-
21 dégoût
nm.1. jirkanish, hazar qilish, nafrat, nafratlanish, ishtahasini yo‘qotish; prendre en dégoût ovqatdan hazar qilmoq; avoir du dégoût pour ovqatdan jirkanmoq. -
22 en
prép.1. en ville shaharda; vivre en France Fransiyada yashamoq; de maison en maison uydan-uyga; de main en main qo‘ldan-qo‘lga2. en hiver qishda; en 1997 1997-yilda3. en trois heures uch soatda, uch soat ichida; en une minute bir minutda; de temps en temps vaqti-vaqti bilan; har zamonda4. une chaise en bois yog‘och kursi5. sentier en pente qiya so‘qmoq; un canal en construction qurilayotgan kanal; la télévision en couleurs rangli televizor; un pommier en fleur gullagan olma6. compter en français fransuzcha sanamoq; écrire en quelques mots bir nechta so‘z bilan yozmoq; traiter en enfant bolalarcha muomala qilmoq; parler en étourdi o‘ylamay gapirmoq; chanter en français fransuzcha kuylamoq; en frère akalarcha7. en vain bekorga, behudaga; en commun birgalikda, birgalashib8. en dépit de xilof ravishda; en vue de sababli, sababdan, boisdan; -gani uchun, sababli; nazarda tutib, e' tiborga olib; en raison de -ga muvofiq, -ga ko‘ra, binoan9. gérondif hosil qi lishda qo‘llaniladi: en parlant gapira turib, gapirib; en souriant kulib turib, kulib.adv. u yerdan, o‘sha joydan, tomondan, yoqdan; il en sort u yoqdan chiqayapti; j'en viens o‘sha joydan kelyapman.pron.1. de predlogi bilan qo‘llangan ot o‘rnida ishlatiladi il se rend à Paris, moi, j'en viens u Parijga jo‘nab ketyapti, men esa u yerdan qaytib kelyapman; il avait une règle, il en frappait la table uning chizg‘ichi bor edi, u bilan stolga urdi; je connais Paris, j'en admire les musées men Parijni bilaman, men uning muzeylaridan zavqlanaman; ce roman m'a beaucoup plu, j'en ai relu plusieurs passage bu roman menga juda yoqdi, men ko‘p yerlarni qayta o‘qib chiqdim; voulez-vous du thé? – non, merci, j'en ai encore choy(dan) ichasizmi? – yo‘q, rahmat, hozircha bor2. s'en aller ketmoq; en vouloir à jahli chiqmoq; en arriver à -gacha bormoq, yetmoq; en être à se demander o‘ziga savol bermoq, o‘zidan so‘ramoq; en être pour son argent aldanmoq, ahmoq bo‘lib, ikkala qo‘lini burniga tiqib qolmoq; quruq qolmoq; s'en prendre à qqn. alamini birovdan olmoq, aybini birovga ag‘darmoq. -
23 fait
adj.1. qilingan, tugallangan; c'est bien fait yaxshi qilingan, qiyomiga yetgan2. yetuk, yetilgan; il est bien fait u xushbichim; un homme fait yetuk, komil inson.nm.1. ish, harakat, faoliyat; prendre qqn. sur le fait ustidan chiqib qolmoq; licencier pour fait de grève ish tashlashda qatnashganligi uchun ishdan bo‘shatmoq; le fait est que gap shundaki; ce n'est pas de mon fait bu menga to‘g‘ri kelmas ekan2. voqea, hodisa; un fait accompli ro‘y bergan voqea; un fait avéré aniq fakt; un fait notoire hammaga ayon bo‘lgan narsa; loc.adv. de fait haqiqatdan ham; du fait de tufayli, oqibatda; par le fait que shu boisdan, shu tufayli. -
24 goût
nm.1. ta'm, mazasini sezish, ta'm, lazzat; ta'm sezgisi, boshqacha, qo‘shimcha ta'm; agréable au goût yoqimli ishtaha; être au goût de tout le monde hammaga yoqmoq; chacun son goût ko‘ngil ko‘ targanicha2. nafosat tuyg‘usi, did, ta'b; avoir le mauvais goût de andishasiz harakat qilmoq3. uslub, tarz, yo‘sin, usul, yo‘l; dans le goût de usulida4. havas, qiziqish, ishtiyoq, xohish, istak, mayl, yaxshi ko‘rish; avoir du goût pour qqch. ishtiyog‘i bo‘lmoq; donner à qqn. le goût de havas uyg‘otmoq, rag‘batlantirmoq; prendre goût à qqch. ishqiboz bo‘lib qolmoq, havas, mayl qilmoq, ruju qilmoq, yaxshi ko‘rib qolmoq; n'avoir goût à rien hammasidan nafratlanmoq, to‘ymoq, bezmoq. -
25 haine
nf. nafrat, yomon ko‘rish, adovat, kek, xusumat, gina, qahr, g‘azab; avoir de la haine pour nafratlanmoq, jirkanmoq; prendre en haine yomon ko‘rmoq; en haine de nafrat bilan; par haine nafratdan, kekdan. -
26 lanterne
nf.1. fonar, fonus; lanternes vénitiennes qog‘ozdan qilingan bezak fonari; lanterne rouge qizil chiroq (karvon bo‘lib ketayotgan mashinalarning eng oxirgisining orqasiga qo‘yiladigan ogohlantiruvchi belgi); biror safda, musobaqa, tanlovlarda oxirgi o‘rinda turgan odam; lanternes d'automobiles avtoulov belgi chirog‘i2. loc. prendre des vessies pour des lanternes noo‘rin, o‘rinsiz gap qilmoq, havoyi gap qilmoq3. lanterne magique proyeksion fonar; loc. éclairer la lanterne de qqn. izohlab bermoq, tushuntirmoq.nf.archit. oynavand tom, tuynuk, deraza; gumbaz ustidagi minoracha. -
27 marque
nf.1. belgi, nishon, alomat, ishora2. sport. yerga qilingan belgilar; oyoq tiragich (yuguruvchilar oyoq qo‘yib start oladigan moslama); à vos marques! prêts? partez! startga! tayyorlaning! start!3. tamg‘a (mahbusga bosilgan)4. belgi, tamg‘a (tovarga qo‘yilgan, bosilgan)5. tayyorlovchi, ishlab chiqaruvchining belgisi; marque d'orfèvre zargarning belgisi; marque d'un médicament dorining markasi; produits de marque yuqori sifatli, markali mahsulot6. yuqori sifatli, markali mahsulot chiqaradigan korxona va shu mahsulot7. belgi qo‘yadigan asbob (tamg‘a, muhr)8. iz; marque de dents tish izlari9. nishon, dog‘; avoir une marque sur le visage yuzida nishoni, dog‘i bo‘lmoq10. xatcho‘p; mettre une marque dans un livre pour retrouver facilement une page osongina topish uchun kitob orasiga xatcho‘p qo‘ymoq; vx. marque de théâtre teatr bileti, chiptasi; loc. trouver, retrouver, prendre, reprendre, poser ses marques joylashmoq, o‘rin olmoq, egallamoq11. marka, znachok, fishka, jeton (o‘yin)12. sport. hisob; ouvrir la marque hisobni ochmoq13. daraja, obro‘-e'tiborni bildiradigan belgi; fig. hôte de marque yuqori, oliy martabali mehmon14. belgi, alomat; réflexion qui porte la marque du bon sens fikrlash sog‘lom aql alomatidir15. ling. belgi, alomat; le s est la marque du pluriel en français s fransuz tilida ko‘plik belgisidir, alomatidir. -
28 pot
nm.1. xumcha, xurmacha, ko‘za, xum, tuvak; un pot de terre, de grès sopol buyumlar; pot à biror narsa solish uchun mo‘ljallangan idish; pot à lait sut ko‘za; pot à eau suv ko‘za; pot de ichida biror narsasi bo‘lgan idish; un pot de yaourt bir xumcha qatiq; pot (de fleurs) gul tuvak; loc. c'est le pot de terre contre le pot de fer bu fil bilan sichqonning kurashi, tengsiz kurash; découvrir le pot aux roses biror narsaning sirini ochmoq; payer les pots cassés biror narsaning tovonini to‘lamoq; être sourd comme un pot qulog‘i tim bitgan bo‘lmoq2. vx. ovqat pishiriladigan ko‘za, xum, qozon; poule au pot qaynatilgan tovuq go‘shti; loc.fam. en deux coups de cuiller à pot birpasda, ko‘z ochib yumguncha, tezda; tourner autour du pot gapni aylantirmoq, ezmalanmoq3. tuvak; mettre un enfant sur le, sur son pot bolani tuvakka o‘ tqazmoq4. bir qadah, stakan; boire, prendre un pot bir qadah ichmoq; fam. ziyofat; il organise un pot pour son départ de la société u uyushmadan ketishi munosabati bilan ziyofat uyushtiryapti5. pot d'échappement glushitel (ovozni, shovqinni pasaytiradigan asbob, moslama); loc.fam. plein pot tarrillatib, bor tezlikda6. qimor dov, ganak, tikilgan pul7. vulg. ket, orqa8. fam. omad, iqbol, baxt; un coup de pot omad; manque de pot! omadsizlik! j'ai eu du pot omadim keldi. -
29 prétexte
nm.1. bahona, sabab, vaj, ro‘kach; il trouve toujours des prétextes u doim bahona topadi; ce n'est qu'un prétexte, un mauvais prétexte bu bahonagina, o‘rinsiz bahonagina xolos; saisir, prendre un prétexte biror bahonadan foydalanib qolmoq; donner, fournir des prétextes à qqn. biror kishiga vaj, ro‘kach ko‘rsatmoq; notre petit retard leur a servi de prétexte pour refuser bizning ozgina kech qolishimiz rad qilish uchun ularga bahona bo‘ldi; sous…prétexte bahona, vaj, ro‘kach qilib; bahona ostida, bahona bilan; sous un prétexte biron bir bahona bilan; ne sortez sous un prétexte hech bir bahona bilan chiqmanglar; il ne sort plus, sous prétexte qu'il fais trop froid juda sovuq bo‘lyapti deb bahona qilib, u ko‘chaga butunlay chiqmay qo‘ydi2. sabab, bahona, turtki; cet événement fut le prétexte de son roman bu hodisa uning romaniga turtki bo‘ldi. -
30 réalité
nf.1. reallik, haqiqiylik, chinlik, amaliylik, asoslilik; douter de la réalité d'un fait biror faktning haqiqiyligiga shubha qilmoq2. reallik, bor narsa, voqelik, mavjud fakt; la science cherche à connaître et à décrire la réalité fan voqelikni bilish va uni ta'riflashga harakat qiladi3. hayot, borliq; le rêve et la réalité orzu va hayot; la réalité quotidienne kundalik hayot; la réalité dépasse la fiction xayoliy narsa boshqa, hayot boshqa; dans la réalité asl hayotda; dans la réalité, cela se passe aurtrement asl hayotda bu boshqacha bo‘ladi; en rélité aslida, haqiqatda, haqiqatdan, rostdan, chindan4. bor narsa, mavjud fakt; les réalités de tous les jours kundalik hayot; loc. prendre ses désirs pour des réalités chuchvarani xom sanamoq. -
31 recul
nm.1. tepish (otganda mexanizmning orqaga siltashi); le recul d'un canon, d'un arme à feu to‘pning, o‘q otish qurolining orqaga tepishi2. chekinish, tisarilish, orqa tomonga harakat; le recul d'une armée armiyaning chekinishi; on constate un certain cecul de la tuberculose tuberkulyozning nisbatan chekinganligini ta'kidlashmoqda3. yaxshiroq baholash uchun zarur bo‘ladigan masofa yoki vaqt; prendre de recul pour apprécier un tableau rasmni baholash uchun uzoqroqdan qaramoq; je n'ai compris cela que beaucoup plus tard, avec le recul men buni faqat ancha keyin, vaqt o‘ tishi bilangina, tushundim. -
32 secousse
nf.1. silkinish, urish, zarba, turtish; une violente secousse qattiq silkinish; prendre une secousse électrique elektr toki urmoq; secousse sismique, tellurique yer silkinishi2. ruhiy larza, iztirob; ça a été pour lui une terrible secousse bu uning uchun dahshatli iztirob bo‘ldi3. loc. par secousse tartibsiz, vaqti-vaqti bilan. -
33 supplément
nm.1. qo‘shimcha, yordamchi, ilova; un supplément de salaire versé sous forme de prime mukofot sifatida berilgan ish haqiga qo‘shimcha; le supplément d'un dictionnaire lug‘atga ilova2. ustama, qo‘shimcha pul; pour prendre ce train vous devez payer un supplément bu poyezdga o‘ tirish uchun ustama to‘lashingiz kerak; en supplément qo‘shimcha; vin en supplément qo‘shimchali vino.
- 1
- 2
См. также в других словарях:
En prendre pour son grade — ● En prendre pour son grade recevoir une vive remontrance … Encyclopédie Universelle
Ne pas se prendre pour de la merde — ● Ne pas se prendre pour de la merde être vaniteux, se croire important … Encyclopédie Universelle
Se prendre pour Dieu le Père — ● Se prendre pour Dieu le Père se croire tout permis, se considérer comme disposant de tous et de tout à sa guise … Encyclopédie Universelle
Se prendre pour le nombril du monde — ● Se prendre pour le nombril du monde se donner une importance exagérée … Encyclopédie Universelle
Se prendre pour, se croire le centre du monde, de l'univers — ● Se prendre pour, se croire le centre du monde, de l univers croire qu on est ce qu il y a de plus important au monde … Encyclopédie Universelle
prendre — [ prɑ̃dr ] v. <conjug. : 58> • 980; lat. prehendere I ♦ V. tr. A ♦ Mettre avec soi ou faire sien. 1 ♦ Mettre dans sa main (pour avoir avec soi, pour faire passer d un lieu dans un autre, pour être en état d utiliser, pour tenir). Prendre un … Encyclopédie Universelle
prendre — PRENDRE. v. a. Mettre en sa main, en son pouvoir sans violence, occuper quelque chose en la tenant. Prendre une espée. prendre un livre. prendre quelque chose avec la main, de la main. prendre un cheval par la bride. prendre un boeuf par les… … Dictionnaire de l'Académie française
prendre — Prendre, Accipere, Acceptare, Capere, Captare, Excipere, Prendere, Prehendere, Comprehendere, Percipere, Sumere, Desumere. Prendre et appliquer à soy, Asciscere. Prendre en sa main quelque chose, Inuolare. Prendre en cachette, Surripere. On n en… … Thresor de la langue françoyse
pour — [ pur ] prép. et n. m. inv. • por Xe; pro 842; lat. pop. por, class. pro « devant » I ♦ (Marquant l idée d échange, d équivalence, de correspondance, de réciprocité) 1 ♦ En échange de; à la place de. Acheter, acquérir, vendre qqch. pour telle… … Encyclopédie Universelle
pour — 1. (pour) prép. 1° Sert à marquer le motif, la destination. Faire de l exercice pour sa santé. • Le soleil, la lune et les astres sont conduits pour l utilité des hommes, et obéissent à Dieu, SACI Bible, Baruch, VI, 59. • ... Vivaient le… … Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré
prendre — (pren dr ), je prends, tu prends, il prend, nous prenons, vous prenez, ils prennent : je prenais ; je pris ; nous prîmes, vous prîtes, ils prirent ; je prendrai ; je prendrais ; prends, qu il prenne, prenons ; que je prenne, que nous prenions ;… … Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré