-
1 vente
nf. sotuv, sotish, savdo, savdo-sotiq, sotish, o‘ tkazish; vente au comptant naqd pulga sotish; vente en gros ulgurji, ko‘ tara savdo; vente au détail chakana savdo, donalab sotish; vente aux enchères kimoshdi savdosi; vente à crédit qarzga, nasiyaga sotish; vente à la petite semaine bo‘lib-bo‘lib to‘lash sharti bilan nasiyaga sotish; en vente sotiladi, sotuvdagi; mettre en vente sotuvga qo‘ymoq. -
2 venter
v.impers. yelmoq, esmoq (shamol); il vente shamol esyapti; loc. qu'il pleuve ou qu'il vente nima bo‘lishidan qat'iy nazar, har qanday sharoitda. -
3 adjudication
nf. auksion, ochiq savdo, kimoshdi savdosi; ochiq savdo yo‘li bilan pudratga berish yoki olish; vente par adjudication kimoshdi savdosi orqali sotish; adjudication judiciaire sud qaroriga asosan ochiq savdo yo‘li bilan sotish; l'adjudication de la construction d'un barrage to‘g‘on qurilishini baylab, baholab olish yoki berish.nf. yolvorish, yalinish, o‘ tinib so‘rash. -
4 enchère
nf.1. ustama (pul), oshirilgan narx; sur une nouvelle enchère de 1000 francs la maison fut adjugée yana ming frank qo‘shilgandan so‘ng uy sotildi; faire monter les enchères yuqoriroq narx taklif etmoq2. pl; vente aux enchères kimoshdi qilib sotish. -
5 fictif
-iveadj.1. to‘qilgan, o‘ylab chiqarilgan, uydirma, tasavvur qilingan; un personnage fictif to‘qilgan, o‘ylab chiqilgan obraz2. écon. kelishilgan, shartlashilgan, shartli, mumkin bo‘lgan; une vente fictive sotish sharti. -
6 forfait
nm. jinoyat.nm. berib turish, topshirish, oldindan shartlashishgan to‘lov (muayyan shartlar bi lan); une vente à forfait oldindan savdo qilish.nm. déclarer forfait sport. musobaqada qatnashishdan voz kechmoq; fig. rad etmoq, voz kechmoq, bahridan o‘tmoq, yuz o‘girmoq. -
7 judiciaire
adj. sudga oid, suddagi; sud; le pouvoir judiciaire sud hokimiyati; une vente judiciaire sud qaroriga asosan sotish; le casier judiciaire sudlanganlik haqida ma'lumot. -
8 mettre
I vt.1. qo‘ymoq, joylamoq, tashlamoq; mettez cela ici, là, autre part buni bu yerga, u yerga, boshqa joyga qo‘ying; mettre sur ustiga qo‘ymoq; mettre dans ichiga qo‘ymoq, kiritmoq; mettre du vin en bouteilles vinoni shishalarga quymoq; mettre en terre yerga o‘ tqazmoq, ko‘mmoq; mettre à un endroit joylamoq; mettre près, auprès de yaqinlashtirmoq; mettre ses mains derrière le dos qo‘lini orqasiga qilmoq2. joylamoq; mettre un enfant sur sa chaise bolani kursiga o‘ tqazmoq; mettre qqn. sur la route biron kishiga yo‘l ko‘rsatmoq; fig. mettre qqn. sur la voie biron kishini yo‘lga solmoq3. joylamoq, qo‘yib qo‘ymoq; il a mis son fils en pension u bolasini pansionga joyladi; mettre en place joyiga, olib qo‘ymoq; mettre qqn. à la porte biron kishini haydab chiqarmoq; loc. mettre au monde, au jour dunyoga keltirmoq4. kiyib yurmoq, taqib yurmoq; mettre des gants qo‘lqop kiyib yurmoq5. qo‘shmoq, solmoq, taqmoq; mettre un ingrédient dans un plat ovqatga massaliq solmoq; elle s'est mis une barrette dans les cheveux u sochiga to‘g‘nog‘ich taqdi6. joylamoq, joylashtirmoq, o‘rnatmoq; mettre le couvert, la table dasturxon yozmoq, stol tuzamoq; il a fait mettre l'électricité dans la grange u omborxonaga elektr tushirtirdi7. (à) sarflamoq, qo‘shmoq; mettre du soin à se cacher, de l'énergie à faire qqch. yashirinish tashvishini qilmoq, biron ishni qilish uchun kuch-quvvat sarflamoq; loc. il y a mis du sien u yonidan to‘ladi8. (dans, en, à) solmoq, qo‘ymoq (ichiga); mettre de grands espoirs en qqn. biron kishiga katta umid bog‘lamoq9. (à) belgilamoq, aniqlamoq (baho, narx haqida), sarflamoq; mettre plusieurs jours à faire qqch. biror narsa qilish uchun bir necha kun sarflamoq; y mettre le prix narxini belgilamoq, to‘lamoq10. qo‘zg‘amoq, tug‘dirmoq, sabab bo‘lmoq; il a mis le désordre, le trouble partout u hamma joyda tartibsizlik, notinchlik tug‘dirdi11. yozmoq, yozib qoldirmoq; mettre son nom sur un album albomda o‘z nomini yozib qoldirmoq; fam. mettons que o‘ylaymizki, niyat qilamizki, mo‘ljallaymizki, taxmin qilamizki12. loc.fam. mettre les bouts, les voiles juftakni rostlamoq, urmoq; on les met juftakni uramiz13. yangi bir holatga qo‘ymoq; mettre qqn. debout birovni tikka qilib qo‘ymoq; mettre bas, à bas qulatmoq; mettre bas tug‘moq (hayvonga nisbatan); la chienne a mis bas it tug‘di14. ma'lum bir holatga keltirmoq; voulez-vous mettre le loquet, le verrou? ilmoqni tushirib, zulfinni surib solib qo‘ya olasizmi?15. yangi bir holatga qo‘ymoq, o‘tkazmoq; mettre du blé en gerbe bug‘doyni bog‘lamoq; mettre un texte en français matnni fransuz tiliga tarjima qilmoq; mettre à holatga qo‘ymoq, solmoq; mettre un bassin à sec hovuzning suvini quritmoq16. mettre qqch. ou qqn. dans, en, à qo‘ymoq, keltirmoq (biror holatga); mettre en état tayyor holatga keltirmoq; mettre en contact uchrashtirmoq; mettre en présence muhayyo qilmoq; mettre en lumière, en cause oshkor qilmoq, xavf ostiga qo‘ymoq; mettre au point un appareil de photo fotoapparatni tayyor holatga keltirmoq; mettre qqn. à mort birovni qatl qilmoq; mettre en mouvement harakatga keltirmoq; mettre en vente savdoga qo‘ymoq; mettre en oeuvre harakatga keltirmoq, ishga solmoq, amalga oshirmoq17. biror narsani ishga solmoq, harakatga keltirmoq; il met la radio à partir de six heures du matin u radioni ertalabgi soat oltidan boshlab qo‘yadiII se mettre vpr.1. joylashmoq, joy olmoq, joy egallamoq, o‘tirmoq, yotmoq; mets-toi dans ce fauteuil, sur ce canapé bu kresloga, bu divanga o‘tir; se mettre à la fenêtre deraza yoniga turmoq; elle s'est mise au lit u o‘rniga yotdi; se mettre à l'abri o‘zini panaga olmoq; loc. ne plus savoir où se mettre o‘zini qayerga qo‘yarini bilmay qolmoq2. joylashgan, qo‘yilgan bo‘lmoq; je ne sais pas où se mettent les assiettes men tarelkalarni qayerga qo‘yilishini bilmayapman3. bo‘lmoq; elle s'est mise en colère u achchiqlandi; uning jahli chiqdi; elles se sont mises d'accord ular kelishib olishdi4. ma'lum holatni egallamoq; se mettre à genoux tiz cho‘kmoq; se mettre en civil grajdancha, oddiy hayotga o‘ tmoq5. se mettre à qilishni boshlamoq, kirishmoq; se mettre au travail ishga kirishmoq; se mettre aux mathématiques matematikani o‘rganishga kirishmoq; se mettre à faire qqch. biror narsa qilishni boshlamoq6. loc. n'avoir rien à se mettre kiygiday narsasi bo‘lmaslik7. fam. do‘pposlashmoq; qu'est-ce qu'ils se mettent! nega ular do‘pposlashishyapti! -
9 monopoliser
vt.1. monopolizatsiya qilmoq, monopoliyaga aylantirmoq; l'état a monopolisé la vente des tabacs davlat tamaki savdosini monopoliyaga aylantirib oldi2. o‘ziniki qilib olmoq, o‘ziga qaratib olmoq; monopoliser qqn. son attention birovni, birovning e' tiborini o‘ziga qaratib olmoq. -
10 ordre
nm.1. tartib, joylashuv tartibi, joylashuv, tuzilish; l'ordre des mots dans la phrase so‘zlarning gapdagi joylashuv tartibi; procédons par ordre tartib bo‘yicha boshlaymiz; mettre des choses dans le bon ordre narsalarni yaxshi tartibga solmoq; en ordre tartibli, saranjom, sarishta; ordre de marche, de bataille yurish tartibi, jangovar saf; ordre du jour kun tartibi; loc.adv. à l'ordre du jour kun tartibida2. tartib, saranjomlik, sarishtalik, tartib-intizom; mettre bon ordre à tartib o‘rnatmoq3. intizom, tartib, tartibintizom4. tabiiy, tabiiy hol; c'est dans l'ordre (des choses) bu tabiiy hol5. tuzum; ébranler, renverser l'ordre établi mavjud tuzumni bo‘shashtirmoq, ag‘darmoq; les partisans de l'ordre tuzum tarafdorlari; le service d'ordre tartibni nazorat qilish xizmati (majlislarda); les forces de l'ordre tartibni saqlash xizmati (armiya, politsiya)6. tartib, intizom; tout est rentré dans l'ordre hamma narsa o‘z holiga qaytdi; rappeler qqn. à l'ordre biror kishini tartibga, intizomga chaqirmoq7. tur, tarz, taxlit, zayl, tus; choses de même ordre shu turdagi narsalar; dans le même ordre, dans un autre ordre d'idées shu tarzdagi, boshqacha tarzdagi fikrlar8. martaba, daraja, rang; c'est un écrivain de premier ordre bu birinchi darajali yozuvchi; une oeuvre de second, de troisième ordre ikkinchi, uchinchi darajali asar9. tur, turkum, guruh10. tabaqa, toifa, ahl; les trois ordres uch tabaqa (oqsuyaklar, ruhoniylar, uchinchi tabaqa)11. toifa, uyushma, birlashma, doira, ahllar; l'ordre des médecins, des avocats vrachlar, advokatlar ahli12. diniy tashkilot, jamiyat; ordres monastiques monaxlar tashkilotlari; règle d'un ordre diniy tashkilot qoidasi13. kashishlik rutbasi (unvoni); ordres mineurs kashishlikning quyi rutbalari; ordre majeurs kashishlikning yuqori rutbalari; entrer dans les ordres ruhoniylikka kirmoq.nm.1. buyruq, amr; ordre formel qat'iy buyruq; exécuter, transgresser un ordre buyruqni bajarmoq, buzmoq; être sous les ordre de qqn. biror kishining amrida, boshchiligi ostida, qo‘l ostida bo‘lmoq2. yozma buyruq, farmon, ruxsat qog‘ozi, order; ordre d'achat, de vente sotib olish, sotishga ruxsat qog‘ozi; billet à ordre oddiy veksel3. mot d'ordre shior, parol. -
11 parfumerie
nf.1. parfumeriya, atir-upa ishlab chiqarish sanoati2. atirupa, attorlik mollari; vente de parfumerie en gros atir-upani ko‘ tarasiga sotish2. atir-upa ishlab chiqarish zavodi3. atir-upa sotiladigan, attorlik do‘koni. -
12 pratique
nf.1. amaliyot, amal, tajriba; après dix ans de pratique sur le terrain yerdagi o‘n yillik tajribadan so‘ng; dans la pratique hayotda, amalda2. tajriba, bilim; je n'en ai pas la pratique mening bu ishda tajribam yo‘q; en pratique amaliyotga, amalga; des décisions qu'il faut mettre en pratique amalga oshirish kerak bo‘lgan qarorlar3. litt. diniy marosim, rasm-rusm, udum; la pratique religieuse diniy marosim4. odat, udum, rasm; la vente à crédit est devenue une pratique courante kreditga sotish kundalik odatga aylanib qoldi5. xususiy ish (vrach haqida).adj.1. omilkor, ishbilarmon, tajribali; ce garçon n'a aucun sens pratique bu bolada hech qanday tajriba nishonasi yo‘q; une femme pratique omilkor xotin2. amaliy; la connaissance pratique d'une langue tilni amaliy bilish; exercices, travaux pratiques amaliy mashq, ishlar3. oddiy, kundalik; la vie pratique kundalik hayot4. qulay, amaliy jihatdan yaxshi, ixcham (narsa, ish-harakat); un outil pratique qulay asbob; c'est, ce n'est pas pratique bu qulay, qulay emas; approchez-vous, ce sera plus pratique yaqinroq keling, bu qulayroq bo‘ladi. -
13 préemption
nf.dr. birinchi bo‘lib sotib olish huquqi; le locataire bénéficie d'un droit de préemption sur le logement mis en vente ijarachi sotuvga qo‘yilgan uyni birinchi bo‘lib sotib olish huquqidan foydalanadi. -
14 promesse
nf.1. va'da, so‘z; il m'a fait une promesse u menga va'da berdi; elle tient toujours ses promesses u doim va'dasiga vafo qiladi; tu a manqué à ta promesse sen va'dangga vafo qilmading, sen so‘zingni ustidan chiqmading; je te fais la promesse de venir men senga kelishga so‘z beraman; ce sont des promesses en l'air bu quruq va'da2. ahdnoma, ahd; nous avons signé une promesse de vente avec les propriétaires de la maison biz uy egalari bilan uyni sotish haqidagi ahdnomaga qo‘l qo‘ydik3. pl. istiqbol, kelajak, umid; ce jeune musicien a devant lui une carrière plaine de promesse bu yosh muzikachining oldida istiqbolga to‘la martaba turibdi. -
15 promotionnel
adj. savdoni jadallashtiradigan, arzonlashtirilgan; vente promotionnelle arzonlashtirilgan savdo. -
16 quota
nm. kvota, norma, belgilangan miqdor; quota d'immigration (aux Etats-Unis) emigratsiya normasi, miqdori; quotas d'importations, d'exportations import, eksport miqdori, normasi; quota de vente sotish miqdori, normasi; dans ce pays, les importations doivent respecter des quotas bu yurtda import kvota normasiga amal qilishi kerak. -
17 rabais
nm. narxning tushishi, tushirilgan narx, arzonlashtirilgan narx; la vendeuse m'a fait un rabais de cinquante euros sotuvchi ayol menga ellik yevro tushirib berdi; loc. au rabais arzon (odatdagi narxdan arzon); vente au rabais arzon narxda sotish. -
18 réaliser
I vt.1. amalga oshirmoq, bajarmoq; réaliser un projet rejani amalga oshirmoq; réaliser une ambition, un idéal maqsadga, oliy maqsadga yetishmoq2. o‘zida mujassamlashtirmoq3. qilmoq; réaliser un achat, une vente xarid qilmoq, sotmoq; réaliser un film film yaratmoq4. pulga aylantirmoq; réaliser des biens boyliklarni pulga aylantirmoqII se réaliser vpr. amalga oshmoq, yuzaga, ro‘yobga chiqmoq; bajarilmoq; ushalmoq; bo‘lmoq; ses prévisions se sont réalisées uning bashoratlari amalga oshdi.vt. tasavvur qilmoq, anglamoq, tushunib yetmoq, fahmlamoq; je réalie soudain qu'il est trop tard men birdan tushunib yetdimki, juda kech bo‘libdi; tu réalises? anglayapsanmi? -
19 rédhibitoire
adj. jiddiy, tuzatib bo‘lmaydigan (kamchilik); annuler une vente pour vice de fabrication rédhibitoire ishlab chiqarishdagi jiddiy kamchiligi uchun sotuvni bekor qilmoq; infirmité rédhibitoire jiddiy jismoniy yetishmovchilik. -
20 service
nm.1. xizmat, vazifa, ish; assurer un service biror vazifani bajarmoq; pendant les heures de services xizmat vaqtida; être en service commandé topshirilgan vazifani bajarayotgan bo‘ lmoq; être de service navbatchilik qilmoq; le pompier de service navbatchi o‘t o‘chiruvchi; le personnel d'ordre tartib-intizomni nazorat qiluvchi xizmatchilar; je suis à votre service men xizmatingizga tayyorman; qu'y a-t-il pour votre service? xo‘sh, xizmat; bizdan nima xizmat? service national, service (militaire) harbiy xizmat; il a fait son service u harbiy xizmatini o‘ tadi; état de service kishining harbiy darajasi2. relig. toat-ibodat, ibodat; se consacrer au service de Dieux o‘zini olloh yo‘liga bag‘ishlamoq; service divin ibodat3. xizmat, xizmat ko‘rsatish; être au service de qqn. biror kishining xizmatida bo‘lmoq; service rapide tez xizmat ko‘rsatish4. xizmat qilish, xizmat ko‘rsatish; quant il reçoit, il fait lui-même le service u mehmon qabul qilganda o‘zi xizmat ko‘rsatadi5. ovqat; premier, deuxième service birinchi, ikkinchi ovqat6. xizmat, yordam, ko‘mak; peux-tu me rendre un petit service? menga ozgina yordam berib yubora olasanmi? j'ai un service à te demander mening sendan bitta iltimosim bor; rendre un mauvais service à qqn. biror kishiga bema'ni xizmat ko‘rsatmoq; rendre service à qqn. biror kishiga xizmat qilmoq, foydali bo‘lmoq7. pl. pulli xizmat, ish; je vais être obligé de me priver de vos services men sizning xizmatlaringizdan voz kechishga majbur bo‘laman; loc. mettre qqch. en service biror narsani ishga tushirmoq; appareil hors service ishdan chiqqan apparat; fam. être hors service holdan toymoq8. uzatish, o‘yinga kiritish (tennisda, voleybolda); faute de service uzatishdagi xato9. tarqatish, egasiga yetkazib berish, xizmat ko‘rsatish; service de presse nashrlarni jurnalistlarga bepul yetkazib berish10. xizmat ko‘rsatish, xizmat; le service des postes pochta xizmati11. boshqarma, bo‘lim; chef de service bo‘lim boshlig‘i; le service de pédiatrie d'un hôpital kasalxonaning bolalar bo‘limi; le service après-vente sotuvdan keyingi ko‘rsatiladigan xizmat.nm.1. serviz, to‘plam (yeyish, ichish uchun kerakli idish-tovoq); un service à café, à thé qahva, choy servizi; un service de porcelaine chinni serviz2. dasturxon, sochiqlar.
- 1
- 2
См. также в других словарях:
vente — [ vɑ̃t ] n. f. • v. 1200; « droit, taxe » 1197; lat. pop. vendita, de vendere → vendre I ♦ Action de vendre. 1 ♦ Le fait d échanger (une marchandise) contre son prix, de la transmettre en toute propriété à un acquéreur en la faisant payer;… … Encyclopédie Universelle
venté — vente [ vɑ̃t ] n. f. • v. 1200; « droit, taxe » 1197; lat. pop. vendita, de vendere → vendre I ♦ Action de vendre. 1 ♦ Le fait d échanger (une marchandise) contre son prix, de la transmettre en toute propriété à un acquéreur en la faisant payer;… … Encyclopédie Universelle
vente — Vente. s. f. Alienation à prix d argent. Vente volontaire. vente forcée. vente simulée, frauduleuse. la vente d une terre. contrat de vente. mettre en vente. exposer en vente. ce livre est en vente. vente de biens, de meubles. proceder à la vente … Dictionnaire de l'Académie française
Vente — ist das französische Wort für Verkauf. Es ist Namensbestandteil von Vente privee.com, Verkaufsplattform im Internet Vente ist der Nachname folgender Personen: Leen Vente (1911–1989), niederländischer Fußballspieler Maarten Albert Vente… … Deutsch Wikipedia
venté — venté, ée (van té, tée) part. passé de venter. Battu, poussé par le vent. Marée ventée, marée que le vent pousse. Terme d eaux et forêts. Arbre faux venté, arbre dont le vent a contrarié la croissance … Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré
vente — VENTE: Vendre et acheter, but de la vie … Dictionnaire des idées reçues
Vente — Au sens premier, une vente est l opération par laquelle un bien ou un droit détenu par un vendeur est cédé à un acheteur en échange d une contrepartie, généralement la remise d une somme d’argent. Cette contrepartie peut résulter : d une… … Wikipédia en Français
vente — (van t ) s. f. 1° Échange d un objet contre un prix en argent. La vente d une terre. Contrat de vente. Procéder à la vente et adjudication. Aller aux ventes publiques. • La vente de ce grand homme [Joseph], la fidélité qu il garde à son… … Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré
VENTE — s. f. Contrat par lequel une chose est aliénée moyennant un prix. Vente volontaire. Vente forcée. Vente simulée, frauduleuse. La vente d une terre. Contrat de vente. Vente de biens, de meubles. Vente par licitation. Procéder à la vente et… … Dictionnaire de l'Academie Francaise, 7eme edition (1835)
VENTE — n. f. Contrat par lequel une chose est aliénée moyennant un prix donné. Vente volontaire. Vente forcée. Vente simulée, frauduleuse. Contrat de vente. La vente d’une terre. Vente de biens, de meubles. Vente mobilière. Vente par licitation. Vente… … Dictionnaire de l'Academie Francaise, 8eme edition (1935)
vente — I. Vente, c est une espece d alienation faite par le vendeur à l achepteur moyennant certain pris d argent, Venditio, Ventes en pluriel sont ores les bois d une forest marquez pour abbatre et debiter. Ainsi dits, par ce qu ils sont exposez en… … Thresor de la langue françoyse