-
1 Xanthus
Xanthus -
2 xanthus
• xanthus -
3 xanthus
-
4 Xanthus
Xanthus, i, m., = Xanthos, the name of several rivers.I.A river of Troas, confounded by many with the Scamander, Plin. 5, 30, 33, § 124; 2, 103, 106, § 230; Verg. A. 1, 473; 5, 634 al.; Ov. M. 2, 245; 9, 646; Vitr. 8, 3 med. —II.A river in Lycia, near a town of the same name, now Essenide, Mel. 1, 15, 3; Verg. A. 4, 143; id. Cul. 14; Hor. C. 4, 6, 26; Plin. 5, 27, 28, § 100; 6, 34, 39, § 214.—III.A small stream in Epirus, Verg. A. 3, 350. -
5 Xanthus
(-os), ī m.(греч. «золотисто-жёлтый») Ксант1) эпитет реки Скамандр в Троаде V, PM -
6 Xanthus
-
7 Scamander
drī m. -
8 Scamander
Scamander, drī, m. (Σκάμανδρος), ein Fluß in Troas, der am Berge Ida entspringt u. mit dem Simoīs vereinigt südl. vom Vorgebirge Sigeum ins Meer fällt, j. Mendere Su od. Fluß von Bunarbaschi, Mela 1, 18, 3 (1. § 93). Enn. fr. scen. 185. Catull. 64, 357. Hor. epod. 13, 14. – wegen seiner roten Farbe auch (u. zwar urspr.) Xanthus (ὁ Ξάνθος) gen., Vitr. 8, 3, 14. Verg. Aen. 1, 473. Ov. met. 2, 245. – Dav. Scamandrius, a, um, skamandrisch, des Skamanders, unda, Acc. tr. 322.
-
9 timendus
timendus, a, um, PAdi. (timeo), zu fürchten, furchtbar, fürchterlich, grimmig, reges, Hor.: diva, Ov.: dentes, Hor.: vox. Hor. – m. ab od. de u. Abl., hostis adest dextra laevaque a parte timendus, Ov.: frigus et incursus omni de parte timendi, Ov. – m. Abl. (durch), obliquo dente timendus aper, Ov.: et Xanthus et Ide nomina sunt ipso paene timenda sono, Ov. – m. Dat. (wem?), leones aliis timendi, Ov.: cum Romanis timendus erat, Ov.: ut non tam timeret, quam timendus ipse hostibus esset, Iustin.: nostro quoque imperio timendum fastigium, Vell. – neutr. pl. subst., das Furchtbare, fortitudo contemptrix timendorum est, Sen. ep. 88, 29.
-
10 ἐπείγω
ἐπείγω, nach Buttm. Lexil. I p. 275 kein Compositum, u. so auch im augm. behandelt, welches bei Hom. stets fehlt; drängen, drücken; ὀλίγον μιν ἄχϑος ἐπείγει, eine geringe Last drückt ihn, Il. 12, 452; ἐπείγει γάρ με τοὐκ ϑεοῦ παρόν Soph. O. C. 1537; πόνος ἄλλος ἔπειγεν, eine andere Mühe, Sorge drängte, Od. 11, 54; so öfter ohne Casus, ἀναγκαίη γὰρ ἐπείγει, die Noth drängt, Il. 6, 86 Od. 19, 73; γῆρας Il. 23, 623. Auch κεμάδ' ἠὲ λαγωόν, verfolgen, Il. 10, 361, wie pass. βελέεσσιν ἐπείγετο, er wurde von Geschossen verfolgt; οὐδεὶς γὰρ ἡμᾶς ἐπείγων διώκει, bedrängend, Plat. Legg. X, 887 d. Bei Sp. ἐπείγει oft geradezu = es ist nothwendig, Longin. 43, 6; τὰ ἐπείγοντα, das Nothwendige, Sext. Emp. adv. mus. 6; Plut. Sert. 3; τῆς ὥρας ἐπειγούσης, da die Zeit drängte, Consol. ad Apoll. p. 335, wie τῶν ἀρχαιρεσιῶν Marc. 24. – Vom Winde, οὖρος, ἲς ἀνέμου, der das Schiff forttreibt, Od. 12, 167 Il. 15, 382; οὐκέτ' ἐρετμὰ προήκεα χερσὶν ἔπειγον, sie setzten die Ruder nicht mehr in Bewegung, Od. 12, 205. – Dah. übh. betreiben, beschleunigen, ὦνον Od. 15, 445; τὸν οἴκαδ' ἤπειγον στόλον Soph. Phil. 497; τὴν ὁδοιπορίαν Hdn. 4, 1, 4; im med., γάμον ἐπείγεσϑαι, die Heirath für sich betreiben, Od. 1, 97. 19, 142. – Im pass. sich antreiben, eilen, absol. u. c. inf., Il. 2, 354; ὄρνυϑι τοῦτον· ἐπειγέσϑω δὲ καὶ αὐτός 6, 363; Od. 5, 409; oft im partic. ἐπειγόμενος, eilig, schnell, z. B. ἄνεμοι Il. 5, 501; adverb., ψυχὴ – ἔσσυτ' ἐπειγομένη 14, 519; δρῦς τάμον ἐπειγόμενοι, sie fällten sie eilig, 23, 119, vgl. 5, 902. Aber πρὸς ἠέλιον κεφαλὴν τρέπε δῦναι ἐπειγόμενος, sich sehnend, daß sie untergehe, Od. 13, 30, wie ἐπείγετο ὅττι τάχιστα ἐκτελέσαι, er wünschte zu vollenden, Hes. Se. 21; häufiger ὁδοῖο ἐπειγόμενος, sich nach der Fahrt sehnend, Od. 1, 309. 315. 13, 284; Ἄρηος ἐπειγόμενος, nach dem Kampfe sich sehnend, Il. 19, 142; eigtl. überall = sich beeilend in Beziehung auf Etwas, wie Il. 23, 437. 496 ἐπειγόμενος περὶ νίκης zeigt. – So auch Folgde, ὧραι ἐπειγόμεναι Pind. N. 3, 34, vgl. P. 9, 69; νυκτὸς ἅρμ' ἐπείγεται Aesch. Ch. 649; οὔκουν ἐπείξῃ δεσμὰ τῷδε περιβαλεῖν; Prom. 52; χωρεῖτ', ἐπειγώμεσϑα Eur. Or. 1258; δεῠρ' ἐπείγονται ξιφήρεις Ion 1258; Ar. Eccl 43. Prosa, absol. u. mit inf., Thuc. 2, 81. 4, 4 u. öfter; τὴν παρασκευὴν ἐπειγόμενοι, τὸν πλοῦν, beschleunigend, 3, 2. 8, 9; οἱ ἐπειγόμενοι, die Eilenden, im Ggstz von εὖ βουλευόμενοι, Antiph. 5, 94; οὕτω σφόδρ' ἠπείχϑησαν Isocr. 4, 87; ἐπειχϑῆναι, im Ggstz von ἐπισχεῖν, ibd. 175; ἠπείγετο τιμωρήσασϑαι Aesch. 1, 145; ἠπείγετο οἴκαδε Plat. Theaet. 112 c; ὡς τοῦτο οὐδὲ ἐπεικτέον Legg. III, 787 e; mit dem partic., ἢν μὴ ἐπειχϑῇς ναυμαχίην ποιεύμενος Her. 8, 68. – Das act. in intrans. Bdtg steht Pind. Ol. 8, 47: Ξάνϑον ἤπειγεν, nach dem Xanthus, wie Soph. El. 1429 ᾗ νοεῖς ἔπειγε νῦν, eile dahin; vgl. Eur. Or. 288; Ar. Th. 473; ἐς λόχον Orph. Arg. 1029. S. κατεπείγω.
-
11 Scamander
Scamander, drī, m. (Σκάμανδρος), ein Fluß in Troas, der am Berge Ida entspringt u. mit dem Simoīs vereinigt südl. vom Vorgebirge Sigeum ins Meer fällt, j. Mendere Su od. Fluß von Bunarbaschi, Mela 1, 18, 3 (1. § 93). Enn. fr. scen. 185. Catull. 64, 357. Hor. epod. 13, 14. – wegen seiner roten Farbe auch (u. zwar urspr.) Xanthus (ὁ Ξάνθος) gen., Vitr. 8, 3, 14. Verg. Aen. 1, 473. Ov. met. 2, 245. – Dav. Scamandrius, a, um, skamandrisch, des Skamanders, unda, Acc. tr. 322.Ausführliches Lateinisch-deutsches Handwörterbuch > Scamander
-
12 timendus
timendus, a, um, PAdi. (timeo), zu fürchten, furchtbar, fürchterlich, grimmig, reges, Hor.: diva, Ov.: dentes, Hor.: vox. Hor. – m. ab od. de u. Abl., hostis adest dextra laevaque a parte timendus, Ov.: frigus et incursus omni de parte timendi, Ov. – m. Abl. (durch), obliquo dente timendus aper, Ov.: et Xanthus et Ide nomina sunt ipso paene timenda sono, Ov. – m. Dat. (wem?), leones aliis timendi, Ov.: cum Romanis timendus erat, Ov.: ut non tam timeret, quam timendus ipse hostibus esset, Iustin.: nostro quoque imperio timendum fastigium, Vell. – neutr. pl. subst., das Furchtbare, fortitudo contemptrix timendorum est, Sen. ep. 88, 29.Ausführliches Lateinisch-deutsches Handwörterbuch > timendus
-
13 ē-volvō
ē-volvō volvī, volūtus, ere, to roll out, roll. forth, unroll, unfold: amnis... in mare evolvendo terram, etc., L.: vestīs tyranni, O.: volumen epistūlarum: aquas per campos, to spread, Cu.: In mare se (Xanthus), discharge, V. — Pass, to glide, creep: species (anguis) evoluta repente, L.: per humum evolvuntur, Ta.: ad aures militum dicta ferocia evolvebantur, spread, L.—Of books, to unroll, read, peruse, study: diligenter librum: fastos, H.: poëtas.—To roll out, spin out: fusos meos (of the Fates), O. — Fig., to unfold, make clear, disclose, reveal: animi sui notionem: naturam rerum: seriem fati, O.: haec, brood over, V. —To free, extricate, strip: me ex his turbis, T.: evolutus integumentis dissimulationis.—To drive off, repel: istos ex praedā, L. — To produce, develop: exitum criminis: Quae postquam evolvit (deus), O. -
14 Toxostoma cinereum
—1. LAT Toxostoma cinereum ( Xanthus)2. RUS мышиный кривоклювый пересмешник m3. ENG gray thrasher4. DEU Mausspottdrossel f5. FRA moqueur m grisVOCABULARIUM NOMINUM ANIMALIUM QUINQUELINGUE — AVES > Toxostoma cinereum
-
15 thrasher, gray
—1. LAT Toxostoma cinereum ( Xanthus)2. RUS мышиный кривоклювый пересмешник m3. ENG gray thrasher4. DEU Mausspottdrossel f5. FRA moqueur m grisПЯТИЯЗЫЧНЫЙ СЛОВАРЬ НАЗВАНИЙ ЖИВОТНЫХ — птицы > thrasher, gray
-
16 Mausspottdrossel
—1. LAT Toxostoma cinereum ( Xanthus)2. RUS мышиный кривоклювый пересмешник m3. ENG gray thrasher4. DEU Mausspottdrossel f5. FRA moqueur m grisFÜNFSPRACHIGES WÖRTERBUCH DER TIERISCHEN NAMEN — VÖGEL > Mausspottdrossel
-
17 пересмешник, мышиный кривоклювый
—1. LAT Toxostoma cinereum ( Xanthus)2. RUS мышиный кривоклювый пересмешник m3. ENG gray thrasher4. DEU Mausspottdrossel f5. FRA moqueur m grisDICTIONARY OF ANIMAL NAMES IN FIVE LANGUAGES — BIRDS > пересмешник, мышиный кривоклювый
-
18 moqueur gris
—1. LAT Toxostoma cinereum ( Xanthus)2. RUS мышиный кривоклювый пересмешник m3. ENG gray thrasher4. DEU Mausspottdrossel f5. FRA moqueur m grisDICTIONNAIRE DES NOMS DES ANIMAUX EN CINQ LANGUES — OISEAUX > moqueur gris
-
19 evolvo
ē-volvo, volvi, vŏlūtum, 3 ( per diaeresin ēvŏlŭam, Cat. 66, 74:I.ēvŏlŭisse,
Ov. H. 12, 4), v. a., to roll out, roll forth; to unroll, unfold (class.).Lit.:b.(vis venti) Arbusta evolvens radicibus haurit ab imis,
Lucr. 6, 141; cf.silvas,
Ov. M. 12, 519:cadavera turribus,
Luc. 6, 171:montes corpore,
Ov. M. 5, 355:saxa nudis lacertis,
Luc. 3, 481:intestina,
Cels. 7, 16 et saep.:vestes,
to open, unfold, Ov. M. 6, 581:volumen epistolarum,
to open, Cic. Att. 9, 10, 4:panicum furfure,
i. e. to cleanse, purge, Col. 2, 9 fin.:quae postquam evolvit,
unfolds, evolves, Ov. M. 1, 24 et saep.:amnis prorutam in mare evolvendo terram praealtas voragines facit,
Liv. 44, 8; cf.aquas (Araxes),
Curt. 5, 4, 7.—Evolvere se, or mid. evolvi, to roll out, roll forth, glide away:B.evolvere posset in mare se Xanthus,
discharge itself, Verg. A. 5, 807; cf.:Danubius in Pontum vastis sex fluminibus evolvitur,
empties, Plin. 4, 12, 24, § 79:species (anguis) evoluta repente,
Liv. 26, 19, 7:per humum evolvuntur,
roll themselves along, Tac. G. 39.—Transf.1.To unroll and read a book:2.evolve diligenter ejus eum librum qui est de animo,
Cic. Tusc. 1, 11, 24:volumina,
Quint. 2, 15, 24:fastos,
Hor. S. 1, 3, 112; Ov. F. 1, 657:versus,
id. Tr. 2, 307:jocos,
id. ib. 2, 238; cf.transf.: poëtas,
Cic. Fin. 1, 21, 72; cf.auctores,
Suet. Aug. 89:auctores penitus,
Quint. 12, 2, 8:antiquitatem,
Tac. Or. 29 fin. —To draw out a thread, i. e. to spin, said of the Fates:3.quae seriem fatorum pollice ducunt Longaque ferratis evolvunt saecula pensis,
Claud. Rapt. Pros. 1, 53; and pregn., to spin out, i. e. to spin to an end, said of the Fates:tunc, quae dispensant mortalia fata, sorores Debuerant fusos evoluisse meos,
Ov. H. 12, 4.—To obtain, raise:II.in hoc triduo Aut terra aut mari alicunde aliqua evolvam argentum tibi,
Plaut. Ps. 1, 3, 83.—Trop.A.In gen.: si qui voluerit animi sui complicatam notionem evolvere, to unroll, i. e. to clear up (the figure being taken from a book), Cic. Off. 3, 19, 76; cf.:B.exitum criminis,
id. Cael. 23:promissa evolvit somni,
i. e. turns over, revolves, Sil. 3, 216; cf.:secum femineos dolos,
Sen. Agam. 116:evolutus integumentis dissimulationis (with nudatus),
unwrapped, stripped, Cic. de Or. 2, 86, 350:evolutus bonis,
robbed, Sen. Ep. 74; cf.:sede patria rebusque summis,
Tac. A. 13, 15:ex praeda clandestina,
driven away, Liv. 6, 15:nullo possum remedio me evolvere ex his turbis,
Ter. Ph. 5, 4, 5:se omni turba,
id. Eun. 4, 4, 56.—In partic., to unfold, disclose, narrate:C.naturam rerum omnium,
Cic. Ac. 2, 36: oras belli, Enn. ap. Macr. S. 6, 1 (Ann. v. 178 ed. Vahl.):totam deliberationem accuratius,
Cic. Att. 9, 10, 7:rem propositam,
Quint. 1, 1, 20:condita pectoris,
Cat. 66, 74:seriem fati,
Ov. M. 15, 152:haec,
Verg. G. 4, 509 et saep.; cf. with a rel.-clause, Lucr. 1, 954.—To roll away, of time, i. e. to pass, elapse:evolutis multis diebus,
Vulg. Gen. 38, 12:cum evolutus esset annus,
id. 2 Par. 24, 23:evoluto tempore,
id. Esth. 2, 15. -
20 Scamander
Scămander, dri, m., = Skamandros.I.A river in Troas, the Scamander, now the Bunar-bashi Tchai, Mel. 1, 18, 3; Plin. 5, 30, 33, § 124; Enn. ap. Non. 467, 31 (Trag. v. 214 Vahl.); Hor. Epod. 13, 14 al.; Cat. 64, 357.—Called Xanthus, from its red color, Verg. A. 1, 473; Ov. M. 2, 245.—Hence, adj.: Scămandrĭus, a, um, of or belonging to the river Scamander: unda, Att. ap. Non. p. 192, 1 (Trag. Fragm. v. 322 Rib.).—II.A freedman of the Fabricii, Cic. Clu. 16, 47; Quint. 11, 1, 74.—Hence, Scămandrĭa, ae, f., a town on the Scamander, Plin. 5, 30, 33, § 124.
См. также в других словарях:
Xanthus — (Greek: [http://www.perseus.tufts.edu/cgi bin/ptext?doc=Perseus%3Atext%3A1999.04.0057%3Aentry%3D%2371462 Ξάνθος] Xanthos yellow,blond) may refer to:In Greek mythology: *Xanthus is a son of Phaenops who was killed by Diomedes. *Xanthus is the name … Wikipedia
Xanthus — Xanthus, s. Lycien … Herders Conversations-Lexikon
Xanthus — [zan′thəs] ancient city in Lycia, SW Asia Minor … English World dictionary
Xanthus — Der Name Xanthos (griech. Ξάνθος, lat. Xanthus) stammt ursprünglich aus dem antiken Griechenland. So wurde er als Eigenname, als Flussname und als Name einer Stadt verwendet. Der Name leitet sich von griechisch ξανθός ab und bedeutet gelb,… … Deutsch Wikipedia
XANTHUS — I. XANTHUS Candaulis Lydi fil. Historicus Sardianus, qui eôdem tempore fuit, quô Sardes (non quidem a Cyro, sed ab Iombus et Atheniensibus, regnante Dariô, Herodot. l. 5. c. 100.) captae sunt; suidâ teste. Scripsit Lydiacorum libros 4. in quibus… … Hofmann J. Lexicon universale
Xanthus — /zan theuhs/, n. an ancient city of Lycia, in SW Asia Minor, near the mouth of the Xanthus River: site of archaeological remains. * * * Ancient city of Lycia, Anatolia. Situated near the mouth of the Xanthus River in southeastern Turkey, its… … Universalium
Xanthus — Antigua ciudad de Licia en Anatolia. Estaba situada cerca de la desembocadura del río Xanthus, en el sudeste de Turquía; entre sus ruinas hay un teatro, templos y tumbas. Varias piezas se conservan en el Museo Británico. La antigua ciudad fue… … Enciclopedia Universal
Xanthus — /ˈzænθəs/ (say zanthuhs) noun an ancient city of Lycia, in south western Asia Minor, now Turkey, near the mouth of the river Xanthus; valuable archaeological remains have been found in the ruins. –Xanthian, adjective …
Xanthus — /zan theuhs/, n. an ancient city of Lycia, in SW Asia Minor, near the mouth of the Xanthus River: site of archaeological remains … Useful english dictionary
Xanthus (Titularbistum) — Xanthus (ital.: Xanto) ist ein Titularbistum der römisch katholischen Kirche. Es geht zurück auf ein früheres Bistum der antiken Stadt Xanthos in der kleinasiatischen Landschaft Lykien im Südwesten der heutigen Türkei, das der Kirchenprovinz Myra … Deutsch Wikipedia
Xanthus (historian) — Xanthus of Lydia (also spelled Xanthos) was a native Lydian historian and logographer who, during the mid fifth century BC, wrote works on the history of Lydia known as Lydiaka . It is assumed that his seat was at Sardis, the capital. A… … Wikipedia