Перевод: с французского на узбекский

с узбекского на французский

travailler

  • 1 travailler

    I vt.
    1. ishlamoq, mehnat qilmoq
    2. ishlov bermoq, sayqal bermoq, yasamoq
    3. takomillashtirmoq, fikr uyg‘otmoq
    4. azob bermoq, tashvishlantirmoq; ses rhumatismes le travaillent bodlari uni azoblayapti
    II vi.
    1. harakat qilmoq, tirishmoq, erishmoq, jiddiy ishlamoq, mashg‘ul bo‘lmoq
    2. ishlatmoq, foydalanmoq
    3. bijg‘imoq, achimoq, ko‘pchimoq; le vin travaille sharob bijg‘iyapti; la pâte travaille xamir achiyapti, ko‘pchiyapti, oshyapti.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > travailler

  • 2 plaisir

    nm.
    1. rohat, huzur-halovat, mamnuniyat, lazzat; le plaisir esthétique estetik lazzat; éprouver du plaisir à huzur-halovat tuymoq; iron. je vous souhaite bien du plaisir omadingizni bersin; faire plaisir xushnud etmoq, xursand, mamnun qilmoq, rohat, huzur bag‘ishlamoq; voulez-vous me faire le plaisir de dîner avec moi men bilan tushlik qilib, meni xushnud etsangiz; fais-moi le plaisir de te taire! jim bo‘lsangchi! (do‘q-po‘pisa); avec plaisir bajonidil, jon deb; travailler avec plaisir jon deb ishlamoq
    2. shahvoniy lazzat
    3. rohat, lazzat; il prend un malin plaisir à nous embêter u bizning jonimizni chiqarib rohatlanyapti; le plaisir de qqch. biror narsadan taskin topish, huzur qilish; mamnuniyat; le plaisir du devoir accompli bajarilgan burchdan taskin topish; loc. prendre plaisir à +inf biror ish qilishni yoqtirmoq; il prend plaisir à travailler u mehnat qilishni yoqtiradi; ce sera un plaisir de les voir ularni ko‘rish katta bir xursandchilik bo‘ladi; au plaisir de vous revoir yaxshi kunlarda ko‘rishaylik; ellipt.fam. au plaisir! xayr, yaxshi boring!
    4. pour le plaisir, pour son plaisir o‘zicha, bekordanbekorga; il ment pour le plaisir, par plaisir u o‘zicha, bekordan-bekorga yolg‘on gapiradi
    5. les plaisirs dunyo lazzatlari, ko‘ngilxushlik; c'est un plaisir coûteux bu qimmatga tushadigan ko‘ngilxushlik; mener une vie de plaisirs aysh-ishratda yashamoq, tarallabedod qilib yashamoq
    6. si c'est votre plaisir, si c'est votre bon plaisir agar siz ma'qul ko‘rsangiz, agar sizga ma'qul ko‘rinsa; le bon plaisir du roi amri podsho vojib
    7. à plaisir xohlagancha; manger à plaisir xohlagancha yemoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > plaisir

  • 3 à-coup

    nm. harakatning notekisligi; notekis ishlash uzilish, to‘xtash, to‘xtab-to‘xtab qolish (mexanizm); il y a des à-coups dans le moteur motor to‘xtab-to‘xtab ishlayapti; loc.adv. par à-coups to‘xtab-to‘xtab, notekis; travailler par à-coups notekis ishlamoq (motor va shu kabi mexanizmlar).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > à-coup

  • 4 affilée

    loc.adv. to‘xtovsiz, uzuliksiz; travailler 8 heures d'affilée 8 soat davomida to‘xtovsiz ishlamoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > affilée

  • 5 amateur

    nm.
    1. ishqiboz, o‘ch; un amateur de peinture tasviriy san'at, rassomlik ishqibozi
    2. havaskor, shinavanda; d'amateur, il est devenu professionnel havaskorlikdan professional darajasiga yetdi
    3. fam. xaridor; cette belle pièce n'a pas trouvé amateur bu ajoyib tanganing xaridori topilmadi
    4. péj. xalturachi, pala-partish, chala-chulpa ish qiluvchi; yengilyelpi ishlab pul topadigan odam; travailler en amateur yengil-yelpi, palapartish ish qilmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > amateur

  • 6 amuser

    I vt.
    1. ko‘ngil ochmoq, vaqtni chog‘ qilmoq, ovuntirmoq; amuser les spectateurs tomoshabinlarni vaqtini chog‘ qilmoq; sa conversation m'amuse toujours uni gaplari meni har doim ovuntiradi
    2. diqqatini boshqa narsaga burmoq; alahsitmoq, chalg‘ itmoq
    II s'amuser vpr.
    1. ko‘nglini ochmoq, vaqtni chog‘ qilmoq; ovunmoq, o‘ynamoq, ermak qilmoq; les enfants s'amusent dans le jardin bolalar bog‘da o‘ynamoqdalar, vaqtichog‘lik qilmoqdalar; le chat s'amuse avec la souris mushuk sichqon bilan o‘ynayapti; il ne pense qu'à s'amuser u faqat vaqtini chog‘ qilishni o‘ylaydi; il s'amuse au lieu de travailler u ishlash o‘rniga ko‘ngil ochish bilan mashg‘ul; il s'amuse à dessiner u jon-dili bilan rasm solmoqda; les enfants s'amusent à lancer la balle contre le mur bolalar koptokni devorga urib o‘ynamoqdalar; amusez-vous bien vaqtni ko‘ngilli o‘tkazishingizni tilayman
    2. (de qqn) ustidan kulmoq, masxara qilmoq
    3. alahsimoq, chalg‘ib ketmoq, shu tariqa vaqtini yo‘qotmoq; ne vous amusez pas en chemin yo‘lda alahsib qolmanglar.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > amuser

  • 7 ange

    nm. farishta, malak, hur, g‘ilmon; beau comme un ange farishtaday go‘zal, nihoyat go‘zal; un ange de beauté go‘zallik farishtasi; travailler comme un ange a'lo darajada ishlamoq; être le bon, mauvais ange de qqn. birovning yaxshi, yomon homiysi bo‘lmoq; mon ange! farishtam! malagim! azizim! jonim! relig. ange gardien biror kishini qo‘riqlovchi farishta, péj. politsiya xizmatchilariga, jandarmlarga xalq tomonidan berilgan nom; être aux anges og‘zi qulog‘ida bo‘lmoq, boshi ko‘kka yetmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > ange

  • 8 application

    nf.
    1. qo‘yish, ustiga qo‘yish; bosim; ustiga surtish; l'application d'une couche de peinture bir qavat bo‘yoq surtish; l'application d'un papier sur le mur devorga qog‘oz yopishtirish
    2. fig. qo‘llash, tadbiq etish; qo‘ llanish; l'application de la loi qonunning qo‘llanishi; qonunni qo‘llash; les applications pratiques d'une découverte kashfiyotning amaliyotga tadbiq etilishi, kashfiyotni amaliyotga tadbiq etish; champ d'application qo‘llash, qo‘llanish doirasi; mettre en application amalga oshirmoq; mettre une théorie en application nazariyani amaliyotga tadbiq etmoq
    3. qunt, tirishqoqlik; l'application à l'étude o‘qishdagi tirishqoqlik; travailler avec beaucoup d'application katta tirishqoqlik bilan ishlamoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > application

  • 9 arrache-pied

    loc.adv. to‘xtovsiz, uzluksiz, jadal; travailler six heures d'arrache-pied to‘xtovsiz olti soat ishlamoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > arrache-pied

  • 10 arrêter

    I vt.
    1. to‘xtatmoq, ushlab qolmoq; arrêter un passant yo‘lovchini to‘xtatmoq
    2. bo‘lmoq, bo‘lib qo‘ymoq, to‘xtatib qolmoq; arrêter un complot fitnani to‘xtatib qolmoq
    3. qamamoq, hibsga olmoq
    4. belgilamoq, tayinlamoq; arrêter le jour d'un rendez-vous uchrashuv kunini belgilamoq
    II vi. to‘xtamoq; dites au chauffeur d'arrêter haydovchiga to‘xtatishini ayting; il n'arrête pas de travailler u ishlashdan, ishdan to‘xtamayapti, u to‘xtamay ishlayapti
    III s'arrêter vpr.
    1. to‘xtamoq, to‘xtab qolmoq; la voiture s'est arrêtée mashina to‘xtadi
    2. qolmoq, to‘xtab qolmoq, to‘xtab qolib ketmoq; s'arrêter quelques jours à Paris Parijda bir necha kun qolmoq
    3. tugamoq, tinmoq; le bruit s'arrête shovqin tindi
    4. to‘xtalmoq, to‘xtalib o‘ tmoq, diqqatini jalb qilmoq; s'arrêter sur une question biror masala ustida to‘xtalmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > arrêter

  • 11 aspirer

    vt.
    1. nafas olmoq; aspirer l'air à pleins poumons chuqur nafas olmoq
    2. so‘rmoq, emmoq, shimmoq; aspirer une boisson avec une paille ichimlikni poxolpoya yordamida so‘rib ichmoq
    3. intilmoq, harakat qilmoq; tirishmoq; urinmoq; aspirer à travailler ishlashni juda xohlamoq; aspirer à la paix tinchlikka harakat qilmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > aspirer

  • 12 astreindre

    I vt. (qqn à qqch. à faire qqch) majbur qilmoq, zo‘rlamoq; bo‘ysundirmoq, qaratmoq; majburan ko‘ndirmoq; astreindre qqn. à un régime sévère biror kimsani kuchaytirilgan rejimga bo‘ysundirmoq; astreindre qqn. à travailler biror kimsani ishlashga majbur qilmoq; être astreint au service militaire harbiy xizmat yoshida bo‘lmoq; zaxiradagi harbiy xodim bo‘ lmoq
    II s'astreindre vpr. o‘zini majbur qilmoq, o‘zini majburlamoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > astreindre

  • 13 depuis

    prép.
    1. -dan, -dan boshlab, oldidan (joy, o‘rin); depuis Paris jusqu'à Marseille Parijdan Marselgacha;: travailler depuis quatre heures soat 4 dan ishlamoq; je ne l'ai pas vu depuis son départ uni jo‘nab ketganidan buyon, beri ko‘rganim yo‘q; être malade depuis deux jours ikki kundan beri o‘zini kasal, betob his qilmoq; depuis trois ans il a fait des progrès uch yilda u muvaffaqiyatga erishdi; depuis peu yaqindan beri, yaqinda; depuis longtemps uzoq zamonlardan beri, allaqachon; depuis toujours hamma vaqt; depuis quand? qachondan buyon, beri? anchadan berimi
    2. keyin, so‘ng, so‘ngra, keyinchalik, keyinroq, bir qancha vaqt o‘tgach, shu paytdan beri, natijada; je ne l'ai pas vu depuis men uni shu paytdan beri ko‘rmadim; loc.conj. depuis que -dan keyin, so‘ng; depuis que vous êtes ici rien n'a changé shu yerda bo‘lganingizdan beri hech narsa o‘zgarmadi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > depuis

  • 14 dur

    -dure
    I adj.
    1. qattiq, zarang, berch; oeuf dur qattiq pishirilgan tuxum; eau dure qattiq suv; tête dur o‘jar, qaysar, sarkash odam; il est dur d'oreille uning qulog‘i og‘ir; dur à la détente (à la desserre) pul to‘lashga xasis, o‘jar, qaysar, ters, gapga ko‘nmaydigan
    2. pain dur qattiq non
    3. qattiq qo‘l, qahri qattiq, berahm, shavqatsiz, dag‘al, qo‘pol, keskin, bag‘ri tosh, toshbag‘ir, qo‘rs, sovuq; paroles dures shavqatsiz so‘z, gaplar; être dur à émouvoir hissiz, tuyg‘usiz bo‘lmoq
    4. og‘ir, jiddiy, qiyin, mashaqqatli, mushkul; une vie dure barham hayot; une dure nécessité jiddiy zarurat; des temps durs og‘ir damlar
    5. qo‘pol, qo‘rs, dag‘al, to‘ng, xunuk, keskin, o‘tkir, qattiq; traits durs yuz tuzilishi qo‘pol
    6. chidamli, to‘zimli, bardoshli, toqatli, pishiq, puxta, turg‘un; être dur à la fatigue chidamli bo‘lmoq
    II adv. mahkam, qattiq, g‘oyat, kuchli, nihoyatda; travailler dur qattiq ishlamoq
    III n.
    1. qaysar, o‘jar, tirishqoq odam; c'est un dur à cuire fam. u muomalasi og‘ir odam, lapashang, ishyoqmas, tepsa tebranmas
    2. nf. coucher sur la dure yalang yerda yotib uxlamoq; en dire des dures achchiq ta'na qilmoq; nous en verrons de dures bizga juda og‘ir bo‘ladi; à la dure loc.adv. talabchanlik bilan, qat' iyan, qattiq, shavqatsiz ravishda, keskin;.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > dur

  • 15 édition

    nf.
    1. nashr etish, bosish, bosib chiqarish; il prépare l'édition de ses oeuvres u asarlarni nashr qilishga tayyorlamoqda; contrat d'édition nashriyot shartnomasi, nashriyot bilan tuzilgan shartnoma
    2. bosilgan kitobning soni, nusxasi; cette édition est épuisée bu nashrning barchasi sotilib bo‘lindi; l'édition originale birinchi nashr
    3. nashriyotchilik ishi; travailler dans l'édition nashriyot ishlari bilan shug‘ullanmoq; une maison d'édition bosmaxona, nashriyot.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > édition

  • 16 efforcer

    vpr. tirishmoq, harakat qilmoq; intilmoq; efforcez-vous de mieux travailler yaxshiroq ishlashga harakat qiling.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > efforcer

  • 17 enfermer

    I vt.
    1. qamab qo‘ymoq, qamamoq, yashirmoq, yashirib qo‘ymoq; -da saqlamoq; enfermer qqn. dans sa chambre biror kimsani xonasiga qamab qo‘ymoq; enfermer ses livres dans une armoire kitoblarini shkafga yashirib qo‘ymoq; enfermer un oiseau dans une cage qushni qafasda saqlamoq
    2. fig. yashirmoq, -da saqlamoq; enfermer sa douleur dans son coeur dardini yuragida saqlamoq
    3. qamamoq, qamab qo‘ymoq, hibsga olmoq; faire enfermer un malfaiteur jinoyatchini qamab qo‘ymoq
    4. o‘rab olmoq; yo‘lni to‘smoq; de hautes montagnes enferment la vallée vodiyni baland tog‘lar o‘rab turibdi
    II s'enfermer vpr.
    1. qamalib olmoq; yashirinib olmoq; odamlardan ajralib qolmoq, s'enfermer dans sa chambre pour travailler ishlash uchun xonasiga qamalib olmoq
    2. bekilmoq, qulflanmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > enfermer

  • 18 engager

    vt.
    1. majbur qilmoq, ustiga yuklamoq, vazifa qilib qo‘ymoq; engager sa parole so‘z bermoq, va'da bermoq; engager sa responsabilité o‘z zimmasiga olmoq
    2. ishga olmoq, xizmatga olmoq; yollamoq; engager un domestique xizmatkor olmoq, yollamoq
    3. kiritmoq, botirmoq; cho‘ktirmoq; suqmoq; solmoq
    4. tortmoq, jalb qilmoq; boshlamoq; engager qqn. dans une aventure biror kimsani qaltis ishga tortmoq
    5. mil. tashlamoq; kiritmoq
    6. écon. mablag‘ sarflamoq, pul sarflamoq, xarajat qilmoq; engager ses capitaux dans une affaire biror narsaga o‘z mablag‘ini sarflamoq
    7. boshlamoq; kirishmoq; engager le combat jang boshlamoq; engager des négociations muzokara boshlamoq; biror kimsa bilan bahsga kirishmoq, bahs boshlamoq
    8. sport, o‘yin boshlamoq; birinchi zarbani bermoq, birinchi to‘pni otmoq
    9. moyil qilmoq, ko‘ndirmoq; qo‘zg‘atmoq; biror narsa qilishga ishontirmoq, undamoq; istak tug‘dirmoq; il m'a engagé à mieux travailler u meni yaxshi ishlashga undadi
    10. garovga qo‘ymoq, garovga bermoq
    II s'engager vpr.
    1. majburiyat olmoq; va'da bermoq, so‘z bermoq; s'engager par serment qasamyod qilmoq; s'engager à rembourser to‘lashga va'da bermoq; Savez-vous à quoi vous vous engagez? nimani o‘z zimmangizga olayotganligingizni bilasizmi?
    2. ishga kirmoq; ishga yollanmoq
    3. kirmoq; ichkarilab bormoq, ichkariga kirmoq; il s'engagea dans une ruelle u tor ko‘chaga kirdi
    4. aralashmoq, qatnashmoq; jalb bo‘lmoq; ils se sont engagés dans une affaire difficile ular qiyin ishga aralashib qoldilar
    5. boshlanmoq; le combat s'engage jang boshlanmoqda; le jeu s'engage o‘yin boshlanmoqda
    6. tarafida bo‘lmoq, tomonida bo‘lmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > engager

  • 19 enthousiasme

    nm. ko‘tarinki, baland ruh, ilhom, zavq-shavq; xursandlik; travailler dans l'enthousiasme zavq-shavq bilan ishlamoq; il ne savait comment exprimer son enthousiasme u xursandchiligini qanday ifodalashni bilmas edi; remplir d'enthousiasme ruhlantirmoq, ilhomlantirmoq; je n'ai pas beaucoup d'enthousiasme pour ce travail bu ish meni uncha qiziqtirmaydi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > enthousiasme

  • 20 état

    nm.
    1. ahvol, hol, vaziyat; kayfiyat, hol-ahvol, avzo, holat; kishining holi; l'état de santé sog‘-nosog‘lik; son état général s'est amélioré uning umumiy holati yaxshilandi; c'est un état de fait haqiqiy ahvol, vaziyat shunday; le malade est dans un état grave kasalning ahvoli og‘ir; à l'état ko‘rinishida; holda, holatda; à l'état brut qayta ishlanmagan holat, holda; à l'état gazeux gaz holida; en état; être en bon (mauvais) état yaxshi, yomon holatda bo‘lmoq; en état de marche ishlatishga yaroqli, soz; mettre en état de siège qamal holatiga solmoq; être en état ivresse mast holda bo‘lmoq; être en état de +inf imkoniga ega bo‘ lmoq, -ga qurbi yetmoq, -ga qodir bo‘ lmoq; être en état de travailler ishlashga qurbi yetmoq; être hors d'état de + inf. imkoniga ega bo‘lmaslik, -ga qodir emaslik
    2. mavqe, martaba, ahvol, o‘rin; l'état ecclésiastique kashishlik rutbasi, unvoni diniy martaba; un devoir d'état xizmat burchagi; il est menuisier de son état kasbi bo‘yicha u stolyar
    3. hist. tabaqa, toifa; le tiers-état uchinchi toifa (qirollik davrida uchinchi tabaqaga burjuaziya, hunarmandlar va dehqonlar kirgan)
    4. ro‘yxat; l'état descriptif d'un lieu biror joyda joylashgan narsalarning ro‘yxati; un état nominatif nomma-nom ro‘yxat
    5. shtat (xodimlar haqida)
    6. État davlat; un chef d'État davlat boshlig‘i; le conseil d'État davlat kengashi; une affaire d'État davlat ahamiyatiga ega ish; la banque d'État davlat banki; les finances de l'État davlat xazinasi; un coup d'État davlat to‘ntarilishi; un homme d'État davlat arbobi; la sûreté de l'État davlat xavfsizligi; davlat xavfsizligini qo‘riqlash.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > état

См. также в других словарях:

  • travailler — [ travaje ] v. <conjug. : 1> • 1080; lat. pop. °tripaliare « torturer avec le tripalium » → 2. travail I ♦ V. tr. A ♦ 1 ♦ Vx (sauf dans quelques emplois) Faire souffrir, tourmenter, torturer. Littér. (douleur, gêne physique) « La goutte me… …   Encyclopédie Universelle

  • travailler — Travailler, Laborare, Opus facere. Tantost travailler, tantost reposer, changer puis d un, puis d autre, Otium labore variare. Se mettre à travailler et cheminer, Dare se labori et itineribus. Themistocles se pouvoit bien passer de travailler,… …   Thresor de la langue françoyse

  • travailler — see trevally1 …   Useful english dictionary

  • travailler — (tra va llé, ll mouillées, et non tra va yé) v. a. 1°   Causer du malaise, de la souffrance physique. •   Êtes vous travaillé de la lycanthropie ?, RÉGNIER Sat. XI. •   Pouvons nous n apercevoir pas ce que nous perdons sans cesse avec les années… …   Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré

  • TRAVAILLER — v. n. Faire un ouvrage, faire de l ouvrage ; se donner de la peine pour faire, pour exécuter quelque chose. Travailler sans relâche. Travailler assidûment. Travailler nuit et jour. Travailler à la journée. Travailler pour soi. Travailler pour… …   Dictionnaire de l'Academie Francaise, 7eme edition (1835)

  • TRAVAILLER — v. tr. Tourmenter, soumettre à une gêne, causer de la peine. Cette fièvre le travaille cruellement. J’ai fait un rêve qui m’a travaillé toute la nuit. L’inquiétude, la jalousie le travaille. Il se travaillait inutilement à chercher la pierre… …   Dictionnaire de l'Academie Francaise, 8eme edition (1935)

  • travailler — vi. , oeuvrer ; vt. , labourer, cultiver, (un champ) : UVRÂ, C. on n uvre <on travaille> (Albanais.001, Villards Thônes.028), eûvrâ (Notre Dame Be.214) ; travaliye vt. (Billième.173, Faeto.293), TRAVALYÉ (214b, Aillon J., Aillon V.273,… …   Dictionnaire Français-Savoyard

  • travailler — I. Travailler. v. n. Faire une besogne, un ouvrage penible, prendre quelque fatigue de corps ou d esprit. Travailler sans relache, incessamment, nuit & jour. travailler à journée, à ses journées. travailler pour soy, pour autruy. chercher à… …   Dictionnaire de l'Académie française

  • Travailler — Travail Cette page d’homonymie répertorie les différents sujets et articles partageant un même nom …   Wikipédia en Français

  • Travailler fatigue — Auteur Cesare Pavese Genre Poésie Titre original Lavorare Stanca Pays d origine Italie Traducteur Gilles de Van Éditeur Gallimard Collection …   Wikipédia en Français

  • Travailler comme un cheval, comme un forçat — ● Travailler comme un cheval, comme un forçat travailler beaucoup, durement …   Encyclopédie Universelle

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»