Перевод: с французского на узбекский

с узбекского на французский

soi

  • 1 soi

    pron.
    1. o‘zi, o‘ziga, o‘zida, o‘zinikida; pour réussir, il faut avoir confiance en soi biror narsaga erishish uchun, o‘ziga ishonch bo‘lishi kerak; comme on est bien chez soi! o‘z uyingda qanday yaxshi!
    2. o‘zicha, o‘zo‘ zidan; cela va de soi bu o‘z-o‘zidan ma'lum; soi-même o‘zi, xuddi o‘zi; ici, on fait tout soi-même bu yerda hamma narsani har kim o‘zi qiladi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > soi

  • 2 soi-disant

    adj.inv.
    1. deb ataladigan, yolg‘ondakam, soxta; une soidisant comtesse soxta grafinya; cette soi-disant liberté est une illusion bu ozodlik deb ataladigan narsa – xom xayol
    2. loc.adv. go‘yoki; il est venu à Paris, soi-disant pour affaires u Parijga go‘yoki ish bilan kelgan.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > soi-disant

  • 3 quant-à-soi

    nm.sing. o‘zini tuta bilish, vazminlik, og‘irlik, sipolik, bosiqlik, tiyiqlik; rester sur son quant-à-soi sipolik saqlamoq, o‘zini tiyib, tutib turmoq; avec les gens que je ne connais pas, je reste sur mon quant-àsoi men tanimagan odamlarning oldida o‘zimni tiyib turaman.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > quant-à-soi

  • 4 prendre

    I vt.
    1. olmoq; qo‘liga olmoq; prendre un objet à pleine main biror narsani qo‘lida mahkam ushlab olmoq; je te défends de prendre ce livre men senga bu kitobni olishni, kitobga tegishni taqiqlayman; prendre qqch. des mains de qqn. biror narsani biror kishining qo‘lidan tortib olmoq; loc. prendre une affaire en main biror ishni o‘z qo‘liga olmoq; prendre qqn. par la taille biror kimsani belidan quchmoq; prendre dans ses bras o‘z quchog‘iga olmoq; prendre qqch. sur soi o‘z zimmasiga, o‘z ustiga olmoq; prendre sur soi de o‘ziga zarur, ma'qul topmoq; il a pris sur lui de venir malgré sa fatigue charchaganiga qaramay, u kelishni o‘ziga zarur topdi
    2. o‘zi bilan olmoq; n'oublie pas de prendre ton parapluie zontigingni olishni unutma; il prit son chapeau et ses gants u shlapa va qo‘lqoplarini kiydi; loc. prendre des gants avec qqn. biror kishi bilan ehtiyot bo‘lib muomala qilmoq; prendre du pain non olmoq (sotib olmoq)
    3. qabul qilmoq, kutmoq; le coiffeur m'a pris à 5 heures sartarosh meni soat 5da qabul qildi; je passerai vous prendre chez vous men uyingizga sizni olib ketgani kirib o‘taman
    4. kirishmoq, tutmoq, munosabatda bo‘lmoq; prendre la vie du bon côté hayotni yaxshi tomonidan tutmoq; il n'est pas à prendre avec des pincettes uning kayfiyati yomon; à tout prendre oqibatda, qisqasini aytganda; prendre bien, mal qqch. biror narsani yaxshi, yomon ma'noda qabul qilmoq; prendre qqn.qqch. au sérieux, à la légère, à coeur biror kimsani, narsani jiddiy, hazilga, ko‘ngliga olmoq; si vous le prenez aisi agar siz buni shunday qabul qilsangiz; prendre qqn. en amitié kimnidir do‘st tutmoq; prendre qqn.qqch. en horreur, en grippe kimnidir, nimanidir yomon ko‘rmoq, jini suymaslik
    5. olmoq, o‘ziniki qilib olmoq; il a pris un pseudonyme u tahallus oldi; prendre une habitude odat qilib olmoq, odat chiqarmoq
    6. o‘ lchamoq, aniqlamoq; prendre des mesures o‘lchamoq, o‘lchovini olmoq; prenez votre température issiqligingizni o‘lchang
    7. olmoq; yozib, ifodalab, tasvirga tushirib olmoq; prendre des notes, une photo yozib, belgilab, konspekt qilib olmoq, rasm olmoq
    8. olmoq, yollamoq, ishga olmoq, qabul qilmoq; on ne prend plus personne à l'usine zavodga boshqa hech kimni ishga olishmayapti; prendre pour, comme, à, en sifatida olmoq, qabul qilmoq; il l'a prise comme assistante u uni assistentlikka oldi; prendre à témoin, prendre pour juge guvohlikka, hakamlikka olmoq
    9. (pour) birini boshqasining o‘rniga qabul qilmoq, birini boshqasi deb o‘ylamoq, birini boshqasi bilan alishtirmoq; prendre une personne pour une autre bir kishini boshqasi bilan alishtirib yubormoq, o‘xshatmoq; pour qui me prenez-vous? meni kimga o‘xshatyapsiz, meni kim deb o‘ylayapsiz? prendre ses désirs pour des réalités orzularini bor haqiqat deb o‘ylamoq
    10. ichmoq, yemoq, iste'mol qilmoq, qabul qilmoq; prendre son café qahvasini ichmoq; prendre un verre bir stakan ichmoq; que prenez-vous? nima ichasiz? vous prenez, vous prendrez de la viande ou du poisson? nima olasiz, yeysiz, go‘sht olasizmi, yeysizmi yoki baliq; prendre un cachet hapdori ichmoq; prendre le frais ochiq havodan nafas olmoq; prendre un bain vanna qabul qilmoq
    11. olmoq; o‘ziniki qilib, egallab olmoq; prendre qqch. par force, par ruse biror narsani kuch, ayyorlik bilan egallab olmoq; loc. c'est à prendre ou à laisser yoki… yoki; ikkovidan biri; tanlash kerak, tanlang
    12. olmoq, talab qilmoq; combien prend-il? qancha oladi? qancha turadi, narxi qancha?; ce travail me prendra une heure bu ish mening bir soat vaqtimni oladi
    13. fam. yemoq; il a pris un coup de pied u tepki yedi
    14. kuch bilan egallab olmoq; prendre d'assaut shitob bilan egallab olmoq; prendre le pouvoir hokimiyatni egallab olmoq
    15. prendre qqch. à qqn. birovning narsasini olib qo‘ymoq, o‘g‘irlab olmoq, egallab olmoq; il lui a pris son argent u uning pulini olib qo‘ydi; prendre la place de qqn. birovning joyini egallab olmoq
    16. tutib, ushlab olmoq; prenez-le vivant! uni tirik tutinglar! être pris tutilib, ushlanib qolmoq; être pris dans l'engrenage sharoit qurboni bo‘lmoq; le navire est pris par (dans) les glaces kema muz tutquni bo‘lib qoldi
    17. o‘z izniga solmoq, qo‘lga olmoq, zabt etmoq; prendre qqn. par la douceur biror kishini yumshoqlik bilan o‘z izniga solmoq; savoir prendre qqn. biror kishiga qanday yondashishni bilmoq
    18. biror kishini biror ish ustida tutib olmoq, ushlab olmoq; prendre qqn. en faute, en flagrant délit biror kishini ayb ustida, jinoyat ustida tutib, ushlab olmoq; il les a pris au dépourvu u ularni g‘aflatda qoldirib tutib oldi; je vous y prends! qo‘lga tushdingizmi! on ne m'y prendra plus! meni boshqa qo‘lga tushirisholmaydi
    19. egallab olmoq, qamrab olmoq (his-tuyg‘u); les douleurs la prirent brusquement to‘satdan uni og‘riq tutdi; être pris de vertiges boshi aylanib ketmoq; qu'est-ce qui vous (te) prend? qiziqmisiz, qiziqmisan? impers. il me prend l'envie d'aller le voir uni borib ko‘rgim kelyapti
    20. bien, mal prend de yaxshilikka, yomonlikka olib kelmoq; mal lui a pris de mentir mushkul ahvol uni yolg‘on gapirishga olib keldi
    21. foydalanishga, bo‘lishga kirishmoq; prendre le deuil motam libosini kiymoq; prendre la plume qo‘liga qalam olmoq (yozmoq); prendre le lit ko‘rpato‘ shak qilib yotib qolmoq; prendre l'avion, le train, sa voiture samolyotga, poyezdga, o‘z mashinasiga o‘ tirmoq; prendre la porte chiqib ketmoq, jo‘nab qolmoq; prendre la mer kemaga, sayohatga chiqmoq; prendre la route, un raccourci yo‘lga tushmoq, qisqa yo‘lni tanlamoq; prenez à droite, sur votre gauche, par là o‘ngga, chapga, bu tomonga oling
    22. o‘z xohishiga qarab ish tutmoq; prendre le temps de, prendre son temps shoshmaslik; prendre congé xayrlashmoq
    23. biror qarorga, fikrga kelmoq; prendre une attitude, une décision biror fikrga, qarorga kelmoq; prendre la fuite juftakni rostlab qolmoq; prendre du repos dam olmoq; prendre la parole so‘z olmoq, so‘zga chiqmoq; prendre l'avantage sur qqn. birovdan ustun kelmoq; prendre possession egallab olmoq, egalik qilmoq; loc. prendre position tanlamoq; prendre soin de qayg‘urmoq, ehtiyot qilmoq; ehtiyot bo‘lmoq; prenez la peine d'entrer marhamat qilib kiring;
    24. o‘zgarmoq, boshqacha tus olmoq; prendre une bonne, une mauvaise tournure yaxshi, yomon tus olmoq; prendre de l'âge qarimoq, yoshi o‘ tmoq; prendre des couleurs, du poids rang kirmoq, og‘irlashmoq; il y prend goût u unga o‘rganib qoldi, mazasini bilib qoldi; loc. prendre peur qo‘rqmoq;
    25. ta'siriga berilmoq; prendre feu yonib ketmoq, o‘ t olmoq; prendre froid shomallamoq; prendre du mal biror joyini og‘ritib olmoq
    II se prendre vpr.
    1. ilinmoq, tushib qolmoq; moucheron qui se prend dans une toile d'araignée o‘rgamchik to‘riga tushib qolgan mayda chivin; il se prenait à son propre jeu u o‘zi bilmagan holda ishga berilib ketgan edi
    2. (à) o‘zini ayblamoq; il ne pourra s'en prendre qu'à lui-même bunda u faqat o‘zinigina ayblashi mumkin, faqat o‘zi aybdor
    3. (de) biror his-tuyg‘u bilan to‘lib toshmoq, chuqur his qilmoq; se prendre d'amitié pour qqn. biror kishiga nisbatan chuqur do‘stlikni his qilmoq
    4. s'y prendre kirishmoq, boshlamoq, qila boshlamoq; il s'y est mal pris u buni yomon boshladi; s'y prendre à deux fois o‘ziga ishonmay kirishmoq, chamalab ko‘rmoq; savoir s'y prendre biror narsaga yaxshi kirishmoq; il faudra s'y prendre à l'avance bunga oldinroq kirishish kerak bo‘ladi
    5. qaralmoq, hisoblanmoq, qabul qilinmoq; se prendre au sérieux jiddiy qabul qilinmoq, jiddiy tus olmoq; se prendre pour o‘zini tasavvur qilmoq, tasavvur etmoq, hisoblamoq; se prendre pour un génie o‘zini dono deb hisoblamoq; se prendre pour qqn. o‘zini kimdir deb tasavvur qilmoq; péj. pour qui se prend-il? u o‘zini kim deb o‘ylayapti, kim deb tasavvur qilyapti?
    6. bir-birini ushlamoq, tutmoq, ushlashmoq; elles se sont prises par la main ular qo‘l ushlashdi
    7. o‘zaro almashtirmoq; elles se sont pris leurs affaires ular narsalarini o‘zaro almashtirdilar; médicament qui se prend avant les repas ovqatdan oldin ichiladigan dori.
    vi.
    1. qotmoq, quyuqlashmoq; la mayonnaise commence à prendre mayonez quyuqlasha boshladi
    2. yopishib qolmoq, tagiga olmoq; aliment qui prend au fond de la casserole kastrulkaning tagiga yopishib qolgan ovqat
    2. tutmoq, tutib ketmoq, tomir otmoq, tomir chiqarmoq (o‘simlik); la bouture a pris qalamcha tomir otdi
    3. yonib, tutashib ketmoq (olov); le feu prendra si tu ajoutes du papier qog‘oz solsang olov tutashib ketadi
    4. o‘z ta'sirini ko‘rsatmoq; vaccin qui prend o‘z ta'sirini ko‘rsatayotgan emlash; c'est une mode qui ne prendra pas bu keng tarqalolmaydigan moda; à d'autres, ça ne prend pas! boshqa birovga ayting, bu yutuqqa erisholmaydi! preneur, euse n.
    1. oluvchi, sotib oluvchi, xaridor; je suis preneur men xaridor
    2. loc. preneur de son tovush olgich.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > prendre

  • 5 retourner

    I vt.
    1. to‘ntarmoq, ag‘darmoq; retourner un morceau de viande sur le gril manqalning ustida go‘sht bo‘lagini ag‘darmoq; retourner la terre yerni ag‘darmoq, chopmoq; retourner la salade salatni aralashtirmoq; fam. il a retourner toute la maison u butun uyni ag‘darto‘ ntar qilib yubordi (biror narsani topish uchun); retourner ses poches cho‘ntaklarini ag‘darmoq; retourner un vêtement kiyimni ag‘darmoq; fam. retourner qqn. biror kishini fikrini o‘zgartirishga majbur qilmoq; il a su retourner la situation en sa faveur u sharoitni o‘z foydasiga ag‘dara oldi
    2. aylantirmoq, o‘zgartirmoq; on peut retourner le proverbe maqolni aylantirib aytish mumkin
    3. qarshi qaratmoq; on peut retourner l'argument contre vous dalillarni sizning o‘zingizga qarshi qaratishlari mumkin
    4. qaytarmoq, qaytarib yubormoq; retourner une marchandise tovarni qaytarib yubormoq
    5. loc. tourner et retourner une idée dans sa tête bir fikrni miyasida qaytaqayta takrorlamoq
    6. qattiq ta'sir qilmoq, hayajonlantirmoq; cette nouvelle m'a retourné bu yangilik meni hali ham hayajonlantirmoqda; j'en suis encore toute retournée! men bundan hali ham hayajondaman!
    II vi.
    1. qaytib ketmoq, qaytmoq; retourner chez soi uyiga qaytmoq; retourner à son poste, à sa place o‘z vazifasiga, o‘z o‘rniga qaytmoq; demain, je retourne travailler ertaga, men ishga qaytaman
    2. qaytib bormoq; je retournerai à Venise cette année bu yil men Venetsiyaga qaytib boraman
    3. avvalgi holatiga qaytmoq; retourner à la vie sauvage yovvoyi hayotga qaytmoq; retourner à son ancien métier o‘zining eski hunariga qaytmoq
    4. impers. savoir de quoi il retourne gapni qayoqqa burayotganligini bilmoq
    III se retourner vpr.
    1. s'en retourner qaytib kelmoq; s'en retourner chez soi uyiga qaytib kelmoq; s'en retourner comme on est venu qanday kelgan bo‘lsa, shunday qaytib ketmoq
    2. ag‘anamoq. il se retournait dans son lit u uxlay olmay to‘shagida ag‘anar edi; la barque s'est retournée qayiq ag‘anab ketdi; laissez-moi le temps de me retourner menga sharoitga moslashgani vaqt bering
    3. o‘girilmoq, burilib qaramoq; on se retournait sur son passage u o‘ tganda burilib qarashardi; il est parti sans se retourner u orqasiga o‘girilmay ketdi; se retourner vers qqn. pour lui parler biror kishiga gapirish uchun o‘girilmoq
    4. se retourner contre qarshi kurashmoq; qarshi, teskari bo‘lib qolmoq; son associé s'est retourné contre lui uning sherigi unga qarshi bo‘lib qoldi; ses procédés se retourneront contre elle bu uslublar uning o‘ziga qarshi qaratiladi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > retourner

  • 6 abandon

    nm.
    1. tashlab ketish, tark etish
    2. voz kechish (huquqidan, moldunyodan)
    3. qarovsizlik, xaroba; huvillab qolish; abandon de soi-même erkini yo‘qotish; o‘zini unutish, jon fido qilish; mourir dans l'abandon yolg‘izlikda, uzlatda o‘lmoq; à l'abandon qarovsiz, xarob, tashlandiq
    4. erkinlik, bemalollik, o‘zini erkin tutish; bemalol his etish; erkin harakat (suhbat, yurish-turish).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > abandon

  • 7 confiance

    nf. ishonch, ishonish, e'tiqod; confiance réciproque o‘zaro ishonch; confiance en soi o‘ziga ishonish; homme de confiance ishonchli odam, vakil.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > confiance

  • 8 content

    -ente
    I adj. mamnun, xursand, shod; content de soi o‘zidan mamnun
    II nm. xohish, istak; dormir son content to‘yguncha, qonguncha, miriqib, maza qilib uxlamoq; avoir son content de istagancha, obdon, yetarlicha, ko‘plab ega bo‘lmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > content

  • 9 derrière

    I prép. orqasida, orqa tomonida, narigi yog‘ida, tashqarida, keyin, orqaga; se tenir derrière l'arbre daraxt orqasida turmoq; regarder derrière soi orqaga qaramoq
    II adv. orqasida, orqa tomonda, keyin, orqaga, tashqarida; rester derrière orqasida qolmoq; il a quitté la maison sans regarder derrière u uyni butunlay tashlab ketdi; de derrière loc.prép. tufayli, sababli, vajidan, natijasida; par derrière loc.adv. orqasidan; sens devant derrière chappa, ters, ostin-ustin, tartibsiz, teskarisiga, chappasiga.
    nm.
    1. ort, orqa, ket, dumba, orqa qismi, bo‘lagi
    2. orqa tomoq; pl. sirt; frapper par derrière orqa tomonidan urmoq, bostirib kelmoq
    3. odam va ba'zi hayvonlarning tanasining orqa qismi, orqa, ket, dumba.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > derrière

  • 10 devant

    I prép. yaqinda, yonida, oldida, labida, ustida, boshida; se chauffer devant le feu o‘ t oldida isinib o‘tirmoq; se promener devant la porte eshik oldida sayr qilib yurmoq; se jeter devant qqn. birovning ustiga tashlanmoq, sakramoq; regarder devant soi ko‘zi, ko‘z oldiga qaramoq
    II adv. oldda, oldinda, olddan, oldida; se placer devant oldda o‘ tirmoq; passer devant oldiga o‘ tmoq; loc.adv. et prép. par-devant oldida, ro‘parasida, qarshisida, huzurida; par-devant notaire notarius huzurida, oldida.
    nm. old, old tomon, old qismi; de devant old tomondagi, oldingi; loger sur le devant derazalari ko‘chaga qaragan, ochiladigan uyda yashamoq; prendre les devants oldida bormoq, oldinda yurmoq; fig. ilgarilab, o‘zib ketmoq, oldinga o‘ tmoq, ogohlantirmoq, vaqtdan yutmoq, ulgurmoq; loc.adv. et prép. au-devant de qarshisiga, ro‘parasiga, qaramaqarshi, peshvoz chiqib; aller au-devant de peshvoz chiqmoq, qarshisiga chiqmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > devant

  • 11 devers

    prép. par devers qqn. huzurida, qarshishisida, qo‘lida, izmida; par devers soi o‘zida, o‘z izmida, ixtiyorida.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > devers

  • 12 don

    nm.
    1. tortiq, sovg‘a, hadya, tuhfa, in'om, armug‘on; faire don de in'om qilmoq; le don de soi o‘zini qurbon qilish, o‘z manfaatlaridan voz kechish
    2. qobiliyat, iste'dod, talant; le don de la parole so‘zlash qobiliyati, so‘zamollik, notiqlik; il a le don des langues uning til o‘rganishiga qobiliyati bor.
    nm. janob, don, xonim (ispancha).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > don

  • 13 fidélité

    nf. sodiqlik, sadoqatlilik; prêter serment de fidélité sodiq bo‘lishga qasam ichmoq; la fidélité envers soi-même o‘z-o‘ziga sodiqlilik
    2. sodiqlik, to‘g‘rilik; fidélité d'une traduction tarjimaning to‘g‘riligi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > fidélité

  • 14 hors

    prép. hors jeu sport. o‘yindan tashqari; demeurer hors de la ville shahardan tashqarida yashamoq; être hors concours mislsiz bo‘lmoq; mettre hors-la-loi qonundan chetda qoldirmoq; hors série kutilmagan; hors-cadre safdan tashqari; loc.prép. hors de tashqari; loger hors de la ville shahardan tashqarida yashamoq; hors d'ici jo‘na bu yerdan! hors pair mislsiz, misli yo‘q, misli ko‘rilmagan, mashhur, tengsiz; hors service yaroqsiz bo‘lib qolgan; hors de tout soupçon shubhadan xoli; hors de propos noo‘rin, o‘rinsiz, chakki, bemavrid, bevaqt, bemahal; être hors d'usage ishdan chiqmoq, yaroqsiz bo‘lib qolmoq; être hors de combat safdan chiqmoq; être hors d'haleine harsillamoq, nafasi tiqilmoq, entikib qolmoq; être hors de danger xavf-xatardan chetda bo‘ lmoq; être hors de soi o‘zini yo‘qotmoq, o‘zini bilmay qolmoq (g‘azabdan).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > hors

  • 15 imbu

    -ue
    adj. shimib olgan, shimigan, ivigan, to‘yingan, mazmunga boy; être imbu de soi-même o‘zini boshqalardan ustun hisoblamoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > imbu

  • 16 maître

    -maîtresse
    I n.
    1. nm. xo‘jayin, ega, sohib; dr. bien sans maître egasiz mulk; se rendre maître de qqn. biron kishini tutib olmoq, qo‘lga olmoq, qamoqqa olmoq
    2. boshliq, ega, hukmdor, mulkdor, hokim, hukmron, hoqon, sulton; maître, maîtresse de maison uy egasi, bekasi, mezbon; être (le) maître (quelque part) xo‘jayin, ega, sohib, hokim, hukmdor bo‘lmoq; l'argent, maître du monde pul dunyosining hukmdori; être maître, maîtresse de soi, être son propre maître o‘ziga-o‘zi xo‘jayin bo‘lmoq; être maître de faire qqch. biror ishni qilishga ixtiyori, erki o‘zida bo‘lmoq; vous êtes maître de refuser rad qilishda ixtiyoringiz o‘zingizda
    3. boshliq, rahbar; maître de forges metallurgiya zavodining boshlig‘ i, rahbari; maître d'hôtel metrdotel, bosh ofitsiant (restoranlarda)
    4. o‘qituvchi, muallim, muallima, ustoz, murabbiy, murabbiya
    5. vx. metr; maître Jacques metr Jak
    6. nm. metr; (advokat, notariuslarga nisbatan murojaatda ishlatiladi)
    7. nm. maestro, usta
    II adj.
    1. tashkilotchi, harakatchan; une maîtresse femme tashkilotchi ayol
    2. vx. asosiy, bosh, katta; maître coq bosh oshpaz
    3. narsa asosiy, bosh; techn. maître-cylindre tormozning bosh silindri; inform. ordinateur maître bosh hisoblash mashinasi
    4. kuchli; maître mot ou maître-mot kuchli so‘z.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > maître

  • 17 maîtrise

    nf.
    1. maîtrise de soi o‘zini tuta bilish, og‘irlik, vazminlik, sabr, toqat
    2. harbiy hukmronlik
    3. vazifa, daraja, maîtrise de conférences lektorlik, seminar boshlig‘i vazifasi
    4. cherkov ashula maktabi, xori
    5. universitet diplomi
    6. mahorat, san'at, ustalik, mohirlik; oeuvre d'une grande maîtrise katta san'at asari; exécuter avec maîtrise mahorat bilan ijro etmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > maîtrise

  • 18 moment

    nm.
    1. moment, vaqt, on, payt, lahza; les moments de la vie, de l'existence hayot, turmush onlari; un petit, un long moment qisqa, uzun lahzalar; célébrité, succès du moment paytning sharafi, yutuqlari
    2. lahza, on, fursat, dam, daqiqa, nafas, ko‘z ochib yumguncha o‘ tadigan vaqt; en un moment bir lahzada; dans un moment oz fursatdan so‘ng; un moment! j'arrive bir daqiqa! boryapman
    3. payt, vaqt, daqiqa, lahza; bons moments yaxshi paytlar; c'est un mauvais moment à passer bu o‘tkinchi bir yomon payt; n'avoir pas un moment à soi o‘ziga qaragani bir daqiqa ham vaqti bo‘lmaslik
    4. payt, fursat, mavrid; profiter du moment paytdan foydalanib qolmoq; ce n'est pas le moment bu mavridi emas; c'est le moment ju jamais bu ayni fursati yoki bunday fursat hech qachon bo‘lmaydi
    5. loc. au moment paytida, davrida; au moment de biror narsa qilinayotgan paytida; au moment de partir ketish paytida; loc.prép. au moment où davrda, paytda; à un moment donné berilgan bir davrda; loc.adv. à tout moment, à tous moments har doim, to‘xtovsiz; à aucun moment hechqachon; en ce moment shu paytda, hozir; sur le moment o‘sha paytda, paytida; par moment payti-payti bilan; d'un moment à l'autre hozir, mana-mana
    6. loc.prép. du moment où, que chunki, negaki, modomiki; du moment que tu es d'accord modomiki sen rozi ekansan.
    nm.techn. moment, vaqt; moment d'un vecteur par rapport à un point vektorning biror nuqtaga nisbatan vaqti.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > moment

  • 19 monde

    nf.
    1. kiborlar, oqsuyaklar, aristokratlar hayoti; aller dans le (grand) monde kiborlar hayotiga kirmoq; homme, femme du monde kibor kishi, xonim.
    nm. odamlar, xaloyiq, xalq, mardum; ko‘p odam bor; j'entends du monde dans l'escalier zinapoyada odamlarning tovushini eshityapman; tu as vu le monde qu'il y a? sen u yerdagi odamlarni ko‘rdingmi? avoir du monde chez soi uyida odamlar, mehmonlar bo‘ lmoq; tout le monde hamma, har bir kishi.
    nm.
    1. planetalar, sayyoralar, koinot; la guerre des mondes sayyoralar urushi
    2. dunyo, olam, koinot, jahon; conception du monde dunyoqarash; loc. tout est pour le mieux dans le meilleur des mondes hamma dunyoning eng ezguliklari tarafdorlari; l'homme et le monde inson va tabiat; création du monde olamning yaratilishi
    3. dunyo, olam, borliq; le monde extérieur tashqi dunyo
    4. dunyo, olam; le monde poétique, de l'art she'riyat, san'at olami; le monde des abeilles, le monde végétal asalarilar, o‘simliklar olami; loc. faire tout un monde de qqch. bir dunyo ish qilmoq; fam. c'est un monde! bu bir dunyo!
    5. yer, yer yuzi, dunyo, olam, qit'a, iqlim; les cinq parties du monde dunyoning besh qit'asi; courir, parcourir le monde dunyoni aylanib, kezib chiqmoq; tour du monde yer atrofi; fam. le monde est petit odam odam bilan uchrashadi; champion, championnat du monde dunyo chempioni, dunyo birinchiligi; le nouveau monde Yangi dunyo (Amerika); l'ancien monde eski dunyo (Yevropa, Afrika, Osiyo); le tiers monde qo‘shilmagan davlatlar
    6. bu dunyo, bu chirkin dunyo; loc. mépriser les biens de ce monde bu dunyoning boyligidan nafratlanmoq; de l'autre monde u dunyodan; il n'est plus de ce monde u endi bu dunyoda yo‘q
    7. au monde dunyoga, dunyoda; venir au monde dunyoga kelmoq; être seul au monde bu dunyoda yolg‘iz bo‘lmoq
    8. dunyo, jamiyat, insoniyat, odamlar; ainsi va le monde dunyo shunday o‘ taveradi; loc. à la face du monde odamlarning oldida, ochiqchasiga; l'avènement d'un monde meilleur yaxshiroq jamiyatning kelishi; le monde antique antik dunyo; le monde capitaliste et le monde communiste kapitalistik va kommunistik dunyo
    9. c'est le meilleur homme du monde bu dunyodagi eng yaxshi odam; pour rien au monde aslo; dunyodagi hech narsa buning o‘rniga o‘tmaydi
    10. muhit, doira, olam; il n'est pas de notre monde u bizning doiradan emas.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > monde

  • 20 on

    pron.inv.
    1. odamlar; on dit que odamlar aytishyaptiki, aytishyaptiki; comme on dit odamlarning aytishicha, aytishlaricha; on a souvent besoin d'un plus petit que soi odam ko‘pincha o‘zidan kichikroqqa muhtoj bo‘ladi
    2. kimdir; on apporta le plat ovqatni olib kelishdi; on a encore augmenté les impôts soliqlarni yana oshirishdi
    3. loc. on dirait que o‘xshaydi; on dirait qu'il va pleuvoir yomg‘ ir yog‘adiganga o‘xshaydi
    4. fam. sen, siz; eh bien! on ne s'en fait pas! mayli! kuyinma!
    5. fam. men; oui, oui! on y va ha, ha! boraman; on montrera dans ce livre que bu kitobda ko‘rsatamizki
    6. fam. biz; nous, tu sais, on ne fait pas toujours ce qu'on veut bilasanmi, biz har doim ham xohlaganimizni qilavermaymiz; on est toujours les derniers biz doim oxirida qolamiz.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > on

См. также в других словарях:

  • soi — [ swa ] pron. pers. • XIIe; sei 1050; du lat. se, en position accentuée → se ♦ Pronom personnel réfléchi de la 3e personne. ⇒ lui (IV); et aussi elle, eux (cf. pop. Sa pomme, sézigue). I ♦ (Se rapportant à des personnes) A ♦ Représentant …   Encyclopédie Universelle

  • soi — (soi), pronom réfléchi de la troisième personne des deux genres et des deux nombres, qui s emploie comme régime d une préposition ou quelquefois comme régime direct d un verbe actif. 1°   Il se rapporte d ordinaire à un mot général et indéterminé …   Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré

  • Soi — Nummer 10 der Silom Road in Bangkok Soi (in Thai: ซอย) ist ein Ausdruck, der in der thailändischen Sprache für eine Nebenstraße benutzt wird, die von einer Hauptstraße (Thanon) abzweigt. Eine sehr schmale Nebenstraße wird Trok genannt. Der… …   Deutsch Wikipedia

  • Soi — (Thai: ซอย) is the term used in Thailand for a side street branching off a major street ( thanon ). An alley is called a Trok .Sois are usually numbered, and are referred to by the name of the major street and the number, as in Soi Sukhumvit 4 ,… …   Wikipedia

  • SOI — Saltar a navegación, búsqueda El termino SOI puede referirse a: Índice de oscilación sur, índice de ocilación sur es un índice que correlaciona varios eventos climáticos de El Niño. Silicon on Insulator, tecnología de fabricación microelectrónica …   Wikipedia Español

  • SOI — might be an acronym or abbreviation for:Technology: * Silicon on Insulator * Signal operating instructions * Service Oriented Infrastructure * Start of injectionScience: * Southern Oscillation Index * Sphere of influence (astrodynamics), a term… …   Wikipedia

  • SOI —   [Abk. für Silicon on Isolator, dt. »Silicium auf Isolator«], Verfahren zur Herstellung von Chips, das 1998 von IBM vorgestellt wurde und das mittlerweile in unterschiedlichen Variationen von zahlreichen Herstellern eingesetzt wird. Beim SOI… …   Universal-Lexikon

  • Soi — Soi,   Ancent, afrikanischer Künstler, * in der Mooni Location, Machakos (südöstlich von Nairobi), 1939. Autodidakt; lebt seit 1966 lebt er als freischaffender Maler in Nairobi. In farbenprächtigen, großformatigen Gemälden kommentiert er… …   Universal-Lexikon

  • Soi — soi, soie haie sèche Bresse …   Glossaire des noms topographiques en France

  • SOI — sigla Società Oleodotti Italiani …   Dizionario italiano

  • soi-to- —     soi to     Deutsche Übersetzung: “Zauberei”     See also: see above S. 891 (sē ) …   Proto-Indo-European etymological dictionary

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»