chuqur mazmunli, asosli; chuqur, teran; c'st un esprit profond bu teran aql7. ichki, chuqur joylashgan; la signification profonde d'une oeuvre asarning chuqur mazmuni8. nihoyat darajadagi, kuchli, qattiq, chuqur, zo‘r; un profond silence chuqur sukunat; tomber dans un profond sommeil chuqur uyquga ketmoq; une profonde erreur chuqur xato; éprouver une joie profonde chuqur xursandchilikni his qilmoqII nm. chuqurlik, qa'rIII adv. chuqur; creuser très profond juda chuqur kovlamoq. -
12 rembourrage
nm. tiqish, to‘ldirish, solish; tiqiladigan, solinadigan narsa; astar; fauteuil usé qui laisse voir le rembourrage astari ko‘rinib turgan titilib ketgan kreslo. -
13 velours
nm.1. baxmal, duxoba, banot, barxit; velours uni sidirg‘a baxmal; velours côtelé chiy duxoba; fauteuil de, en velours duxoba oromkursi2. yumshoqlik, mayinlik; faire patte de velours o‘zining qabih niyatini qalbaki muloyimlik ostida yashirmoq3. so‘zlarni bir-biriga noto‘g‘ri usulda qo‘shib talaffuz qilish (les chemins de fer [z] anglais).
См. также в других словарях:
fauteuil — [ fotɶj ] n. m. • 1642; faudeteuil 1611; faldestoel 1080; frq. °faldistôl « siège pliant » → faldistoire 1 ♦ Siège à dossier et à bras, à une seule place. ⇒ bergère, cabriolet, 1. club, crapaud, voltaire. Fauteuil rembourré, capitonné. Les… … Encyclopédie Universelle
Fauteuil — d époque Louis XVI réalisé par Georges Jacob (1739 1814) pour le Cabinet doré de Marie Antoinette, petit appartement de la reine, château de Versailles. Un fauteuil est un siège à dossier, comportant des accotoirs communément appelé accoudoi … Wikipédia en Français
fauteuil — FAUTEUIL. s. m. Grande chaise à bras. Fauteüil de velours. fauteüil de damas. on luy presenta un fauteüil. approchez un fauteüil … Dictionnaire de l'Académie française
Fauteuil — Sm bequemer Polstersessel erw. obs. österr. (18. Jh.) Entlehnung. Entlehnt aus frz. fauteuil, älter faldestueil, faldestoel zusammenklappbarer Stuhl , das auf awfrk. * faldistōl zurückgeht. Ebenso nndl. fauteuil, ne. fauteuil; falten, Stuhl. ✎ … Etymologisches Wörterbuch der deutschen sprache
Fauteuil — Fau teuil , n. [F. See {Faldistory}.] 1. An armchair; hence (because the members sit in fauteuils or armchairs), membership in the French Academy. [1913 Webster] 2. Chair of a presiding officer. [1913 Webster] … The Collaborative International Dictionary of English
Fauteuil — (v. fr., spr. Fotölj), so v.w. Armstuhl … Pierer's Universal-Lexikon
Fauteuil — (franz., spr. fotöj, a. d. mittellat. faldistolium; vgl. Faltstuhl), Armsessel, Lehnstuhl; Präsidentenstuhl; namentlich auch einer von den 40 Sitzen in der französischen Akademie (während man mit dem 41. F. den Platz derer bezeichnet, die trotz… … Meyers Großes Konversations-Lexikon
Fauteuil — (frz., spr. fotöj), Arm oder Lehnstuhl … Kleines Konversations-Lexikon
Fauteuil — Fauteuil. Franz. Armstuhl, Lehnstuhl. Ein weichgepolsterter, mit Rücken und Seitenlehnen versehener Stuhl, dessen man sich in frühern Zeiten theils als Arbeits , theils als Ruhe oder Sorgenstuhl bediente. Jetzt hingegen bezeichnet man mit diesem… … Damen Conversations Lexikon
Fauteuil — (frz. fotöllj), Armsessel … Herders Conversations-Lexikon
Fauteuil — Fauteuil,der:⇨Lehnstuhl FauteuilLehnsessel,Armsessel,Polstersessel … Das Wörterbuch der Synonyme