Перевод: с французского на узбекский

с узбекского на французский

son+de+la+voix

  • 1 portée

    nf. tug‘ish, bir vaqtda tug‘ilgan hayvon bolalari; les lapins d'une même portée bir vaqtda tug‘ilgan quyon bolalari.
    nf. notaning besh chizig‘i.
    nf.
    1. yetadigan masofa; la portée d'une carabine karabinning o‘qi yetadigan masofa; un canon à longue portée uzoqqa otadigan zambarak; la portée d'une voix bir chaqirim joy
    2. loc. à (la) portée (de) yetguday masofada, joyda; il n'y avait personne à portée de voix bir chaqirim masofada hech kim yo‘q edi; à portée de sa vue ko‘zi ilg‘aguday joyda; à portée de sa main qo‘l yetguday joyda; à la portée de qqn. o‘zi ololadigan, qo‘li yetadigan joyda; hors de (la) portée yetmaydigan joyda; être hors de portée de voix ovoz yetmaydigan joyda bo‘lmoq; tenez ce produit hors de la portée des enfants bu mahsulotni bolalar ololmaydigan joyda saqlang
    3. à (la) portée, hors de (la) portée de imkoniyatiga to‘g‘ri keladigan, to‘g‘ri kelmaydigan; ce plaisir est hors de ma portée bu ko‘ngil ochish menga to‘g‘ri kelmaydi; spectacle à la portée de toutes les bourses hammaning hamyoniga to‘g‘ri keladigan tomosha
    4. aql darajasi, idrok; cela passe la portée de son esprit bunga uning idroki yetmaydi; à la portée de aqli yetadigan, tushunadigan; la vulgarisation met la science à la portée de tous fanning ommalashtirilishi uni hamma tushunadigan qilmoqda
    5. muhimlik, ahamiyatlilik, zarurlik; la portée d'une argument, d'une réflexion dalilning, mulohazaning muhimligi; il n'a pas mesuré la portée de ses paroles u so‘zlarini taroziga solib ko‘rmadi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > portée

  • 2 donner

    I vt.
    1. bermoq, topshirmoq, qo‘liga bermoq, taqdim qilmoq, tortiq qilmoq, tortiq, sovg‘a qilib bermoq, armug‘on etmoq; donner en jouissance foydalanishga topshirmoq; donner le temps vaqt bermoq; donner une heure vaqt belgilamoq; donner des directions ko‘rsatma bermoq; donner sa vie hayoti, jonini fido qilmoq; donner qqn. sotmoq, xiyonat qilmoq
    2. bag‘ishlamoq, yetkazmoq, zarar yetkazmoq, sabab bo‘lmoq; donner du mal qqn. qiyin ahvolga solib qo‘ymoq
    3. uyushtirmoq, tashkil qilmoq, bermoq; donner une pièce pyesa qo‘ymoq
    4. qo‘zg‘amoq, tug‘dirmoq, sabab bo‘lmoq; donner de l'appétit ishtahasini ochmoq; donner la fièvre issig‘ini chiqarmoq; donner du courage tetiklashtirmoq
    5. ko‘rsatmoq, namoyon qilmoq; donner des marques de fatigue charchash alomatlarini ko‘rsatmoq
    6. (à) undamoq, qo‘zg‘atmoq, majbur etmoq, ko‘ngliga solmoq; donner à penser o‘ylashga majbur etmoq, o‘ylashni ko‘ngliga solmoq; donner les premiers soins birinchi yordamni ko‘rsatmoq; donner des coups urmoq, do‘pposlamoq; donner un soufflet shapaloq tushirmoq; donner un baiser o‘pmoq; donner la chasse à izidan, orqasidan ta'qib qilmoq, quvmoq; donner son adhésion rozilik bermoq; donner lecture à o‘qib eshittirmoq; donner le sein emizmoq; donner un coup de main yordam bermoq; donner le branle à yurgizmoq, yurgizib yubormoq; donner la vie tug‘moq, hayot bag‘ishlamoq, oqlamoq; donner naissance tug‘moq; donner la mort o‘ldirmoq; donner le bras à qo‘ltiqlab bormoq; donner un coup de balai salgina supirmoq; fam. joyni, shtatni qisqartirmoq; donner communication xabar bermoq, bildirmoq; donner sa mesure o‘zini yaxshi tomondan ko‘rsatmoq; donner le change aldamoq; donner l'éveil oyoqqa turg‘izmoq; donner congé ishdan bo‘shatmoq; donner sa main à qqn. turmushga chiqmoq; donner de l'air à shamollatmoq; donner sa voix saylashda ovozini bermoq; donner de la voix ovoz chiqarmoq; donner le bonjour salom bermoq, so‘rashmoq, salomlashmoq; donner tort à qqn. ayblamoq; donner raison à kelishmoq, rozi bo‘lmoq; donner gain de cause à foydasiga hal qilmoq; donner libre cours à erkin qo‘yib bermoq; donner lieu à yo‘l ochib, imkon yaratib bermoq; la rencontre a donné lieu à d'intéressantes discussions uchrashuvda jiddiy masalalar muhokama qilindi; donner pleins pouvoirs hamma vakolatni berib qo‘ymoq; fam. je vous le donne en cent, en mille sizning topolmasligingizga aminman; on t'en donnera fam. biz senga ko‘rsatib qo‘yamiz; étant donné que loc.conj. hisob, inobatga olib, e' tibor qilib
    II vi.
    1. (contre) urilmoq, urilib, tegib ketmoq; donner de la tête contre la muraille devorga boshi bilan urilmoq
    2. (dans) berilmoq, qiziqib qolmoq, cho‘mmoq, botmoq; donner en plein dans boshi bilan cho‘mmoq, qiziqib qolmoq
    3. (dans) otib tegizmoq, urmoq, tegmoq; donnez dans le piège, donner dans le panneau pistirmaga, tuzog‘iga, domiga tushib qolmoq, yolg‘on gapga uchmoq; donner dedans ilinmoq, tushib, ilinib qolmoq; qopqonga tushmoq
    4. (sur) kelishmoq, bor baraka qilmoq; donner sur les doigts à qo‘lni qo‘lga bermoq
    5. (sur) chiqmoq, qaramoq, ochilmoq; donner sur un jardin boqqa ochilmoq; donner sur la rue ko‘chaga chiqmoq
    6. fam. ko‘rinmoq, namoyon bo‘lmoq, o‘zini ko‘rsatmoq
    7. mil. hujum qilmoq, olg‘a yurmoq; ne savoir où donner de la tête o‘zini yo‘qotib qo‘ymoq, nima qilishini bilmay qolmoq; les blés ont beaucoup donné cette année bu yil don, bug‘doy yaxshi bo‘ ldi; donner sur un plat ovqatga zo‘r bermoq
    III se donner vpr.
    1. berilmoq, umrini bag‘ishlamoq, tikmoq, o‘rganib qolmoq, mehr, ko‘ngil qo‘ymoq
    2. yaratmoq, urinmoq, harakat qilmoq; se donner du mal, se donner de la peine, se donner la peine de harakat qilmoq; donnez-vous la peine d'entrer kirishga harakat qiling! s'en donner iste'mol, suiiste'mol qilmoq, ortiqchalikka yo‘l qo‘ymoq; rosa xursandchilik qilmoq, ko‘ngil ochmoq; s'en donner à coeur joie to‘yib rohatlanmoq
    3. (pour) o‘zini o‘xshatmoq, qilib ko‘rsatmoq; se donner pour savant o‘zini olim qilib ko‘rsatmoq
    4. nisbat bermoq, tus bermoq; se donner l'air gai xursand tusga kirmoq
    5. qo‘llab qo‘ltiqlamoq, yonini olmoq; se donner le mot til biriktirmoq, gapni bir yerga qo‘ymoq
    6. se donner en spectacle o‘zini sharmanda qilmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > donner

  • 3 placer

    I vt.
    1. joylashtirmoq; l'ouvreuse de cinéma place les spectateurs kinoteatrning bilet tekshiruvchi ayoli tomoshabinlarni joylashtiryapti
    2. qo‘ymoq, joylamoq, joylashtirmoq; placer une pendule sur une cheminée osma soatni kamin ustiga joylamoq; placer les choses bien en ordre narsalarni tartib bilan joylamoq; placer sa voix ovozini sozlamoq
    3. ma'lum sharoitga bo‘ysundirmoq, solmoq; l'équipe placée sous mes ordres mening buyrug‘imga bo‘ysundirilgan komanda
    4. (qqn) biror kishini ishga joylashtirmoq; placer un apprenti chez un boucher qasobga shogirdlikka bermoq
    5. ichiga joylamoq, ichida bo‘lmoq; placer le bonheur dans la sagesse baxtni donolikka burkamoq
    6. joylashtirmoq, ko‘chirmoq; les lieux où le metteur en scène a placé l'action de son film rejisyor o‘z filmining voqeasini joylashtirgan joylar
    7. kiritmoq, qistirmoq; placer une réflexion mulohaza kiritmoq; il n'a pas pu placer un seul mot u bironta ham gap qistirolmadi
    8. sotmoq, o‘ tkazmoq; un représentant qui place des marchandises mollarni o‘ tkazayotgan vakil
    9. joylashtirmoq, qo‘ymoq (mablag‘); placer son argent en fonds d'état pulini davlat korxonasiga joylashtirmoq
    II se placer vpr.
    1. joylashmoq, o‘ tirmoq; placez-vous de face qarshi tomonga joylashing
    2. se placer à un certain point de vue biron-bir nuqtai nazar tomoniga o‘ tmoq
    3. ishga kirmoq, ishga o‘rnashmoq (jumladan uy xizmatkori sifatida).
    nm.anglic. oltin va qimmatbaho toshlar koni; un placer de diamants olmos koni; les placers de Californie Kaliforniya oltin konlari.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > placer

  • 4 reconnaître

    I vt.
    1. tanimoq; je reconnais cet endroit, j'y suis déjà venu men bu joyni taniyman, bu yerga oldin kelganman; le chien reconnaît son maître it egasini taniydi
    2. farqlamoq, payqamoq, tanimoq; reconnaître une plante o‘simlikni farqlamoq; reconnaître une voix ovozni tanimoq; je reconnais bien là sa paresse men uning dangasaligini bilaman; on ne le reconnaît plus uni tanib bo‘ lmay ketibdi; reconnaître qqn.qqch. à -dan, orqali tanimoq, bilib olmoq; reconnaître qqn. à sa démarche, un arbre à ses feuilles biror kishini yurishidan tanimoq, daraxtni barglaridan tanimoq
    II se reconnaître vpr.
    1. o‘zini tanimoq; je ne me reconnais pas du tout sur cette photo bu rasmda men o‘zimni taniyolmayapman; se reconnaître dans qqn. o‘zini o‘xshatmoq
    2. yo‘l topmoq; comment se reconnaître dans ce dédale de ruelles? bu egri-bugri ko‘chachalarda qanday qilib yo‘l topamiz? ne plus s'y reconnaître adashib qolmaylikda!
    3. bir-birini tanimoq; ils ne se sont pas reconnu, après dix ans de séparation o‘n yillik ayriliqdan so‘ng, ular bir-birlarini tanishmadi
    4. tanilmoq, bilinmoq; le rossignol se reconnaît à son chant bulbul sayrashidan taniladi.
    vt.
    1. tan olmoq, iqror bo‘ lmoq, bo‘yniga olmoq; reconnaître ses torts nohaqligini tan olmoq; il reconnaît avoir menti, qu'il a menti u yolg‘on gapirganligiga iqror bo‘ldi
    2. boshliq, xo‘jayin deb tan olmoq; biror narsani tan olmoq; deb hisoblamoq; c'est le chef reconnu de la rébellion bu qo‘zg‘olonchilar tomonidan tan olingan boshliq; reconnaître une qualité à qqn. biror kishida biror xususiyatning borligini tan olmoq
    3. topmoq, ochmoq, isbot qilmoq, aniqlamoq; reconnaître peu à peu les difficultés d'un sujet oz-ozdan masalaning qiyinchiliklarini aniqlamoq
    4. o‘rganib, tekshirib chiqmoq; ko‘zdan kechirmoq; reconnaître le terrain joyni o‘rganib chiqmoq
    5. mil. razvedka qilmoq; reconnaître les positions pozitsiyalarni, dushman joylashgan joylarni razvedka qilmoq
    6. tan olmoq; tanimoq, e'tirof qilmoq; reconnaître un gouvernement biror davlatni tan olmoq; reconnaître un enfant bolani tan olmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > reconnaître

  • 5 actif

    -ive 1
    adj.
    1. aktiv, faoliyatli, faol, serharakat, g‘ayratli, ishchan, harakatchan; un homme actif faol harakatchan kishi; un collaborateur actif faol xodim, xizmatchi; la population active faol aholi, aholining ishga yaroqli qismi
    2. aktiv, kuchli ta'sir qiluvchi; un remède actif ta'sirchan dori
    3. harakatdagi, ishlab turgan; rivojlanadigan, zo‘rayadigan
    4. gram. la voix active aniqlik nisbati; un verbe actif aniqlik nisbatidagi fe'l.
    nm.
    1. aktiv (balansning kirim, daromad va moddiy boyliklar yoziladigan qismi)
    2. fig. yutuq, muvaffaqiyat; avoir à son actif hisobida bo‘lmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > actif

  • 6 mourir

    I vi.
    1. o‘lmoq, vafot qilmoq, halok bo‘lmoq; dunyodan o‘tmoq, ko‘z yummoq; jon bermoq, jon taslim qilmoq, qazo qilmoq, qurbon bo‘lmoq; homme qui va mourir, qui est sur le point de mourir o‘layotgan, o‘lim arafasida turgan odam; faire mourir o‘ldirmoq; mourir de faim, de maladie ochlikdan, kasallikdan o‘lmoq; mourir assassiné qatl qilinmoq; mourir subitement to‘satdan o‘lmoq; mourir à la guerre urushda o‘lmoq; mourir jeune yosh, bevaqt o‘lmoq; v.impers. il meurt beaucoup d'enfants dans le tiers monde uchinchi dunyo mamlakatlarida ko‘plab bolalar o‘lyapti
    2. qurimoq, so‘limoq (o‘simlik)
    3. à mourir o‘lguday, o‘larday; je suis lasse à mourir men o‘ lguday charchadim; s'ennuyer à mourir o‘lguday zerikmoq; mourir de adoyi tamom bo‘lmoq, o‘lib bo‘lmoq; mourir de chagrin, de tristesse, de peur g‘amdan, xafalikdan, qo‘rquvdan adoyi tamom bo‘lmoq; mourir de faim, de soif ochlikdan, chanqoqdan o‘lmoq, sillasi qurimoq; je meurs de faim, à table! ochimdan o‘ldim; qani dasturxonga!
    4. so‘nmoq, yo‘qolib bormoq; civilisation qui meurt yo‘qolib borayotgan madaniyat, tamaddun; le feu, la flamme meurt o‘t, alanga so‘nyapti; bruit, son, voix qui meurt so‘nayotgan shovqin, tovush, ovoz
    II se mourir vpr.litt. adoyi tamom bo‘lmoq, kuyib tamom bo‘lmoq; elle se meurt u kuyib tamom bo‘lmoqda; il se meurt d'amour pour elle u unining ishqida adoyi tamom bo‘lmoqda.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > mourir

  • 7 musical

    -ale, aux
    adj.
    1. musiqaga oid, musiqiy, muzika; son musical musiqa tovushi; notation musicale musiqa notatsiyasi; soirée musicale musiqiy kecha; comédie musicale musiqali komediya
    2. musiqiy; une voix très musicale juda ham musiqiy tovush.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > musical

  • 8 passif

    nm.
    1. passiv (biror korxonaning qarz yoki majburiyatlar majmui); son passif est trop élevé, il risque de faire faillite uning passivi juda oshib ketibdi, u bankrot bo‘ lishi mumkin.
    -ive
    adj.
    1. sust, sustkash, passiv; il reste passif devant le danger u xavf oldida sustkashlik qilyapti; une femme passive sustkash xotin; résistance passive sust qarshilik
    2. défense passive passiv himoya.
    -ive
    adj.nm.gram. majhul (fe' l, nisbat); voix passive majhul nisbat, daraja; le passif se forme avec l'auxiliaire “être” et le participe passé majhul fe'l yordamchi fe'l “être” va o‘tgan zamon sifatdoshi yordamida hosil bo‘ladi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > passif

  • 9 porter

    I vt.
    1. ko‘tarib turmoq, ko‘tarib bormoq; la mère porte son enfant dans ses bras ona bolasini qo‘lida ko‘ tarib boryapti; porter une valise à la main jomadonni qo‘lda ko‘ tarib bormoq
    2. tortmoq, ko‘rmoq, chekmoq; nous portons la responsabilité de nos fautes biz o‘z xatolarimizga javobgarmiz
    3. tutib turmoq, ko‘ tarib turmoq (narsa); ses jambes ne le portaient plus oyoqlari uni ortiqcha tutib turolmasdi
    4. bermoq, yetishtirmoq; cet arbre porte les plus beaux fruits bu daraxt eng ajoyib mevalarni beradi
    5. qornida olib yurmoq, homilador, ikkiqat bo‘lmoq; les juments portent onze mois biyalar o‘n bir oy homilani qornida olib yuradilar
    6. xush kurmoq, yoqtirmoq; loc. je ne le porte pas dans mon coeur men uni yoqtirmayman, xush kurmayman; uni jinim suymaydi, u mening ko‘nglimga o‘ tirmaydi
    7. qo‘ymoq (soqol, mo‘ylab, soch); porter la barbe soqol qo‘ymoq, soqolli bo‘lmoq
    8. taqmoq, osib yurmoq (ko‘z oynak, qurol); kiymoq, kiyib yurmoq; porter un costume bleu havorang kostum kiymoq
    9. nomlamoq, atamoq; nomida, familiyasida bo‘lmoq; yurmoq
    10. deb nomlanmoq, nomiga ega bo‘lmoq; quel nom porte ce village, cette rivière? bu qishloqning, daryoning nomi nima? la lettre porte la date du 20 mai xat yigirmanchi mayda yozilgan deb belgi qo‘yilgan
    11. ko‘ tarib olib bormoq; eltmoq, olib borib qo‘ymoq; ils le portèrent sur le lit ular uni karavotga olib borib yotqizdilar; va lui porter ce paquet unga bu paketni olib borib ber
    12. tutib turmoq, tutmoq; biror holatda, vaziyatda saqlamoq; porter le corps en avant qaddini oldinda tutmoq; porter la main sur qqn. biror kishiga qo‘l ko‘tarmoq
    13. porter atteinte à l'honneur, à la réputation de qqn. biror kimsaning or-nomusiga, obro‘siga tegmoq; porter témoignage guvohlik bermoq; porter plainte contre qqn. biror kishining ustidan sudga shikoyat qilmoq, sudga bermoq, arz qilmoq
    14. yozib qo‘ymoq, kiritib qo‘ymoq; porter une somme sur un registre ma'lum summani ro‘yxatga kiritib qo‘ymoq; se faire porter malade o‘zini kasal deb yozdirib qo‘ymoq
    15. (à) olib chiqmoq, ko‘tarmoq (yuqori, yuksak holatga); porter un homme au pouvoir biror kishini hokimiyatga ko‘ tarmoq; porter qqn. aux nues biror kishini ko‘klarga ko‘tarmoq
    16. bildirmoq, bermoq, ko‘rsatmoq (his-tuyg‘u, yordam); l'amitié que je lui porte mening unga ko‘rsatayotgan do‘stligim; cet événement lui porte ombrage bu hodisa uning obro‘siga putur yetkazadi; prov. la nuit porte conseil kechasi yotib o‘yla, ertalab turib so‘yla; porter un jugement sur qqn.qqch. biror kishi, narsa haqida o‘z fikrini bildirmoq
    17. (qqn à qqch) biror kishini biror narsaga olib kelmoq, yetaklamoq; ce climat nous porte à l'apathie bu holat bizni loqaydlikka olib keladi; porter qqn. à +inf moyil qilmoq, ko‘ndirmoq, majbur qilmoq; tout (me) porte à croire que c'est faux hamma narsa meni bu yolg‘ondakam ekanligiga ishonishga majbur qiladi; être porté à +inf moyil qilingan, ko‘ndirilgan, majbur qilingan bo‘lmoq; être porté sur qqch. moyilligi bo‘lmoq, yaxshi ko‘rmoq; être porté sur la boisson ichkilikka moyil bo‘lmoq
    II vi.
    1. (sur) ustiga joylashmoq, ustida turmoq; tout l'édifice porte sur ces colonnes butun imorat shu ustunlarning ustida turadi; l'accent porte sur la dernière syllabe urg‘u oxirgi bo‘g‘inga tushadi; fam. cela me porte sur les nerfs bu mening asabimga tegyapti; ustida bormoq, tegishli bo‘lmoq; une discussion qui porte sur des problèmes politiques siyosiy masalalar ustida ketayotgan munozara
    2. otmoq; un canon qui porte loin uzoqqa otadigan zambarak
    3. mo‘ljalga tegmoq; le coup a porté juste o‘q mo‘ljalga aniq tegdi; une voix qui porte uzoqqa yetadigan ovoz
    4. foyda, naf, ta'sir, kor qilmoq; vos observations ont porté sizning tanqidlaringiz foyda qildi
    III se porter vpr.
    1. (bien, mal) o‘zini his qilmoq, sog‘lig‘i (yaxshi, yomon) bo‘lmoq; je me porte beaucoup mieux men ancha yaxshiman
    2. kiyilmoq; les jupes se porteront plus courtes, plus longues cette année bu yil yubkalar kalta, uzunroq kiyiladi; cela se porte encore bu hali ham kiyiladi
    3. litt. peshvoz chiqmoq, tomon yurmoq; se porter à la rencontre de qqn. biror kishiga peshvoz chiqmoq
    4. (à) borib yetmoq; empêchez-le de se porter à cette extrémité uni bu darajagacha yetib borishiga yo‘l qo‘ymanglar
    5. o‘zini biror holda ko‘rsatmoq, o‘zini biror holga solmoq; se porter acquéreur o‘zini tamagir qilib ko‘rsatmoq; il se porte garant u kafillik beryapti.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > porter

  • 10 répondre

    vt.
    1. (à qqn) biror kishiga javob qaytarmoq, javob bermoq; répondez-moi par oui ou par non menga ha yoki yo‘q deb javob bering; répondez-moi franchement menga ochiqchasiga javob bering; répondre séchement, distraitement quruq, parishonxotir javob qaytarmoq; répondre par un sourire istehzoli jilmayib, javob qaytarmoq; il répond à son père u otasiga javob qaytardi
    2. (à qqch) biror narsaga javob bermoq; répondre à une question, à une lettre savolga, xatga javob bermoq, javob qaytarmoq; répondre à des objection, à des attaques e' tirozlarga, hujumlarga javob qaytarmoq
    3. sado bermoq
    4. javob bermoq, javob qaytarmoq (biror chaqiriqqa); nous avons sonné, personne n'a répondu biz qo‘ng‘iroqni chaldik, lekin hech kim javob bermadi; répondre au nom de Jean Jan deb chaqirsa javob bermoq
    5. biror kishiga biror narsa deb javob bermoq; et que répondrez-vous? xo‘p, unga nima deb javob berasiz? il ne sait que répondre u nima deb javob berishini bilmaydi; répondre que, de+ inf. javob bermoq, demoq, aytmoq; je vais lui répondre que je ne peux pas venir men unga kelolmayman deb aytaman; il m'a répondu de faire ce que je voulais u menga nima xohlasam shuni qilaverishligimni aytdi.
    vt.
    1. muvofiq bo‘lmoq, mos kelmoq; loyiq, munosib bo‘lmoq; javob bermoq; sa voix répondait à sa physionomie uning ovozi uning yuziga munosib edi; cette politique répond à un besoin bu siyosat talabga mos keladi
    2. javob bermoq, javob qaytarmoq, javob qilmoq; répondre à la force par la force zo‘rlikka zo‘rlik bilan javob bermoq; répondre à un salut salomga alik olmoq
    3. tegishli, yarasha javob qaytarmoq; l'rganisme répond aux excitations extérieures organizm tashqi ta'sirlarga tegishli javob qaytaradi
    4. kafil bo‘lmoq, kafolat bermoq, kafilligini olmoq, javobgarlikni o‘z ustiga, bo‘yniga olmoq; je réponds de lui men unga kafil bo‘laman; répondre de l'innocence de qqn. biror kishining aybsizligiga kafolat bermoq; je ne réponds pas des dettes de ma femme men xotinimning qarzlari uchun javobgarlikni o‘z ustimga olmayman
    5. kafil bo‘lmoq, kafolat bermoq, kafilligini olmoq, ishontirmoq, javob bermoq; je ne réponds de rien men hech narsaga kafolat bermayman; fam. je vous en réponds men sizning oldingizda bunga kafolat beraman; je vous réponds que ça ne se passera pas comme cela! men sizni ishontirib aytamanki, bu shunday o‘ tib ketmaydi!

    Dictionnaire Français-Ouzbek > répondre

  • 11 reporter

    nm. reportyor, mahalliy muxbir; des reporters photographes fotoreportyorlar; elle est reporter pour un magazine u suratli jurnal reportyori.
    I vt.
    1. qaytarib olib borib qo‘ymoq; je vais reporter la malle au grenier men jomadonlarni omborxonaga olib borib qo‘yaman
    2. keyinroqqa (boshqa kunga) ko‘chirmoq, kechiktirmoq, qoldirmoq, surmoq; il a reporté son voyage u sayohatini keyinroqqa qoldirdi; la céromonie a été reportée tantana boshqa kunga qoldirildi
    3. ko‘chirmoq, qaratmoq, o‘ tkazmoq; reporter ses voix sur un autre candidat o‘z ovozlarini boshqa kandidatga bermoq
    II se reporter vpr.
    1. xayolga, ko‘z oldiga keltirmoq, xayoldan o‘tkazmoq, eslamoq; xayolan qaytmoq; il faut se reporter à l'époque pour bien comprendre cette oeuvre bu asarni yaxshiroq tushunish uchun o‘sha davrni xayolan ko‘z oldiga keltirmoq kerak
    2. murojaat qilmoq, foydalanmoq; se reporter au texte d'une loi qarorning matniga murojaat qilmoq, asoslanmoq, suyanmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > reporter

  • 12 reprendre

    I vt.
    1. qayta olmoq, qayta qo‘ lga olmoq, olmoq; reprendre sa (la) route qayta yo‘lga tushmoq; reprendre courage dadil bo‘lmoq; loc. reprendre ses esprits o‘ziga, hushiga kelmoq, es-hushini yig‘moq; reprendre son souffle nafasini rostlamoq; reprendre haleine bir dam tin olmoq
    2. qaytarib olmoq, qayta qo‘lga kiritmoq, qayta erishmoq; il a repris sa liberté u ozodligiga qayta erishdi; reprendre ses forces kuchga kirmoq
    3. qaytarib olmoq; cet article ne peut être ni échangé ni repris bu mahsulot na almashtirib, na qaytarib olinmaydi; le garagiste m'a repris ma vieille voiture usta mening eski mashinamni sotib oldi
    4. biror narsadan qayta, yana olmoq; reprendre d'un plat ovqatdan yana olmoq
    5. qayta tutib, ushlab olmoq, qayta qo‘lga tushirmoq; le prisonniet évadé a été repris qochgan mahbus qayta qo‘lga tushdi; loc. on ne m'y reprendra plus meni boshqa qo‘lga tushirisholmaydi, aldasholmaydi; que je ne vous y reprenne pas! ikkinchi bor qo‘ limga tushmang (po‘pisa)
    6. tutib, ushlab qolmoq, qaytalab qolmoq; mon rhumatisme m'a repris revmatizmim tutib qoldi
    7. qaytadan, yangidan boshlamoq, yana davom ettirmoq, qayta kirishmoq; reprendre un travail, la lutte ishni, kurashni yangidan boshlamoq; reprendre ses études o‘qishlarini yana davom ettirmoq
    8. davom etmoq, qaytarmoq; il reprit d'une voix sourde u bo‘g‘iq ovozda davom etdi; reprendre un refrain en choeur naqarotni xor bo‘lib qaytarmoq; reprenons l'histoire depuis le début voqeani boshidan qaytaraylik
    9. qayta ko‘rib chiqmoq, qayta tuzatib chiqmoq, qayta kirishmoq (tuzatish uchun); reprendre un article maqolani qayta ko‘rib chiqmoq
    10. davom ettirmoq, qayta tiklamoq, qayta qo‘lga olmoq; reprendre un programme rejani qayta tiklamoq
    II vi.
    1. tuzalmoq, sog‘aymoq, o‘ziga kelmoq, kuchga, kuch-quvvatga kirmoq; tiklanmoq, o‘nglanmoq, oyoqqa turib olmoq, qaddini rostlamoq; le petit a bien repris kichkintoy anchagina o‘ziga kelib qoldi; les affaires reprennent ishlar yurishib ketdi
    2. qayta, yana boshlanmoq; la pluie reprit de plus belle yomg‘ir yanayam kuchliroq yog‘a boshladi
    III se reprendre vpr.
    1. xatoni birdan eslamoq, payqamoq, sezmoq, birdan eslab, payqab, sezib oldini olmoq; elle a dit une énormité, mais elle s'est vite reprise u bir bema'ni narsa dedi, lekin u tezda xatosining oldini olib qoldi
    2. qayta kirishmoq, qayta boshlamoq; s'y reprendre à deux fois, à plusieurs fois bu narsaga ikki, ko‘p bor kirishmoq.
    vt.litt. koyimoq, urishmoq, tanbeh bermoq, aybga buyurmoq, qoralamoq, tanqid qilmoq; il s'est souvent fait reprendre u ko‘pincha tanbehga uchraydi; reprendre qqch. biror narsani qoralamoq, ayblamoq; il n'y a rien à reprendre à sa conduite uning yurish-turishida ayblaydigan narsa yo‘q; cela mérite d'être repris bu tanqidga loyiq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > reprendre

См. также в других словарях:

  • VOIX — La voix, premier des instruments, permet à la pensée de se muer en structures chantées ou parlées. Les vibrations se propagent dans l’air, porteuses d’un sens et même d’un «devenir». Cependant, si le «surgissement explosif», dont parle Nietzsche …   Encyclopédie Universelle

  • son — 1. (son, l n se lie : so n ami) adj. m. poss.    SA (sa), f. sing. SES (sê, l s se lie : sê z amis), pluriel des deux genres. Adjectif possessif qui répond aux pronoms de la 3e personne du singulier, il, elle, soi, se. 1°   Il détermine le nom,… …   Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré

  • son — 1. son [ sɔ̃ ] , sa [ sa ] , ses [ se ] adj. poss. 3e pers. • son 842; formes atones des adj. lat. suus, sua, suos, suas→ sien. REM. Liaison : Son amie [ sɔ̃nami ] ou vieilli et région. [ sɔnami ] . I ♦ (Personnes) 1 …   Encyclopédie Universelle

  • VOIX — n. f. Son qui sort de la bouche de l’homme. Voix forte, faible, grêle. Voix haute, basse. Voix plaintive, mourante. Voix cassée, usée, éteinte, enrouée, chevrotante. Voix harmonieuse, sonore. Voix douce, rude. Voie flûtée, aigre, perçante, aiguë …   Dictionnaire de l'Academie Francaise, 8eme edition (1935)

  • SON — s. m. La partie la plus grossière du blé moulu. Gros son. Un boisseau de son. Il en a tiré toute la farine, il n en reste plus que le son. Eau de son. Il faut donner de l eau de son à ce cheval pour le rafraîchir . Prov. et fig., Habit de velours …   Dictionnaire de l'Academie Francaise, 7eme edition (1835)

  • son — I. SON. s. m. La partie la plus grossiere du bled moulu. Gros son. un boisseau de son. il en a tiré toute la farine, il n en reste plus que le son. II. SON. s. m. Bruit, l objet de l oüye, ce qui touche, ce qui flate, ce qui frape l oüye. Son… …   Dictionnaire de l'Académie française

  • Voix humaine — Voix (phoniatrie) Pour les articles homonymes, voir Voix. Le Spectrogramme de la voix humaine révèle son riche contenu harmonique …   Wikipédia en Français

  • Voix-off — La voix off (faux anglicisme, le terme anglais étant « voice over ») est un procédé narratif utilisé dans le domaine audiovisuel et consistant à faire intervenir une voix qui n appartient pas à la scène. Le Commissariat général de la… …   Wikipédia en Français

  • Voix hors-champ — Voix off La voix off (faux anglicisme, le terme anglais étant « voice over ») est un procédé narratif utilisé dans le domaine audiovisuel et consistant à faire intervenir une voix qui n appartient pas à la scène. Le Commissariat général …   Wikipédia en Français

  • Voix de la russie — Radio Moscou et depuis 1993 la Voix de la Russie ont été les premières émissions en langues étrangères transmises régulièrement sur les ondes courtes. La radiodiffusion de Voix de la Russie en français a commencé le 7 novembre 1929 lorsque Albert …   Wikipédia en Français

  • Voix oesophagienne — Voix œsophagienne La voix œsophagienne permet de produire une parole acceptable après laryngectomie totale (en l absence de cordes vocales). Le son est produit par la mise en vibration de la bouche œsophagienne lors du passage de l air. Deux… …   Wikipédia en Français

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»