Перевод: с французского на узбекский

с узбекского на французский

tant+y+a+que...

  • 1 tant

    adv.
    1. shunchalar; il souffre tant qu'il ne peut plus se lever u shunchalar betobki, o‘rnidan ortiq tura olmay qoldi
    2. ko‘p, bir necha, qanchalar
    3. qancha, shuncha
    4. en tant que; bo‘ lib, sifatida
    5. tant mieux yanada yaxshi; tant pis battar bo‘lsin.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > tant

  • 2 pour

    I conj.
    1. uchun, evaziga, o‘rniga; je l'ai eu pour rien, pour une bouchée de pain men buni arzimagan narsa evaziga, bir tishlam non evaziga oldim; fam. pour pas un rond suv tekinga; il en a été pour son argent, pour ses frais. u ikki qo‘lini burniga tiqib qolaverdi; prendre, dire un mot pour un autre bir so‘zning o‘rniga boshqa birini olmoq, ishlatmoq; elle l'a pris pour son frère. u uni o‘zining akasi deb o‘ylayapti; dans un an, jour pour jour bir yildan so‘ng, kun-bakun; elle lui ressemblait trait pour trait. u unga aynan o‘xshaydi, u uning huddi o‘zi
    2. mourir pour mourir, autant que ce soit de mort subite. o‘lmoq kerak, hattoki bu kutilmagan o‘lim bo‘lsa ham
    3. uchun, sifatida; avoir la liberté pour principe prinsip uchun ozodlikka ega bo‘lmoq; prendre pour époux kuyovlikka olmoq; avoir M. Durand pour professeur janobi Duranni o‘ziga o‘qituvchilikka olmoq; il les a pour élèves ular uning o‘quvchilari; elle passe pour folle. uni ahmoq deb hisoblashadi; pour le moins eng kamida, hech bo‘lmaganda; loc.fam. pour de bon tufayli, sababli; fam. pour de vrai haqiqatda, aslida
    4. o‘rniga, uchun; payer pour qqn. biror kishi uchun, o‘rniga to‘lamoq
    5. loc. en tout et pour tout faqatgina, yolg‘izgina
    6. pour moi, je pense que men esa, men o‘ylaymanki; pour ma part o‘z tomonimdan, men esa; pour ce qui est de -ga kelsak, -ga kelganda, -ning haqida; pour un artiste, c'est un artiste! mana sizga artist!
    7. biror kishiga kelganda, uchun; elle est tout pour moi. u mening bor-yo‘g‘im; ce n'est un secret pour personne. bu hech kim uchun sir emas
    8. partir pour le Japon Yaponiyaga jo‘namoq; les voyageurs pour Lyon Lionga ketayotgan sayohatchilar
    9. c'est pour ce soir. bu shu kecha uchun; pour six mois olti oyga; pour le moment shu zahotiyoq; pour quand? qachonga? pour dans huit jours bir haftaga; fam. alors c'est pour aujourd'hui ou pour demain? xo‘sh bugunmi, ertagami? pour une fois, pour cette fois je te pardonne bir safar, bu safar men seni kechiraman; pour le coup bu safar
    10. c'est pour vous bu sizga, siz uchun; film pour adultes kattalar uchun film; ellipt.fam. c'est fait pour bu shuning uchun ataylab qilingan; médicament pour la grippe gripga qarshi dori; s'est pour son bien bu o‘zining foydasi uchun; pour le cas où holda, -ga (-ka, -qa); nisbatan; sa haine pour lui. unga nafrati; tant mieux, tant pis pour lui o‘ziga yaxshi, o‘ziga yomon; prier pour qqn. birov uchun duo qilmoq; chacun pour soi har kim o‘ziga; être pour tarafdori bo‘lmoq; je suis pour cette décision. men bu qaror tarafdoriman; je suis pour men tarafdorman
    11. pour +inf biror narsa qilish uchun; faire l'impossible pour réussir erishish uchun iloji yo‘q narsani qilmoq; travailler pour vivre yashash uchun ishlamoq; pour quoi faire? nima qilish uchun? loc.fam. ce n'est pas pour dire, mais il a du culot. gap yo‘q, u haqiqatdan ham yuzsiz; c'est pour rire bu kulish uchun
    12. pour que uchun; il faudra du temps pour que cela réussisse. bunga erishish uchun vaqt kerak; iron. c'est ça, laisse ton portemonnaie sur la table pour qu'on te le vole! xuddi shunday, karmoningni stol ustida qoldir, uni o‘g‘irlab ketishsin! pour que … ne pas masin deb; il ferma les fenêtres pour que la chaleur ne sorte pas. Issiq chiqib ketmasin deb, u derazalarni yopti
    13. pour son malheur, il a cédé. o‘zining boshiga balo qilib u yon berdi; pour réussir il a besoin d'être plus sûr de lui muvaffaqiyat qozonish uchun u o‘ziga yana ham ishonganroq bo‘lishi kerak; ce projet n'est pas pour me déplaire bu reja menga yoqmasligi uchun emas
    14. assez trop … pour que -sin deb, uchun, -sin uchun yetarli, ortiqcha; j'ai assez insisté pour qu'il vienne. men uni kelsin deb juda harakat qildim. il faut, il suffit … pour que uchun kerak, yetarli; il suffit que j'en parle pour que ça n'arrive pas. buning yuz bermasligi uchun mening bu haqda gapirishimning o‘ziyoq kifoya
    15. sababli, tufayli; on l'admire pour ses qualités uning yaxshi sifatlari uchun uni hurmat qiladilar; il a été puni pour ses mensonges. u yolg‘onchiligi uchun jazo olgan edi; pour un oui, pour un non. har qanday holda; pour sa peine o‘zining boshiga; pour quoi? pour quelle raison? nega? nima sababdan? le magasin est fermé pour cause de maladie. kasallik sababli magazin yopiq; et pour cause! yaqqol sabablarga ko‘ra!
    16. il a été puni pour avoir menti. aldaganligi uchun u jazolanadi
    17. litt. agar-ki, bo‘lsa ham, qaramay; pour intelligent qu'il soit, il ne réussira pas sans travail. dono bo‘lsa ham u mehnatsiz erisholmaydi; pour peu que ozgina, agar-ki ozgina bo‘lsa; pour autant que imkoni, iloji boricha
    18. pour être riche, ils n'en sont pas plus heureux (en sont-ils plus heureux) boy bo‘lishlariga qaramay, ular bundan umuman baxtli emas
    II nm.inv. passer, considérer le pour et le contre yaxshi va yomon tomonlarini taroziga solib ko‘rmoq, ko‘rib chiqmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pour

  • 3 peu

    adv.
    1. oz, kam; kamgina, ozgina narsa; yetarli emas; un peu de ozgina, bir oz, jinday, qittak; un peu de sel ozgina tuz; loc. ce n'est pas peu dire bu hazil gap emas; éviter un ennui de peu zerikishdan zo‘rg‘a qutulmoq; à peu près taxminan, yaqin; fam. très peu pour moi mening chatog‘ im yo‘q; c'est peu, trop peu bu kam, juda kam; peu à peu oz-ozdan, sekin-asta; peu à peu le feu gagnait les étages sekin-asta alanga etajlarni qoplab olardi; en peu de temps bir ozdan so‘ng; depuis peu, il y a peu yaqinda, biroz oldin; kam odam, kamchilik
    2. oz, kam, kam miqdorda; cette lampe éclaire peu, très peu bu chiroq yomon, juda yomon yoritadi si peu que ce soit oz bo‘lsada; un tant soit peu anchagina; tu me parais un tant soit peu susceptible sen menga anchagina zehnli ko‘rinasan; loc.prép. pour peu que ozgina, salgina; pour peu qu'on le contrarie, il devient agressif unga salgina qarshilik qilsang, u tajovuzkor bo‘lib qoladi
    3. un peu ozgina, jindak; elle l'aime un peu u uni ozgina sevadi; un petit peu ozgina, salgina, biroz; il va un petit peu mieux uning ahvoli biroz yaxshi; litt. quelque peu anchagina; il se sentait quelque peu malade u o‘zini anchagina kasal his qilardi; fam. un peu iltimos! (buyruqni amalga oshirish yoki tanbeh uchun); je vous demande un peu! men sizdan iltimos qilaman! iron. ortiqcha, ancha, juda; c'est un peu fort orttirib yubordingiz; un peu beaucoup juda ortiqcha; peu! hozir!

    Dictionnaire Français-Ouzbek > peu

  • 4 privé

    -ée
    adj.
    1. xususiy, shaxsiy; voie privée xususiy yo‘l; propriété privée, entrée interdite xususiy mulk, kirish taqiqlanadi; loc.adv. en privé shaxsan, yolg‘iz o‘ziga; puis-je vous parler en privé? yolg‘iz o‘zingiz bilan gaplashsam bo‘ ladimi?
    2. o‘ziga, shaxsan o‘zigagina taalluqli bo‘lgan, shaxsiy; des intérêts privés shaxsiy manfaatlar; sa vie privée ne regarde que lui uning shaxsiy hayoti, uning o‘zigagina taalluqli
    3. xususiy shaxs, oddiy fuqaroga oid; en tant que personne privée oddiy fuqaro sifatida; de source privée, on apprend que xususiy manba'lardan ma'lum bo‘lishicha
    4. xususiy; davlatniki, jamoaniki bo‘lmagan; enseignement privé xususiy ta'lim; les entreprises privées xususiy korxona, xususiy sektor; nf.fam. dans le privé xususiy sektorda
    5. détective privé, un privé xususiy detektiv.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > privé

  • 5 mal

    -male
    adj. yomon, yaramas, mash'um, kasofat, noxush; bon an, mal an o‘rtacha; yil yilga to‘g‘ri kelmaydi; pas mal yomon emas.
    adv. yomon, yaxshi emas, beodob; ça commence mal bu yomon boshlandi; ça va aujourd'hui? mal, très mal bugun ishlar qalay? yomon, juda yomon; ça tombe mal bu bemavrid bo‘ldi; se trouver, se sentir mal o‘zini behuzur sezmoq, behuzur bo‘lmoq, o‘zini yomon his qilmoq; être mal portant kasal bo‘lmoq, sog‘lig‘i yomon bo‘lmoq; être mal dans sa peau o‘zini noqulay his etmoq; traiter mal qqn. biron kishiga yomon muomala qilmoq; être mal à l'aise o‘zini noqulay sezmoq; mal à propos o‘rinsiz, noo‘rin; pas mal yomon emas, ancha; il a pas mal voyagé u ancha sayohat qilgan; tant bien que mal naridan-beri; de mal en pis battarroq.
    -maux
    nm.
    1. yomonlik, yovuzlik, balo, ofat, musibat, kulfat, mushkul ahvol, talafot, zarar, ziyon; faire du mal à qqn. biror kishini dilini, jonini og‘ritmoq
    2. dard, azob, azob-uqubat, og‘riq, behuzurlik; mal insupportable, intolérable chidab bo‘lmas og‘riq
    3. kasallik; prendre mal, du mal kasal bo‘lib qolmoq, shamollab qolmoq
    4. g‘am, tashvish, azob, xafagarchilik; le mal du pays vatan sog‘inchi; être en mal de qiyin, mushkul ahvolda bo‘lmoq (biror narsaning yetishmasligidan)
    5. qiyinchilik, azob; avoir du mal à faire qqch. biror narsa qilishga qiynalmoq; on n'a rien sans mal jondan kechmasang, janona qayda, toqqa chiqmasang, do‘lona qayda
    6. yomonlik, illat, ayb, kamchilik, qusur; prendre, tourner en mal qqch. yomonlikka yo‘ymoq; dire, penser du mal de qqn. biron kishini yomonlamoq, g‘ iybat qilmoq, yomon fikrda bo‘lmoq
    7. relig. gunoh.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > mal

  • 6 pis

    nm.inv. yelin, emchak (hayvonlarda); le pis, les pis de la vache, de la chèvre molning, echkining yelini, yelinlari.
    I adv. yomonroq; tant pis battar bo‘lsin; loc. aller de mal en pis battarroq bo‘lmoq
    II adj.litt. battarroq, yomonroq; eng yomon, eng bo‘lmag‘ur; c'est bien pis bu battarroq; loc. qui pis est eng yomoni, eng battari; il est paresseux ou, qui pis est, très bête u dangasa yoki eng yomoni, juda ham ahmoq
    III nm. bo‘ lmag‘ur, yomon narsa; dire pis que pendre de qqn. biror kishi haqida bo‘lmag‘ur narsalarni aytmoq, ig‘vo, tuhmat, bo‘hton tarqatmoq; loc.adv. au pis aller bundan ham battarroq bo‘ladi deb.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pis

  • 7 plaire

    I vi.
    1. plaire à birovga yoqmoq; chercher à plaire à qqn. birovga yoqishni istamoq; cet individu ne me plait pas du tout bu odam menga umuman yoqmaydi
    2. yoqib qolmoq, ko‘ngliga o‘ tirib qolmoq; elle lui plut, il l'épousa u qiz unga yoqib qoldi, u unga uylandi
    3. ko‘ngilni topmoq
    4. yoqmoq, xush kelmoq, ma'qul bo‘lmoq; si ça vous plaît agar bu sizga ma'qul bo‘lsa
    5. muvaffaqiyatli chiqmoq
    6. impers. il… plaît yoqmoq, yaxshi ko‘rmoq, xohlamoq; il me plaît de commander menga buyruq berish yoqadi; tant qu'il vous plaira xohlaganingizcha; s'il te plaît, s'il vous plaît marhamat qilib, bemolol bo‘lsa, xizmat bo‘lmasa, iltimos; vx. plaît-il? nima dedingiz?
    7. litt. plaise, plût à dieu, au ciel que xudo xohlasa, xudo bersa
    II se plaire vpr.
    1. o‘ziga yoqmoq, o‘z-o‘ziga ma'qul bo‘lmoq
    2. bir biriga yoqmoq
    3. (à) yaxshi ko‘rmoq, rohatlanmoq; il se plaît au travail, à travailler u mehnatdan, mehnat qilishdan rohatlanadi
    4. huzur qilmoq, rohat qilmoq; il se plaît beaucoup à la campagne u qishloqda juda rohat qiladi; je me plais avec (auprès de) toi men sening oldingda huzur qilaman.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > plaire

  • 8 poser

    I vt.
    1. qo‘ymoq; il posa sa tête sur l'oreiller u boshini yostiqqa qo‘ydi; elle posa son regard sur lui u unga nazar soldi
    2. joylashtirmoq, yozmoq; poser des rideaux pardalarni tutmoq; quatorze, je pose quatre et je retiens un o‘n to‘rt, to‘rtni yozaman va bir dilda
    3. joriy qilmoq, o‘rnatmoq, amalga oshirmoq; poser un principe tartib joriy qilmoq; ceci posé bu qabul qilingan
    4. bermoq, tashlamoq (savol, masala); poser une question à qqn. biror kishiga savol bermoq; se poser une question o‘z o‘ziga savol bermoq; cela pose un problème bu muammo tug‘diradi
    5. poser sa candidature o‘z nomzodini qo‘ymoq
    6. o‘zini katta tuttirmoq, gerdaytirmoq, havolantirmoq, mag‘rurlantirmoq; kattalik, kibr-havo, viqor, savlat bag‘ishlamoq; une maison comme ça, ça vous pose! bunday uy sizga viqor bagishlaydi!
    II se poser vpr.
    1. o‘tirmoq, qo‘nmoq, to‘xtamoq; l'oiseau se pose sur une branche qush shoxga qo‘nyapti; un avion qui se pose qo‘nayotgan samolyot; son regard se posa sur nous uning nigohi bizga tushdi
    2. se poser comme, en tant que o‘zini … qilib ko‘rsatmoq; se poser en vazifasida, sifatida ish ko‘rmoq; il se pose en chef u o‘zini boshliq qilib ko‘rsatishga harakat qilyapti
    3. qo‘yilmoq, o‘rnatilmoq; les disques se posent verticalement plastinkalar vertikal qo‘yiladi
    4. qo‘yilmoq, kelib chiqmoq, tug‘ilmoq (savol, masala); la question ne s'est pas encore posée hali savol tug‘ilgani yo‘q.
    vi.
    1. qo‘yilmoq, o‘rnatilmoq
    2. gavdani ma'lum vaziyatda tutmoq, biror qiyofada turmoq; le peintre la faisait poser pendant des heures rassom uni bir necha soat davomida bir qiyofada turgizib qo‘ydi
    3. o‘zini ko‘z-ko‘z qilmoq, o‘zini ko‘rsatmoq; il pose pour la galerie, il veut se rendre intéressant u hammaning oldida o‘zini ko‘z-ko‘z qilyapti, o‘zini kelishgan qilib ko‘rsatmoqchi
    4. poser à o‘zini … qilib ko‘rsatishga harakat qilmoq; il veut poser au justicier u o‘zini adolat peshasi qilib ko‘rsatmoqchi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > poser

  • 9 subsister

    vt. bor bo‘lmoq, yashamoq, kun kechirmoq, kun ko‘rmoq, hayot kechirmoq, tirikchilik qilmoq; la famille arrivait à subsister tant bien que mal oila bir nav kun kechirar edi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > subsister

См. также в других словарях:

  • tant — [ tɑ̃ ] adv. et nominal • Xe tan, adv. avec un adj.; lat. tantum I ♦ Adv. de quantité (marquant l intensité) A ♦ Sert avec que, à marquer qu une action ou une qualité portée à un très haut degré entraîne une conséquence. 1 ♦ (1080) TANT QUE. ⇒ …   Encyclopédie Universelle

  • tant — TANT. adv. de quantité. Il a tant d amis qu il ne manquera de rien. il a tant de bonté, tant de vertus &c. j ay esté tant de fois chez luy. il a tant de richesses qu on ne les sçauroit conter. il en a tant & tant, tant & plus. donnez m en tant… …   Dictionnaire de l'Académie française

  • tant — Tant, et si fort, Eo, Vsque eo, Adeo, Vsque adeo. A tant, His dictis, His peractis, Post haec illave transacta, Tantost apres, Incontinent apres, Inde mox, Et à tant feray fin à la presente lettre, c est apres avoir tant dit ou escrit que dessus …   Thresor de la langue françoyse

  • tant — adv. et m. tant; autant; si; éventuellement; il se pourrait que. Veses pas tant coma a sofrit ! tu ne vois pas combien elle a souffert ! Tant mièlhs : tant mieux. Tant pièger, tant pis : tant pis. Tant vau dire : autant dire, pour ainsi dire.… …   Diccionari Personau e Evolutiu

  • tant — (tan ; le t se lie : tan t il est vrai) 1°   Substantif abstrait qui exprime une quantité indéfinie, indéterminée. 2°   Tant de, suivi d un substantif, une si grande quantité de. 3°   Tant et si, tant et de tels, tant et tant. 4°   Faire tant que …   Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré

  • TANT — Adverbe qui exprime Une quantité indéfinie, et qui a souvent pour corrélatif la conjonction Que. Il a tant d amis qu il ne manquera de rien. Il a tant de bonté, tant de vertu ! J ai été tant de fois chez lui ! Il a tant de richesses, qu on ne les …   Dictionnaire de l'Academie Francaise, 7eme edition (1835)

  • TANT — adv. de quantité. Tellement, en si grande quantité, en tel nombre, à un tel point. Le jour qu’il a tant plu. Cette femme tant aimée. Comme il y en a tant se dit, avec une nuance de dénigrement, de Personnes ou de choses que ne distingue rien de… …   Dictionnaire de l'Academie Francaise, 8eme edition (1935)

  • que — 1. que [ kə ] conj. • Xe; lat. médiév. que, forme affaiblie de qui, simplification de quia, employé en bas lat. au sens de quod « le fait que; que » 1 ♦ Introd. une complétive (à l indic. ou au subj. suivant le v. de la principale, ou la nuance à …   Encyclopédie Universelle

  • TANT —     Adverbe de quantité, qui devient quelquefois conjonction.     Il est adverbe quand il est attaché au verbe, quand il en modifie le sens. Il aima tant la patrie ! Vous connaissez les coquettes ? oh tant ! Il a tant de finesse dans l esprit, qu …   Dictionnaire philosophique de Voltaire

  • Que — Outil interrogatif En grammaire, un outil interrogatif est une catégorie de mot outil servant à marquer : soit une phrase interrogative, c est à dire, une interrogation directe (suivie d un point d interrogation, donc) : Paul viendra t… …   Wikipédia en Français

  • Que Choisir — Union fédérale des consommateurs Que choisir Logo de UFC Que choisir Contexte général Zone d influence France Fiche d’identité Forme juridique Ass …   Wikipédia en Français

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»