Перевод: с французского на узбекский

с узбекского на французский

se+reprendre

  • 1 reprendre

    I vt.
    1. qayta olmoq, qayta qo‘ lga olmoq, olmoq; reprendre sa (la) route qayta yo‘lga tushmoq; reprendre courage dadil bo‘lmoq; loc. reprendre ses esprits o‘ziga, hushiga kelmoq, es-hushini yig‘moq; reprendre son souffle nafasini rostlamoq; reprendre haleine bir dam tin olmoq
    2. qaytarib olmoq, qayta qo‘lga kiritmoq, qayta erishmoq; il a repris sa liberté u ozodligiga qayta erishdi; reprendre ses forces kuchga kirmoq
    3. qaytarib olmoq; cet article ne peut être ni échangé ni repris bu mahsulot na almashtirib, na qaytarib olinmaydi; le garagiste m'a repris ma vieille voiture usta mening eski mashinamni sotib oldi
    4. biror narsadan qayta, yana olmoq; reprendre d'un plat ovqatdan yana olmoq
    5. qayta tutib, ushlab olmoq, qayta qo‘lga tushirmoq; le prisonniet évadé a été repris qochgan mahbus qayta qo‘lga tushdi; loc. on ne m'y reprendra plus meni boshqa qo‘lga tushirisholmaydi, aldasholmaydi; que je ne vous y reprenne pas! ikkinchi bor qo‘ limga tushmang (po‘pisa)
    6. tutib, ushlab qolmoq, qaytalab qolmoq; mon rhumatisme m'a repris revmatizmim tutib qoldi
    7. qaytadan, yangidan boshlamoq, yana davom ettirmoq, qayta kirishmoq; reprendre un travail, la lutte ishni, kurashni yangidan boshlamoq; reprendre ses études o‘qishlarini yana davom ettirmoq
    8. davom etmoq, qaytarmoq; il reprit d'une voix sourde u bo‘g‘iq ovozda davom etdi; reprendre un refrain en choeur naqarotni xor bo‘lib qaytarmoq; reprenons l'histoire depuis le début voqeani boshidan qaytaraylik
    9. qayta ko‘rib chiqmoq, qayta tuzatib chiqmoq, qayta kirishmoq (tuzatish uchun); reprendre un article maqolani qayta ko‘rib chiqmoq
    10. davom ettirmoq, qayta tiklamoq, qayta qo‘lga olmoq; reprendre un programme rejani qayta tiklamoq
    II vi.
    1. tuzalmoq, sog‘aymoq, o‘ziga kelmoq, kuchga, kuch-quvvatga kirmoq; tiklanmoq, o‘nglanmoq, oyoqqa turib olmoq, qaddini rostlamoq; le petit a bien repris kichkintoy anchagina o‘ziga kelib qoldi; les affaires reprennent ishlar yurishib ketdi
    2. qayta, yana boshlanmoq; la pluie reprit de plus belle yomg‘ir yanayam kuchliroq yog‘a boshladi
    III se reprendre vpr.
    1. xatoni birdan eslamoq, payqamoq, sezmoq, birdan eslab, payqab, sezib oldini olmoq; elle a dit une énormité, mais elle s'est vite reprise u bir bema'ni narsa dedi, lekin u tezda xatosining oldini olib qoldi
    2. qayta kirishmoq, qayta boshlamoq; s'y reprendre à deux fois, à plusieurs fois bu narsaga ikki, ko‘p bor kirishmoq.
    vt.litt. koyimoq, urishmoq, tanbeh bermoq, aybga buyurmoq, qoralamoq, tanqid qilmoq; il s'est souvent fait reprendre u ko‘pincha tanbehga uchraydi; reprendre qqch. biror narsani qoralamoq, ayblamoq; il n'y a rien à reprendre à sa conduite uning yurish-turishida ayblaydigan narsa yo‘q; cela mérite d'être repris bu tanqidga loyiq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > reprendre

  • 2 connaissance

    nf.
    1. bilish, anglab yetish; théorie de la connaissance bilish nazariyasi
    2. bilim, ilm, donishlik, ma'lumot, xabardorlik, voqiflik; pl. bilim, ma'lumot; connaissances étendues keng ma'lumot, ilm; en connaissance de cause ishning ko‘zini bilib; porter à la connaissance de xabardor qilmoq, ma'lum qilmoq, bildirmoq; il est venu à ma connaissance menga ma'lum bo‘ldi-ki; prendre connaissance bilib olmoq, tanimoq, bilmoq; prendre connaissance de qqch. tanishmoq, ko‘rmoq; donner connaissance de tanishtirmoq, ko‘rsatmoq; à ma connaissance menga ma'lum bo‘lishicha
    3. ong, shuur, anglash, sezgi, his, tuyg‘u, aql, xayol, es, yod, xotira, zehn, hush; perdre connaissance xushdan ketmoq, behush bo‘lib qolmoq; reprendre connaissance hushiga kelmoq
    4. tanishish, tanishlik, oshnachilik, bilish, xabardorlik; faire connaissance avec qqn. tanishmoq; être, se trouver en pays de connaissance tanishlari orasida bo‘lmoq; il est de ma connaissance u mening tanishim
    5. tanish, oshna; de vieilles connaissances eski oshnalar; une de mes connaissances mening bir tanishim, oshnam.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > connaissance

  • 3 courage

    nm. botirlik, jasurlik, mardlik, dovyuraklik, jasorat, dadillik, qahramonlik, mardonavorlik, tetiklik, bardamlik, baquvvatlik; courage à toute épreuve jasorat, jur'at, botirlik; reprendre courage o‘zini qo‘lga olmoq, dadil bo‘lmoq; perdre courage ruxi tushmoq; prendre son courage à deux mains jur'at etmoq, jasur bo‘lmoq; avoir le courage de ses opinions o‘z fikrlarini qo‘rqmasdan bayon etmoq; avec courage mardonavor; avez-vous le courage de? jur'atingiz yetarmikan? bon courage! qo‘rqma, ruhing tushmasin, muvaffaqiyat tilayman; du courage! umidsizlanmang!

    Dictionnaire Français-Ouzbek > courage

  • 4 esprit

    nm.
    1. jon, ruh
    2. es, hush; perdre ses esprits hushidan ketmoq, behush bo‘lib qolmoq; reprendre ses esprits hushiga kelmoq
    3. ruh, arvoh, jin; l'esprit du mal iblis, shayton, jin
    4. aql, idrok, ong; fikr, dunyoqarash; il est sain de corps et d'esprit u aqlan va jismonan sog‘lom; la liberté d'esprit hurfikrlilik; un homme d'esprit aqlli odam; cultiver son esprit dunyoqarashni kengaytirmoq; aqlini o‘stirmoq; les nourritures de l'esprit ma'naviy ozuqa; où aviez-vous l'esprit? kallangiz, boshingiz qayerda edi? avez-vous perdu l'esprit aqlingizni yedingizmi? kalangiz ishlaydimi? une tournure d'esprit fikri-zikri, fikri-xayoli
    5. xarakterli xususiyat, mohiyat, ruh, talab; dans l'esprit de l'époque zamon ruhida(gi), zamon talabida(gi); l'esprit d'une doctrine ta'limotning mohiyati
    6. aqlning, fikrning o‘ tkirligi, zukkolik, zakiylik, donolik, zakovat; il est plein d'esprit u juda zikko
    7. chim. spirt; esprit-de-vin etil spirt.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > esprit

  • 5 hostilité

    nf.
    1. dushmanlik, raqiblik, yovgarchilik, zidlik, adovat, xusumat, olalik, yoqtirmaslik, yomon ko‘rishlik
    2. pl. harbiy harakatlar, qurolli hujum; commencer, ouvrir les hostilités harbiy harakatlarni boshlamoq, ochmoq; suspendre les hostilités harbiy harakatlarni to‘xtatmoq; reprendre les hostilités harbiy harakatlarni qayta tiklamoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > hostilité

  • 6 marque

    nf.
    1. belgi, nishon, alomat, ishora
    2. sport. yerga qilingan belgilar; oyoq tiragich (yuguruvchilar oyoq qo‘yib start oladigan moslama); à vos marques! prêts? partez! startga! tayyorlaning! start!
    3. tamg‘a (mahbusga bosilgan)
    4. belgi, tamg‘a (tovarga qo‘yilgan, bosilgan)
    5. tayyorlovchi, ishlab chiqaruvchining belgisi; marque d'orfèvre zargarning belgisi; marque d'un médicament dorining markasi; produits de marque yuqori sifatli, markali mahsulot
    6. yuqori sifatli, markali mahsulot chiqaradigan korxona va shu mahsulot
    7. belgi qo‘yadigan asbob (tamg‘a, muhr)
    8. iz; marque de dents tish izlari
    9. nishon, dog‘; avoir une marque sur le visage yuzida nishoni, dog‘i bo‘lmoq
    10. xatcho‘p; mettre une marque dans un livre pour retrouver facilement une page osongina topish uchun kitob orasiga xatcho‘p qo‘ymoq; vx. marque de théâtre teatr bileti, chiptasi; loc. trouver, retrouver, prendre, reprendre, poser ses marques joylashmoq, o‘rin olmoq, egallamoq
    11. marka, znachok, fishka, jeton (o‘yin)
    12. sport. hisob; ouvrir la marque hisobni ochmoq
    13. daraja, obro‘-e'tiborni bildiradigan belgi; fig. hôte de marque yuqori, oliy martabali mehmon
    14. belgi, alomat; réflexion qui porte la marque du bon sens fikrlash sog‘lom aql alomatidir
    15. ling. belgi, alomat; le s est la marque du pluriel en français s fransuz tilida ko‘plik belgisidir, alomatidir.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > marque

  • 7 offensive

    nf.
    1. hujum; reprendre l'offensive qayta hujumga o‘tmoq; préparer, déclencher une offensive hujum tayyorlamoq, hujumga o‘ tmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > offensive

  • 8 poil

    nm.
    1. jun, yung; un chat qui perd ses poils tulayotgan mushuk; les poils d'une fourrure mo‘ynaning juni; les poils d'une brosse cho‘tkaning juni; gibier à poil ov hayvonlari; loc.fam. caresser qqn. dans le sens du poil ko‘ngliga qaramoq, aytganini qilmoq; bonnet à poil paxmoq telpak
    2. sochsoqol, tuk; les poils du visage soqol-mo‘ylab, yuzdagi tuklar; fam. ne plus avoir un poil sur le caillou boshida bir tuki ham bo‘lmaslik, g‘irt kal bo‘lmoq; ne plus avoir un poil de sec shalabbo bo‘ lmoq, ivib ketmoq; le poil, du poil jun, tuk; avoir du poil sur le corps tanasini jun bosgan bo‘lmoq
    3. loc.fam. avoir un poil dans la main juda ham dangasa bo‘lmoq; tomber sur le poil de qqn. biron kishining ustiga tashlanmoq; reprendre du poil de la bête kuch-g‘ayratini tiklamoq; de tout poil (de tous poils) turli toifadagi; ils reçoivent des gens de tout poil ular turli toifadagi odamlarni qabul qilishadi; fam. à poil qip-yalang‘och; se mettre à poil qip-yalang‘och bo‘lib yechinmoq; être de bon, de mauvais poil yaxshi, yomon kayfiyatda bo‘lmoq
    4. bot. poil à gratter tukcha, tuk
    5. tuk, pat; les poils d'un tapis gilamning tuklari
    6. fam. zarracha, zig‘irday, tirnoqcha; il n'a pas un poil de bon sens unda zarracha ham aql yo‘q; à un poil près arzimagan, ozgina narsani hisobga olmaganda; loc.adv.fam. au poil haqiqatdan ham; ça marche au poil! haqiqatdan ham yuryapti! au quart de poil to‘ppa-to‘g‘ri; adj.fam. elle est au poil, ta copine sening o‘rtog‘ing juda zo‘r ekan; intj. au poil! zo‘r! poilant, ante adj.fam. juda qiziq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > poil

  • 9 sens

    nm.inv.
    1. sezgi; les cinq sens traditionnels an'anaviy besh sezgi; reprendre (l'usage de) ses sens hushiga kelmoq; sixième sens ichki his, intuitsiya; loc. tomber sous le sens aniq bo‘lmoq, ko‘zga yaqqol ko‘rinib turmoq; elle a le sens du rythme unda ritmni sezish hisi bor; bon sens aqli rasolik, eslilik; un homme de bon sens aqli raso, o‘ylab ish qiladigan odam; avoir du bon sens aqli raso bo‘lmoq; manquer de bon sens aqli kaltalik qilmoq; ça n'a pas le sens commun bu aqldan emas
    2. fikr, his; à mon sens menimcha, mening fikrimcha; en un sens ma'lum nuqtai nazardan qaraganda
    3. ma'no, mazmun; le sens d'un texte matnning mazmuni; ce symbole a un sens profond bu ramzning chuqur ma'nosi bor; étude du sens ma'noni o‘rganish, semantika; ce mot a plusieurs sens bu so‘zning ko‘p ma'nosi bor; sens propre, figuré asl, ko‘chma ma'no
    4. ma'no, mazmun, maqsad; ce qui donne un sens à la vie hayotga mazmun bag‘ishlovchi narsa.
    nm.inv.
    1. taraf, tomon, yoq, yo‘nalish; dans le sens de la longueur uzunasiga; retourner qqch. dans tous les sens biror narsani har tarafga aylantirmoq; sens dessus dessous ostin-ustun, tartibsiz; sens devant derrière teskarisiga, oldini orqaga qilib; il a mis son pull sens devant derrière u jemperini oldini orqasiga qaratib kiyib olibdi
    2. yo‘nalish, yoq; voie à sens unique, à double sens bir yoqlama, ikki yoqlama yo‘l; panneau de sens interdit yo‘nalishni taqiqlovchi belgi
    3. yo‘nalish, yo‘l; nous devons travailler dans le même sens biz xuddi shu yo‘nalishda ishlashimiz kerak; le sens de l'histoire tarix yo‘nalishi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > sens

См. также в других словарях:

  • reprendre — [ r(ə)prɑ̃dr ] v. <conjug. : 58> • v. 1132 « rattraper (qqn) »; lat. reprehendere, ou de re et prendre, pour certains sens I ♦ V. tr. A ♦ (Prendre). 1 ♦ (1150) Prendre de nouveau (ce qu on a cessé d avoir ou d utiliser). Reprendre le volant …   Encyclopédie Universelle

  • reprendre — Reprendre, Recipere, Resumere, voyez Prendre. Reprendre aucun qui s enfuit, Fugitiuum reprehendere. Je n ay pas encore bien repris mes espris pour escrire, Nondum satis sum confirmatus ad scribendum. Reprendre son aleine, Spirare, Respirare.… …   Thresor de la langue françoyse

  • reprendre — Reprendre. v. a. Prendre de nouveau ce qu on avoit renvoyé, abandonné ou perdu. Reprendre une ville. reprendre à son service un vieux domestique. cet homme a repris sa femme aprés l avoir accusée d adultere. Il se prend aussi pour, Saisir de… …   Dictionnaire de l'Académie française

  • Reprendre connaissance — ● Reprendre connaissance reprendre conscience ; revenir d un évanouissement …   Encyclopédie Universelle

  • Reprendre du poil de la bête — ● Reprendre du poil de la bête reprendre des forces ou du courage …   Encyclopédie Universelle

  • Reprendre haleine — ● Reprendre haleine interrompre un effort, un travail, une action, pour reprendre son souffle ou pour se reposer …   Encyclopédie Universelle

  • Reprendre en sous-œuvre — ● Reprendre en sous œuvre réparer ou reconstruire les parties inférieures (d un mur, d un pilier, etc.) en soutenant de façon provisoire les parties supérieures conservées …   Encyclopédie Universelle

  • Reprendre le collier — ● Reprendre le collier se remettre au travail après une période de repos …   Encyclopédie Universelle

  • Reprendre le mou — ● Reprendre le mou embraquer, raidir une manœuvre …   Encyclopédie Universelle

  • Reprendre pied — ● Reprendre pied retrouver le contrôle de soi même, la suite de ses idées, d un raisonnement …   Encyclopédie Universelle

  • Reprendre ses billes — ● Reprendre ses billes se retirer d une affaire, d une entreprise …   Encyclopédie Universelle

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»