Перевод: с французского на узбекский

с узбекского на французский

un+par+un

  • 21 derrière

    I prép. orqasida, orqa tomonida, narigi yog‘ida, tashqarida, keyin, orqaga; se tenir derrière l'arbre daraxt orqasida turmoq; regarder derrière soi orqaga qaramoq
    II adv. orqasida, orqa tomonda, keyin, orqaga, tashqarida; rester derrière orqasida qolmoq; il a quitté la maison sans regarder derrière u uyni butunlay tashlab ketdi; de derrière loc.prép. tufayli, sababli, vajidan, natijasida; par derrière loc.adv. orqasidan; sens devant derrière chappa, ters, ostin-ustin, tartibsiz, teskarisiga, chappasiga.
    nm.
    1. ort, orqa, ket, dumba, orqa qismi, bo‘lagi
    2. orqa tomoq; pl. sirt; frapper par derrière orqa tomonidan urmoq, bostirib kelmoq
    3. odam va ba'zi hayvonlarning tanasining orqa qismi, orqa, ket, dumba.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > derrière

  • 22 dessous

    I prép. ostida, tagida, ostiga, tagiga, ostidan, tagidan, pastda, pastga, pastdan
    II adv. ostda, pastda, tubanda, quyida, pastki tomonda, ostga, quyiga, tubanga, pastga qarab, pastga tomon; mettez cela dessous buni pastga qo‘ying; loc.adv. par dessous tagida, ostida, pastdan, tagidan; par-dessous la jambe mashaqatsiz, bir nafasda, bir onda, darrov, tezda, ko‘z ochib yumguncha, bir lahzada; loc.prép. de dessous tagidan, ostidan; tirer de dessous la table stol ostidan tortib, sudrab chiqarmoq; loc.adv. en dessous pastdan, ostidan, quyidan; observer, regarder en dessous ko‘z ostidan qiya qaramoq; agir en dessous zimdan urinmoq, harakat qilmoq; loc.adv. là dessous shu, bu yerda, bunda, shunda, buning ostida, tagida; il y a qqch. là-dessous bu yerda bir narsa yashiringan; ci-dessous quyiga; voyez ci-dessous quyiga, pastga qarang.
    nm.
    1. ost, tub, tag, quyi, pastki, ostki; vêtement de dessous ichki ko‘ylak; dessous de verre likopcha, taqsimcha
    2. ters, teskari tomoni, ich tomoni, chap tomoni
    3. pl. ayollar ichki kiyimi
    4. fig. yashirin, maxfiy tomon
    5. avoir le dessous yengilmoq; loc.adv. au-dessous quyida, pastda, ostida; je suis logé au-dessous de lui men uning tagida yashayman; le thermomètre est descendu au dessous de zéro issiqlik noldan pastga tushdi; au-dessous de cent euros yuz evrodan oz, past; au dessous de trente ans o‘ ttiz yoshdan kam.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > dessous

  • 23 devant

    I prép. yaqinda, yonida, oldida, labida, ustida, boshida; se chauffer devant le feu o‘ t oldida isinib o‘tirmoq; se promener devant la porte eshik oldida sayr qilib yurmoq; se jeter devant qqn. birovning ustiga tashlanmoq, sakramoq; regarder devant soi ko‘zi, ko‘z oldiga qaramoq
    II adv. oldda, oldinda, olddan, oldida; se placer devant oldda o‘ tirmoq; passer devant oldiga o‘ tmoq; loc.adv. et prép. par-devant oldida, ro‘parasida, qarshisida, huzurida; par-devant notaire notarius huzurida, oldida.
    nm. old, old tomon, old qismi; de devant old tomondagi, oldingi; loger sur le devant derazalari ko‘chaga qaragan, ochiladigan uyda yashamoq; prendre les devants oldida bormoq, oldinda yurmoq; fig. ilgarilab, o‘zib ketmoq, oldinga o‘ tmoq, ogohlantirmoq, vaqtdan yutmoq, ulgurmoq; loc.adv. et prép. au-devant de qarshisiga, ro‘parasiga, qaramaqarshi, peshvoz chiqib; aller au-devant de peshvoz chiqmoq, qarshisiga chiqmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > devant

  • 24 devers

    prép. par devers qqn. huzurida, qarshishisida, qo‘lida, izmida; par devers soi o‘zida, o‘z izmida, ixtiyorida.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > devers

  • 25 duvet

    nm.
    1. par, pat, momiq, tivit, mo‘y, tuk
    2. par to‘shak, uxlaydigan qop (to‘shak)
    3. tuk, tivit.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > duvet

  • 26 emporter

    I vt.
    1. olib ketmoq, o‘zi bilan birga olmoq
    2. (ega joysiz predmet va tabiat hodisalari ifodalaydi) yulib ketmoq, olib ketmoq, buzmoq; uchirib ketmoq; haydamoq, oqizmoq; supurmoq; yuvib ketmoq; qo‘pormoq, qo‘porib ketmoq; le courant a emporté la barque oqim qayiqni oqizib ketdi; le vent emporte les feuilles shamol barglarni uchirib, supurib ketdi; la maison a été emportée par une avalanche ko‘chki uyni yo‘q qilib yubordi; le toit a été emporté par le vent shamol tomni ko‘tarib ketdi; autant en emporte le vent prov. it hurar, karvon o‘ tar
    3. fig. olib ketmoq, hayotdan olib ketmoq; la fièvre l'emporta isitma uni olib ketdi; u isitmadan o‘ldi
    4. olib ketmoq, esiga tushirmoq; o‘ziga jalb qilmoq, o‘ziga tortmoq; son rêve l'emporte dans son pays natal xayol uning tug‘ ilgan joyini esiga tushirib yubordi
    5. fig. jizillatmoq, jizillatib og‘ritmoq, achishtirmoq, yondirmoq (ovqat haqida); ce potage est trop épicé, il emporte la bouche sho‘rva juda achchiq ekan, u og‘zimni yondirib yubordi
    6. zabt etmoq, qo‘lga kiritmoq; jang bilan bosib olmoq, les fusiliers marins ont emporté la position dengiz piyodalari pozitsiya dushman qo‘shini joylashgan joyni jang bilan oldilar; il a emporté tous les premiers prix u barcha bosh mukofotlarni qo‘lga kiritdi; l'emporter g‘alaba qilmoq, g‘alaba qozonmoq; ustun qilmoq, qo‘li baland kelmoq; il l'a emporté sur son adversaire u raqibidan ustun keldi; la pitié l'emporta sur la haine rahm-shavqat nafratdan ustun keldi
    II s'emporter vpr.
    1. qizishmoq, jahli, achchig‘i chiqib ketmoq, qoni, zardasi qaynamoq; sabri, sabr-toqati tugamoq; s'emporter pour rien bo‘lar bo‘lmasga qizishib ketmoq; s'emporter comme une soupe au lait qaynab ketmoq; o‘ta serjahl bo‘lmoq
    2. olib qochmoq, olib qochib ketmoq (ot haqida).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > emporter

  • 27 fenêtre

    nf. deraza, oyna; chassez-le par la porte, il rentrera par la fenêtre eshikdan haydasang teshikdan keladi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > fenêtre

  • 28 intérim

    nm. vazifasini, ish vaqtincha bajarish, bo‘sh joyni egallash, bo‘sh lavozimga tayinlash, o‘rniga ishlab turish; assurer l'intérim vaqtincha o‘rniga ishlab turmoq; par intérim loc.adv. vaqtincha, vaqtinchalik; un ministre par intérim vaqtincha vazirlik lavozimini bajaruvchi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > intérim

  • 29 menu

    -ue
    I adj.litt. mayda, kichkina (hajm)
    2. mayda, kichik, arzimas, ahamiyatsiz, mayda-chuyda; menus détails mayda-chuyda tafsilotlar; menue monnaie mayda pul, tanga-chaqa
    II nm. par le menu tafsilotigacha, mayda-chuydasigacha, ikir-chikirigacha; il nous a raconté cela par le menu u bizga buni ikir-chikirigacha aytib berdi
    III adv. maydalab, mayda-mayda qilib; viande, oignons hachés menu maydalab chopilgan go‘sht, piyoz.
    nm.
    1. taomnoma; menu de restaurant restoran taomnomasi
    2. inform. operatsiyalar ro‘yxati.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > menu

  • 30 mesurer

    I vt.
    1. o‘lchamoq; mesurer une pièce, un couloir au mètre xonani, koridorni metrlab o‘lchamoq; mesurer qqn. birovni, bo‘yini o‘lchamoq
    2. o‘lchab chiqmoq; mesurer (qqch) par l'observation directe, par le calcul (biror narsani) to‘g‘ridan-to‘g‘ri kuzatish, hisoblash yo‘li bilan o‘lchab chiqmoq
    3. fig. chamalab (taroziga solib) ko‘rmoq, o‘ylab ko‘rmoq, baho bermoq; mesurer la portée, l'efficacité d'un acte ishning muhimligini, foydaliligini chamalab ko‘rmoq
    4. o‘lchov bilan belgilamoq; hisoblamoq, hisoblab bermoq; il lui mesure l'aide qu'il lui donne u unga bergan yordamini hisoblab boradi; le temps nous est mesuré vaqt bizga hisoblab berilgan
    5. o‘ylab, hisob-kitob qilib ishlatmoq; mesurez vos expressions! iboralarni o‘ylab ishlating
    II vi. kattalikka, o‘lchamga, miqdorga ega bo‘lmoq, tashkil etmoq, iborat bo‘lmoq, teng bo‘ lmoq; cette planche mesure deux mètres bu taxta ikki metrdan iborat; il mesure un mètre quatre-vingts uning bo‘yi ikki metr sakson santimetrga teng
    III se mesurer vpr.
    1. o‘lchanmoq; bu masofa kilometr bilan o‘lchanadi
    2. se mesurer avec, à qqn. biron kishi bilan kuch sinashmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > mesurer

  • 31 miracle

    nm.
    1. mo‘jiza, karomat; cela tient du miracle bu mo‘jiza
    2. ilohiy kishilar hayotiga bag‘ishlangan O‘rta asr dramasi
    3. mo‘jiza, kutilmagan hodisa; tout semblait perdu, et le miracle se produisit hamma narsa qo‘ldan ketganday edi, lekin mo‘jiza yuz berdi; faire, accomplir des miracles mo‘jiza ko‘rsatmoq; crier miracle, au miracle hayratlanmoq, ajablanmoq; par miracle loc.adv. qandaydir mo‘jiza tufayli, tasodifan, omad kelib; il en a réchappé par miracle u bundan qandaydir mo‘jiza tufayli qutilib qoldi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > miracle

  • 32 moment

    nm.
    1. moment, vaqt, on, payt, lahza; les moments de la vie, de l'existence hayot, turmush onlari; un petit, un long moment qisqa, uzun lahzalar; célébrité, succès du moment paytning sharafi, yutuqlari
    2. lahza, on, fursat, dam, daqiqa, nafas, ko‘z ochib yumguncha o‘ tadigan vaqt; en un moment bir lahzada; dans un moment oz fursatdan so‘ng; un moment! j'arrive bir daqiqa! boryapman
    3. payt, vaqt, daqiqa, lahza; bons moments yaxshi paytlar; c'est un mauvais moment à passer bu o‘tkinchi bir yomon payt; n'avoir pas un moment à soi o‘ziga qaragani bir daqiqa ham vaqti bo‘lmaslik
    4. payt, fursat, mavrid; profiter du moment paytdan foydalanib qolmoq; ce n'est pas le moment bu mavridi emas; c'est le moment ju jamais bu ayni fursati yoki bunday fursat hech qachon bo‘lmaydi
    5. loc. au moment paytida, davrida; au moment de biror narsa qilinayotgan paytida; au moment de partir ketish paytida; loc.prép. au moment où davrda, paytda; à un moment donné berilgan bir davrda; loc.adv. à tout moment, à tous moments har doim, to‘xtovsiz; à aucun moment hechqachon; en ce moment shu paytda, hozir; sur le moment o‘sha paytda, paytida; par moment payti-payti bilan; d'un moment à l'autre hozir, mana-mana
    6. loc.prép. du moment où, que chunki, negaki, modomiki; du moment que tu es d'accord modomiki sen rozi ekansan.
    nm.techn. moment, vaqt; moment d'un vecteur par rapport à un point vektorning biror nuqtaga nisbatan vaqti.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > moment

  • 33 mont

    nm. tog‘; du haut des monts tog‘ning tepasidan; le Mont Blanc Monblan tog‘ i; loc. par monts et par vaux tog‘larda va vodiylarda, har yerda, hamma yoqda; promettre mont et merveilles yeru-ko‘kni va'da qilmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > mont

  • 34 moyen

    -enne
    adj.
    1. o‘rta, o‘rtadagi; le cours moyen d'un fleuve daryoning o‘rta oqimi; moyen terme o‘rtasi, o‘rta chegarasi; cours moyen boshlang‘ich sinf
    2. o‘rta, o‘rtacha; être de taille moyenne o‘rta bo‘yli bo‘lmoq; poids moyen o‘rta og‘irlik; âge moyen o‘rta yosh; classes moyennes o‘rta sinflar
    3. o‘rtacha, oddiy; le français moyen o‘rtacha fransuz; le lecteur moyen oddiy o‘quvchi
    4. o‘rtacha, o‘rta-miyona, yaxshi ham emas, yomon ham emas; qualité moyenne o‘rtacha sifat; intelligence moyenne o‘rtacha aql; résultats moyens o‘rtacha natija; il est très moyen en français u fransuz tilidan o‘rta-miyona
    5. o‘rtacha; température moyenne annuelle d'un lieu biror joyning o‘rtacha yillik harorati.
    nm.
    1. vosita, chora, iloj, imkon, imkoniyat, tadbir, yo‘l; la fin et les moyens oqibat va imkoniyat; les moyens de faire qqch. biror narsa qilishning chorasi; par quel moyen? qaysi yo‘l bilan? trouver moyen de ilojini topmoq; s'il en avait le moyen, les moyens agar uning imkoniyati bo‘lganda edi; avoir, laisser le choix des moyens vosita tanlash imkoniga ega bo‘lmoq, vosita tanlash imkonini birovga bermoq; il a essayé tous les moyens u barcha choralarni ishlatib ko‘rdi; moyen efficace, un bon moyen ta'sirchan yo‘l, yaxshi yo‘l; moyen provisoire, insuffisant vaqtincha, yetishmaydigan chora; loc. se débrouiller avec les moyens du bord qo‘lida bor narsalardan foydalanib, ilojini qilmoq; employer les grands moyens bor imkoniyatlarni ishga solmoq; il y a moyen, il n'y a pas moyen de iloji bor; iloji yo‘q; il n'y a pas moyen de le faire obéir, qu'il soit à l'heure uni vaqtida kelishga bo‘ysundirishning chorasi yo‘q; pas moyen! iloji yo‘q! moyen d'action, de défense, de contrôle harakat, himoya, nazorat qilish vositalari; moyens de transport tashish vositalari; par le moyen de yordami bilan, tufayli; au moyen de yordamida, orqali; se diriger au moyen d'une boussole kompas yordamida yurmoq
    2. pl. imkon, imkoniyat, kuch-qudrat; les moyens physiques d'un sportif sportchining jismoniy imkoniyatlari; il a de grands moyens uning imkoniyatlari katta; être en possession de tous ses moyens hamma imkoniyatlarga ega bo‘lmoq; perdre ses moyens à un examen imtihonda o‘z imkoniyatlarini boy bermoq
    3. imkoniyat, mablag‘, boylik; ses parents n'avaient pas les moyens de lui faire faire des études uning ota-onasining uni o‘qitish uchun imkoniyatlari yo‘q edi; c'est trop cher, c'est au-dessus de mes moyens bu juda qimmat, bu mening imkoniyat darajamdan yuqori; fam. il a les moyens uning puli bor.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > moyen

  • 35 notation

    nf.
    1. belgilash, notatsiya (shartli yozma belgilar, notalar sistemasi; ularni belgilash); notation des nombres, notation numérique; notation par lettres sonlarni belgilash, nomerlash; harflar bilan belgilash; notation musicale musiqa notatsiyasi
    2. yozuv, qayd, xotira
    3. baholash, baho qo‘yish; la notation des devoirs par le professeur uy vazifalarini o‘qituvchi tomonidan baholanishi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > notation

  • 36 opération

    nf.
    1. har qanday ish; loc. par l'opération du saint-esprit g‘aroyib yo‘l bilan; il s'est enrichi très vite, comme par l'opération du saint-esprit g‘aroyib bir yo‘l bilan u tezda boyib ketdi
    2. operatsiya, ish, harakat; opération industrielles, chimiques sanoat, kimyo operatsiyalari
    3. math. hisoblash, amal; opérations fondamentales (quatre opérations) asosiy amallar (to‘rt amal)
    4. méd. operatsiya; subir une opération operatsiya qilinmoq; opération sous anesthésie narkoz ostida operatsiya; table d'opération operatsiya stoli
    5. operatsiya, harbiy harakat; avoir, prendre l'initiative des opérations harbiy harakat tashabbusiga ega bo‘lmoq, harbiy harakat tashabbusini qo‘lga olmoq; opération de police politsiya operatsiyasi; operatsiya, chora (biror maqsadga yetish uchun ko‘rilgan); opération “baisse des prix” “bahoni tushirish” operatsiyasi
    6. fin. operatsiya; opération commerciale, financière savdo, moliyaviy operatsiya; opération de bourse birja operatsiyasi; une bonne opération foydali bitm.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > opération

  • 37 oreille

    nf.
    1. quloq; les oreilles ont dû vous tinter, vous siffler qulog‘ingiz juda qizigan bo‘lsa kerak (biz siz haqingizda juda ko‘p gapirdik); loc. écoutez de toutes vos oreilles o‘ng qulog‘ingiz bilan ham, so‘l qulog‘ingiz bilan ham eshitib oling; n'écouter que d'une oreille, d'une oreille distraite e' tiborsizlik bilan tinglamoq; prêter l'oreille quloq tutmoq; faire la sourde oreille (à qqch) o‘zini eshitmaganlikka solmoq, qulog‘ini kar qilib olmoq; casser le oreilles à qqn. birovning qulog‘ini qomatga keltirmoq; si cela venait à ses oreilles agar bu uning qulog‘iga yetib borganida edi; cela lui entre par une oreille et lui sort par l'autre bu uning bu qulog‘idan kirib u qulog‘idan chiqib ketadi; ce n'est pas tombé dans l'oreille d'un sourd bu gaplar behudaga ketmadi, havoga ketmadi, eshakning qulog‘iga tanbur bo‘lmadi; prov. ventre affamé n'a pas d'oreilles och qoringa gap yuqmas; avoir l'oreille de qqn. kimningdir ishonchli odami bo‘lmoq
    2. ohangdagi musiqiy tovushlarni farqlash va yodda tutish qobiliyati; avoir l'oreille fine kuy va ohanglarni yaxshi farq qila bilish; avoir de l'oreille qulog‘i o‘ tkir bo‘lmoq
    3. quloq chanog‘i, suprasi; oreilles pointues, décollées uzun, shalpaygan quloqlar; boucles, pendants d'oreilles zirak, boldoq, isirg‘a; rougir jusqu'aux oreilles qulog‘igacha qizarib ketmoq; tirer l'oreille, les oreilles à un enfant bolaning qulog‘ini cho‘zmoq; se faire tirer l'oreille yalintirmoq; dormir sur ses deux oreilles bamaylixotir uxlamoq; montrer le bout de l'oreille sirini aytib qo‘ymoq, og‘zidan gullab qo‘ymoq
    4. quloq, tutqich; les oreilles d'une marmite, d'un bol qozonning, kosaning qulog‘i
    5. kresloning bosh qo‘yadigan suyanchig‘i
    3. quloqchin.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > oreille

  • 38

    I pron.rel. le pays où il est né u tug‘ilgan yurt; elle le retrouva là où elle l'avait laissé u uni qoldirib ketgan joyidan topdi; je cherche une villa où passer mes vacances men ta' tilni o‘ tkazgani dacha qidiryapman; on ne peut le transporter dans l'état où il est uni bu holatda olib ketib bo‘lmaydi; au prix où est le beurre sariyog‘ning hozirgi bahosida; du train, au train où vont les choses narsalar kelayotgan poyezddan, poyezdda; au cas où il viendrait u kelgan holda; au moment où il arriva u kelgan vaqtda
    II adv.rel. qayerda, qayerga; j'irai où vous voudrez men siz xohlagan joyga boraman; on est puni par où l'on a péché qilmish-qidirmish; où que qayerda, qayerga bo‘lsa ham; mais où ma colère éclata, ce fut quand il nia tout u hamma narsani inkor qilgan paytda, mening jahlim chiqib ketdi; d'où qayerdan; d'où vient, d'où il suit que, d'où il résulte que qayerdan kelyapti, qayerdan kelyaptiki, qayerdan kelib chiqyaptiki; il ne m'avait pas prévenu de sa visite: d'où mon étonnement u o‘zining kelishi haqida meni ogohlantirmagan edi: mening hayron bo‘lishim shundan
    III adv.intr. qayerda? qayerdan? où est votre frère? akangiz qayerda? où trouver cet argent? bu pulni qayerdan topaman? d'où vient-il? u qayerdan kelyapti? par où est-il passé? u qayerdan o‘ tdi? dis-moi où tu vas qayerga ketayotganingni menga ayt; je ne sais où aller men qayerga borishimni bilmayman; n'importe où qayerda bo‘lsa ham, qayerda bo‘lishidan qattiy nazar; dieu sait où; je ne sais où xudo biladi qayerda; men bilmadim qayerda.

    Dictionnaire Français-Ouzbek >

  • 39 oui

    I intj.
    1. ha; ha shunday, xuddi shunday, balli; ha; ha shunday, xuddi shunday; êtes-vous satisfait? oui et non ko‘nglingiz to‘ldimi? ha ham deyolmayman, yo‘q ham; mais oui ha, albatta; mon dieu oui e xudoyim-e, ha; oui, bien sûr ha, albatta; ma foi, oui rost gapim, ha; eh! oui e! ha; ah oui alors! ha, endi! eh bien oui juda yaxshi, ha; il dit toujours oui u har doim ha deb javob beradi; ne dire ni oui, ni non na ha na yo‘q demaslik; répondez-moi par oui ou par non menga ha yoki yo‘q deb javob bering; en voulez-vous? undan xohlaysizmi? si oui, prenez-le agar ha desangiz, uni oling; sont-ils français? lui, oui, mais elle, non ular fransuzlarmi? erkak kishi, yo‘q, lekin ayol kishi, ha
    2. shundaymi? shunday emasmi? a? ah oui? shundaymi? fam. tu viens, oui? sen borasan, shundaymi? est-ce lui, oui ou non? bu o‘shami, shundaymi yoki yo‘q?
    II nm.inv. tarafdarlar, halar; les millions de oui d'un référendum referendumdagi millionlab tarafdorlar; loc. pour un oui pour un non asossiz, arzimagan narsa uchun.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > oui

  • 40 ouragan

    nm.
    1. dovul, bo‘ron, to‘ fon; la mer des Antilles est souvent agitée par des ouragans Antil dengizida tez-tez to‘fon bo‘lib turadi; arbres arrachés par l'ouragan dovul qo‘parib tashlagan daraxtlar
    2. his-tuyg‘u g‘alayoni, tug‘yon; un ouragan d'injures haqorat tug‘yoni.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > ouragan

См. также в других словарях:

  • Par value — Par value, in finance and accounting, means stated value or face value. From this comes the expressions at par (at the par value), over par (over par value) and under par (under par value). The term par value has several meanings depending on… …   Wikipedia

  • Par, Cornwall — Par is a village and fishing port situated about convert|3.5|mi|lk=on east of St Austell, on the south coast of Cornwall, in South West England, Great Britain. It has a population of around 1,400. South of the village is Par Harbour and the wide… …   Wikipedia

  • PAR-Scheinwerfer — PAR 30 Scheinwerfer mit vorgesetzter Frostfolie und Bodenstativ Ein PAR Scheinwerfer (englisch parabolic aluminized reflector) ist ein in der Veranstaltungstechnik häufig eingesetzter Scheinwerfer. Es wird zwischen der ursprünglichen langen… …   Deutsch Wikipedia

  • Par Lagerkvist — Pär Lagerkvist Pär Lagerkvist Pär Lagerkvist Activité(s) écrivain Naissance 23 mai  …   Wikipédia en Français

  • Pär Lagerkvist — Activités écrivain Naissance 23 mai 1891 …   Wikipédia en Français

  • Par — Par, n. [L. par, adj., equal. See {Peer} an equal.] [1913 Webster] 1. Equal value; equality of nominal and actual value; the value expressed on the face or in the words of a certificate of value, as a bond or other commercial paper. [1913… …   The Collaborative International Dictionary of English

  • Par of exchange — Par Par, n. [L. par, adj., equal. See {Peer} an equal.] [1913 Webster] 1. Equal value; equality of nominal and actual value; the value expressed on the face or in the words of a certificate of value, as a bond or other commercial paper. [1913… …   The Collaborative International Dictionary of English

  • Par value — Par Par, n. [L. par, adj., equal. See {Peer} an equal.] [1913 Webster] 1. Equal value; equality of nominal and actual value; the value expressed on the face or in the words of a certificate of value, as a bond or other commercial paper. [1913… …   The Collaborative International Dictionary of English

  • Par-dela bien et mal — Par delà bien et mal Par delà le bien et le mal, Prélude d une philosophie de l avenir, (Jenseits von Gut und Böse Vorspiel einer Philosophie der Zukunft) est une œuvre du philosophe allemand Friedrich Nietzsche, publiée en 1886. Le titre fut… …   Wikipédia en Français

  • Par-delà le bien et le mal — Par delà bien et mal Par delà le bien et le mal, Prélude d une philosophie de l avenir, (Jenseits von Gut und Böse Vorspiel einer Philosophie der Zukunft) est une œuvre du philosophe allemand Friedrich Nietzsche, publiée en 1886. Le titre fut… …   Wikipédia en Français

  • Pär — ist als Variante von Per bzw. Peer ein skandinavischer, insbesondere schwedischer männlicher Vorname[1], abgeleitet vom griechischen Namen Petros (lateinisch Petrus). Weiteres zu Herkunft und Bedeutung des Namens siehe hier. Bekannte Namensträger …   Deutsch Wikipedia

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»