-
1 blé
nm.1. bug‘doy, don2. blé noir grechka. -
2 sac
nm.1. xalta, qop, qopcha; sac de toile, de papier latta, qog‘oz qop; sac de plastique salafan qop, xalta; sac de charbon, de blé bir qop ko‘mir, bir qop don; loc. sac de couchage qopko‘rpa (ichiga kirib yotiladigan qopsimon ko‘rpa); loc. être ficelé, fagoté comme un sac qop kiyib olganday; prendre qqn. la main dans le sac biror kishini jinoyat ustida qo‘lga tushirmoq, ushlab olmoq; il a plus d'un tour dans son sac uning bisotida hunari ko‘p (u ayyor); l'affaire est dans le sac ishlar joyida, ishlar besh; fam. vider son sac dilidagini to‘kib solmoq, dilida borini aytmoq, to‘g‘risini aytmoq; sac à vin aroqxo‘r2. sumka, safar xalta, to‘rva; sac de soldat askarning, alpinistning safar xaltasi; sac d'écolier o‘quvchining sumkasi; sac à dos rukzak, yuk xalta; sac de voyage sayohat sumkasi; sac à main ayolar sumkasi; elle porte son sac en bandoulière u sumkasini orqasiga osib yuradi3. bir qop (o‘lchov); moudre cents sacs de blé tegirmonda yuz qop don tortmoq4. fam. karmon, pul, boylik5. xaltacha; sac lacrymal ko‘zning yosh xaltachasi.nm. talon-taroj qilish, talash; loc. mettre une ville à sac shaharni talamoq. -
3 battre
I vt.1. urmoq, taqillatmoq, qoqmoq; battre son plein avjida bo‘lmoq; battre pavillon bayroq ostida suzmoq (dengizda)2. g‘alaba qozonmoq, yengmoq3. tuymoq, yanchmoq; battre le blé donni yanchmoq4. zarb qilmoq5. changini qoqmoq6. moy olmoq (sutdan, qatiqdan)7. nishonga urmoq8. kashf etmoqII se battre vpr.1. urishmoq2. o‘zini urmoq. -
4 épi
nm.1. boshoq; un épi de blé bug‘doy boshog‘i; un épi de maïs makkajo‘xori so‘ tasi2. un épi de cheveux tikkaygan soch, tepa soch3. ko‘ndalang damba; suv yo‘nalishini muayan izga soluvchi to‘g‘on4. uch, tepa, cho‘qqi. -
5 exportateur
-triceI adj. eksport qiluvchi, chetga mol chiqaruvchi; un pays exportateur de blé chetga don chiqaruvchi, eksport qiluvchi mamlakatII n. eksportchi, eksport qiluvchi (chet elga mol chiqaruvchi davlat). -
6 grêler
I vt. urib ketmoq, qiyratmoq, poymol qilmoq, xarob qilmoq (do‘l); le blé a été grêlé bug‘doyni do‘l urib ketdiII v.impers. il grêle do‘ l yog‘ayotibdi. -
7 halle
nf. yopiq bozor, tim, rasta; la halle au blé g‘alla rastasi. -
8 lever
I vt.1. ko‘tarmoq2. ko‘ tarmoq (biror tana a'zosini)3. ko‘tarmoq, ochmoq, olib tashlamoq; lever le voile yopqichni ochmoq4. uchirmoq, cho‘chitmoq (ovni); lever un lièvre, une perdrix quyonni cho‘chitmoq, kaklikni uchirmoq; fam. birovni o‘zi bilan birga sudrab olib kelmoq5. ko‘tarmoq, tik qilmoq6. olmoq, tuzmoq; lever une carte, un plan xaritaga, planga olmoq7. lever le camp lagerni yig‘ishtirmoq, jo‘nab ketmoq8. to‘xtatmoq; lever le blocus, le siège qamalni to‘xtatmoq; lever la séance majlisni yopmoq; lever une punition jazoni bekor qilmoqII vi. ko‘tarilmoq1. ko‘ tarilmoq, o‘smoq, chiqmoq (o‘simlik); le blé lève bug‘doy chiqyapti2. ko‘tarilmoq, ko‘pchimoq, achimoq (xamir); la levure fait lever la pâte xamirni xamirturush ko‘pchitadiIII se lever vpr.1. turmoq, o‘rnidan turmoq; se lever de table stoldan turmoq2. turmoq, o‘rindan turmoq; se lever tôt, de bonne heure erta, saharlab turmoq3. chiqmoq; le soleil se lève quyosh chiqyapti; le jour se lève tong otyapti4. ko‘ tarilmoq, turmoq (shamol); la brise, le vent se lève dengiz shamoli, shamol turyapti5. yorishmoq, ochilmoq, ko‘ tarilmoq (ob-havo); le brouillard s'est levé tuman ko‘ tarildi, tarqaldi.nm.1. chiqish, otish; un lever de soleil quyosh chiqishi; le lever du jour tong otishi2. uyg‘onish, uyqudan turish; au lever, à son lever uyqudan turishda, uning uyg‘onishiga3. le lever du rideau pardaning ochilishi (spektaklning boshlanishi). -
9 mettre
I vt.1. qo‘ymoq, joylamoq, tashlamoq; mettez cela ici, là, autre part buni bu yerga, u yerga, boshqa joyga qo‘ying; mettre sur ustiga qo‘ymoq; mettre dans ichiga qo‘ymoq, kiritmoq; mettre du vin en bouteilles vinoni shishalarga quymoq; mettre en terre yerga o‘ tqazmoq, ko‘mmoq; mettre à un endroit joylamoq; mettre près, auprès de yaqinlashtirmoq; mettre ses mains derrière le dos qo‘lini orqasiga qilmoq2. joylamoq; mettre un enfant sur sa chaise bolani kursiga o‘ tqazmoq; mettre qqn. sur la route biron kishiga yo‘l ko‘rsatmoq; fig. mettre qqn. sur la voie biron kishini yo‘lga solmoq3. joylamoq, qo‘yib qo‘ymoq; il a mis son fils en pension u bolasini pansionga joyladi; mettre en place joyiga, olib qo‘ymoq; mettre qqn. à la porte biron kishini haydab chiqarmoq; loc. mettre au monde, au jour dunyoga keltirmoq4. kiyib yurmoq, taqib yurmoq; mettre des gants qo‘lqop kiyib yurmoq5. qo‘shmoq, solmoq, taqmoq; mettre un ingrédient dans un plat ovqatga massaliq solmoq; elle s'est mis une barrette dans les cheveux u sochiga to‘g‘nog‘ich taqdi6. joylamoq, joylashtirmoq, o‘rnatmoq; mettre le couvert, la table dasturxon yozmoq, stol tuzamoq; il a fait mettre l'électricité dans la grange u omborxonaga elektr tushirtirdi7. (à) sarflamoq, qo‘shmoq; mettre du soin à se cacher, de l'énergie à faire qqch. yashirinish tashvishini qilmoq, biron ishni qilish uchun kuch-quvvat sarflamoq; loc. il y a mis du sien u yonidan to‘ladi8. (dans, en, à) solmoq, qo‘ymoq (ichiga); mettre de grands espoirs en qqn. biron kishiga katta umid bog‘lamoq9. (à) belgilamoq, aniqlamoq (baho, narx haqida), sarflamoq; mettre plusieurs jours à faire qqch. biror narsa qilish uchun bir necha kun sarflamoq; y mettre le prix narxini belgilamoq, to‘lamoq10. qo‘zg‘amoq, tug‘dirmoq, sabab bo‘lmoq; il a mis le désordre, le trouble partout u hamma joyda tartibsizlik, notinchlik tug‘dirdi11. yozmoq, yozib qoldirmoq; mettre son nom sur un album albomda o‘z nomini yozib qoldirmoq; fam. mettons que o‘ylaymizki, niyat qilamizki, mo‘ljallaymizki, taxmin qilamizki12. loc.fam. mettre les bouts, les voiles juftakni rostlamoq, urmoq; on les met juftakni uramiz13. yangi bir holatga qo‘ymoq; mettre qqn. debout birovni tikka qilib qo‘ymoq; mettre bas, à bas qulatmoq; mettre bas tug‘moq (hayvonga nisbatan); la chienne a mis bas it tug‘di14. ma'lum bir holatga keltirmoq; voulez-vous mettre le loquet, le verrou? ilmoqni tushirib, zulfinni surib solib qo‘ya olasizmi?15. yangi bir holatga qo‘ymoq, o‘tkazmoq; mettre du blé en gerbe bug‘doyni bog‘lamoq; mettre un texte en français matnni fransuz tiliga tarjima qilmoq; mettre à holatga qo‘ymoq, solmoq; mettre un bassin à sec hovuzning suvini quritmoq16. mettre qqch. ou qqn. dans, en, à qo‘ymoq, keltirmoq (biror holatga); mettre en état tayyor holatga keltirmoq; mettre en contact uchrashtirmoq; mettre en présence muhayyo qilmoq; mettre en lumière, en cause oshkor qilmoq, xavf ostiga qo‘ymoq; mettre au point un appareil de photo fotoapparatni tayyor holatga keltirmoq; mettre qqn. à mort birovni qatl qilmoq; mettre en mouvement harakatga keltirmoq; mettre en vente savdoga qo‘ymoq; mettre en oeuvre harakatga keltirmoq, ishga solmoq, amalga oshirmoq17. biror narsani ishga solmoq, harakatga keltirmoq; il met la radio à partir de six heures du matin u radioni ertalabgi soat oltidan boshlab qo‘yadiII se mettre vpr.1. joylashmoq, joy olmoq, joy egallamoq, o‘tirmoq, yotmoq; mets-toi dans ce fauteuil, sur ce canapé bu kresloga, bu divanga o‘tir; se mettre à la fenêtre deraza yoniga turmoq; elle s'est mise au lit u o‘rniga yotdi; se mettre à l'abri o‘zini panaga olmoq; loc. ne plus savoir où se mettre o‘zini qayerga qo‘yarini bilmay qolmoq2. joylashgan, qo‘yilgan bo‘lmoq; je ne sais pas où se mettent les assiettes men tarelkalarni qayerga qo‘yilishini bilmayapman3. bo‘lmoq; elle s'est mise en colère u achchiqlandi; uning jahli chiqdi; elles se sont mises d'accord ular kelishib olishdi4. ma'lum holatni egallamoq; se mettre à genoux tiz cho‘kmoq; se mettre en civil grajdancha, oddiy hayotga o‘ tmoq5. se mettre à qilishni boshlamoq, kirishmoq; se mettre au travail ishga kirishmoq; se mettre aux mathématiques matematikani o‘rganishga kirishmoq; se mettre à faire qqch. biror narsa qilishni boshlamoq6. loc. n'avoir rien à se mettre kiygiday narsasi bo‘lmaslik7. fam. do‘pposlashmoq; qu'est-ce qu'ils se mettent! nega ular do‘pposlashishyapti! -
10 mûr
-mûreadj.1. pishgan, yetilgan; un fruit trop mûr o‘ ta pishgan meva; couleur de blé mûr pishgan bug‘doyning rangi2. pishgan, yetilgan, yorsa bo‘ladigan (yara)3. fig. yetilgan, pishgan; un projet mûr pishgan reja; la révolution est mûre revolutsiya yetildi; être mûr pour yetilgan, tayyor bo‘lmoq4. l'âge mûr balog‘at yoshi; l'homme mûr yetuk odam; esprit mûr raso aql; il est très mûr pour son âge u o‘zining yoshi uchun aqli juda raso; après mûres réflexions talaygina mulohazadan so‘ng5. fam. yetilgan, pishgan, g‘irt kayf. -
11 panifier
vt. non qilmoq, nonga aylantirmoq; panifier de la farine de blé bug‘doy unidan non qilmoq. -
12 pénurie
nf. yetishmovchilik, zaruriy narsaning yetishmasligi; pénurie de blé g‘allaning yetishmasligi; pénurie de main-d'oeuvre ishchi kuchining yetishmasligi. -
13 ravageur
-euseadj.1. qiron keltiradigan, zarar, putur yetkazadigan, vayron qiladigan, yakson qiladigan; les insectes ravageurs du blé bug‘doyga qiron keltiradigan hasharotlar2. xarob qiladigan, zarar, putur yetkazadigan; passion ravageuse xarob qiladigan ehtiros. -
14 rendement
nm.1. hosildorlik, mahsuldorlik, unumdorlik, serunumlilik; les progrès techniques ont amélioré le rendement à l'hectare de ces terres à blé texnik progres bu bug‘doy ekiladigan yerlarning gektaridan olinadigan hosildorligini oshirdi; diminuer, augmenter le rendement dans une entreprise korxonada unumdorlikni kamaytirish, oshirish2. unumdorlik, foyda, daromad; il s'applique, mais le rendement est faible u harakat qilyapti, lekin daromad oz. -
15 semer
vt.1. sepmoq, sochmoq, ekmoq; semer du blé bug‘doy sepmoq; loc. semer le bon grain yaxshilik urug‘ini sepmoq; prov. qui sème le vent recolte la tempête nima eksang, shuni o‘rasan2. tarqatmoq, sochmoq; semer des pétales de fleurs sur le passage de qqn. biror kishining yo‘llariga gullar sochmoq; fig. semer la discorde nizo urug‘ini sochmoq3. (de) qoplamoq, bosmoq; une mer semée d'écueils suv osti qoyalari bilan qoplangan dengiz4. ortda qoldirmoq, uzoqlashmoq; semer ses poursuivants, ses concurrents ta'qibchilarini, raqiblarini ortda qoldirmoq. -
16 silo
nm. o‘ra, ombor; des silos à fourrage silos o‘ralar; des silos à blé bardonlar, bug‘doy omborlari. -
17 stock
nm. zaxira, qo‘r, g‘amlab qo‘yilgan narsa, zapas; un stock de blé bug‘doy zaxirasi; être en rupture de stock zaxiraning yetishmay, kamchil bo‘lib qolishi; uzilib qolishi. -
18 vanner
vt.1. sovurmoq, yelpimoq, shopirmoq (donni); vanner du blé bug‘doyni sovurmoq, tozalamoq2. fig. charchatmoq, toliqtirmoq, holdan toydirmoq, madorini, sillasini, tinkasini quritmoq; je suis vanné tinkamadorim qolmadi.vt. qulfak o‘rnatmoq. -
19 wagon
nm. vagon; wagon de marchandises, wagon à bestiaux tovar vagoni, yuk vagoni; wagon de voyageurs yo‘lovchi tashiydigan vagon; cent wagons de blé yuz vagon don.
См. также в других словарях:
blé — [ ble ] n. m. • blet 1080; p. ê. frq. °blad ou gaul. °blato « farine » 1 ♦ Plante herbacée de la famille des graminées; céréale dont le grain sert à l alimentation (farine, pain). ⇒ froment. Blé commun ou blé tendre (à épis barbus; sans barbes).… … Encyclopédie Universelle
blé — BLÉ. s. mas. Plante qui produit le grain dont on fait le pain. Du blé en herbe. Du blé en tuyau. Le blé est en épi. Terre à blé. Voilà une belle pièce de blé. Blé froment. Blé seigle. Blé épais. Blés niellés, bruinés. Les blés sont beaux. Une… … Dictionnaire de l'Académie Française 1798
blé — (blé) s. m. 1° Nom vulgaire du froment ordinaire (graminées) avec le grain duquel on fait le pain. • .... Qui voulait bien abattre ses murailles, Qui fit avec le feu la moisson de ses blés, ROTR. Antig. IV, 1. Les grands blés, le froment… … Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré
blé — BLÉ. s. m. Plante qui produit le grain dont on fait le pain. Blé en herbe. blé en tuyau. blé en espic. terre à blé. voilà une belle piece de blé. blé froment. blés espais, blés nielés, bruinez. les blés sont beaux. une gerbe de blé. un espic de… … Dictionnaire de l'Académie française
blé — Blé, m. Qu aucuns escrivent Bled, ainsi que le Languedoc et nations adjacentes disent Blad. Et l Italien Biada, mais le François n y prononce pas la lettre d, Triticum, et est nom general, dont les especes sont Blé froment, et Blé mestail,… … Thresor de la langue françoyse
ble — blè išt. Blè blè blè keli̇̀s žodžiùs – ar̃gi čià kalbà! … Bendrinės lietuvių kalbos žodyno antraštynas
ble — blè interj. ple: Blè blè blè kelis žodžius, tai kas čia do kalba! Vl … Dictionary of the Lithuanian Language
Ble — may refer to: Ble (band), a Greek music band. An abbreviation for Bletilla, an orchid genus. See also BLE (disambiguation) This disambiguation page lists articles associated with the same title. If an … Wikipedia
BLE Nr. 44 — DRG 79 001II Nummerierung: DRG 79 001II Anzahl: 1 Bauart: 1 D1 h2t Spurweite: 1435 mm (Normalspur) Länge über Puffer: 12.370 mm Dienstmasse: 88,3 t … Deutsch Wikipedia
Ble — Cette page d’homonymie répertorie les différents sujets et articles partageant un même nom. {{{image}}} Sigles d une seule lettre Sigles de deux lettres > Sigles de trois lettres … Wikipédia en Français
BLE — is a three letter acronym that could mean:* Bessemer and Lake Erie Railroad (AAR reporting mark BLE) * Brotherhood of Locomotive Engineers, a railway labor union in the United States * The ICAO airline code for Blue Line * The IATA airport code… … Wikipedia