-
41 attentif
-ive1. diqqatli, e' tiborli, ziyrak, hushyor; élève attentif ziyrak o‘quvchi2. attentif à jonkuyar, e' tiborli, odamoxun; un homme attentif à ses devoirs o‘z vazifasiga, ishiga jonkuyar kishi; être attentif à bien faire yaxshi bajarish uchun jonkuyarlik qilmoq3. puxta, sinchiklab qilingan, diqqat bilan bajarilgan; tirishib, astoydil qilingan; soins attentifs astoydil qilingan g‘amxo‘rlik; faire un examen attentif puxta tekshirmoq; être attentif à+inf astoydil harakat qilmoq; il est attentif à plaire à tout le monde u hammaga yoqishga harakat qilyapti. -
42 avec
I prép.1. bilan, bilan birga; aller se promener avec qqn. biror kimsa bilan birga sayr qilishga bormoq; il est sorti avec son parapluie et son chapeau u soyaboni va shlapasi bilan chiqdi2. bilan; -dan; faire connaissance avec qqn. biror kimsa bilan tanishmoq; être bien, être mal avec qqn. biror kimsa bilan yaxshi, yomon munosabatda bo‘lmoq; divorcer d'avec sa femme xotinidan ajrashmoq3. bilan; -ga qarshi; se battre avec l'ennemi dushman bilan, dushmanga qarshi urushmoq4. bilan; -ganda, -da; -gach; il se lève avec le jour u quyosh bilan birga turadi; avec le mois de juillet arrivent les vacances iyul oyi kelgach kanikul boshlanadi5. bilan; tarzda; manger avec lenteur asta-sekin yemoq; étudier avec patience sabr-toqat bilan o‘rganmoq; avec plaisir jon deb, bajonidil, mamnuniyat bilan; avec beaucoup d'esprit juda zukkolik bilan; avec plus de prudence ancha ehtiyotkorlik bilan; avec autant de plaisir o‘shanday mamnuniyat bilan6. bilan; yordamida, orqali, -da, -dan; couper le pain avec un couteau nonni pichoq bilan kesmoq; l'eau est montée avec une pompe suv nasos yordamida ko‘tariladi; il est parti avec sa nouvelle voiture u yangi mashinasida jo‘nab ketdi; on fait le pain avec la farine non undan tayyorlanadi7. sababli, boisdan, vajdan, natijasida; uchun; deb; bilan; tufayli; avec la grippe il ne peut pas sortir gripp bo‘lganligi tufayli u uydan chiqa olmaydi; avec ce vent on ne peut pas dormir shu shamol sababli uxlab bo‘lmaydi; avec le début de la crise le chômage s'accentua inqiroz boshlanishi munosabati bilan ishsizlik ko‘paydi8. -ga qaramay, -ga qaramasdan; garchi; avec toutes ses qualités il a échoué barcha fazilatlariga, ustunliklariga qaramay, u muvaffaqiyatsizlikka uchradiII adv.fam. il faudra bien faire avec boriga baraka qilish kerak, bori bilan bir amallash kerak; tu viens avec? men bilan borasanmi? -
43 avocat
-aten.1. advokat, oqlovchi, himoyachi; l'ordre des avocats advokatura, advokatlar; avocat général bosh prokuror yordamchisi2. fig. himoyachi, yoqlovchi; se faire l'avocat de -ni yoqlamoq; se faire l'avocat du diable noto‘g‘ri, nohaq narsani yoqlamoq.nm.bot. avokado (mevasi). -
44 barbe
nf.1. soqol; barbe de bouc echki soqol; se faire faire la barbe soqolini qirdirmoq; barbe grise qari, oqsoqol2. qiltanoq (g‘allada). -
45 beau
-bel, belleI adj.1. chiroyli; un bel homme kelishgan, chiroyli odam2. juda a'lo; un beau jour, un beau matin kunlarning birida; un bel âge ko‘rkam yosh; le bel âge yoshlikII adv. vous avez beau chercher siz bekorga izlayapsiz.-bellen.1. nm. a'lo2. n. go‘zal, chiroyli odam, ayol; faire le beau orqa oyog‘ida turmoq (it)3. nf. qulay payt, sharoit; se faire la belle qochib qolmoq. -
46 brèche
nf.1. o‘qdan hosil bo‘lgan raxna, teshik, yorib o‘tish; faire brèche, ouvrir la brèche yorib o‘ tmoq; rester sur la brèche joyida, postda qolmoq2. darz3. lat; faire une brèche à sa fortune o‘z mulkining bir qismini yo‘qotmoq.nf. qirrali qoya. -
47 claquer
I vi.1. chapak, qarsak chalmoq, chertmoq, qoqmoq, taqillatmoq, urmoq; faire claquer ses doigts, sa langue taqillatmoq, chertmoq2. yorilmoq, uzilmoq, sinmoq3. o‘lmoq, harom qotmoqII vt.1. shapaloq urmoq2. yopmoq; faire claquer la porte eshikni qattiq yopmoq3. sarflamoq, xarajat qilmoq; claquer son argent pulini sarflab yubormoq4. charchatmoq, holdan toydirmoq; claquer son cheval otni charchatmoqIII se claquer vpr. charchamoq, holdan toymoq; se claquer un muscle mushak, muskullarini cho‘zib yubormoq; il se claque pour préparer son examen imtixonga tayyorlanib holdan toydi. -
48 continuer
I vt. davom ettirmoq, qilmoq; continuer à faire qqch. (de faire) biron ish qilishni davom ettirmoq; continuer à croire to‘xtovsiz o‘ylamoqII vi. davom etmoq, qilmoq; la pluie continue yomg‘ir yog‘ishda davom etayotibdiIII se continuer vpr. cho‘zilmoq, cho‘zilib ketmoq; ces montagnes continuent jusqu'à la mer bu tog‘lar dengizgacha cho‘ziladi. -
49 corne
nf.1. shox, muguz; bêtes à cornes shoxli hayvonlar; frapper de la corne suzishmoq, suzong‘ich bo‘lmoq; faire les cornes à qqn. “shox”ini ko‘rsatmoq, javob qaytarmoq; prendre, attaquer le taureau par les cornes to‘g‘ridan-to‘g‘ri ishga kirishmoq (ko‘chma ma'noda), fursatni qo‘ldan bermasdan, dadil ish boshlamoq; planter des cornes à qqn. eriga hiyonat qilmoq, boshqa xotin yoki erkak bilan yurmoq2. cho‘pon burg‘usi; corne de chaussures oyoq kiyimi, kiyishida ishlatiladigan muguz, burg‘u, shoxcha3. buklangan burchak (kitob betida); faire une corne à un livre kitob betini qaytarmoq4. shoxmuguz, burg‘u, avtomobil signali5. mar. yelkan yog‘ochi, gafel6. archit. o‘ram, chirmoq, jingalak. -
50 cour
nf.1. hovli2. saroy ahli, mulozimlar, ayonlar; eau bénite de cour behuda, tuturiqsiz va'dalar; faire la cour à boqmoq, qaramoq, tarbiya, parvarish qilmoq, ovlamoq, ko‘ngilni olmoq; aller faire sa cour ta‘zimga bormoq, salom qilmoq (kesatiq); être bien en cour birovning marhamatida, iltifotida bo‘lmoq; être mal en cour marhamatidan mahrum bo‘lmoq; la cour du roi Pétaud fam. jinnixona3. sud, qasr, saroy; Cour suprême, Haute Cour Oliy sud; Cour internationale Xalqaro sud; cour d'appel apelaysion, shikoyat sudi; cour martiale harbiy tribunal, sud; tenir cour plénière kengaytirilgan majlis o‘ tkazmoq. -
51 crochet
nm.1. ilgakcha, changakcha, ilmoq, changalcha; être, vivre aux crochets de qqn. birov hisobiga kun ko‘rmoq, kechirmoq, yashamoq2. tikuv, to‘quv ilgagi, ilmog‘i; faire du crochet ilmoq bilan to‘qimoq; une veste au crochet qo‘lda tikilgan kurtka, kamzul3. aylanma yo‘l, aylanish; faire un crochet aylanib kelmoq, aylanma yo‘l orqali kelmoq4. ochqich, qulf5. techn. tishli reyka6. pl. kvadratli qavslar; entre crochets kvadrat qavslar ichida7. qisqa, kalta yonbosh zarba (boksda). -
52 croix
nf.1. xoch, but, salib; faire le signe de la croix cho‘qinmoq, cho‘qinib olmoq, qaytadan cho‘qintirmoq; mettre en (sur la) croix chormixga tortmoq, qo‘l-oyoqlarini butga tortib mixlamoq; en croix loc.adv. butsimon, xochga o‘xshash; porter sa croix o‘z yukini o‘zi ko‘tarmoq, ko‘ tarib yurmoq; chacun porte sa croix dans ce monde bu dunyoda har kimning o‘z yulduzi bor; Croix de guerre harbiy xizmatlari uchun medal (krest, Fransiyada); Croix-Rouge Qizil xoch jamiyati; croix gammée svastika (uchlari qayrilgan krest); croix de Malte Malta oroli kresti; croix de Lorraine Lotaringiya kresti2. tanganing oryol, gerb bor tomoni3. krest, belgi, alomat (qo‘yiladigan); faire, mettre une croix sur qqch.fig. biron ishga krest, belgi, alomat qo‘ymoq, hammasiga tupurmoq. -
53 culbute
nf.1. dumbaloq oshish, ag‘darilish, yiqilib tushish, qulash; sport. salto, umbaloq oshish; faire une culbute chirpirak bo‘lib, dumbaloq oshib tushmoq2. fam. xonavayron bo‘lish, xarob bo‘lish, boridan ajralib qolish, halokat, sinish, barbod bo‘lish, qulash, halokatga yo‘liqish; faire la culbute xonavayron bo‘lmoq3. techn. pech kalishining qulashi4. ikki barobar, ortiq qimmatga sotish. -
54 délicat
-ateI adj.1. xushmuomala, nazokatli, odobli, muloyim; nozik, yumshoq, mehribon, mushfiq; nafis, chiroyli, yoqimli, latif (hid, yuz, qiyofa haqida)2. mazali, lazzatli, totli, shirin, xushxo‘r3. nimjon, zaif, ojiz, bequvvat, sust, bo‘sh, quvvati, madori, darmoni, kuchi yo‘q, qiltiriq; santé délicate zaif salomatlik; sommeil délicat hushyor uyqu4. nafis, nozik, nafosatli, bejirim, nazokatli, kelishgan, go‘zal; ouvrage délicat nozik ish (asar); goût délicat nozik did5. nozik, qaltis, mushkul, chigal; question délicate qaltis, chigal masala; situation délicate mushkul holat6. zehnli, idrokli, uquvli, zehni o‘ tkir, baland, ta'sirlanuvchan, tez ta'sirlanuvchan, hassos, ziyrak, hushyor, sezgir7. talabchan, nozik tabiat, tantiq, injiq, didi balandII n. faire le délicat, faire la délicate ortiqcha talabchan bo‘lmoq. -
55 devoir
I vi. qarz olmoq, qarzdor bo‘lmoq; il doit au tiers et au quart fam. u qarzga botib qoldi2. vous devez m'attendre siz meni kutishingiz kerak; cela doit être vrai bu haqiqat bo‘lsa kerak; il doit être vieux maintenant u ehtimol endi qarib qolgandir; vous devez le regretter siz uning uchun afsuslanayotgandirsiz; j'ai dû rentrer à minuit men ehtimol yarim tunda qaytib kelarmanII vt.1. majbur bo‘lmoq, qarzdor bo‘lmoq; il ne doit rien hech nimaga majbur emas2. qarzdor bo‘lmoq; je lui dois d'être ici mening bu yerdaligim uchun undan minnadorman, u tufayli men shu yerdamanIII se devoir vpr. o‘zini majbur his qilmoq, sezmoq; se devoir à qqn. birovga nisbatan o‘z vazifasini bilmoq; comme il se doit keragiday, kerak bo‘lganday.nm.1. burch, vazifa, majduriyat, xizmat, lavozim; devoir d'honneur vijdoniy burch, or-nomus ishi; croire de son devoir o‘z burchi deb hisoblamoq; il est de mon devoir men majburman; faire de qqch. un devoir à qqn. birovga biror narsani majbur qilmoq, yuklamoq; faire un devoir de qqch. à qqn. birovni majbur qilmoq; vous n'avez fait que votre devoir siz faqat o‘z burchingizni ado etdingiz; se mettre en devoir de o‘zini majbur his qilmoq; ramener qqn. au devoir o‘zini majbur his qilmoq; ramener qqn. au devoir birovni burchini ado etishga da'vat etmoq, chaqirmoq; par devoir burchi deb2. uy vazifasi, topshiriq (maktabda)3. pl. hurmat, izzat, ehtirom, hurmat qilish, hurmatlash; rendre ses devoirs à qqn. birovga o‘z hurmatini bildirmoq, izhor qilmoq. -
56 durer
vi.1. cho‘zilmoq, davom etmoq; uzaymoq; le temps lui dure unga vaqt sekin o‘ tayotganday tuyuldi; faire durer le plaisir kayf-safoni uzaytirmoq, cho‘zmoq2. saqlanmoq, o‘zgarmay aslicha turmoq; ce vin ne dure pas bu vino uzoq saqlanmaydi; ces fleurs dureront longtemps bu gullar uzoq saqlanadi; faire feu qui dure kuchini, mablag‘ini ayamoq, achinmoq3. uzoq turmoq, turib qolmoq. -
57 échec
nm.1. muvaffaqiyatsizlik, mag‘lubiyat, barbod bo‘lish; l'échec à un examen imtihonda muvaffaqiyatsizlik; échec des troupes ennemies dushman armiyasining mag‘ lubiyati; subir, essuyer un échec muvaffaqiyatsizlikka uchramoq, mag‘lubiyatga uchramoq2. kisht, shoh (shahmatda biror figura yoki dona bi lan raqibning shoxiga hujum qi lishni ifodalovchi so‘z); faire échec shox bermoq, kisht bermoq; faire échec et mat shox va mot demoq3. pl. shahmat; jouer aux échecs shahmat o‘ynamoq; etre fort aux échecs shahmatni yaxshi o‘ynamoq; un joueur d'échecs shahmatchi. -
58 effort
nm.1. tirishish, harakat qilish; l'effort physique jismoniy harakat; faire un effort harakat qilmoq; faire tous ses efforts bor kuchini sarflamoq; sans effort osonlik bilan, osonlikcha; avec effort qiyinchilik bilan; par un suprême effort oxirgi kuchi bilan2. phys. kuchlanish, kuch; og‘irlik, bosim; effort de traction tortish kuchi. -
59 enrager
vi.1. g‘azablanmoq, darg‘azab bo‘lmoq, chapaqay jahli chiqmoq, qoni qaynab ketmoq; être enrager contre qqn. birovga nisbatan darg‘azab bo‘lmoq; faire enrager qqn. g‘azablantirmoq, jahlini chiqarmoq; g‘azabini keltirmoq, qonini qaynatmoq2. (après qqch. de faire qqch) astoydil, judajuda xohlamoq. -
60 épaule
nf. yelka; kurak usti; kift; la tête enfoncée entre les épaules yelkasini qisib; hausser les épaules yelka qismoq, hayron bo‘lmoq; faire toucher les épaules yelkasini yerga tegizmoq, kurashda g‘olib bo‘lmoq; il a la tête sur les épaules uning kallasi, miyasi joyida, uning aqli bor; u aql bilan ish ko‘radi; donner un coup d'épaule à qqn. biror kimsaga yordam bermoq; faire qqch. par dessus l'épaule biror narsani e' tiborsizlik bilan bajarmoq.
См. также в других словарях:
faire — 1. (fê r) Au XVIe Siècle, d après Bèze, les Parisiens prononçaient à tort fesant au lieu de faisant ; c est cette prononciation des Parisiens, condamnée alors, qui a prévalu ; on prononce aujourd hui fe zan, fe zon, fe zê, fe zié), je fais, tu… … Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré
faire — FAIRE. v.a. Ce Verbe est d une si grande estenduë, que pour en marquer tous les sens, & tous les emplois, il faudroit faire presqu autant d articles, qu il y a de termes dans la Langue, avec lesquels il se joint. On ne s est proposé icy, que de… … Dictionnaire de l'Académie française
faire — Faire, act. acut. Vient de l infinitif Latin Facere, ostant la lettre c. Facere, agere. L Italien syncope, et dit Fare. Faire de l argent à son creancier, Pecunias conquirere ad nomen eradendum ex tabulis creditoris. Faire argent, Conficere… … Thresor de la langue françoyse
Faire-Part — Modèle de faire part Le faire part ou fairepart est le moyen utilisé pour annoncer une nouvelle à son entourage. On peut envoyer un faire part à ses amis, à la famille ou encore à ses collègues de travail, et ce pour les prévenir d un événement… … Wikipédia en Français
Faire part — Modèle de faire part Le faire part ou fairepart est le moyen utilisé pour annoncer une nouvelle à son entourage. On peut envoyer un faire part à ses amis, à la famille ou encore à ses collègues de travail, et ce pour les prévenir d un événement… … Wikipédia en Français
faire-part — [ fɛrpar ] n. m. inv. • 1830; de 1. faire et part ♦ Lettre imprimée qui annonce une nouvelle ayant trait à la vie civile. Envoyer un faire part, des faire part. Faire part de mariage, de décès (bordé de noir ou de gris). Cette annonce tient lieu… … Encyclopédie Universelle
faire-valoir — [ fɛrvalwar ] n. m. inv. • 1877 t. bancaire; de faire et valoir 1 ♦ Agric. Exploitation du domaine agricole. Faire valoir direct, par le propriétaire lui même. 2 ♦ Personne qui met en valeur quelqu un, en lui laissant la première place. Son mari… … Encyclopédie Universelle
Faire — may refer to:*Bristol Renaissance Faire, a U.S. major event in the Midwest *Heloise and the Savoir Faire, a madonna punk outfit based in Brooklyn, New York *How Weird Street Faire, an outdoor street faire and electronic music festival held every… … Wikipedia
Faire savoir faire — Faire savoir faire {{{nomorigine}}} Pays … Wikipédia en Français
Faire L'amour : De La Pilule À L'ordinateur — Faire l amour : de la pilule à l ordinateur est un film à sketches franco suédo américano nippo allemand réalisé par Jean Gabriel Albicocco, Thomas Fantl, Sachiko Hidari et Gunnar Höglund en 1969, sorti en 1971. Sommaire 1 Synopsis 2 Fiche… … Wikipédia en Français
Faire l'amour - Emmanuelle et ses soeurs — Faire l amour : De la pilule à l ordinateur Faire l amour : de la pilule à l ordinateur est un film à sketches franco suédo américano nippo allemand réalisé par Jean Gabriel Albicocco, Thomas Fantl, Sachiko Hidari et Gunnar Höglund en 1969,… … Wikipédia en Français