Перевод: с французского на узбекский

с узбекского на французский

siège+d'une

  • 1 siège

    nm.
    1. manzilgoh, qarorgoh, manzil, o‘rnashgan, turgan joy, makon; le siège d'un parti partiyaning manzilgohi
    2. markaz, makon; le siège d'un douleur og‘riqning makoni
    3. qamal; le siège devant une ville shaharni qamal qilish; état de siège qamal holati; lever le siège qamalni bekor qilmoq
    4. kursi, o‘rindiq, stul, kreslo; prends un siège o‘ tir; les sièges avants, arrière d'une automobile avtomobilning old, orqa o‘rindiqlari
    5. o‘rin, mandat (saylovda); le parti a gagné vingt sièges à l'Assemblée partiya Assableyada yigirmata o‘rin yutib chiqdi
    6. yurisdiksiya, sud qilish huquqi
    7. orqa, odamning dumbasi; bain de siège o‘ tiriladigan vanna; enfant qui se présente par le siège orqasi bilan kelgan bola (tug‘ishda).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > siège

  • 2 guerre

    nf.
    1. urush; la guerre civile fuqaro urushi; une guerre de libération nationale milliy ozodlik urushi; la Grande Guerre nationale (patriotique) Ulug‘ Vatan urushi; une guerre impérialiste imperialistik urush; une guerre de siège qamal; une guerre éclair yashin tezligidagi urush; la Guerre Froide sovuq munosabatlar urushi; un homme de guerre harbiy; un nom de guerre yashirin taxallus; déclarer la guerre urush e'lon qilmoq; déclancher la guerre urush boshlamoq; entrer en guerre urushga kirmoq; faire la guerre urishmoq, urush olib bormoq; de guerre lasse qattiq qarshilikdan keyin, kuchsizlanib, toqati toq bo‘lib; le Ministère de la Guerre harbiy vazirlik
    2. bahs, tortishuv, munozara, muboxasa, kurash, kurashish; de bonne guerre halol kurash; c'est de bonne guerre bu halol, to‘g‘ri.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > guerre

  • 3 lever

    I vt.
    1. ko‘tarmoq
    2. ko‘ tarmoq (biror tana a'zosini)
    3. ko‘tarmoq, ochmoq, olib tashlamoq; lever le voile yopqichni ochmoq
    4. uchirmoq, cho‘chitmoq (ovni); lever un lièvre, une perdrix quyonni cho‘chitmoq, kaklikni uchirmoq; fam. birovni o‘zi bilan birga sudrab olib kelmoq
    5. ko‘tarmoq, tik qilmoq
    6. olmoq, tuzmoq; lever une carte, un plan xaritaga, planga olmoq
    7. lever le camp lagerni yig‘ishtirmoq, jo‘nab ketmoq
    8. to‘xtatmoq; lever le blocus, le siège qamalni to‘xtatmoq; lever la séance majlisni yopmoq; lever une punition jazoni bekor qilmoq
    II vi. ko‘tarilmoq
    1. ko‘ tarilmoq, o‘smoq, chiqmoq (o‘simlik); le blé lève bug‘doy chiqyapti
    2. ko‘tarilmoq, ko‘pchimoq, achimoq (xamir); la levure fait lever la pâte xamirni xamirturush ko‘pchitadi
    III se lever vpr.
    1. turmoq, o‘rnidan turmoq; se lever de table stoldan turmoq
    2. turmoq, o‘rindan turmoq; se lever tôt, de bonne heure erta, saharlab turmoq
    3. chiqmoq; le soleil se lève quyosh chiqyapti; le jour se lève tong otyapti
    4. ko‘ tarilmoq, turmoq (shamol); la brise, le vent se lève dengiz shamoli, shamol turyapti
    5. yorishmoq, ochilmoq, ko‘ tarilmoq (ob-havo); le brouillard s'est levé tuman ko‘ tarildi, tarqaldi.
    nm.
    1. chiqish, otish; un lever de soleil quyosh chiqishi; le lever du jour tong otishi
    2. uyg‘onish, uyqudan turish; au lever, à son lever uyqudan turishda, uning uyg‘onishiga
    3. le lever du rideau pardaning ochilishi (spektaklning boshlanishi).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > lever

  • 4 renverser

    I vt.
    1. to‘ntarmoq, ag‘darmoq; renverser un seau chelakni to‘ntarmoq
    2. teskarisiga aylantirmoq, teskari harakatlantirmoq; renverser l'ordre des mots dans une phrase gapda so‘zlarning tartibini teskarisiga aylantirmoq; renverser la vapeur bug‘ni teskarisiga yurgizmoq
    3. ag‘darib, yiqitib, qulatib yubormoq; c'est une camionnette qui l'a renversé uni yuk mashinasi ag‘darib ketdi; renverser une chaise kursini ag‘darib yubormoq; renverser du vin sur la nappe dasturxonga vinoni ag‘darib, to‘kib yubormoq
    4. qulatmoq, ag‘darmoq, yiqitmoq, buzib tashlamoq; renverser tous les obstacles hamma to‘siqlarni qulatmoq
    5. orqaga tashlamoq; renverser la tête, la buste boshini, qaddini orqaga tashlamoq
    6. hayratga solmoq, hayratlantirmoq; cela me renverse bu meni hayratga soladi
    II se renverser vpr.
    1. ag‘darilmoq, to‘ntarilmoq; la barque s'est renversée qayiq ag‘darilib ketdi; la bouteille s'est renversée shisha ag‘darilib ketdi
    2. ag‘anab, qulab, yiqilib tushmoq; il se renversa sur son siège u o‘rindig‘idan qulab tushdi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > renverser

  • 5 arrière

    I nm.
    1. quyruq, orqa qism, orqa tomon; l'arrière d'une voiture mashinaning orqa qismi; l'arrière d'un bateau kemaning quyrug‘i
    2. mil. front orqasi, orqa tomon
    3. sport. himoyachi
    II adj. orqadagi, keyingi, ketingi, orqa; le siège arrière orqa o‘rindiq; le feu arrière orqadagi chiroq; en marche arrière orqaga yurib
    III adv. orqaga, orqasiga, ketinga, keyinga; faire machine arrière orqaga yurmoq; fig. o‘z so‘zidan qaytmoq; rester en arrière orqada qolmoq; regarder en arrière orqaga qaramoq
    IV intj. arrière! orqaga! arriéré, ée
    I adj.
    1. orqada qolgan, qoloq; un pays arriéré qoloq mamlakat
    2. qoloq, zaif (aqliy tomondan)
    II nm. soliqdan to‘lanmay qolgan qarz; oxirigacha olinmagan summa; toucher un arriéré de pension pensiyaning qolgan qismini olmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > arrière

  • 6 état

    nm.
    1. ahvol, hol, vaziyat; kayfiyat, hol-ahvol, avzo, holat; kishining holi; l'état de santé sog‘-nosog‘lik; son état général s'est amélioré uning umumiy holati yaxshilandi; c'est un état de fait haqiqiy ahvol, vaziyat shunday; le malade est dans un état grave kasalning ahvoli og‘ir; à l'état ko‘rinishida; holda, holatda; à l'état brut qayta ishlanmagan holat, holda; à l'état gazeux gaz holida; en état; être en bon (mauvais) état yaxshi, yomon holatda bo‘lmoq; en état de marche ishlatishga yaroqli, soz; mettre en état de siège qamal holatiga solmoq; être en état ivresse mast holda bo‘lmoq; être en état de +inf imkoniga ega bo‘ lmoq, -ga qurbi yetmoq, -ga qodir bo‘ lmoq; être en état de travailler ishlashga qurbi yetmoq; être hors d'état de + inf. imkoniga ega bo‘lmaslik, -ga qodir emaslik
    2. mavqe, martaba, ahvol, o‘rin; l'état ecclésiastique kashishlik rutbasi, unvoni diniy martaba; un devoir d'état xizmat burchagi; il est menuisier de son état kasbi bo‘yicha u stolyar
    3. hist. tabaqa, toifa; le tiers-état uchinchi toifa (qirollik davrida uchinchi tabaqaga burjuaziya, hunarmandlar va dehqonlar kirgan)
    4. ro‘yxat; l'état descriptif d'un lieu biror joyda joylashgan narsalarning ro‘yxati; un état nominatif nomma-nom ro‘yxat
    5. shtat (xodimlar haqida)
    6. État davlat; un chef d'État davlat boshlig‘i; le conseil d'État davlat kengashi; une affaire d'État davlat ahamiyatiga ega ish; la banque d'État davlat banki; les finances de l'État davlat xazinasi; un coup d'État davlat to‘ntarilishi; un homme d'État davlat arbobi; la sûreté de l'État davlat xavfsizligi; davlat xavfsizligini qo‘riqlash.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > état

  • 7 levée

    nf.
    1. ko‘ tarma, damba
    2. o‘likni ko‘ tarish
    3. olib tashlash, bekor qilish, to‘xtatish; levée d'un siège qamalni olib tashlash; levée de séance majlisni yopish; levée d'une punition jazoni bekor qilish
    3. xatlarni pochta qutisidan olish; la levée du matin est faite xatlarni ertalabki pochta qutisidan olish tugatildi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > levée

  • 8 permanence

    nf. doimiylik, o‘zgarmaslik; la permanence des institutions tartibotlarning o‘zgarmasligi
    2. doimiy navbatchilik; assurer, tenir une permanence navbatchilikni ta'minlamoq, navbatchilik qilmoq; la permanence d'un commissariat de police politsiya komissariyatining doimiy tayyorligi
    3. litsey, kollejlarda o‘quvchilar xonasi (o‘quvchilar darsdan bo‘sh vaqtlarida yig‘iladigan xona); il fait ses devoirs en, à la permanence u darsini o‘quvchilar xonasida qilyapti
    4. loc.adv. doimiy, uzluksiz, to‘xtovsiz; assemblée qui siège en permanence doimiy yig‘ilib turadigan assambleya, uyushma.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > permanence

См. также в других словарях:

  • siège — [ sjɛʒ ] n. m. • 1080; lat. pop. °sedicum, de °sedicare, de sedere « être assis » I ♦ 1 ♦ Lieu où se trouve la résidence principale (d une autorité, d une société). Rome est le siège de la papauté. Siège d un tribunal, localité où il tient… …   Encyclopédie Universelle

  • Siege (militaire) — Siège (militaire) Pour les articles homonymes, voir siège. Un siège, dans le domaine militaire, est l’ensemble des actions menées en vue de s’emparer d’une place forte ou d’une position ennemie. La technique du siège, aussi bien celle de la… …   Wikipédia en Français

  • Siège de Léningrad — Diorama du siège de Léningrad, figurant au musée de la Grande Guerre patriotique de Moscou Informations générales Date 8 septembre 1941 18 ja …   Wikipédia en Français

  • Siège d'Ostende (1601-1604) — Siège d Ostende Le siège d Ostende par Pieter Snayers Informations générales Date 4 juillet 1601 22 septembre 1604 Lieu O …   Wikipédia en Français

  • siège-auto — siège [ sjɛʒ ] n. m. • 1080; lat. pop. °sedicum, de °sedicare, de sedere « être assis » I ♦ 1 ♦ Lieu où se trouve la résidence principale (d une autorité, d une société). Rome est le siège de la papauté. Siège d un tribunal, localité où il tient… …   Encyclopédie Universelle

  • Siege central du Credit lyonnais — Siège central du Crédit lyonnais 48°52′14.95″N 2°20′11.45″E / 48.8708194, 2.3365139 …   Wikipédia en Français

  • Siège central du Crédit Lyonnais — 48°52′14.95″N 2°20′11.45″E / 48.8708194, 2.3365139 …   Wikipédia en Français

  • Siège central du crédit lyonnais — 48°52′14.95″N 2°20′11.45″E / 48.8708194, 2.3365139 …   Wikipédia en Français

  • Siège du Crédit Lyonnais — Siège central du Crédit lyonnais 48°52′14.95″N 2°20′11.45″E / 48.8708194, 2.3365139 …   Wikipédia en Français

  • Siège de Cuautla — Carte de Cuautla Amilpas (aujourd hui Cuautla Morelos) dressée en 1812. Informations générales Date 9 au 2 mai 1812 Lieu Mexique …   Wikipédia en Français

  • siege — Siege, m. penac. Tantost signifie une chaire ou autre chose à se seoir, Sedile, Sedes, Et l Espagnol et l Italien disent de mesmes, Una sedia, Un seddio, ou seggio, una silla. Tantost, mais par metaphore, le lieu de la seance, comme le siege d un …   Thresor de la langue françoyse

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»