Перевод: со всех языков на узбекский

с узбекского на все языки

se+donner+à

  • 81 ongle

    nf. tirnoq; ongles des mains, des pieds qo‘l, oyoq tirnoqlari; ronger ses ongles tirnoqlarini g‘ajimoq; se curer, se brosser les ongles tirnoqlarini tozalamoq, cho‘ tkalamoq; brosse à ongles tirnoq cho‘ tkasi; vernis, rouge à ongles tirnoqqa qo‘yiladigan lak, qizil; donner un coup d'ongle tirnab, yulib, timdalab olmoq; loc. être qqch. jusqu'au bout des ongles tirnog‘ining uchigacha; uchiga chiqqan, o‘ taketgan, g‘irt bo‘lmoq; connaître, savoir qqch. sur le bout des ongles biror narsani besh qo‘lday bilmoq
    2. tirnoq, changal, chang.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > ongle

  • 82 opinion

    nf.
    1. fikr, mulohaza, nazar, nuqtai nazar, qarash; adopter, suivre une opinion biror fikrni quvvatlamoq, biror fikrga amal qilmoq; il partage l'opinion de son frère u akasining fikriga qo‘shiladi; être de l'opinion du dernier qui a parlé oxirgi gapirganning fikriga qo‘shilmoq; donner, exprimer son opinion fikr bermoq, bildirmoq; défendre, soutenir une opinion bir fikrni himoya qilmoq, ma'qullamoq; avoir le courage de ses opinions o‘z fikrlarini qattiq turib himoya qilmoq; opinions toutes faites soxta fikrlar; c'est une affaire d'opinion bu shaxsiy fikrlar
    2. pl. fikrlar, aqidalar, nazaryalar; opinion philosophiques, politiques falsafiy aqidalar, siyosiy fikrlar; opinions avancées, subversives ilg‘or, qo‘poruvchi nazariyalar; liberté d'opinion fikr erkinligi
    3. avoir (une) haute, bonne, mauvaise opinion de qqn. biror kishi haqida yuqori, yaxshi, yomon, fikrda bo‘lmoq; avoir bonne opinion de soi o‘zi haqida yaxshi fikrda bo‘lmoq
    4. ijtimoiy qarash, fikr; l'opinion des autres, du monde boshqalarning, hammaning fikri; braver l'opinion jamoat fikrini nazar-pisand qilmaslik
    5. nuqtai nazar, qarash; l'opinion française fransuzlar nuqtai nazari; l'opinion publique jamoat fikri; il faut alerter l'opinion fikr qo‘zg‘atish kerak; sondages d'opinion fikrlarni o‘rganish; l'opinion est unanime, divisée fikr yakdil, turlicha.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > opinion

  • 83 panneau

    nm.
    1. taxta; panneau mobile ko‘chma taxta; panneaux préfabriqués yig‘ma taxta
    2. plakat; panneaux électoraux saylov tashviqot varaqalari; panneaux de signalisation o‘lchov asboblarining majmuasi
    3. quroq
    4. loc. tomber, donner dans le panneau tuzoqqa ilinmoq, aldanib qolmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > panneau

  • 84 parcimonie

    nf. avaylash, ayash, tejamkorlik; donner, disribuer avec parcimonie ayab, tejab bermoq, tarqatmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > parcimonie

  • 85 parole

    nf.
    1. nutq, gap, so‘z, suhbat
    2. pl. so‘zlar, matn (vokal musiqa matni bo‘lagining); l'air et les paroles d'une chanson ashulaning ohangi va so‘zlari; loc. histoire sans paroles qisqa metrajli ovozsiz film
    3. gap, ovoz chiqarib aytilgan fikr; une parole historique tarixiy gap
    4. sing. so‘z, va'da; donner sa parole so‘z bermoq; tenir parole so‘zida turmoq; sur parole so‘zga, va'daga ishonib; intj. (ma) parole d'honneur! chin so‘zim!, chin so‘z! ma parole!, parole! xudo haqqi!
    5. so‘zlashish, gapirish qobiliyati, nutq, til; perdre la parole gapirish qobiliyatini yo‘qotmoq; loc. il ne lui manque que la parole unga til-zabongina yetishmaydi (aqlli hayvonga nisbatan)
    6. nutq, so‘z; avoir la parole facile gapga chechan bo‘lmoq; adresser la parole à qqn. biror kishiga murojaat qilmoq; prendre la parole so‘z olmoq; couper la parole à qqn. biror kishining so‘zini bo‘lmoq
    7. ling. nutq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > parole

  • 86 partage

    nm.
    1. bo‘lish, bo‘lib olish, taqsimlash, taqsimot, ayirish, ajratish, ulashish; le partage d'un domaine mol-mulkni taqsimlash; ligne de partage des eaux suv ayirg‘ich, alish
    2. taqsimot, bo‘lishish; un partage équitable adolatli taqsimot
    3. sans partage so‘zsiz, pisandasiz, istisnosiz; une amitié sans partage ajralmas do‘stlik
    4. ulush, hissa; la chance n'est pas mon partage omad menga nasib qilmadi; en partage ulush, hissa sifatida; donner, recevoir en partage ulush sifatida bermoq, olmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > partage

  • 87 pâture

    nf.
    1. ozuqa, yem, o‘ t, don, ovqat, xashak (hayvonlar uchun)
    2. oziq, ozuqa, manba; loc. donner, livrer sa vie privée en pâture aux journalistes o‘z shaxsiy hayotini jurnalistlarga yem qilmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pâture

  • 88 peigne

    nm. taroq; se donner un coup de peigne sochini tarab olmoq; loc. passer qqch. au peigne fin bittalab tekshirib chiqmoq; coiffure maintenue par des peignes et des barrettes egma taroq va soch to‘g‘nog‘ichi bilan mahkamlangan soch.
    nm. taroqsimon molluska.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > peigne

  • 89 pièce

    n.
    1. dona; un maillot de bains deux-pièces cho‘milish kiyimi; une pièce de bétail bir bosh qoramol
    2. bir to‘p, to‘p, toy; une pièce de soie bir toy shoyi
    3. bo‘lak, parcha, qism; pièce de terre bir bo‘lak ekin ekiladigan yer maydoni; pièce d'eau suv havzasi (katta yoki kichik hovuz); pièce de vin bir bochka vino; pièce montée figurali tort
    4. pièce (d'artillerie) to‘p, zambarak
    5. hujjat, qog‘oz; pièces d'identité shaxsni bildiruvchi hujjatlar; pièce à conviction ashyoviy dalil
    6. qism, detal; les pièces d'une machine mashinaning qismlari; pièces de rechange butlovchi qismlar; pièces détachées zapas qism
    7. yamoq; mettre une pièce à un vêtement ustboshga yamoq solmoq; loc. être fait d'une seule pièce yaxlit bo‘lakdan qilingan bo‘lmoq; tout d'une pièce butun, yaxlit bo‘ lakdan; être tout d'une pièce dangal, to‘g‘ri bo‘lmoq; fait de pièces et de morceaux olabayroq; créer, forger inventer de toutes pièces butunlay o‘ylab topilgan, o‘zidan chiqqan; loc. faire pièce à qqn. birovga hazil qilmoq.
    nf.archit. xona; un appartement de quatre pièces to‘rt xonali kvartira; ellipt. un deux-pièces cuisine oshxonali, ikki xonali kvartira, xonadon.
    nf. tanga, chaqa; des pièces d'or tillo tangalar; une pièce de cinq francs besh frankli tanga; fam. donner la pièce à qqn. birovga choychaqa bermoq.
    nf.
    1. pyesa (adabiy yoki musiqa asari); une pièce de vers she'riy pyesa; une pièce instrumentale cholg‘u asboblari uchun yozilgan pyesa
    2. pyesa (sahna asari); pièce en cinq actes besh ko‘rinishli pyesa; cette jeune troupe monte une pièce de Molière bu yosh truppa Molyerning pyesasini sahnalashtiryapti.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pièce

  • 90 plein

    -pleine
    adj.
    1. to‘la, to‘liq, liq to‘la, limmo-lim; plein à ras bords limmo-lim, qirg‘og‘igacha to‘la; loc. une valise pleine à craquer yorilib ketguday qilib to‘ldirilgan jamadon; parler la bouche pleine og‘zi to‘la gapirmoq; avoir l'estomac plein qorni to‘q bo‘lmoq; plein comme une barrique to‘yib ichgan; fam. un gros plein de soupe meshqorin odam; un plein panier de légumes bir savat sabzavot; loc. saisir qqch. à pleines mains biror narsani mahkam ushlamoq; sentir à plein nez burunni yorib yubormoq
    2. bo‘g‘oz (hayvon haqida)
    3. liq to‘la; les autobus sont pleins avtobuslar liq to‘la
    4. to‘lgan, to‘lib-toshgan, cheksiz; plein de berilib ketmoq, boshi bilan sho‘ng‘ib ketmoq; plein de soi-même o‘ziga bino qo‘ymoq
    5. fam. boy-badavlat, farovon
    6. semiz, to‘ladan kelgan, lo‘ppi, baqaloq; des joues pleines kulcha yuz
    7. to‘ la-to‘kis, mukammal, to‘lgan; la pleine lune to‘lin oy; reliure pleine peau to‘la teridan qilingan muqova; un jour plein to‘la bir kun; travailler à plein temps, à temps plein to‘la stavkada ishlamoq
    8. to‘la, to‘liq, batamom; plein succès to‘la yutuq; donner pleine satisfaction ko‘ngliga to‘la taskin bermoq; loc.adv. à plein, en plein borligicha, astoydil, baralla, to‘la; en plein(e) ayni, avji, naq, rosa; vivre en plein air tashqarida yashamoq; en pleine mer ochiq dengizda; se réveiller en pleine nuit yarim tunda uyg‘onmoq; visez en plein milieu naq o‘rtasini mo‘ljallang; fam.loc.adv. en plein sur, en plein dans ayni, naq, xuddi o‘ziga; en plein dans le mille naq mo‘ljalga urmoq; la pleine mer ochiq dengiz; le plein air ochiq havo; plein de to‘lib toshgan, g‘ij-g‘ij, to‘la; un pré plein de fleurs yaylov to‘la gul; des yeux pleins de larmes jiqqa yosh to‘la ko‘zlar; les rues sont pleines de monde ko‘chalar odamlarga to‘la; fam. tout plein de juda ham, benihoyat, g‘oyat.
    nm.
    1. to‘lalik, to‘liqlik; mukammallik, to‘la-to‘kislik; la lune était dans son plein oy to‘lin, to‘lgan edi
    2. avjida bo‘lmoq, ayni pallasida bo‘lmoq
    3. faire le plein de to‘ldirmoq, to‘lg‘izmoq, to‘latmoq; faire le plein (d'essence) (benzinga) to‘latmoq
    4. to‘lalik (joyga nisbatan); les pleins et les vides to‘la va bo‘sh joylar
    5. yo‘g‘on yozuv.
    I prép. to‘la, to‘ liq, liq, ko‘p; loc. en avoir plein la bouche biror kimsa yoki biror narsa og‘zidan tushmaslik; fam. en avoir plein les bottes yuraverib oyog‘i uzulib tushay demoq; en avoir plein le dos yelkasining yag‘iri chiqib ketmoq; en mettre plein les yeux, la vue à qqn. birovning ko‘zini qamashtirmoq; fam. usti to‘la, hamma joyi to‘la; loc.adv.fam. plein de juda ko‘p, tumonot, liq, to‘la; il y avait plein de monde tumonat odam bor edi
    II adv.fam. tout plein chunonam, g‘oyat, o‘lgiday; c'est mignon tout plein bu g‘oyat yoqimtoy.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > plein

  • 91 poing

    nm. musht; revolver au poing revolverni qo‘lida qisib; serrer le poing mushtini qismoq, tugmoq; donner des coups de poing à qqn. birovga musht tushirmoq, musht bilan urmoq, mushtlamoq; dormir à poings fermés dong qotib uxlamoq; montrer le poing musht ko‘rsatmoq, musht do‘laymoq; faire le coup de poing mushtlashmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > poing

  • 92 poli

    -ie
    adj.
    1. odobli, tarbiya ko‘rgan, xushmuomala, nazokatli; loc. il est trop poli pour être honnête andishali odam uchun u negadir ortiqcha xushmuomala
    2. muloyim, silliq (narsa); un refus poli silliq rad javobi.
    -ie
    I adj. silliq, sayqallangan, silliqlangan, yaraqlatilgan; un caillou poli silliq tosh
    II nm. silliqlash, sayqallash, yaraqlatish; donner un beau poli à un marbre marmarni yaxshilab sayqallamoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > poli

  • 93 pouvoir

    vt.
    1. qila, bajara, amalga oshira olmoq, uddalamoq, uddasidan chiqmoq; eplamoq; puis-je (est-ce que le peux) vous être utile? sizga yordam bersam maylimi? il ne peut pas parler u gapirolmaydi; je ne pourrai plus le faire men buni butunlay qilolmayman; qui peut savoir? kim bilishi mumkin? dire qu'il a pu faire une chose pareille! u shunday ishni qildimi! loc. on ne peut mieux bundan yaxshiroq bo‘lmaydi; on ne peut plus yuqori darajada, bundan ortiqrog‘i bo‘lmaydi; qu'est-ce que ça pourra bien lui faire? unga bu nima ham qila olishi mumkin edi?
    2. biror narsa qilishga huquqlari, ruxsatlari bo‘lmoq; les élèves peuvent sortir o‘quvchilar chiqishlari mumkin; si l'on peut dire aytish joyiz bo‘lsa
    3. bo‘lishi mumkin bo‘lgan narsa haqida; les malheurs qui peuvent nous arriver biz bilan yuz berishi mumkin bo‘lgan baxtsizliklar
    4. litt. istakni bildiradi; puissiez-vous venir demain! ertaga kelolganingizda edi!
    5. il peut, il pourra balki, bo‘lishi mumkin; il peut y avoir, il ne peut pas y avoir la guerre u yerda urush bo‘lishi, bo‘lmasligi mumkin; il peut arriver bo‘lishi mumkinki; loc. avant que faire se peut iloji, imkoni boricha; il, cela se peut bo‘lishi mumkin, iloji bor; il se peut que -sa kerak, mumkin; il se peut qu'il pleuve yomg‘ir yog‘sa kerak; cela ne se peut pas buning bo‘lishi mumkin emas; fam. ça se peut; je ne dis pas le contraire bo‘lishi mumkin, men rad qilayotganim yo‘q; ça se pourrait bien xuddi shunday bo‘lishi mumkin edi
    6. qila olmoq, qo‘lidan kelmoq; résistez, si vous le pouvez qarshilik qiling, agar qilolsangiz; je fais ce que je peux, j'ai fait ce que j'ai pu men qo‘limdan keladiganini qilaman, men qo‘limdan kelganini qildim; on n'y peut rien bu o‘rinda hech narsa qilib bo‘lmaydi; qui peut le plus peut le moins katta ishni bajargan kichigini ham do‘ndiradi; pouvoir (qqch) sur katta ta'sirga ega bo‘lmoq; loc. n'en pouvoir plus madori qolmaslik, tinka-madori qurigan bo‘lmoq; je n'en peux plus, je m'en vais tinka-madorim quridi, men ketaman; litt. n'en pouvoir mais hech nima qilolmaslik, qo‘lidan hech nima kelmaslik.
    nm.
    1. imkoniyat, layoqat, qobillik, qodirlik; si j'avais le pouvoir de connaître l'avenir! kelajakni bilish qobiliyatim bo‘lganda edi; cet élève possède un grand pouvoir de concentration bu o‘quvchi o‘zining fikrini juda yaxshi jamlash qobiliyatiga ega; pouvoir d'achat sotib olish qobiliyati; cela dépasse son pouvoir bu uning sotib olish qobiliyatidan ustun; pl. des pouvoirs extraordinaires g‘ayritabiiy qobiliyatlar
    2. haq, huquq, izm, ixtiyor, iqtidor, iroda; avoir plein pouvoir, donner plein pouvoir to‘la huquqqa ega bo‘lmoq, to‘la huquq bermoq; fondé de pouvoir vakil qilingan, vakolatli; avoir un pouvoir par-devant notaire notariusdan vakolatnomasi bo‘lmoq; vérification des pouvoirs avant un vote saylovdan oldin ishonch qog‘ozlarini tekshirish
    3. kuchi, quvvati; pouvoir calorifique d'une tonne de pétrole bir tonna neftning issiqlik quvvati
    4. nufuz, e' tibor, obro‘; le pouvoir moral qu'il a sur nous uning bizga ma'naviy nufuzi; vous êtes en notre pouvoir siz bizning hukmimizdasiz; être, tomber au pouvoir de qqn. biror kishining hukmida, ixtiyorida bo‘lmoq; qaramligiga, ixtiyoriga tushib qolmoq
    5. hokimiyat; hukmronlik; hokimlik; saltanat; le pouvoir suprême oliy hokimiyat; pouvoir supérieur yuqori hokimiyat; pouvoir absolu mutloq hokimiyat; prendre, avoir, détenir, perdre le pouvoir hokimiyatni olmoq, hokimiyatga ega bo‘lmoq; hokimiyatni tutib turmoq, yo‘qotmoq; être, se maintenir au pouvoir hokimiyat tepasida bo‘lmoq, turmoq; pouvoir législatif qonun chiqaruvchi organ; pouvoir exécutif ijroya hokimiyat; pouvoir judiciaire adliya; loc. le quatrième pouvoir to‘rtinchi hokimiyat (ommaviy axborot vositalari)
    6. pl. hokimiyat tashkilotlari; les pouvoirs publics davlat tashkilotlari.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pouvoir

  • 94 prééminence

    nf. ustunlik, afzallik, ortiqlik; donner la prééminence à qqch. biror narsaga ustunlik bermoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > prééminence

  • 95 préférence

    nf.
    1. afzal, ma'qul ko‘rish; ortiq, yaxshi deb bilish; les préférences de chacun har birining ma'qul ko‘rishi; je n'ai pas de préférence men uchun ortiqrog‘i yo‘q, menga bari bir; accorder, donner la préférence à afzal, ma'qul ko‘rmoq; ortiq, yaxshi deb bilmoq; par ordre de préférence afzalligiga, ma'qulligiga; ortiq-kamligiga, yaxshi-yomonligiga qarab; loc.adv. de préférence ko‘pincha, asosan; je sors le matin, de préférence men ko‘chaga asosan ertalab chiqaman; loc.prép. de préférence à, par préférence à qqch. ko‘pincha, asosan
    2. afzallik, ma'qullik, ortiqlik, yaxshilik; avoir, obtenir la préférence sur qqch. biror kishidan ustun bo‘lmoq, biror kishi ustidan afzallikka erishmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > préférence

  • 96 prétexte

    nm.
    1. bahona, sabab, vaj, ro‘kach; il trouve toujours des prétextes u doim bahona topadi; ce n'est qu'un prétexte, un mauvais prétexte bu bahonagina, o‘rinsiz bahonagina xolos; saisir, prendre un prétexte biror bahonadan foydalanib qolmoq; donner, fournir des prétextes à qqn. biror kishiga vaj, ro‘kach ko‘rsatmoq; notre petit retard leur a servi de prétexte pour refuser bizning ozgina kech qolishimiz rad qilish uchun ularga bahona bo‘ldi; sous…prétexte bahona, vaj, ro‘kach qilib; bahona ostida, bahona bilan; sous un prétexte biron bir bahona bilan; ne sortez sous un prétexte hech bir bahona bilan chiqmanglar; il ne sort plus, sous prétexte qu'il fais trop froid juda sovuq bo‘lyapti deb bahona qilib, u ko‘chaga butunlay chiqmay qo‘ydi
    2. sabab, bahona, turtki; cet événement fut le prétexte de son roman bu hodisa uning romaniga turtki bo‘ldi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > prétexte

  • 97 preuve

    nf.
    1. dalil, isbot; donner comme preuve dalil sifatida keltirmoq; si vous ne me croyez pas, je vous fournirai des preuves agar siz menga ishonmasangiz, men sizga dalil keltiraman; loc. démontrer preuve en main ashyoviy dalil keltirmoq; croire une chose jusqu'à preuve du contraire biror narsaga aksi isbotlanguncha ishonmoq
    2. dalolat, shohidlik, isbot; recevoir une preuve d'amour sevgi isbotini olmoq; à preuve, la preuve isbot, dalil sifatida; tu te sens coupable, la preuve, tu as rougi sen o‘zingni gunohkor sanayapsan, isboti, sen qizarib ketding; c'est la preuve que bu isbotlaydiki; la preuve en est que bu narsa shu bilan isbotlanadiki; faire preuve de ko‘rsatmoq, namoyon qilmoq; faire preuve de tolérance sabrtoqat ko‘rsatmoq; faire ses preuves o‘zini, o‘zligini ko‘rsatmoq
    3. dalil, isbot, misol; vous en êtes la preuve, la preuve vivante siz bunga dalilsiz, tirik misolsiz
    4. dalil, isbot; des preuves matérielles ashyoviy dalil; on n'a pu recueillir aucune preuve contre lui unga qarshi hech qanday dalil-isbot topisholmadi
    5. dalil, isbot (hisobning to‘g‘riligini tekshirish uchun).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > preuve

  • 98 publicité

    nf.
    1. reklama, ovoza qilish, jar solib maqtash; il travaille dans une agence de publicité u reklama agentligida ishlaydi
    2. e'lon, reklama; j'ai vu cette publicité à la télévision men bu reklamani televizorda ko‘rdim
    3. ochiqlik, oshkoralik; donner une regrettable publicité à une affaire privée shaxsiy ishga afsuslanarli oshkoralik bermoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > publicité

  • 99 raison

    nf.
    1. aql, fahm, idrok, zehn, zakovat; un choix conforme à la raison oqilona tanlov; loc. l'âge de raison hayotning ongli yillari; ramener qqn. à la raison biror kishini aqlga chaqirmoq; mettre qqn. à la raison aqlini, esini kiritib qo‘ymoq; un mariage de raison hisob-kitob bilan uylanish
    2. es, es-hush, aqli joyidalik; perdre la raison esini yo‘qotmoq; il n'a plus toute sa raison uning es-hushi joyida emas; loc. plus que de raison ortiqcha, meyoridan ortiqcha, aqlga to‘g‘ri kelmaydigan darajada; il a bu plus que de raison u aqlga to‘g‘ri kelmaydigan darajada ko‘p ichibdi
    3. hayotga aql ko‘zi bilan, tiyran qarash; avoir raison haq bo‘lmoq; vous avez raison de dire degan gapingiz haq; donner raison à qqn. biror kishining haqligini tan olmoq, haqligiga qo‘shilmoq; je te donne raison sur ce point bu fikrda sening haqliginga qo‘shilaman
    4. sabab, bois; loc. par, pour la raison chunki; je ne l'ai pas vu pour la (simple) raison que je me trouvais absent men uni ko‘rganim yo‘q, chunki men yo‘q edim; pour quelle raison? nima sababdan? en raison de sababli, tufayli; se faire une raison ko‘nmoq, rozi bo‘lmoq, tan bermoq; s'il le faut, je me ferai une raison agar shu kerak bo‘lsa, men tan beraman
    5. asos, sabab, maqsad; avoir une raison d'espérer niyat qilishga asosi bo‘lmoq; avoir de bonnes, de fortes raisons de croire, de penser que haqida o‘ylashga katta ishonchi bo‘lmoq; ce n'est pas une raison bu sabab bo‘lolmaydi; il n'y a pas de raison sabab yo‘q; raison de plus pour que yana bir bor isbotki; loc. (sing) avec (juste) raison to‘g‘risi, bori; à plus forte raison asosliyroq, ayniqsa, buning ustiga
    6. pl. dalil, dalil-isbot, asos; se rendre aux raisons de qqn. biror kishining dalillariga ishonmoq; avoir raison de qqn.qqch. g‘olib chiqmoq, g‘olib kelmoq, ustun kelmoq, qarshiligini yengmoq; les excès ont eu raison de sa santé suiiste'mol sog‘ligidan ustun keldi; la raison sociale d'une société birlashmaning nomi
    7. math. nisbat, proporsiya; mutanosiblik; la raison de la progression est 2 dans,,,, (+2),,,, (+2) sonlarida oshib borish nisbati 2ga teng; en raison directe, inverse de to‘g‘ri proporsiyada, teskari proporsiyada.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > raison

  • 100 réception

    nf.
    1. qabul qilish, qabul qilib olish, olish; la réception d'une commande buyurtma qabul qilish; accuser réception d'un paquet paket olganligini tasdiqlamoq
    2. qabul qilish (to‘lqinlarni)
    3. kutib olish, qabul qilish; être chargé de la réception d'un ambassadeur, d'un chef d'état elchini, davlat rahbarini kutib olishga mas'ul bo‘lmoq; faire à qqn. une cordiale réception biror kishini chin qalbdan kutib olmoq
    4. keluvchilar kutib turadigan yoki qabul qilinadigan joy, qabulxona; la réception d'un hôtel mehmonxona qabulxonasi
    5. qabul, bazm; donner une grande réception katta bazm bermoq
    6. qabul, qabul marosimi; la réception d'un écrivain à l'académie française yozuvchini Fransiya akademiyasida qabul qilish marosimi; discours de réception kirish nutqi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > réception

См. также в других словарях:

  • donner — [ dɔne ] v. <conjug. : 1> • 842; lat. donare « faire un don » I ♦ V. tr. REM. Donner, ayant pour complément un subst. qui désigne une action, équivaut généralt au verbe d action. Donner congé (⇒ congédier) , une réponse (⇒ répondre) , un… …   Encyclopédie Universelle

  • donner — DONNER. v. a. Faire don, faire présent à quelqu un, le gratifier de quelque chose. Donner libéralement. C est un homme qui donne tout ce qu il a. Il donne tout son bien aux pauvres. Donner quelque chose pour étrennes. Donner les étrennes. Donner… …   Dictionnaire de l'Académie Française 1798

  • donner — Donner. v. a. Faire don, faire present, gratifier quelqu un de quelque chose. Donner liberalement. c est un homme qui donne tout ce qu il a. il donne tout son bien aux pauvres. donner quelque chose en estreines. donner les estreines. donner une… …   Dictionnaire de l'Académie française

  • Donner Party timeline — provides an almost day to day basic description of events directly associated with the 1840s Donner Party pioneers, covering the journey from Illinois to California 2,500 miles (4,023 kilometers), over the Great Plains, two mountain ranges, and… …   Wikipedia

  • Donner — is a variation of Donar, the German name of the god Thor – particularly as a character in the first opera, Das Rheingold of Richard Wagner s opera cycle Der Ring des Nibelungen. In modern German, it means thunder. It can also refer to:… …   Wikipedia

  • Donner Pass — in the 1870s facing East Elevation 7,056 ft (2,151 m) …   Wikipedia

  • Donner (Begriffsklärung) — Donner ist eine Wettererscheinung, siehe Donner eine Bezeichnung für den germanischen Wettergott Thor ein Effektregister bei Orgeln, siehe Donner (Orgel) der Name einer Privatbank: Donner Reuschel ein Ort in den Vereinigten Statten, siehe Donner… …   Deutsch Wikipedia

  • donner — Donner, Dare, Donare. Donner à faire, Dare facere. Donner largement et abondamment, Largiri. Donner liberalement; Dilargiri. Que me veux tu donner? Quid conditionis audes ferre? Bud. ex Plauto. Donner la bataille, c est livrer le combat, Certamen …   Thresor de la langue françoyse

  • Donner Lake — as seen from McClashan Point Location Nevada County, California, USA Coordinates …   Wikipedia

  • Donner Memorial State Park — Donner Camp U.S. National Register of Historic Places U.S. National Historic Landmark …   Wikipedia

  • Donner & Reuschel —   Donner Reuschel Aktiengesellschaft Sitz Hamburg und München, Deutschland Rechtsform …   Deutsch Wikipedia

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»