Перевод: со всех языков на узбекский

с узбекского на все языки

trop+pe

  • 1 trop

    adv.
    1. mo‘l-ko‘l, juda ko‘p, nihoyatda, juda; c'est trop cher bu juda, nihoyatda, o‘ ta qimmat; une goutte d'alcool, mais pas trop bir tomchigina (aroq), ko‘p emas
    2. juda, o‘ ta, ko‘p ham; vous êtes trop aimable siz juda saxovatli; sans trop comprendre ko‘p ham tushunmasdan
    3. juda, ko‘p, o‘ta, ortiqcha; de trop, en trop, boire un coup de trop bir qadah ortiqcha ichmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > trop

  • 2 trop-plein

    nm. to‘lish, toshish, to‘lib-toshish.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > trop-plein

  • 3 par

    I prép.
    1. bo‘ylab, orqali, -dan (o‘rin); regarder par la fenêtre derazadan qaramoq; il est passé par la fenêtre u deraza orqali o‘ tdi, derazadan o‘tdi; voyager par le monde, de par le monde dunyo bo‘ylab sayohat qilmoq; -ga, -da; être assis par la terre yerda o‘ tirmoq; voitures qui se heurtent par l'avant oldi bilan, orqali urilgan avtomobillar; par en bas tagi bilan, orqali; par ici, par là bu yerdan, u yerdan; loc. par-ci, par-là u yer-bu yerda; il m'agace avec ses “cher monsieur” par-ci, “cher monsieur” par-là u o‘zining u yerda ham, bu yerda ham “muhtaram janob”i bilan mening jonimga tegib ketdi
    2. davomida, paytida; par une belle matinée go‘zal tong paytida
    3. plusieurs fois par jour kuniga bir necha bor; marcher deux par deux ikkita-ikkita bo‘lib yurmoq
    3. tufayli, orqali, tomonidan; il a été gêné par les arbres uni daraxtlar to‘sib qolgan edi; j'ai appris la nouvelle par mes voisins men bu yangilikni qo‘shnilarim orqali bildim; l'exploitation de l'homme par l'homme insonni inson tomonidan ekspluatatsiya qilish
    4. obtenir qqch. par la force biror narsaga kuch orqali erishmoq; répondre par oui ou non ha yoki yo‘q orqali javob bermoq; envoyer une lettre par la poste xatni pochta orqali jo‘natmoq; elle est venu par avion u samolyotda keldi; il a fini par rire u oxiri kuldi; nettoyage par le vide changyutqich bilan uy yig‘ishtirish; loc. par exemple masalan; par conséquent shunday qilib; par suit sababli, tufayli, natijasida; oqibatida, orqasida; par ailleurs bundan tashqari; par contre ammo, lekin, biroq
    5. de par nomi bilan; de par le roi, de par la loi qirol, qonun nomi bilan
    II adv. par trop ortiqcha, juda, o‘ ta; il est par trop égoïste u o‘ ta shaxsiyatparast.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > par

  • 4 paraître

    I vi.
    1. ko‘rinmoq, paydo bo‘lmoq; le soleil paraît à l'horison quyosh ufqda ko‘rindi; il parut sur le seuil u ostonada paydo bo‘ldi
    2. bosilib chiqmoq, chiqmoq; faire paraître un ouvrage asarni bosib chiqmoq; son livre est paru, vient de paraître uning kitobi chiqdi, yaqinda chiqdi
    3. ko‘rinmoq; faire, laisser paraître ko‘rsatmoq, namoyon qilmoq; laisser paraître ses sentiments o‘z tuyg‘ularini namoyon qilmoq
    4. ko‘rinmoq, kelmoq, bormoq; il n'a pas paru à son travail depuis deux jours u ishida ikki kundan beri ko‘rinmadi
    5. o‘zini ko‘rsatmoq, namoyish qilmoq; elle aime un peu trop paraître u o‘zini ortiqcharoq namoyish qilishni yaxshi ko‘radi
    6. ko‘rinmoq, o‘xshab ko‘rinmoq, tuyulmoq; il paraît satisfait u ko‘ngli to‘lganga o‘xshaydi
    7. bo‘ lib, o‘xshab ko‘rinmoq; il veulent paraître ce qu'ils ne sont pas ular o‘zlari bo‘lmagan narsaga o‘zlarini o‘xshatib ko‘rsatishni xohlaydilar
    8. impers. il me paraît préférable que vous sortiez menimcha, sizning chiqib ketganingiz ma'qul ko‘rinadi; il paraît, il paraîtrait que gap yuribdiki, aytishyaptiki; il paraît qu'on va diminuer les impôts soliqlarni ozaytirarmush degan gap yuribdi; c'est trop tard, paraît-il, à ce qu'il paraît chamasi, aftidan, juda kech bo‘ldi
    II nm.litt. ko‘rinish; l'être et le paraître bo‘lish va ko‘rinish.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > paraître

  • 5 près

    adv. yaqinda, yaqin joyda, yaqinida, yonida, yonma-yon; il habite assez près, tout près u yaqinginada, juda yaqinda yashaydi; venez plus près yaqinroq keling; pas si près! unchalar yaqin emas! loc.adv. de près yaqindan; regarder de près, de trop près yaqindan, o‘ta yaqindan qaramoq; se raser de près soqolini qirtichlab olmoq; connaître qqn. de près biror kishini yaqindan tanimoq; examiner de près sinchiklab o‘rganmoq; loc. ne pas y regarder de si près, de trop près talabchan, o‘ ta talabchan bo‘lmaslik; deux événements qui se suivent de près birin-ketin sodir bo‘ladigan ikki voqea; loc.prép. près de yaqinida, yonida, oldida; près d'ici bu yerga yaqin joyda, yaqinda; tout près de Paris Parijning yonginasida; s'assoir près de qqn. birovning yonida o‘ tirmoq; loc.fam. être près de son argent, de ses intérêts o‘z manfaatini o‘ylamoq, ko‘zlamoq; il en manque près de la moitié yarmidan kamrog‘i yetishmayapti; il était près de mourir u o‘lay deb qolgan edi; il est près de midi tush bo‘lay deb qoldi; à peu près deyarli, qariyb; l'hôtel était à peu près vide mehmonxona deyarli bo‘sh edi; à peu près six mille hommes qariyb olti ming odam; il y a à peu près vingt minutes qariyb yigirma minut oldin; à peu de chose(s) près -tacha; il y en a mille, à peu de choses près mingtacha bor; à beaucoup près juda katta farq bilan; à cela près bundan tashqari; il se sentait heureux, à cela près qu'il n'avait pas un sou u o‘zini baxtli his etar edi, bundan tashqari uning bir chaqasi ham yo‘q edi; à qqch. près -gacha (aniqlik darajasini bildiradi); mesure au millimètre près millimetrgacha aniqlikdagi o‘lchov; calculer au centime près tiyinigacha hisoblamoq; il n'en est pas à cent francs près yuz frank farq uning uchun hech gap emas.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > près

  • 6 avancer

    I vt.
    1. oldinga siljitmoq, surmoq, surib qo‘ymoq; oldinga uzatmoq; avancer une chaise kursini oldinga surmoq
    2. qo‘ymoq, taklif qilmoq, ko‘tarmoq, ko‘ tarib chiqmoq, o‘rtaga tashlamoq; olg‘a surmoq; avancer une thèse biror tezisni olg‘a surmoq; avancer une idée g‘oyani ko‘tarib chiqmoq
    3. tezlashtirmoq, jadallashtirmoq, yurishtirmoq; avancer son retour qaytishini tezlashtirmoq
    4. rivojlantirmoq, taraqqiy ettirmoq, yuksaltirmoq, tezlashtirmoq; avancer son travail ishini rivojlantirmoq
    5. qarz bermoq; avancer de l'argent pul qarz bermoq
    II vi.
    1. oldinga, olg‘a yurmoq, siljib bormoq, oldinga surilmoq; avancer lentement asta-sekin oldinga yurmoq; l'armée avance qo‘shin olg‘a siljiyapti
    2. turib, do‘ppayib, bo‘rtib, qappayib chiqib turmoq
    3. ulgurmoq, ilgarilab ketmoq; avancer dans son travail ishida ilgarilab ketmoq
    4. tugamoq, oxirlamoq, oxirlab qolmoq (vaqt); le jour avance kun oxirlab qoldi; l'été avance yoz o‘ tib ketyapti
    5. tugamoq, oxirlamoq, oxirlab qolmoq (narsalar); le travail avance ish oxirlamoqda
    6. tez yurmoq, oldin ketmoq (soat); ma montre avance de dix minutes soatim o‘n minut oldin ketmoqda
    II s'avancer vpr.
    1. oldinga, olg‘a yurmoq, siljib bormoq, oldinga surilmoq
    2. fig. s'avancer trop tavakkal, tavakkalchilik qilmoq, xavfli, qaltis ish qilmoq
    3. yaqinlashmoq; boshlanmoq, kelmoq, kirmoq (vaqt); l'hiver s'avance qish yaqinlashmoqda, boshlanmoqda.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > avancer

  • 7 commode

    I adj.
    1. qulay, soz, yaxshi, o‘ng‘ay, o‘rinli, oson qo‘l keladigan, mos, muofiq, munosib, bop, ixcham, foydali; habit commode ixcham kiyim; lieu commode qulay joy, o‘rin
    2. yengil, sodda, oddiy, oson; ce que vous me demandez là n'est pas commode mendan so‘raganingiz oson emas; c'est trop commode bu juda oddiy
    3. salbiy, og‘ir; il n'est pas commode u og‘ir (odam)
    II nf. javoncha, quticha, yashikcha, javon, shkaf.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > commode

  • 8 coup

    nm.
    1. urish, zarba, turtish, urilish, itarish, tepki, tepib yuborish; foot. coup de pied tepki; coup bien placé, coup bien ajusté aniq zarba; coup au but darvozaga to‘p tepish; coup d'envoi birinchi tepish; coup franc direct jarima tepish; coup franc indirect erkin to‘p tepish (tennisda); coup de pied à la lune charxpalak bo‘lib suvga sakrash; porter un coup zarba bermoq; sans coup férir kurashsiz, qarshiliksiz; coup dur noxushlik, ko‘ngilsizlik, falokat; coup de Jarnac xiyonat, xiyonatkorlik; faire les quatre cents coups ortiqchalikka berilmoq, aysh-ishrat qilmoq, ichkilikbozlik qilmoq, noma'qulchilik, nojo‘ya ish qilmoq; faire coup double bir o‘q bilan ikki quyonni urmoq; loc.adv. après coup keyinchalik, kechroq, juda kech; à coup sûr albatta, shubhasiz, muqarrar; tout à coup to‘satdan, dabduristdan, qo‘qqisdan, daf'atdan, bexosdan, banogoh, ittifoqo; loc.prép. à coup de yordami, vositasi bilan, orqali, yordamida; sous le coup de ta'sirida, ta'siri ostida
    2. taqillatish, chertish, urish, chiqillash; frapper les trois coups pardani ko‘ tarishga ishora qilmoq (Fransiyada); sur le coup de minuit rosa yarim tunda
    3. ish, harakat, muomala, qiliq, voqea, hodisa, yurish, yo‘l, siljish, ko‘chish; coup de génie iste'dodli yurish; coup d'Etat davlat to‘ntarilishi; coup de force zo‘ravonlik ishi, to‘ntarish, fitna, suiqasd; mil. katta kuchlar bilan zarba berish; coup d'éclat muvaffaqiyat, yutuq, g‘alaba; coup d'essai boshlang‘ ich tajriba; coup monté oldindan tayyorlangan hiylanayrang; bon coup xayrli ish, jasort, dovyurak yurish; mauvais coup nojo‘ya, chakki, xunuk ish, jinoyat; faire son coup o‘z ishini qilmoq; le coup était fait ish bitdi, bo‘lar ish bo‘ldi; être dans le coup xabardor bo‘lmoq, bilmoq; manquer son coup muvaffaqiyatsizlikka uchramoq; monter un coup à qqn. aldamoq, pand bermoq, aldab ketmoq; ce sont là de ses coups bu uning nayranglari, qiliqlari; à coup d'hommes jonli kuch bilan
    4. coup, coup de feu o‘q uzish, otish; coup de fusil miltiq otish, miltiqdan o‘q uzish; fig. benihoya katta, cheksiz, haddan tashqari hisob-kitob (restoranda); tir coup par coup yakka otishma, bir-bir otadigan otishma; coup de canon to‘p otish; coup long uchib o‘ tib ketish; coup court uchib yetib bormaslik; coup fusant portlash
    5. xuruj, tutish, bostirib kelish, hayajon; être aux cent coups katta tashvish, hayajonda bo‘lmoq
    6. ho‘plam, yutish, qultum, yutim; à boire un coup de trop ortiqcha ichmoq
    7. marta, yo‘la, karra, bor, topqir, daf'a, qatla, maxal, gal, safar, vaqt; deux coups ikki safar; en deux coups ikki martada; loc.adv. en un coup, d'un seul coup bir martada, bir galda, bir yutishda; du premier coup bir yo‘la; encore un coup yana bir bor; pour le coup bu gal, safar; pour le coup c'est ridicule manabu juda kulgili; coup sur coup ketma-ket, qatorasiga, bir yo‘la, birvaraqayiga, to‘xtamasdan, muntazam ravishda, takrorlanib; du même coup birga, hamjihat bo‘lib, bir yoqadan bosh chiqarib; tout d'un coup birdaniga; à tout coup har safar, gal; sur le coup darhol, darrov, shu onda, shu zahoti; coup de vent shamolning birdan kuchayishi, qattiq, shiddatli shamol, bo‘ron, qasir-qusur; en coup de vent jadal, tez, shiddat bilan, ildam; coup de mer qattiq shamol; coup de soleil issiq urish; coup de tonnerre chaqmoq qasur-qusuri; coup de foudre yashin urishi; fig. bir qarashda muhabbat; coup de sang miyaga qon quyilish; coup de grisou kon gazlarining portlashi; coup de bec don cho‘qish; fig. coup de langue, coup de dent, coup de bec achchiq, istehzoli hazil, g‘iybat, fisq-fasod, chaynash, fisq-fujur; coup d'épingle to‘g‘nog‘ichni tiqib olish; fig. achchiq so‘z, piching, kesatiq, luqma; coup de gueule qo‘pol; do‘q, po‘pisa, dag‘dag‘a, baqiriq, jerkish, so‘kish, so‘kinish; coup de main dadil, tashabbus, yordam, bostirib borish, fitna, davlatni o‘zgartirish uchun xuruj, urinish, mil. jangovor qidiruv; donner un coup de main yordam bermoq; tenter un coup de main do‘q urmoq, qo‘l siltamoq; effectuer un coup de main bostirib bormoq; coup de collier zo‘r berish, tirishish, kuch; donner un coup de collier bor kuchini yig‘moq; coup de reins son, tos harakati; coup d'épaule yordam berish; coup d'oeil qarash, dunyo qarash, ko‘z tashlash, boqish, nazar, nigoh; coup de tête o‘ylamay qilingan ish; coup de dé, coup de fortune voqea, hodisa, hol, tasodif; coup de chapeau, coup de bonnet salomlashish, salom berish; pl.fig. xushomadgo‘ylik, laganbrdorlik; donner un coup de balai, de brosse yengil yelpi supirmoq, shchotka bilan tozalamoq; donner un coup de peigne taramoq; fig. koyimoq, tanbeh bermoq; coup de sifflet hushtak chalish; coup de sirène gudok qichqirig‘i; coup de crosse miltiq tepishi (orqaga urishi); coup de sonde qidiruv, tekshirish, davolash, tozalash; coup de frein tormoz berish, to‘xtatish; coup de téléphone telefon, qo‘ng‘iroq; coup de Bourse muvaffaqiyatli birja, ulgirji savdo bitimi; coup de théâtre kutilmagan yechim.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > coup

  • 9 élocution

    nf. nutq, gapirish, so‘zlash tarzi; il a une élocution trop rapide u juda tez gapiradi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > élocution

  • 10 éloigner

    I vt.
    1. uzoqlashtirmoq, yiroqlashtirmoq, chetlashmoq; chetga chiqarmoq; boshqa joyga surmoq; éloigner la chaise de la fenêtre kursini derazadan uzoqlashtirmoq
    2. kechiktirmoq, keyinga surmoq, orqaga surmoq, keyinga qoldirmoq; cho‘zmoq; ko‘chirmoq (vaqtga nisbatan); éloigner une échéance to‘lov muddatini cho‘zmoq, kechiktirmoq; éloigner l'heure de la rencontre uchrashuvni keyinga surmoq
    II s'éloigner vpr.
    1. uzoqlashtirmoq, uzoqlashib qolmoq, uzab ketmoq; yiroqlashmoq; jo‘nab ketmoq; il ouvrit la porte et s'éloigna rapidement u eshikni ochib, tezda uzoqlashib ketdi
    2. o‘ tmoq, o‘ tib ketmoq, uzoqlashtirmoq (vaqtga nisbatan) c'est une époque qui commence à s'éloigner bu bizdan uzoqlashib ketayotgan davrdir
    3. fig. uzoqlashmoq; chetga chiqmoq, chetlashtirmoq; s'éloigner du sujet mavzudan chetga chiqmoq; cette théorie s'éloigne trop de la réalité bu nazariya haqiqatdan juda uzoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > éloigner

  • 11 emporter

    I vt.
    1. olib ketmoq, o‘zi bilan birga olmoq
    2. (ega joysiz predmet va tabiat hodisalari ifodalaydi) yulib ketmoq, olib ketmoq, buzmoq; uchirib ketmoq; haydamoq, oqizmoq; supurmoq; yuvib ketmoq; qo‘pormoq, qo‘porib ketmoq; le courant a emporté la barque oqim qayiqni oqizib ketdi; le vent emporte les feuilles shamol barglarni uchirib, supurib ketdi; la maison a été emportée par une avalanche ko‘chki uyni yo‘q qilib yubordi; le toit a été emporté par le vent shamol tomni ko‘tarib ketdi; autant en emporte le vent prov. it hurar, karvon o‘ tar
    3. fig. olib ketmoq, hayotdan olib ketmoq; la fièvre l'emporta isitma uni olib ketdi; u isitmadan o‘ldi
    4. olib ketmoq, esiga tushirmoq; o‘ziga jalb qilmoq, o‘ziga tortmoq; son rêve l'emporte dans son pays natal xayol uning tug‘ ilgan joyini esiga tushirib yubordi
    5. fig. jizillatmoq, jizillatib og‘ritmoq, achishtirmoq, yondirmoq (ovqat haqida); ce potage est trop épicé, il emporte la bouche sho‘rva juda achchiq ekan, u og‘zimni yondirib yubordi
    6. zabt etmoq, qo‘lga kiritmoq; jang bilan bosib olmoq, les fusiliers marins ont emporté la position dengiz piyodalari pozitsiya dushman qo‘shini joylashgan joyni jang bilan oldilar; il a emporté tous les premiers prix u barcha bosh mukofotlarni qo‘lga kiritdi; l'emporter g‘alaba qilmoq, g‘alaba qozonmoq; ustun qilmoq, qo‘li baland kelmoq; il l'a emporté sur son adversaire u raqibidan ustun keldi; la pitié l'emporta sur la haine rahm-shavqat nafratdan ustun keldi
    II s'emporter vpr.
    1. qizishmoq, jahli, achchig‘i chiqib ketmoq, qoni, zardasi qaynamoq; sabri, sabr-toqati tugamoq; s'emporter pour rien bo‘lar bo‘lmasga qizishib ketmoq; s'emporter comme une soupe au lait qaynab ketmoq; o‘ta serjahl bo‘lmoq
    2. olib qochmoq, olib qochib ketmoq (ot haqida).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > emporter

  • 12 encadrement

    nm.
    1. ramkaga solish; encadrement d'une photographie rasmning ramkaga solinishi
    2. rom, romka, ramka, rama, chorcho‘p; cet encadrement est trop large pour le tableau bu romka rasm uchun juda katta
    3. devordagi eshik yoki deraza o‘rni; kesaki
    4. fig. sharoit, muhit, ora, doira; atrofdagi kishilar, yaqinlar
    4. mil. vilka, chatal (artilleriya jangida)
    5. rahbar xodimlar; mil. komandirlar tarkibi; l'encadrement de cette troupe est insuffisant bu qism komandirlar sostavi bilan to‘liq ta'minlanmagan
    6. mil. rahbar xodimlar, komandirlar sostavi bilan ta'minlash yoki ta'minlanganlik.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > encadrement

  • 13 épicé

    -ée
    adj.
    1. o‘ tkir; xushta'm, xushbo‘y; mazasi, ta'mi o‘ tkir; une cuisine trop épicée o‘ tkir ovqatlar (tuzi, achchig‘i baland)
    2. o‘tkir, achchiq, kinoyali; istehzoli, kishiga qattiq botadigan.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > épicé

  • 14 fort

    -forte
    I adj.
    1. kuchli, baquvvat; de forte constitution zuvalasi pishiq; fort comme un boeuf ho‘kizdek kuchli, baquvvat; cela est plus fort que moi bu mening qo‘limdan kelmaydi; fort de nimagadir qattiq ishonish
    2. mahkam, pishiq, puxta, chidamli, mustahkam, bardosh beradigan, qattiq, mustahkam
    3. muhim, jiddiy, yirik, katta, ulkan; une forte somme katta, ko‘p pul; de forts contingents yirik kontingent
    4. chidamli, pishiq, puxta, matonatli, sabotli, bukilmas, mustahkam; une ville forte mustahkam shahar
    5. (en qqch) biror narsaga mohirlik, ustalik, ustasi faranglik; il est fort en mathématiques u matematikadan kuchli
    6. og‘ir, vazmin, salmoqdor
    7. kuchli, katta; une forte pluie jala, sharros yomg‘ir; une voix forte qattiq ovoz, baland ovoz; c'est trop fort! elle est forte, celle-là! fam. bu sira to‘g‘ri kelmaydi, bu darvozaga sig‘maydi! à plus forte raison ayniqsa, buning ustiga
    II adv.
    1. mahkamlab, mahkam, pishiq qilib, mahkam, qattiq; de plus en plus fort juda mahkamlab
    2. baland, qattiq
    3. juda, juda ham, g‘oyat, nihoyatda, ortiq (g‘oyat, nihoyat) darajada, bag‘oyat; fort bien juda yaxshi, a'lo darajada; a'lo, mayli; yaxshi, durust; fort mal juda yomon, yomon.
    III nm.
    1. kuchli tomon; c'est là mon fort meni bunga kuchim yetadi
    2. asosiy, eng muhim, bosh; au fort de eng qizg‘in (yoki eng qizigan) paytda; au fort du combat jang qizigan paytda
    3. istehkom, mudofaa inshooti
    4. qalin, zich, quyuq (o‘rmon)
    5. kuchli odam, bahodir, polvon
    6. in, uya, makon (hayvonlar).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > fort

  • 15 hâte

    nf. shoshilish, shoshma-shosharlik, oshiqish, shoshqaloqlik; avoir grande hâte shoshilmoq; mettre trop de hâte à partir juda shoshilib jo‘nab ketmoq; loc.adv. en (toute) hâte shoshilinch ravishda, shoshilib, tezdan; à la hâte hovliqib, shoshib, shoshma-shosharlik bilan.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > hâte

  • 16 hâter

    I vt. tezlatmoq, tezligini oshirmoq, shoshiltirmoq; hâter le pas qadamini tezlatmoq; hâter son départ jo‘nab ketishini tezlatmoq
    II se hâter vpr. shoshmoq, shoshilmoq; prov. qui trop se hâte, reste en chemin shoshilsang kulgi bo‘ lasan; shoshilgan qiz erga yolchimas.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > hâter

  • 17 juste

    I adj.
    1. adolatli, odil, haqqoniy, to‘g‘ri; un homme juste et généreux adolatli va olijanob kishi; une cause juste to‘g‘ri ish; à juste titre haqqoniy ravishda, odilona, haqqoniylik, odillik, adolat bilan, to‘g‘ri
    2. aniq, to‘g‘ri, rost, bexato, to‘g‘ri ko‘rsatadigan; ma montre indique l'heure juste mening soatim to‘g‘ri yuradi
    3. tor, siqib, yopishib turadigan, siqiq, siqadigan; ce vêtement est trop juste bu kiyim tor
    4. kam, yetarli emas, yetar-yetmas; un kilo de viande, c'est un peu juste pour toute la famille bir kilo go‘sht butun oila uchun arang yetadi
    II adv.
    1. aniqlik bilan, aniq, to‘g‘ri, durust, rost, chin, haq, bexato; il a vu juste u xato qilmadi
    2. aniq, aynan, to‘g‘ri, rosa, naq, loyiq, loppa-loyiq; à 2 heures juste rosa, naq soat ikkida; je suis arrivé juste pour le début du spectacle spektaklning rosa boshlanish vaqtida keldim; cette robe me va juste bu ko‘ylak menga loppa-loyiq
    3. faqat, atiga, yolg‘iz; il restera juste quelques minutes u faqat bir necha minutgina bo‘ladi; il y avait juste trois personnes u yerda faqat 3 kishigina bor edi
    4. loc.adv. au juste aslida, haqiqatda, aslini olganda, ochig‘i, to‘g‘risi, ochig‘ ini, to‘g‘risini aytganda
    III nm.
    1. adolatli, haqiqatgo‘y, haqgo‘y, odil kishi
    2. relig. taqvodor; le royaume des justes adolat saltanati.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > juste

  • 18 langue

    nf.
    1. anat. til; avoir la langue blanche, chargée, sèche tili oq, karash, quruq bo‘lmoq; tirer la langue à qqn. birovga tilini ko‘rsatmoq; loc.fig. tirer la langue suvsizlikdan tili osilib qolmoq; loc. avoir la langue bien pendue sergap bo‘ lmoq; avoir la langue trop longue tili bir qarich, quloch, vaysaqi bo‘lmoq; se mordre la langue tilini tishlab qolmoq; donner sa langue au chat o‘ylab topishdan voz kechmoq; tourner sept fois sa langue dans sa bouche avant de parler yetti o‘ylab bir kesmoq, avval o‘yla, keyin so‘yla; une mauvaise langue, une langue de vipère g‘iybatchi, chaqimchi, gap tashuvchi; elle est très mauvaise langue u judayam g‘iybatchi
    2. tilga o‘xshash, uchli narsa; langue de feu olovning tili; langue de terre uzunchoq yer bo‘lagi
    3. til, zabon; lexique et syntaxe d'une langue tilning leksika va sintaksisi; étude des langues tillarni o‘rganish; langues romanes, germaniques, slaves roman, german, slavyan tillari; langues mortes, vivantes o‘lik, tirik tillar
    4. lahja, til; langue familière, littéraire so‘zlashuv, badiiy adabiyot tili (uslub, stil)
    5. til (tilda ifodalash uslubi); la langue de cet écrivain est riche en images bu yozuvchining tili obrazlarga boy.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > langue

  • 19 lécher

    vt.
    1. yalamoq; fig.fam. se, s'en lécher les doigts, les babines mazasi og‘zida qolmoq, yalanmoq; loc. lécher les bottes ou vulg. lécher le cul birovga laganbardorlik, xushomadgo‘ylik qilmoq, yaltoqlanmoq
    2. pardozlamoq; ce tableau est trop léché bu rasm o‘ ta pardozlangan.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > lécher

  • 20 loin

    I adv.
    1. ancha uzoqda, olisda, yiroqda; loc. elle ira loin, je vous le dis uning kelajagi porloq, u uzoqqa boradi, mana meni aytdi deysiz; aller trop loin o‘ tkazib yubormoq, orttirib yubormoq; une affaire qui peut aller loin yomon oqibatlarga olib boradigan ish
    2. uzoq, yiroq, olis, hali ancha (vaqt) bor; l'été n'est plus bien loin yoz unchalik uzoq emas, yozga oz qoldi; comme c'est loin! bu qanchalar olis, qadimiy! sans remonter si loin uzoqqa bormay; voir loin uzoqni ko‘rmoq
    II nm.
    1. il y a loin uzoq, olis, ancha, yiroq; il y a loin de l'hôtel à la plage mehmonxonadan plajgacha uzoq
    2. loc.adv. au loin uzoqda, olisda, yiroqda; aller, partir au loin uzoqqa, olisga bormoq, ketmoq; uzoqlashmoq
    3. loc.adv. de loin uzoq joydan, uzoqdan, olisdan, yiroqdan; revenir de loin narigi dunyodan qaytib kelmoq
    4. loc.adv. de loin en loin har joy-har joyda, uzoq-uzoqda, har zamon-har zamonda; bornes placées de loin en loin har joy-har joyga o‘rnatilgan chegara to‘siqlari
    III loc.prép. loin de
    1. uzoq joyda, uzoqda, olisda, yiroqda; loin de tout hamma narsadan uzoqda; prov. loin des yeux, loin du coeur ko‘zdan nari, ko‘ngildan nari; loin de moi la pensée de blâmer ce procédé men bu ishni qoralash fikridan uzoqdaman; loin de là aksincha
    2. uzoqda, yiroqda, olisda; tous ces souvenirs sont déjà bien loin de nous hamma bu xotiralar endi bizdan juda olisda
    3. pas loin de deyarli, qariyb; il n'est pas loin de minuit deyarli yarim tun; cela m'a coûté pas loin de mille francs bu menga deyarli ming frankka tushdi
    4. être loin de + inf. biror narsa qilishdan uzoqda bo‘lmoq; il était loin de s'attendre à cela u buni umuman kutmagan edi
    IV loc.conj. d'aussi loin que, du plus loin que bilanoq; d'aussi loin, du plus loin qu'il me vit meni ko‘rishi bilanoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > loin

См. также в других словарях:

  • trop — trop …   Dictionnaire des rimes

  • -trop — trop·ic; …   English syllables

  • trop — [ tro ] adv. et nominal • XIe; frq. thorp « village, troupeau, tas »; cf. all. Dorf « village », et lat. médiév. troppus « troupeau » I ♦ Adv. 1 ♦ D une manière excessive, abusive; plus qu il ne faudrait. ⇒ excessivement, surabo …   Encyclopédie Universelle

  • trop — TROP. adv. de quantité. Plus qu il ne faut, avec excez. Trop viste. trop avant. trop loin. trop riche. trop puissant. trop fin. trop bon. vous l avez trop poussé, ne faites pas trop cuire cette viande il a trop bu, trop travaillé. je n en veux… …   Dictionnaire de l'Académie française

  • trop — trop·ic; trop·i·ca·li·an; trop·i·cal·i·ty; trop·i·cal·iza·tion; trop·i·cal·ize; trop·i·cal·ly; trop·i·co·pol·i·tan; trop·i·cor·bis; trop·i·dine; trop·i·do·lep·tus; trop·o·log·i·cal; trop·o·lone; trop·o·phyte; trop·o·tac·tic; trop·o·tax·is;… …   English syllables

  • trop — Trop, quelquesfois se prent pour exces, de qui signifie le mot auquel il adhere, comme, trop scrupuleux, trop tost, trop haster, Nimis aut nimium scrupulosus, Nimis festinanter, Nimium accelerare. Et quelquesfois signifie augmentation et renfort… …   Thresor de la langue françoyse

  • trop — I {{/stl 13}}{{stl 8}}rz. mnż I, D. u, Mc. troppie {{/stl 8}}{{stl 7}} ślad pozostawiony przez przechodzące zwierzę lub człowieka : {{/stl 7}}{{stl 10}}Trop wilka, zająca, sarny. Krzyżujące się tropy zwierząt na śniegu. Pies odnalazł trop… …   Langenscheidt Polski wyjaśnień

  • trop — w trop «nie tracąc kogoś lub czegoś z oczu, nie odstępując ani na krok»: Szedłem za tobą trop w trop od samej Jerozolimy... J. Dobraczyński, Miecz. Zbić kogoś z tropu zob. zbić 3 …   Słownik frazeologiczny

  • trop — trȍp m <N mn tròpovi> DEFINICIJA 1. talog od topljenja kajmaka i pri pripremanju masla 2. v. drop, kom, komina, drožđe 3. sporedni proizvod pri dobivanju škroba iz kukuruza ili krumpira, te u proizvodnji piva [pivski trop; kukuruzni trop;… …   Hrvatski jezični portal

  • Trop de — ● Trop de indique une quantité excessive de quelque chose, un nombre excessif de personnes ou de choses : Il y a trop de bruit. Trop de gens ignorent cela …   Encyclopédie Universelle

  • trop — trȏp m <N mn i, G trȏpā> DEFINICIJA 1. knjiž. slikovit izraz ili riječ, izraz ili riječ u prenesenom značenju, pjesnički i retorički ukras i stilsko sredstvo [tropi i figure] 2. glazb. a. tekstovni i melodijski umetak u srednjovjekovne… …   Hrvatski jezični portal

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»