Перевод: с французского на узбекский

с узбекского на французский

(fauteuil

  • 1 fauteuil

    nm. kreslo; un fauteuil pivotant g‘ ildirakli, aylanadigan kreslo; un fauteuil à bascule tebranma kreslo; occuper le fauteuil raislik qilmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > fauteuil

  • 2 approcher

    I vt. yaqinlashtirmoq, yaqin keltirmoq, yaqinroqqa surib qo‘ymoq; approcher ce fauteuil de la table kresloni stolga yaqinlashtirmoq
    2. yaqin kelmoq, yaqinlashmoq; personne n'ose l'approcher hech kim unga yaqin kelishga jur'at etolmayapti
    II vi.
    1. yaqin kelmoq; juda yaqinlashmoq; approchez et asseyez-vous! yaqin keling va o‘ tiring! faire signe d'approcher yaqin kelishga ishora qilmoq
    2. yaqin bo‘lmoq; -ga yaqinlashmoq; approcher du but maqsadga yaqin bo‘lmoq; il approche de la trentaine u o‘ ttiz yoshga yaqinlashayapti, u yaqinda o‘ ttizga kiradi
    III s'approcher (de) vpr. yaqin kelmoq, oldiga bormoq; yaqinlashmoq, yondoshmoq; le navire s'approche de la terre kema qirg‘oqqa yaqinlashayapti; approchez-vous de moi! menga yaqinroq keling! approfondir vt.
    1. chuqurlashtirmoq, kovlab chuqurroq qilmoq
    2. fig. chuqurroq, batafsil o‘rganmoq; approfondir une question masalani chuqurroq o‘rganmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > approcher

  • 3 avachir

    vpr.
    1. bo‘shashmoq, shalpaymoq, shalviramoq; yalpayib o‘tirmoq; il s'avachit dans un fauteuil kresloda yalpayib o‘ tirmoq
    2. cho‘zilmoq; kiyilib kengaymoq, loyiq bo‘lib qolmoq (oyoq kiyim); g‘ijimlanmoq, ezilmoq (kiyim); ces souliers commencent à s'avachir bu tuflilar kiyilaverib kengaya boshladilar.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > avachir

  • 4 empailler

    vt.
    1. poxol chetan to‘qimoq, to‘qib atrofini o‘ramoq; empailler un fauteuil kresloni poxol chetan to‘qib o‘ramoq
    2. tulum tayyorlamoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > empailler

  • 5 gagner

    I vt.
    1. ishlab topmoq, mehnat qilib, peshona teri to‘kib topmoq, mehnat bilan erishmoq, qo‘lga kiritmoq; gagner sa vie kun ko‘rmoq, ishlab yashamoq, kun kechirmoq; gagner sa vie à ishlamoq; gagner gros katta pul yutmoq, ko‘p ishlab topmoq
    2. yutmoq, yutib olmoq, qo‘lga olmoq, qo‘lga kiritmoq, qozonmoq, erishmoq, sazovor bo‘lmoq, orttirmoq; gagner du temps vaqtdan yutmoq; gagner du terrain oldinga, olg‘a yurmoq, siljib bormoq, tarqalmoq, ovoza bo‘lmoq, yoyilmoq
    3. sazovor bo‘lmoq, loyiq bo‘lmoq, erishmoq, qozonmoq; gagner l'amitié, gagner l'estime hurmatiga, do‘stligiga sazovor bo‘lmoq, erishmoq; il l'a bien gagné u bunga loyiq
    4. yuqtirmoq, orttirmoq
    5. tortmoq, jalb qilmoq, o‘z tomoniga og‘dirmoq, ko‘nglini topmoq, sotib olmoq
    6. sotib olmoq, bormoq, yetmoq, erishmoq, muvaffaq bo‘lmoq, qozonmoq; jo‘namoq, yo‘l olmoq; gagner le large ochiq dengizga chiqib olmoq; fig. orqasiga qaramay qochmoq; av. gagner de la hauteur yuqoriga ko‘ tarilmoq
    7. o‘ramoq, qurshamoq, qamrab olmoq, yoyilmoq, tarqalmoq; le mouvement de grève a gagné toutes les entreprises ish tashlash harakati hamma korxonalarga tarqaldi; le sommeil me gagne meni uyqu eltdi, bosyapti
    II vi.
    1. yutmoq, foyda ko‘rmoq, zafar qozonmoq; gagner dans un fauteuil, gagner les doigts dans le nez fam. musobaqada o‘ynab-o‘ynab g‘alaba qozonmoq
    2. ustidan chiqmoq, borib qolmoq, duch kelmoq, yo‘liqmoq, tarqalmoq, yoyilmoq; le feu gagne olov, alanga tarqalayotibdi
    III se gagner vpr.
    1. ko‘p ishlamoq; ega, molik bo‘lmoq, kasb etmoq
    2. yuqmoq, o‘tmoq, yoyilmoq, tarqalib ketmoq (kasallik).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > gagner

  • 6 mettre

    I vt.
    1. qo‘ymoq, joylamoq, tashlamoq; mettez cela ici, là, autre part buni bu yerga, u yerga, boshqa joyga qo‘ying; mettre sur ustiga qo‘ymoq; mettre dans ichiga qo‘ymoq, kiritmoq; mettre du vin en bouteilles vinoni shishalarga quymoq; mettre en terre yerga o‘ tqazmoq, ko‘mmoq; mettre à un endroit joylamoq; mettre près, auprès de yaqinlashtirmoq; mettre ses mains derrière le dos qo‘lini orqasiga qilmoq
    2. joylamoq; mettre un enfant sur sa chaise bolani kursiga o‘ tqazmoq; mettre qqn. sur la route biron kishiga yo‘l ko‘rsatmoq; fig. mettre qqn. sur la voie biron kishini yo‘lga solmoq
    3. joylamoq, qo‘yib qo‘ymoq; il a mis son fils en pension u bolasini pansionga joyladi; mettre en place joyiga, olib qo‘ymoq; mettre qqn. à la porte biron kishini haydab chiqarmoq; loc. mettre au monde, au jour dunyoga keltirmoq
    4. kiyib yurmoq, taqib yurmoq; mettre des gants qo‘lqop kiyib yurmoq
    5. qo‘shmoq, solmoq, taqmoq; mettre un ingrédient dans un plat ovqatga massaliq solmoq; elle s'est mis une barrette dans les cheveux u sochiga to‘g‘nog‘ich taqdi
    6. joylamoq, joylashtirmoq, o‘rnatmoq; mettre le couvert, la table dasturxon yozmoq, stol tuzamoq; il a fait mettre l'électricité dans la grange u omborxonaga elektr tushirtirdi
    7. (à) sarflamoq, qo‘shmoq; mettre du soin à se cacher, de l'énergie à faire qqch. yashirinish tashvishini qilmoq, biron ishni qilish uchun kuch-quvvat sarflamoq; loc. il y a mis du sien u yonidan to‘ladi
    8. (dans, en, à) solmoq, qo‘ymoq (ichiga); mettre de grands espoirs en qqn. biron kishiga katta umid bog‘lamoq
    9. (à) belgilamoq, aniqlamoq (baho, narx haqida), sarflamoq; mettre plusieurs jours à faire qqch. biror narsa qilish uchun bir necha kun sarflamoq; y mettre le prix narxini belgilamoq, to‘lamoq
    10. qo‘zg‘amoq, tug‘dirmoq, sabab bo‘lmoq; il a mis le désordre, le trouble partout u hamma joyda tartibsizlik, notinchlik tug‘dirdi
    11. yozmoq, yozib qoldirmoq; mettre son nom sur un album albomda o‘z nomini yozib qoldirmoq; fam. mettons que o‘ylaymizki, niyat qilamizki, mo‘ljallaymizki, taxmin qilamizki
    12. loc.fam. mettre les bouts, les voiles juftakni rostlamoq, urmoq; on les met juftakni uramiz
    13. yangi bir holatga qo‘ymoq; mettre qqn. debout birovni tikka qilib qo‘ymoq; mettre bas, à bas qulatmoq; mettre bas tug‘moq (hayvonga nisbatan); la chienne a mis bas it tug‘di
    14. ma'lum bir holatga keltirmoq; voulez-vous mettre le loquet, le verrou? ilmoqni tushirib, zulfinni surib solib qo‘ya olasizmi?
    15. yangi bir holatga qo‘ymoq, o‘tkazmoq; mettre du blé en gerbe bug‘doyni bog‘lamoq; mettre un texte en français matnni fransuz tiliga tarjima qilmoq; mettre à holatga qo‘ymoq, solmoq; mettre un bassin à sec hovuzning suvini quritmoq
    16. mettre qqch. ou qqn. dans, en, à qo‘ymoq, keltirmoq (biror holatga); mettre en état tayyor holatga keltirmoq; mettre en contact uchrashtirmoq; mettre en présence muhayyo qilmoq; mettre en lumière, en cause oshkor qilmoq, xavf ostiga qo‘ymoq; mettre au point un appareil de photo fotoapparatni tayyor holatga keltirmoq; mettre qqn. à mort birovni qatl qilmoq; mettre en mouvement harakatga keltirmoq; mettre en vente savdoga qo‘ymoq; mettre en oeuvre harakatga keltirmoq, ishga solmoq, amalga oshirmoq
    17. biror narsani ishga solmoq, harakatga keltirmoq; il met la radio à partir de six heures du matin u radioni ertalabgi soat oltidan boshlab qo‘yadi
    II se mettre vpr.
    1. joylashmoq, joy olmoq, joy egallamoq, o‘tirmoq, yotmoq; mets-toi dans ce fauteuil, sur ce canapé bu kresloga, bu divanga o‘tir; se mettre à la fenêtre deraza yoniga turmoq; elle s'est mise au lit u o‘rniga yotdi; se mettre à l'abri o‘zini panaga olmoq; loc. ne plus savoir où se mettre o‘zini qayerga qo‘yarini bilmay qolmoq
    2. joylashgan, qo‘yilgan bo‘lmoq; je ne sais pas où se mettent les assiettes men tarelkalarni qayerga qo‘yilishini bilmayapman
    3. bo‘lmoq; elle s'est mise en colère u achchiqlandi; uning jahli chiqdi; elles se sont mises d'accord ular kelishib olishdi
    4. ma'lum holatni egallamoq; se mettre à genoux tiz cho‘kmoq; se mettre en civil grajdancha, oddiy hayotga o‘ tmoq
    5. se mettre à qilishni boshlamoq, kirishmoq; se mettre au travail ishga kirishmoq; se mettre aux mathématiques matematikani o‘rganishga kirishmoq; se mettre à faire qqch. biror narsa qilishni boshlamoq
    6. loc. n'avoir rien à se mettre kiygiday narsasi bo‘lmaslik
    7. fam. do‘pposlashmoq; qu'est-ce qu'ils se mettent! nega ular do‘pposlashishyapti!

    Dictionnaire Français-Ouzbek > mettre

  • 7 mieux

    I adv.
    1. yaxshiroq; cette lampe éclaire mieux bu chiroq yaxshiroq yoritadi; je le connais mieux men uni yaxshiroq taniyman; aller mieux sog‘lig‘i, ahvoli yaxshi bo‘ lmoq, o‘zini yaxshi his qilmoq; le malade va mieux kasalning ahvoli yaxshi; faire mieux de yaxshiroq qilgan bo‘lmoq; vous feriez mieux de vous taire siz jim tursangiz yaxshiroq qilgan bo‘lardingiz; aimer mieux yaxshiroq ko‘rmoq
    2. mieux que ko‘ra yaxshiroq; il travaille mieux que son frère u akasiga qaraganda yaxshiroq ishlaydi; mieux que jamais yo‘qdan ko‘ra yaxshiroq
    4. (plus, moins bilan) moins il mange, mieux il se porte u qancha oz yesa, shuncha o‘zini yaxshi his qilyapti
    4. loc.adv. on ne peut mieux a'lo darajada, ko‘ngildagidan ham yaxshiroq, kutilganidan ham yaxshiroq; il va on ne peut mieux ishlar ko‘ngildagidan ham yaxshiroq ketyapti; de mieux en mieux borgan sari; à qui mieux mieux o‘zishib, biri biridan o‘ tib, quvlashib
    5. le mieux eng yaxshi; les situations le mieux payées eng yaxshi haq to‘lanadigan holatlar; loc. au mieux juda yaxshi bo‘lganda, ko‘ngildagidek bo‘lganda; au mieux, il réunira deux mille suffrages juda yaxshi bo‘lganda, u ikki mingta ovoz to‘playdi; être au mieux juda yaxshi aloqada bo‘ lmoq; pour le mieux ko‘ngildagidan ham, kutilgandan ham yaxshiroq; tous est, tous va pour le mieux hamma narsa ko‘ngildagidan ham yaxshi, yaxshiroq ketyapti
    6. yaxshiroq narsa, yaxshirog‘i; en attendant mieux yaxshirog‘ini kutib; il y a mieux, mais c'est plus cher yaxshirog‘i bor, lekin u qimmatroq; faute de mieux yaxshirog‘i bo‘lmaganligi sababli; il a changé en mieux u yaxshi tomonga o‘zgardi
    II adj.
    1. juda yaxshi (sog‘liqqa nisbatan); se sentir mieux o‘zini juda yaxshi his qilmoq; je vous trouve mieux bugun sizning ko‘rinishigiz juda yaxshi; il est mieux que son frère u akasidan ko‘ra yaxshiroq; mettez-vous dans ce fauteuil, vous serez mieux bu kresloga o‘tiring, qulayroq bo‘ladi
    2. yaxshiroq, tuzukroq (narsa); parler est bien, se taire est mieux gapirish yaxshi, jim turish yaxshiroq; si vous n'avez rien de mieux à faire ce soir, je vous emmène au cinéma bugun kechqurun sizning tuzukroq qiladigan ishingiz bo‘lmasa, men sizni kinoga olib boraman
    3. loc. qui est mieux yana ham yaxshiroq
    III nm.inv. le mieux eng yaxshisi; le mieux est l'ennemi du bien qosh qo‘yaman deb ko‘z chiqarmoq; le médecin a constaté un léger mieux vrach biroz yaxshilanish borligini ta'kidladi; de mon, ton, son mieux qo‘ limdan, qo‘lingdan, qo‘lidan kelganicha; j'essaie de faire de mon mieux men qo‘limdan kelganicha harakat qilaman.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > mieux

  • 8 orchestre

    nm. orkestr; grands et petits orchestres katta va kichik orkestrlar; concerto pour violon et orchestre skripka va orkestr uchun yozilgan konsert; orchestre (de musique) de chambre kamer kuylari orkestri; la fosse d'orchestre teatrda orkestr joylashadigan joy, xona.
    nm. parter (tomosha zalining sahnaga eng yaqin qismidagi o‘rinlar); fauteuil d'orchestre parterdagi kreslo; donnez-moi deux orchestres menga ikkita parterga joy bering.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > orchestre

  • 9 osier

    nm.
    1. tol, qoratol; branches d'osier tol shoxlari
    2. tol novdasi; panier d'osier tol novdasidan to‘qilgan savat; fauteuil en osier tol novdasidan qilingan o‘rindiq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > osier

  • 10 pivotant

    -ante
    adj. buriladigan, aylanadigan, aylanma; fauteuil pivotant aylanadigan kreslo.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pivotant

  • 11 profond

    -onde
    I adj.
    1. chuqur, teran; un puits profond, peu profond chuqur, sayoz quduq; profond de dix mètres o‘n metr chuqur; racines profondes teran tomirlar; loc. au plus profond de eng tubida; un fauteuil profond chuqur kreslo; des rides profondes chuqur ajinlar
    2. chuqur mazmunli, chuqur, jiddiy; un regard profond chuqur qarash
    3. ancha o‘tgan, biror yerga yetgan; une nuit profonde yarim tun
    4. juda ham pastga ketgan, ilgarilab kirib ketgan, chuqur; un forage profond chuqur qazilgan quduq; un profond salut chuqur egilib salom berish
    5. tubiga boradigan, yoki chiqadigan; une aspiration profonde chuqur nafas olish; une voix profonde yo‘g‘on ovoz
    6. chuqur mazmunli, asosli; chuqur, teran; c'st un esprit profond bu teran aql
    7. ichki, chuqur joylashgan; la signification profonde d'une oeuvre asarning chuqur mazmuni
    8. nihoyat darajadagi, kuchli, qattiq, chuqur, zo‘r; un profond silence chuqur sukunat; tomber dans un profond sommeil chuqur uyquga ketmoq; une profonde erreur chuqur xato; éprouver une joie profonde chuqur xursandchilikni his qilmoq
    II nm. chuqurlik, qa'r
    III adv. chuqur; creuser très profond juda chuqur kovlamoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > profond

  • 12 rembourrage

    nm. tiqish, to‘ldirish, solish; tiqiladigan, solinadigan narsa; astar; fauteuil usé qui laisse voir le rembourrage astari ko‘rinib turgan titilib ketgan kreslo.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > rembourrage

  • 13 velours

    nm.
    1. baxmal, duxoba, banot, barxit; velours uni sidirg‘a baxmal; velours côtelé chiy duxoba; fauteuil de, en velours duxoba oromkursi
    2. yumshoqlik, mayinlik; faire patte de velours o‘zining qabih niyatini qalbaki muloyimlik ostida yashirmoq
    3. so‘zlarni bir-biriga noto‘g‘ri usulda qo‘shib talaffuz qilish (les chemins de fer [z] anglais).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > velours

См. также в других словарях:

  • fauteuil — [ fotɶj ] n. m. • 1642; faudeteuil 1611; faldestoel 1080; frq. °faldistôl « siège pliant » → faldistoire 1 ♦ Siège à dossier et à bras, à une seule place. ⇒ bergère, cabriolet, 1. club, crapaud, voltaire. Fauteuil rembourré, capitonné. Les… …   Encyclopédie Universelle

  • Fauteuil — d époque Louis XVI réalisé par Georges Jacob (1739 1814) pour le Cabinet doré de Marie Antoinette, petit appartement de la reine, château de Versailles. Un fauteuil est un siège à dossier, comportant des accotoirs communément appelé accoudoi …   Wikipédia en Français

  • fauteuil — FAUTEUIL. s. m. Grande chaise à bras. Fauteüil de velours. fauteüil de damas. on luy presenta un fauteüil. approchez un fauteüil …   Dictionnaire de l'Académie française

  • Fauteuil — Sm bequemer Polstersessel erw. obs. österr. (18. Jh.) Entlehnung. Entlehnt aus frz. fauteuil, älter faldestueil, faldestoel zusammenklappbarer Stuhl , das auf awfrk. * faldistōl zurückgeht.    Ebenso nndl. fauteuil, ne. fauteuil; falten, Stuhl. ✎ …   Etymologisches Wörterbuch der deutschen sprache

  • Fauteuil — Fau teuil , n. [F. See {Faldistory}.] 1. An armchair; hence (because the members sit in fauteuils or armchairs), membership in the French Academy. [1913 Webster] 2. Chair of a presiding officer. [1913 Webster] …   The Collaborative International Dictionary of English

  • Fauteuil — (v. fr., spr. Fotölj), so v.w. Armstuhl …   Pierer's Universal-Lexikon

  • Fauteuil — (franz., spr. fotöj, a. d. mittellat. faldistolium; vgl. Faltstuhl), Armsessel, Lehnstuhl; Präsidentenstuhl; namentlich auch einer von den 40 Sitzen in der französischen Akademie (während man mit dem 41. F. den Platz derer bezeichnet, die trotz… …   Meyers Großes Konversations-Lexikon

  • Fauteuil — (frz., spr. fotöj), Arm oder Lehnstuhl …   Kleines Konversations-Lexikon

  • Fauteuil — Fauteuil. Franz. Armstuhl, Lehnstuhl. Ein weichgepolsterter, mit Rücken und Seitenlehnen versehener Stuhl, dessen man sich in frühern Zeiten theils als Arbeits , theils als Ruhe oder Sorgenstuhl bediente. Jetzt hingegen bezeichnet man mit diesem… …   Damen Conversations Lexikon

  • Fauteuil — (frz. fotöllj), Armsessel …   Herders Conversations-Lexikon

  • Fauteuil — Fauteuil,der:⇨Lehnstuhl FauteuilLehnsessel,Armsessel,Polstersessel …   Das Wörterbuch der Synonyme

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»