Перевод: со всех языков на узбекский

с узбекского на все языки

terre-à-terre

  • 61 nous

    pron.pers.
    1. biz; bizni, bizga; vous et moi, nous sommes de vieux amis siz va men eski qadrdonlarmiz; c'est nous qui l'avons appelé uni chaqirgan biz bo‘lamiz; il nous regarde u bizga qarayapti; chez nous, pour nous biznikida, biz uchun; c'est à nous bu bizniki
    2. nous, nous n'irons pas biz, biz bormaymiz; nous-même(s) biz o‘zimiz ham, hatto o‘zimiz; c'est pour nous deux bu ikkovimiz uchun; à nous trois, nous y arriverons uchovlon, biz u yerga yetib boramiz
    3. 1-shaxs birlik o‘rnida kamtarinlik yoki oliy hazratlar uchun: nous voulons biz xohlaymiz
    2. fam. sen, siz (2-shaxsni bildirish uchun); eh bien, petit, nous avons bien travaillé? xo‘sh, mittivoy, yaxshi ishladikmi? nouveau, nouvel (unli yoki o‘qilmaydigan h bilan boshlanuvchi so‘zlardan oldin), nouvelle
    I adj.
    1. yangi, yaqindagina paydo bo‘lgan; pommes de terre nouvelles yangi, shu yilgi kartoshka; un mot nouveau yangi so‘z; prov. tout nouveau, tout beau har narsaning yangisi yaxshi; quoi de nouveau? qanday yangiliklar bor?
    2. yangi, yaqinda paydo bo‘lgan; les nouveaux riches yangi boylar; les nouveaux mariés yangi, yaqinda, endigina turmush qurganlar
    3. yangi, unchalik ma'lum bo‘lmagan, notanish; un art tout à fait nouveau butunlay yangi san'at; nouveau pour qqn. biror kimsa uchun yangi, ko‘rilmagan, urf bo‘ lmagan, odat tusiga kirmagan
    4. yangi, navbatdagi, eskisining o‘rniga keluvchi, almashtiruvchi; le nouvel an yangi yil; la nouvelle lune yangi, yangi chiqqan oy; le nouveau monde Yangi Dunyo (Amerika); le nouveau testament Injil; une nouvelle édition yangi nashr
    II n.
    1. yangi, yangi kelgan; il y avait deux nouveaux dans la classe sinfda ikkita yangi kelgan bola bor edi
    2. nm. yangilik; il y a du nouveau dans l'affaire ishda yangilik bor; loc.adv. de nouveau yangidan, yangidan, boshqatdan; faire de nouveau qqch. biror narsani boshqatdan qilmoq; loc.adv. à nouveau takroran, yangidan, qaytadan; le voilà à nouveau sans travail mana u yana ishsiz; examiner à nouveau une question masalani takroran ko‘rib chiqmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > nous

  • 62 ombilic

    nm.
    1. kindik
    2. litt. kindik, markaziy nuqta; l'ombilic de la terre yerning kindigi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > ombilic

  • 63 orbite

    nf. ko‘z kosasi, ko‘z chanog‘i; avoir les yeux qui sortent des orbites ko‘zlari bo‘rtib chiqqan bo‘lmoq.
    nm.
    1. orbita (samoviy jismlarning harakat yo‘li); la terre parcourt son orbite autour du soleil en 365 jours 6 h. 9 nm. yer o‘zining quyosh atrofidagi orbitasini 365 kun 6 soat 9 minutda bosib o‘tadi; mettre, placer un engin spatial sur orbite kosmik raketani orbitaga chiqarmoq
    2. ta'sir doirasi, muhit; attirer, entraîner qqn. dans son orbite biror kishini o‘z muhitiga tortmoq, o‘z ta'siriga olmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > orbite

  • 64 paf

    intj. gurs, qars, gup, tap; paf! il est tombé par terre gurs! u yerga qulab tushdi.
    adj.inv.fam. kayf, mast; elles sont complètement paf ular g‘irt mast.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > paf

  • 65 par

    I prép.
    1. bo‘ylab, orqali, -dan (o‘rin); regarder par la fenêtre derazadan qaramoq; il est passé par la fenêtre u deraza orqali o‘ tdi, derazadan o‘tdi; voyager par le monde, de par le monde dunyo bo‘ylab sayohat qilmoq; -ga, -da; être assis par la terre yerda o‘ tirmoq; voitures qui se heurtent par l'avant oldi bilan, orqali urilgan avtomobillar; par en bas tagi bilan, orqali; par ici, par là bu yerdan, u yerdan; loc. par-ci, par-là u yer-bu yerda; il m'agace avec ses “cher monsieur” par-ci, “cher monsieur” par-là u o‘zining u yerda ham, bu yerda ham “muhtaram janob”i bilan mening jonimga tegib ketdi
    2. davomida, paytida; par une belle matinée go‘zal tong paytida
    3. plusieurs fois par jour kuniga bir necha bor; marcher deux par deux ikkita-ikkita bo‘lib yurmoq
    3. tufayli, orqali, tomonidan; il a été gêné par les arbres uni daraxtlar to‘sib qolgan edi; j'ai appris la nouvelle par mes voisins men bu yangilikni qo‘shnilarim orqali bildim; l'exploitation de l'homme par l'homme insonni inson tomonidan ekspluatatsiya qilish
    4. obtenir qqch. par la force biror narsaga kuch orqali erishmoq; répondre par oui ou non ha yoki yo‘q orqali javob bermoq; envoyer une lettre par la poste xatni pochta orqali jo‘natmoq; elle est venu par avion u samolyotda keldi; il a fini par rire u oxiri kuldi; nettoyage par le vide changyutqich bilan uy yig‘ishtirish; loc. par exemple masalan; par conséquent shunday qilib; par suit sababli, tufayli, natijasida; oqibatida, orqasida; par ailleurs bundan tashqari; par contre ammo, lekin, biroq
    5. de par nomi bilan; de par le roi, de par la loi qirol, qonun nomi bilan
    II adv. par trop ortiqcha, juda, o‘ ta; il est par trop égoïste u o‘ ta shaxsiyatparast.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > par

  • 66 pauvre

    I adj.
    1. kambag‘al, qashshoq, nochor, bechorahol, faqir
    2. qashshoq, g‘aribona, faqirona (narsa); une pauvre maison faqirona uy
    3. kamhosil, oriq; terre pauvre kamhosil, oriq yer
    II n.
    1. vx. un pauvre, une pauvresse bechora, miskin, gadoy, tilanchi
    2. pl. bechoralar, nochorlar.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pauvre

  • 67 peupler

    I vt.
    1. odamlar o‘rnashtirmoq, joylashtirmoq, ko‘chirib borib obod qilmoq
    2. yashamoq, egallamoq, o‘rnashmoq, joylashmoq; les hommes qui peuplent la terre yerda yashayotgan odamlar
    3. ishg‘ol qilmoq, egallamoq; les étudiants qui peuplent les universités universitetlarni egallagan talabalar
    II se peupler vpr. aholi bilan to‘ lmoq, egallanmoq, ishg‘ol etilmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > peupler

  • 68 pièce

    n.
    1. dona; un maillot de bains deux-pièces cho‘milish kiyimi; une pièce de bétail bir bosh qoramol
    2. bir to‘p, to‘p, toy; une pièce de soie bir toy shoyi
    3. bo‘lak, parcha, qism; pièce de terre bir bo‘lak ekin ekiladigan yer maydoni; pièce d'eau suv havzasi (katta yoki kichik hovuz); pièce de vin bir bochka vino; pièce montée figurali tort
    4. pièce (d'artillerie) to‘p, zambarak
    5. hujjat, qog‘oz; pièces d'identité shaxsni bildiruvchi hujjatlar; pièce à conviction ashyoviy dalil
    6. qism, detal; les pièces d'une machine mashinaning qismlari; pièces de rechange butlovchi qismlar; pièces détachées zapas qism
    7. yamoq; mettre une pièce à un vêtement ustboshga yamoq solmoq; loc. être fait d'une seule pièce yaxlit bo‘lakdan qilingan bo‘lmoq; tout d'une pièce butun, yaxlit bo‘ lakdan; être tout d'une pièce dangal, to‘g‘ri bo‘lmoq; fait de pièces et de morceaux olabayroq; créer, forger inventer de toutes pièces butunlay o‘ylab topilgan, o‘zidan chiqqan; loc. faire pièce à qqn. birovga hazil qilmoq.
    nf.archit. xona; un appartement de quatre pièces to‘rt xonali kvartira; ellipt. un deux-pièces cuisine oshxonali, ikki xonali kvartira, xonadon.
    nf. tanga, chaqa; des pièces d'or tillo tangalar; une pièce de cinq francs besh frankli tanga; fam. donner la pièce à qqn. birovga choychaqa bermoq.
    nf.
    1. pyesa (adabiy yoki musiqa asari); une pièce de vers she'riy pyesa; une pièce instrumentale cholg‘u asboblari uchun yozilgan pyesa
    2. pyesa (sahna asari); pièce en cinq actes besh ko‘rinishli pyesa; cette jeune troupe monte une pièce de Molière bu yosh truppa Molyerning pyesasini sahnalashtiryapti.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pièce

  • 69 piocher

    I vt.
    1. cho‘kich bilan kovlamoq; il piochait la terre u cho‘kich bilan yer kovlar edi
    2. fam. zo‘r berib, astoydil, bosh ko‘ tarmay ishlamoq, o‘qimoq, o‘rganmoq, yod olmoq; je me mettais à piocher mon histoire tarix darsimni bosh ko‘ tarmay o‘rgana boshladim
    II vi.
    1. kovlashtirmoq, titmoq, titkilamoq
    2. o‘yin. tortmoq, olmoq (qarta, domino); j'ai perdu parce que j'ai dû piocher men qarta tortishga majbur bo‘ldim, shuning uchun ham yutqazib qo‘ydim.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > piocher

  • 70 pitance

    nm.péj. ozgina, nochor ovqat; yemak, tamaddi; on leur servit une maigre pitance ularga o‘lmas ovqatini berishdi; pour toute pitance, des pommes de terre bouillies yemakka, bor-yo‘g‘i qaynatilgan kartoshka.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pitance

  • 71 pointer

    I vt.
    1. nuqta qo‘ymoq, belgi qo‘ymoq, belgilamoq
    2. nazorat qilmoq, ishga kelib-ketishni belgilamoq
    II vi. ro‘yxatdan o‘tmoq, qayd qildirmoq, yozilmoq.
    I vt.
    1. tik qilmoq, ding qilmoq; cheval qui pointe les oreilles qulog‘ini ding qilgan ot
    2. o‘timsiz yuqoriga qarab o‘smoq, bo‘y cho‘zmoq; des cyprès qui pointent vers le ciel osmonga bo‘y cho‘zgan sarvlar
    3. chiqmoq, chiqarmoq, ko‘rinmoq; les asperges pointent la tête hors de terre sarsabil yerdan bosh ko‘ tarib qoldi
    4. yo‘naltirmoq, qaratmoq; il pointait son index vers moi u bosh barmog‘ini menga qaratdi
    5. qaratmoq, mo‘ljalga to‘g‘rilamoq; pointer un canon vers un objectif to‘pni mo‘ljalga to‘g‘rilamoq
    6. iloji boricha o‘z soqqalarini mo‘ljalga yaqinroq joylamoq
    II se pointer vpr.fam. kelmoq, qadam ranjida qilmoq, paydo bo‘lmoq; elle s'est pointée à trois heures u soat uchda qadam ranjida qildi.
    nm. poynter (ov itining bir turi).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pointer

  • 72 pouf

    intj. gup, gurs, tap; et pouf! le voilà qui s'étale par terre gurs! mana u, yerda cho‘zilib yotibdi; nm. faire pouf yiqilish, gup etib yiqilish, qulash.
    nm. past, yumshoq, dumaloq kursi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pouf

  • 73 prêter

    I vt.
    1. qarz(ga) bermoq, qarz berib turmoq; prêter de l'argent à qqn. birovga pul qarz berib turmoq; il ne prête pas son livre u kitobini vaqtincha berib turmaydi; prêter sur gage garovga pul qarz bermoq
    2. vaqtincha berib turmoq; loc. prêter son concours à une entreprise biror korxonaga yordam qo‘lini cho‘zmoq; prêter attention e' tiborini qaratmoq; prêter l'oreille à qqch. biror narsaga quloq tutmoq; prêter serment qasamyod qilmoq
    3. nisbat bermoq, deb bilmoq, deb tushunmoq, deb o‘ylamoq; on me prête des propos que je n'ai jamais tenus men hechqachon aytmagan g‘iybatlarni meni aytdi deb o‘ylashyapti, menga taqashyapti; prêter de l'importance à qqch. biror narsaga katta e' tibor bermoq; prov. on ne prête qu'aux riches boy ham boyga, xudo ham boyga
    II vi. (à) yo‘ l ochib, imkon yaratib bermoq; prêter à discussion tortishuvga yo‘l ochib bermoq; prêter à rire kulgiga qo‘ymoq
    III se prêter vpr.
    1. rozi bo‘lmoq, ko‘nmoq, unamoq, bo‘ysunmoq; je ne me prête pas à cette manoeuvre men bu ishga rozi bo‘lmayman
    2. mos kelmoq (narsa); une terre qui se prête à certaines cultures ba'zi bir ekinlar eksa bo‘ladigan yer.
    vi. cho‘zilmoq, uzaymoq, kengaymoq; tissu qui prête à l'usage foydalanganda cho‘zilib ketadigan gazmol.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > prêter

  • 74 produit

    nm.
    1. daromad, foyda; vivre du produit de ses terres yerining daromadi evaziga yashamoq; produit brut yalpi daromad; produit net sof daromad; produit intérieur brut ichki yalpi mahsulot; produit national brut milliy daromad
    2. math. ko‘paytma (ko‘paytirish natijasi)
    3. mahsulot, mahsul, natija; les produits de la terre yer mahsulotlari; le produit de son imagination o‘z tasavvurining mahsuli
    4. mahsulot, ishlab chiqarilgan narsa; produit fabriqué ishlab chiqarilgan mahsulot; produits bruts, semifinis, finis xom, yarim ishlov berilgan, tayyor mahsulotlar; produits pharmaceutiques, chimiques farmatsevtika, kimyo mahsulotlari.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > produit

  • 75 profondément

    adv. chuqur; creuser profondément la terre yerni chuqur kovlamoq; dormir profondément chuqur uyquga ketmoq; respirer profondément chuqur nafas olmoq; je l'aime profondément men uni yuragimning to‘ridan sevaman; c'est profondément différent bu tubdan boshqacha.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > profondément

  • 76 purée

    nf. pyure, bo‘tqa (qaynatib ezilgan sabzavot); une purée de pommes de terre kartoshka pyuresi; loc.fig. purée de pois qalin tuman; être dans la purée sariq chaqasiz qolmoq, qashshoqlikda qolmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > purée

  • 77 rab

    nm.fam. (abrév rabiot) qo‘shimcha, qoldig‘i, qolgani, ortiqchasi, belgilanganidan ortiqchasi; qo‘shimcha xizmat vaqti; il y a du rab de pommes de terre kartoshkadan qo‘shimcha bor; faire du rab qo‘shimcha qilmoq; loc. en rab ortiqcha, ortiq, keragidan ortiq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > rab

  • 78 ras

    -rase
    adj.
    1. qirilgan, tarashlangan; tête rase tarashlangan bosh; cheveux ras qirilgan soch; animal à poil ras kalta junli hayvonlar; herbe rase past o‘sadigan o‘ t; loc. en rase campagne ochiq dalada; loc.adv. ras, à rase kalta; cheveux coupés ras, à ras kalta qilib qirqilgan soch; pelouse tondue ras kalta qirqilgan maysazor
    2. to‘la; une cuillerée rase de sucre bir qoshiq shakar; à ras bord(s) qirg‘og‘igacha to‘ldirilgan, limmo-lim; verre rempli à ras bord limmo-lim stakan; loc.prép. à ras, au ras de baravar, teng, teng darajada; au ras de l'eau, du sol suv, yer baravar; à ras de terre tagidan, tomirigacha o‘rilgan, kesilgan; loc.fam. en avoir ras le bol sabr kosasi to‘lmoq; j'en ai ras le bol de ses étourderies bu bema'niliklardan sabr kosam to‘ldi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > ras

  • 79 régulièrement

    adv.
    1. doimiy, muntazam; fonctionnaire régulièrement nommé muntazam tayinlanadigan xizmatchi
    2. to‘g‘ri, tartibli, birin-ketinlik bilan; couche de terre répartie régulièrement birin-ketinlik bilan joylashgan yer qatlami; client qui vient très régulièrement har doim keladigan mijoz
    3. fam. régulièrement, c'est toi qui dois gagner rostini aytganda, sen yutishing kerak.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > régulièrement

  • 80 réputer

    vt.
    1. litt. deb hisoblamoq, deb qaramoq, deb bilmoq, deb tan olmoq; on le répute excellent nageur uni ajoyib suzuvchi deb tan olishadi; des terre réputées incultes ekin ekilmagan deb qaralgan yerlar; il est réputé pour être intelligent uni aqlli deb hisoblashadi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > réputer

См. также в других словарях:

  • TERRE — Avant d’être un concept, la Terre fut une donnée: d’abord, la Terre nourricière – autrement dit, la «terre végétale» –, puis, la Terre où l’homme vit, par opposition à la mer, c’est à dire les terres émergées. Tout naturellement, cette Terre,… …   Encyclopédie Universelle

  • Terre (planète) — Terre Pour les articles homonymes, voir Terre (homonymie). Terre …   Wikipédia en Français

  • terre — TERRE. s. f. Le plus pesant des quatre Elements, & celuy que les Philosophes définissent ordinairement, Element sec & froid. Le globe de la terre. Dieu a creé le ciel & la terre. la masse, le tour, le centre, les deux bouts de la terre. l ombre,… …   Dictionnaire de l'Académie française

  • terre-neuvas — [ tɛrnɶva ] ou terre neuvier [ tɛrnɶvje ] adj. et n. m. • 1691, 1610 terreneufuiers; de Terre Neuve 1 ♦ N. m. Navire qui pêche à Terre Neuve (dans ce sens on dit surtout terre neuvier). ♢ Professionnel de la grande pêche à Terre Neuve. Les terre… …   Encyclopédie Universelle

  • TERRE —     Terre, s. f., proprement le limon qui produit les plantes; qu il soit pur ou mélangé, n importe: on l appelle terre vierge quand elle est dégagée, autant qu il est possible, des parties hétérogènes: si elle est aisée à rompre, peu mêlée de… …   Dictionnaire philosophique de Voltaire

  • terre — Terre, f. penac. Est l un des ouvrages premiers de Dieu, attribué aux hommes, où tous animaux et alimens d iceux sont placez, et est le centre du comble de l air, Terra, dont il est parti: l Italien suit le Latin, disant terra, l Espagnol l… …   Thresor de la langue françoyse

  • Terre-Neuve-et-Labrador — Newfoundland and Labrador …   Wikipédia en Français

  • Terre-Neuve et Labrador — (en) Newfoundland and Labrador …   Wikipédia en Français

  • Terre-neuve-et-labrador — (en) Newfoundland and Labrador …   Wikipédia en Français

  • Terre-neuvien-labradorienne — Terre Neuve et Labrador Terre Neuve et Labrador (en) Newfoundland and Labrador …   Wikipédia en Français

  • TERRE (SYMBOLISME DE LA) — L’homme étant un mammifère «terrestre», son champ sémantique se trouve avant tout axé sur la terre, et ses multiples aspects et intimations affectives. La terre apparaît donc bien, parmi les quatre éléments de la théorie classique, comme… …   Encyclopédie Universelle

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»