-
1 plonger
I vt.1. botirmoq, tiqmoq, suqmoq, pishmoq2. sanchmoq, suqmoq; plonger un poignard dans le coeur yurakka xanjar sanchmoq3. botirmoq, tiqmoq; plante qui plonge ses racines dans le sol yerga tomir otgan o‘simlik; plonger la main dans une boîte qo‘lini qutiga tiqmoq; plonger dans l'obscurité qorong‘ilikka sho‘ng‘imoq, qorong‘ilikka cho‘mmoq; loc. plonger ses yeux, son regard dans ko‘z tikmoq, nigohini qaratmoq4. botirmoq, solmoq; plonger dans l'embarras qiyin ahvolga solib qo‘ymoq; plonger dans la douleur g‘amga botirmoqII vi.1. suv ostiga tushmoq, sho‘ng‘imoq; un scaphandrier qui plonge suv ostiga tushgan g‘avvos2. suvga sakramoq, sho‘ng‘imoq3. botmoq, cho‘mmoq, berilmoq; plonger dans ses pensées o‘z xayollariga botmoq4. yaqqol ko‘rmoq (nigoh); de cette fenêtre, on plonge chez les voisins bu derazadan qo‘shnilarniki yaqol ko‘rinib turadiIII se plonger vpr. botmoq, sho‘ng‘ib ketmoq, chuqur berilmoq; se plonger dans l'eau suvga sho‘ng‘imoq; se plonger dans un livre kitobga sho‘ng‘ib ketmoq. -
2 enfoncer
I vt.1. qoqmoq, qoqib kiritmoq, urib kiritmoq; sanchmoq, suqmoq; tiqmoq; enfoncer un clou dans une planche taxtaga mix qoqmoq; enfoncer le bouchon de la bouteille shishaga pukak, tiqin tiqmoq2. botirmoq, cho‘ktirmoq; tiqmoq; enfoncer la main dans l'eau qo‘lini suvga tiqmoq3. urib sindirmoq; parchalamoq; enfoncer la porte d'un coup d'épaule yelka bilan eshikni turtib sindirmoq4. enfoncer le front frontni yorib o‘ tmoqII vi. botmoq, cho‘kmoqIII s'enfoncer vpr.1. cho‘kmoq, botmoq; le navire s'enfonçait lentement kema asta cho‘kib borardi2. ichkariga kirib bormoq, ilgarilab, ichkarilab bormoq; s'enfoncer dans la forêt o‘rmon ichkarisiga kirib bormoq3. eng ichkariga joylashib olmoq; bir joyga kirib joylashib olmoq; s'enfoncer sous les couvertures ko‘rpaga burkanib olmoq4. cho‘mmoq, ko‘milmoq. -
3 sauter
I vi.1. sakramoq, irg‘imoq; sauter haut baland sakramoq; sauter dans l'eau, dans le vide suvga, bo‘shliqqa sakramoq; sauter à cloche pied bir oyoqlab sakramoq; il sautait de joie u xursandchilikdan sakrar edi; loc. sauter au plafond osmonga sakramoq2. sakrab; il a sauté (à bas) du lit u karavotdan, o‘rnidan sakrab turdi; elle lui a sauté au cou u uning bo‘yniga tashlandi; sauter sur qqn. lui sauter dessus biror kishining ustiga tashlanmoq; loc. sauter aux yeux ko‘zga tashlanmoq, yaqqol ko‘zga tashlanib turmoq; la solution saute aux yeux yechimi yaqqol ko‘rinib turibdi3. bir narsadan ikkinchi narsaga sakrab o‘ tib ketmoq; l'auteur saute d'un sujet à un autre muallif bir mavzudan ikkinch mavzuga sakrab o‘tib ketadi4. chiqib ketmoq; attention, le bouchon va sauter ehtiyot bo‘ling, tiqin chiqib ketadi; la chaîne du vélo saute tout le temps velosipedning zanjiri doim chiqib ketadi; fam. et que ça saute! bu tez amalga oshsin!5. portlamoq; le navire a sauté sur une mine kema minada portlab ketdi; on fera sauter les ponts ko‘prikni portlatishib yuborishadi; les plombs ont sauté probka kuyib qoldi; fam. le directeur risque de sauter direktor uchib ketadiganga, ishdan ketadiganga o‘xshaydi; se faire sauter la cervelle o‘zining miyasining qatig‘ ini chiqarmoq (o‘zini-o‘zi otmoq)6. qovurmoqII vt.1. sakrab, irg‘ib o‘ tmoq; le cheval a bien sauté l'obstacle ot to‘siqdan yaxshi sakrab o‘ tdi; loc. sauter le pas qaror qilmoq, bel bog‘lamoq2. tashlab ketmoq, qoldirmoq; tu as sauté un mot sen bir so‘zni qoldirib ketding; un bon élève qu'on a autorisé à sauter une classe bir sinf sakrab o‘ tishga ruxsat etilgan a'lochi o‘quvchi. -
4 ceinture
nf.1. belbog‘, kamar, qayish2. loc. se serrer, se mettre la ceinture kamarni siqib bog‘lamoq, och qolmoq3. ceinture de judo dzudo kamari4. ceinture de natation, de sauvetage suzish, qutqarish kamari5. bel (belning siqib bog‘langan joyi); entrer dans l'eau jusqu'à la ceinture belgacha suvga tushmoq6. devor, to‘siq, g‘ov, panjara, ihota; chemin de fer de ceinture temir yo‘l g‘ovi, aylanma temir yo‘l; ceinture verte yashil ihota. -
5 épée
nf. qilich; shamshir, tig‘, tirer l'épée qilichni yalang‘ochlamoq; passer au fil de l'épée qilichdan o‘tkazmoq, o‘ldirmoq; un coup d'épée dans l'eau befoyda urinish, harakat; épée de Damoclès doimiy xavf-xatar, tahlika. -
6 macérer
I vt. ivitmoq, damlamoq; cerises macérées dans l'eau-de-vie gilosning aroqdagi damlamasiII vi. dimlamoq; laisser macérer 24 heures 24 soat dimlamoq. -
7 poisson
nm. baliq; loc. petit poisson deviendra grand bo‘ladigan, kelajagi bor narsa; l'élevage des poissons baliqchilik; prendre, attraper des poissons baliq tutmoq; poisson volant uchar baliq; être heureux comme un poisson dans l'eau o‘z muhitida bo‘ lmoq; fam. engueuler qqn. comme du poisson pourri birovni haqorat qilmoq, so‘kmoq; finir en queue de poisson natijasiz tugamoq; faire une queue de poisson lip etib oldingi avtomobildan o‘ tib olmoq. -
8 retrousser
vt. yuqoriga ko‘ tarmoq, shimarmoq; retrousser sa robe pour marcher dans l'eau suvda yurish uchun ko‘ylagini ko‘ tarmoq; retroussons nos manches! yenglarimizni shimaraylik! (ishlash uchun). -
9 rond
-rondeI adj.1. yumaloq, dumaloq, to‘garak; la terre est ronde yer yumaloq; une table ronde yumaloq stol; le balon rond yumaloq to‘p; des yeux ronds olaygan ko‘zlar2. bukilgan, bukchaygan, bukri; tuiles rondes bukilgan cherepitsa; avoir le dos rond beli bukri bo‘lmoq3. dum-dumaloq, lo‘ppi, po‘mpoq, do‘mboq; des joues rondes lo‘ppi yuzlar; un petit bonhomme tout rond do‘mboqqina yigitcha4. yaxlit, qoldiqsiz; roppa-rosa; ça fait sept cents francs en chifres ronds bu roppa-rosa yetti yuz frank bo‘ladi5. qatiyatli, aytganini qiladigan; un homme rond en affaires ishda qatiyatli odam6. fam. mast, kayf, kayfi taroq; il était complètement rond u g‘irt mast ediII adv. tourner rond bir maromda, birtekis ishlamoq, aylanmoq; moteur qui tourne rond bir maromda ishlayotgan motor; ça ne tourne pas rond bu birtekis ishlamayaptiIII nm.1. doira, aylana; tracer un rond doira chizmoq; faire des ronds dans l'eau suvda doira yasamoq; doira; loc.adv. en rond aylana bo‘lib; doira, aylana yasab; s'asseoir en rond autour d'une table stol atrofida doira bo‘lib o‘ tirmoq; loc. tourner en rond yurishmaslik, ilgari bosmaslik2. chambarak, dumaloq narsa; rond de serviette sochiqlar solinadigan chambarak3. dumaloq kesim; quelques ronds de saucisson bir necha bo‘lak kolbasa4. fam. pul, aqcha, chaqa; il n'a pas un rond uning chaqasi ham yo‘q. -
10 silhouette
nf.1. sharpa, ko‘lanka, qora, g‘ira-shira ko‘ringan aksi; la silhouette de la tour se découpe sur le ciel havoda minoraning qorasi ko‘rinib turibdi; silhouette des arbres se reflète dans l'eau daraxtlarning aksi suvda g‘ira-shira ko‘rinadi2. tashqi ko‘rinish, qiyofa; sa silhouette est très jeune uning tashqi ko‘rinishi juda yosh. -
11 taille
nf.1. yo‘nish, butash2. qilich tig‘i, keskir tomoni.nf.1. bo‘y, jussa, bichim; un homme de petite taille past bo‘yli, kichik jussali odam2. loc. à la taille de, de la taille de mos; il est de taille à se défendre o‘zini himoya qilishga qurbi yetadi3. o‘lcham, loyiqlik; cette veste n'est pas à ma taille bu kostum menga loyiq emas4. juda katta, ulug‘vor.nf. bel; entrer dans l'eau jusqu'à la taille beligacha suvga kirmoq; avoir la taille épaisse, fine yo‘g‘on, xipcha belli; loc. taille de guêpe mo‘rcha miyon, nozik belli. -
12 moulin
nm.1. tegirmon; moulin à vent, à eau shamol, suv tegirmon; se battre contre des moulins yo‘q, xayoliy dushman bilan kurashmoq, kuchini bekorga sarf qilmoq; apporter, faire venir de l'eau au moulin (de qqn) birovning tegirmoniga suv quymoq2. tegirmon (mashinalar o‘rnatilgan imorat); habiter un vieux moulin eski tegirmonda yashamoq; l'exploitation d'un moulin tegirmondan foydalanish, tegirmonchilik; loc. on entre dans cette maison comme dans un moulin hamma kirib chiqaveradigan joy3. moulin à tegirmon, o‘g‘ir, juvoz, yanchqich, mashina, qiymalagich; moulin à huile moyjuvoz; moulin à café, à poivre qahva, murch yanchadigan mashina; moulin à légumes sabzavot qiymalagich4. fam. avtomobilning motori5. fam. mahmadona, vaysaqi. -
13 poche
nf.1. cho‘ntak, kissa; la poche revolver d'un pantalon shimning orqa cho‘ntagi; mettre qqch. dans ses poches biror narsani cho‘ntakka solmoq, cho‘ntakka urmoq; mettre, avoir, garder les mains dans les poches qo‘lini cho‘ntagiga solmoq; loc. les mains dans les poches ikki qo‘li cho‘ntakda, ikki qo‘lini cho‘ntakka tiqib (hech narsa qilmay); de poche cho‘ntakka sig‘adigan, kichkina; livre de poche cho‘ntakka sig‘adigan kitob; argent de poche cho‘ntak puli, mayda xarajatlar uchun ishlatiladigan pul; loc. se remplir les poches cho‘ntagini qappaytirmoq; mettre la main à la poche pul sarflamoq, to‘lamoq; payer de sa poche o‘z hamyonidan, yonidan, cho‘ntagidan to‘lamoq; fam. en être de sa poche zarar ko‘rmoq, yonidan to‘ lamoq; connaître qqch.qqn. comme sa poche biror narsani, biror kishini besh qo‘lday bilmoq; fam. n'avoir pas les yeux dans sa poche ziyrak bo‘lmoq, hamma narsaga nazar solib turmoq; mettre qqn. dans sa poche qo‘lga olmoq, o‘z hukmronligiga, izmiga olmoq; fam. c'est dans la poche ish pishdi2. cho‘zilib, osilib qolgan joy; ce pantalon fait des poches aux genoux bu shimning tizzalari osilib qolibdi; poches sous les yeux salqigan ko‘zlar3. konvert4. cho‘ntak, hamyon (portfel, chamadon); cette valise a une poche extérieure bu chamadonning tashqi cho‘ntagi bor5. xalta, sumka (organlar); poche ventrale du kangourou femelle urg‘ochi kenguruning xaltasi6. chuqur, o‘yiq, kamgak, kamar; une poche d'eau, de pétrole suv va neft kamgaklari. -
14 noyer
I vt.1. cho‘ktirmoq, g‘arq qilmoq; noyer des chatons mushuk bolalarini cho‘ktirib yubormoq; loc. noyer le poisson ishni chigallashtirmoq2. suv bostirmoq, suv toshirmoq; noyer son chagrin dans l'alcool g‘amtashvishining alamini aroqdan olmoq3. ko‘milib, botib, cho‘kib, g‘arq bo‘lib ketmoq; ses cris étaient noyés dans le tumulte uning qichqiriqlari shovqinda ko‘milib ketgan ediII se noyer vpr.1. cho‘kib ketmoq, g‘arq bo‘lmoq; baigneur qui se noie cho‘kayotgan cho‘miluvchi; loc. se noyer dans un verre d'eau epsiz, irodasiz, bo‘shang, lapashang bo‘lmoq2. o‘zini yo‘qotib qo‘ymoq, dovdirab qolmoq, nima qilishini bilmay gangib qolmoq.nm.1. yong‘oq daraxti2. shu daraxtning yog‘ochi; meubles en noyer yong‘oqdan qilingan mebellar. -
15 puiser
vt.1. botirib olmoq, cho‘michlab olmoq; puiser de l'eau à une source buloqdan idishda suv olmoq2. olmoq; puiser dans son sac, dans son porte-monnaie sumkasidan, hamyonidan olmoq3. fig. olmoq; il a puisé ses exemples dans les auteurs classiques u misollarini klassik avtorlardan olgan. -
16 plat
-plateadj.1. tekis, yassi, yalpoq; pays plat tekis yurt; poitrine plate yassi ko‘krak2. yuza, sayoz, yapaloq; assiette plate yapaloq, sayoz idish; loc.adv. à plat ventre yuz tuban, muk, mukka tushib; être à plat ventre devant qqn. birovning oldida ikki bukilib turmoq3. yupqa, past; avoir la bourse plate hamyoni quppa-quruq, bo‘sh bo‘lmoq; talons plats past tovonlar; à plat yotqizib, keng tomoni bilan, yoni bilan; mettre, remettre à plat ko‘ndalangiga qo‘ymoq (masalani); pneu à plat dami chiqqan balon; fam. être à plat holdan toygan bo‘lmoq, shalpayib qolmoq; tomber à plat chippakka chiqmoq, muvaffaqiyatsizlikka uchramoq4. rimes plates juft qofiyalar5. siyqa, bo‘lmag‘ur, bema'ni; xunuk; style plat siyqa uslub6. xushomadgo‘y, laganbardor; de plates excuses pastkashona kechirim7. l'eau plate gazsiz, gazlanmagan suv.nm.1. biror narsaning yassi, tekis tomoni; le plat de la main qo‘lning kafti; faire du vélo sur le plat tekis yo‘l velosipedi bilan shug‘ullanmoq2. qorni bilan suvga tushish; faire un plat qorni bilan suvga tushmoq3. fam. faire du plat à qqn. xushomad qilmoq, pinjiga kirmoq, surkalmoq; faire du plat à une femme4. kitobning muqovasi.nm.1. patnis, lagan, katta chuqur tarelka; des plats en porcelaines chini laganchalar; des oeufs au plat, sur le plat sarig‘ i va oqini aralashtirmasdan pishirilgan tuxum; loc. mettre les pieds dans le plat gapga ot solib yubormoq; mettre les petits plats dans les grands boplab siylamoq2. ovqat, taom; plats régionaux mahalliy taomlar; plat garni sabzavot bilan tuzalgan go‘shtli yoki baliqli taom; plat du jour restoranda har kuni o‘zgarib turadigan ovqat; plat de résistance asosiy taom; plat cuisiné hafsala bilan pishirilgan ovqat; fam. faire tout un plat de qqch. arzimagan narsadan mojaro o‘ylab chiqarmoq. -
17 profondeur
nf.1. chuqurlik; le bassin n'a pas une grande profondeur hovuz unchalik chuqur emas; le lac a une profondeur de trois mètres ko‘lning chuqurligi uch metr; on voit le fond de l'eau à cinq mètres de profondeur suvning tubi besh metr chuqurlikdan ko‘rinadi; mesurer la longueur, la largeur et la profondeur d'une boite à chaussures poyabzal qutisining uzunligini, kengligini va chuqurligini o‘lchamoq2. chuqurlik, kuch; la profondeur de son regard est troublante qarashining chuqurligi kishini to‘lqinlantiradi3. chuqurlik, teranlik, daraja; un homme qui a une grande profondeur d'esprit teran fikrli odam; c'est un film sans profondeur bu sayoz film4. chuqurlik, kuch, daraja; il éprouve pour elle un sentiment d'une grande profondeur uning unga ehtirosi kuchli; il faut travailler en profondeur chin dildan ishlamoq kerak5. (pl) chuqur joy, qa'r, ichkari, tub; les poissons des grandes profondeurs ont des formes étranges chuqur joylarda bo‘ladigan baliqlarning ko‘rinishi g‘alati; ils se sont perdus dans les profondeurs de la forêt ular o‘rmonning qa'rida adashib qoldilar; elle garde son secret dans les profondeurs de son coeur u sirini yuragining tubida saqlaydi. -
18 remettre
I vt.1. qayta qo‘ymoq; o‘zining oldingi joyiga qo‘ymoq, joyiga qo‘ymoq; remettre une chose en place, à sa place biror narsani o‘z joyiga qo‘ymoq; remets ce livre où tu l'as trouvé kitobni olgan joyingga qo‘y! il a remis son mouchoir dans sa poche u ro‘molchasini cho‘ntagiga solib qo‘ydi; joylamoq, topshirmoq; loc. remettre qqn. en liberté biror kishini ozod qilmoq, bo‘shatib yubormoq; remettre qqn. sur la bonne voie biror kishini to‘g‘ri yo‘lga solmoq; remettre qqn. à sa place birovning jilovini tortib qo‘ymoq2. biror kishini eslamoq, tanimoq; ah, maintenant, je vous remets! ha, endi, men sizni esladim!3. qo‘ymoq, qayta o‘z joyiga qo‘ymoq; remettre une chose d'aplomb, debout biror narsani o‘z joyiga tikka qilib qo‘ymoq4. qayta kiymoq; remettre son chapeau, ses gants shlapasini, qo‘lqoplarini qayta kiymoq5. o‘rnatmoq; remettre de l'ordre tartib o‘rnatmoq6. yana bir bor qo‘shimcha qilmoq, qo‘shmoq; remettre de l'eau dans un radiateur radiatorga qo‘shimcha suv quymoq; fam. en remettre orttirib, oshirib yubormoq7. fam. remettre ça yana qayta boshlamoq, bilganidan qolmaslik; je croyais que c'était fini, mais non, il faut remettre ça men endi bu tugadi deb o‘ylagan edim, yo‘q yana qayta boshlash kerak8. (qqch à, en) oldingi yoki biror holatga keltirmoq; remettre un moteur en marche motorni yurgizmoq; loc. remettre qqch.qqn. en cause, en question xavf-xatarga qo‘ymoq9. (egasiga) topshirmoq; remettre un paquet au destinataire paketni egasiga topshirmoq; remettre un coupable à la justice jinoyatchini sudga topshirmoq; je remets mon sort entre vos mais men o‘z taqdirimni sizning qo‘lingizga topshiraman10. kechmoq, kechirmoq; je vous remets votre dette men qarzingizdan kechaman; Dieu remet les péchés xudo gunohlarni kechiradi11. qoldirmoq, kechiktirmoq, orqaga surmoq; remettre une chose, son départ au lendemain biror narsani, ketishini ertasi kunga qoldirmoq; l'opération est remise operatsiya qoldirildiII se remettre vpr.1. (de) o‘ziga kelmoq, kasallikdan tuzalmoq, kasaldan turmoq; se remettre d'une maladie, de ses fatigues kasallikdan, charchoqdan so‘ng o‘ziga kelmoq; il se remet très vite u tez o‘ziga keladi; malade remis tuzalgan kasal2. s'en remettre à qqn. à qqch. ishonmoq, suyanmoq, umid bog‘ lamoq; je m'en remets à votre jugement men o‘zimni sizning hukmingizga havola qilaman3. qayta, yana bo‘lmoq; il s'est remis en route u yana yo‘lga tushdi; le temps se remis au beau havo yana ochilib ketdi; se remettre à qayta boshlamoq; se remettre au tennis, à l'anglais tennisni, ingliz tilini qayta boshlamoq; il s'est remis à fumer u yana chekishni boshlab yubordi; se remettre avec qqn. biror kishi bilan yana qayta yashay boshlamoq. -
19 amener
I vt.1. olib kelmoq, keltirmoq, boshlab olib kelmoq; amener qqn. chez qqn. à qqn. birovni birovninkiga, birov oldiga olib kelmoq; amenez votre soeur singlingizni, opangizni olib keling2. tashimoq, tashib kelmoq; amener des marchandises en bateau tovarlarni kemada tashib kelmoq3. olib bormoq yoki olib kelmoq; le taxi vous amènera directement à la gare taksi sizni to‘g‘ri vokzalga olib boradi; amener l'eau dans la ville shaharga suv keltirmoq; on a amené le courant électrique jusqu'au village qishloqqa elektr chirog‘ini olib bordilar4. (sur qqch) burmoq; il a amené la conversation sur son sujet favori u gapni o‘zi yoqtirgan mavzuga burib yubordi5. keltirib chiqarmoq, olib kelmoq; sabab bo‘lmoq; l'hiver amène des souffrances pour les sans-abri qish uysizlarga tashvish olib keladi; son métier l'amène à voyager uning kasbi uni sayohat qilishiga sabab bo‘lmoqda6. mar. tushirmoq; amener les voiles yelkanlarni tushirmoqII s'amener vpr.fam. kelmoq; tu t'amènes? kelyapsanmi? -
20 chute
nf.1. tushish, ag‘darilish, qulash, yiqilish; faire une chute dans un escalier zinapoyadan, shotidan yiqilib tushmoq2. yog‘ish, quyish; chute de pluie, de neige yomg‘ir quyish, qor yog‘ish; chute d'eau sharshara, shalola, shovva; les chutes du Niagara Niagara sharsharasi3. to‘kilish; chute des cheveux; chute des feuilles soch to‘kilishi, barglar to‘kilishi4. ag‘darilish, qulash, barbod bo‘lish; chute de Napoléon Napoleon Bonapartning ag‘darilishi (davlati); chute d'un régime tuzumning barbod bo‘lishi; gunoh qilish, gunohkorlik, osiylik; chute d'Adam par le péché Odam Atoning gunohi6. tushish, pasayish; chute de l'utérus bachadon tushishi; chute de pression bosimning pasayishi; chute d'une valeur qiymat, bahoning pasayishi, kamayishi7. buzilish8. axlat quvur9. xotima, oxirgi qism, oxiri10. pl.techn. chiqit, chiqindi11. pl. ko‘plab qamoqqa olish, qama-qama12. og‘ish, qiyshayish (tomning); chute d'un toit tomning og‘ishi.
- 1
- 2
См. также в других словарях:
Dans l'eau qui fait des bulles — Directed by Maurice Delbez Produced by Floralies Films, C.I.C.C, Licorne Films (France) Written by Marcel Prêtre Maurice Delbez Michel Lebrun Starring … Wikipedia
Dans L'eau Qui Fait Des Bulles — ou Le Garde champêtre mène l enquête est un film français réalisé par Maurice Delbez sorti en 1961. Sommaire 1 Résumé 2 Fiche technique 3 Distribution … Wikipédia en Français
Dans l'eau qui fait des bulles — Dans l eau... qui fait des bulles! ou Le Garde champêtre mène l enquête est un film français réalisé par Maurice Delbez sorti en 1961. Sommaire 1 Résumé 2 Fiche technique 3 Distribution 4 … Wikipédia en Français
ANIMAL (RÈGNE) - Vie animale dans l’eau et dans l’air — Chez les animaux, de nombreuses fonctions vitales, comme la respiration, la circulation ou le développement du squelette sont profondément marquées par certaines des propriétés du milieu. Les différences physiques entre l’eau et l’air, dont les… … Encyclopédie Universelle
Accouchement dans l'eau — Accouchement dans l eau. On distingue encore le cordon ombilical de l enfant. L accouchement dans l eau est une manière de donner naissance impliquant l immersion de la mère en travail dans un bassin d eau chaude. Les défenseurs de la méthode… … Wikipédia en Français
Le Couteau dans l'eau — Données clés Titre original Nóż w wodzie Réalisation Roman Polanski Scénario Roman Polanski Jakub Goldberg Jerzy Skolimowski Sociétés de production Zespol Filmowy Kamera … Wikipédia en Français
Poids dans l'eau — Le poids dans l eau (on dit aussi « poids sous l eau ») est une méthode pratique de détermination du taux de matière sèche et de la teneur en fécule des pommes de terre. En effet, la teneur en amidon des tubercules varie en fonction de… … Wikipédia en Français
Le Couteau Dans L'eau — est le premier long métrage réalisé par Roman Polanski en Pologne en 1962. Sommaire 1 Synopsis 2 Fiche technique 3 Distribution 4 … Wikipédia en Français
Le Couteau dans l’eau — Le Couteau dans l eau Le Couteau dans l eau est le premier long métrage réalisé par Roman Polanski en Pologne en 1962. Sommaire 1 Synopsis 2 Fiche technique 3 Distribution 4 … Wikipédia en Français
Le couteau dans l'eau — est le premier long métrage réalisé par Roman Polanski en Pologne en 1962. Sommaire 1 Synopsis 2 Fiche technique 3 Distribution 4 … Wikipédia en Français
Le Cerf se voyant dans l'eau — Auteur Jean de la Fontaine Genre Fable Pays d origine France Lieu de parution Paris … Wikipédia en Français