-
1 scateo
scatĕo, ēre (scato, ĕre) - intr. - [st2]1 [-] jaillir, couler, sourdre. [st2]2 [-] affluer, se présenter en grande quantité. [st2]3 [-] (scatere = abundare) être abondant, fourmiller, pulluler, regorger de, être plein de. - avec abl. si vino scateat, Plaut. Aul. 3, 6, 22: si elle donnait du vin en abondance (en parl. d'une source). - scatens beluis pontus, Hor. C. 3, 27, 26: la mer peuplée de monstres. - avec gén. terra ferarum scatit, Lucr. 5, 40: la terre abonde en bêtes féroces. - scatere verbis ut... Gell. 1, 15, 2: avoir un tel flux de paroles que... - avec acc. de relat. amas, misera: id tuos (= tuus) scatet animus, Plaut. Pers. 2, 1, 9: tu es amoureuse, ma pauvre: ton coeur déborde de ce sentiment.* * *scatĕo, ēre (scato, ĕre) - intr. - [st2]1 [-] jaillir, couler, sourdre. [st2]2 [-] affluer, se présenter en grande quantité. [st2]3 [-] (scatere = abundare) être abondant, fourmiller, pulluler, regorger de, être plein de. - avec abl. si vino scateat, Plaut. Aul. 3, 6, 22: si elle donnait du vin en abondance (en parl. d'une source). - scatens beluis pontus, Hor. C. 3, 27, 26: la mer peuplée de monstres. - avec gén. terra ferarum scatit, Lucr. 5, 40: la terre abonde en bêtes féroces. - scatere verbis ut... Gell. 1, 15, 2: avoir un tel flux de paroles que... - avec acc. de relat. amas, misera: id tuos (= tuus) scatet animus, Plaut. Pers. 2, 1, 9: tu es amoureuse, ma pauvre: ton coeur déborde de ce sentiment.* * *Scateo, scates, scatui, scatere, Bouillonner et saillir hors par grande abondance, Sourdre, Abonder.\Molestiarum scatebat. Gellius. Estoit pleine. -
2 scateo
scateo, ēre u. (archaist.) scato, ere, hervorquellen, hervorsprudeln, I) eig. u. übtr.: 1) eig. (Form scato): fontes scatere, Enn. fr. scen. 155 (Trag. inc. fab. fr. 137 R.2): qui (fons) dulcis aquae scatit, Lucr. 6, 891; vgl. 5, 949. – 2) übtr.: a) übh., haufenweise hervorkommen, semina scatere foras possunt, Lucr. 6, 896. – b) häufig sein, cuniculi (Kaninchen) scatent iuxta in Hispania Balearibusque, Plin. 8, 226. – II) meton., von etwas ganz voll sein, wimmeln, mit Genet. u. Abl., a) von Konkr.: arx scatens fontibus, Liv.: pontus scatens beluis, Hor.: Nilus scatet piscibus, Mela: metallis scatet Hispania, Plin.: Terracina scatet silvis nucum, Plin.: terra ferarum scatit, Lucr. 5, 40. – b) von Abstr.: volumen scatet ostentis, Plin.: puer scatens argutiis, Gell.: Xanthippe irarum molestiarumque muliebrium per diem perque noctem scatebat, Xanthippes Zornesausbrüche u. weibliche Unerträglichkeiten gingen bis ins unendliche, Gell.: mit Acc. Pronom., id tuus scatet animus, Plaut. Pers. 177 Sch.
-
3 scateo
scateo, ēre u. (archaist.) scato, ere, hervorquellen, hervorsprudeln, I) eig. u. übtr.: 1) eig. (Form scato): fontes scatere, Enn. fr. scen. 155 (Trag. inc. fab. fr. 137 R.2): qui (fons) dulcis aquae scatit, Lucr. 6, 891; vgl. 5, 949. – 2) übtr.: a) übh., haufenweise hervorkommen, semina scatere foras possunt, Lucr. 6, 896. – b) häufig sein, cuniculi (Kaninchen) scatent iuxta in Hispania Balearibusque, Plin. 8, 226. – II) meton., von etwas ganz voll sein, wimmeln, mit Genet. u. Abl., a) von Konkr.: arx scatens fontibus, Liv.: pontus scatens beluis, Hor.: Nilus scatet piscibus, Mela: metallis scatet Hispania, Plin.: Terracina scatet silvis nucum, Plin.: terra ferarum scatit, Lucr. 5, 40. – b) von Abstr.: volumen scatet ostentis, Plin.: puer scatens argutiis, Gell.: Xanthippe irarum molestiarumque muliebrium per diem perque noctem scatebat, Xanthippes Zornesausbrüche u. weibliche Unerträglichkeiten gingen bis ins unendliche, Gell.: mit Acc. Pronom., id tuus scatet animus, Plaut. Pers. 177 Sch. -
4 scateo
scăteo, ēre (ante-class. also scatit, Lucr. 5, 40; 6, 891; and scatĕre, Enn. ap. Cic. Tusc. 1, 28, 69, or Trag. v. 196 Vahl.; Lucr. 5, 598; 5, 952; 6, 896; perf. and sup. wanting), v. n. [etym. dub.; cf. Lith. skas-, leap], to bubble, gush, well, spring, or flow forth ( poet.; not before the Aug. period in prose).I.Lit.: fontes scatere, Enn. l. l.; cf.:II.fons dulcis aquaï qui scatit et salsas circum se dimovet undas,
Lucr. 6, 891 sq.; and (with erumpere) id. 5, 952; 5, 598.—Transf., = abundo.A.To be plentiful; to swarm, abound:B.cuniculi scatent in Hispaniă,
Plin. 8, 58, 83, § 226; cf. Lucr. 6, 896.—With abl. (once also with gen. and with an acc. of respect), to gush forth with, i.e. to be full of; to swarm or abound with, to be rich in or crowded with any thing, etc.1.Lit. ( a) With abl.:(β).vino scatet,
Plaut. Aul. 3, 6, 22:arx (Corinthi) scatens fontibus,
Liv. 45, 28:scatentem Beluis pontum,
Hor. C. 3, 27, 26; cf.:Nilus scatet piscibus,
Mel. 1, 9, 3; so,tota ferme Hispania metallis,
Plin. 3, 3, 4, [p. 1640] §30: Terracina silvis nucum,
id. 16, 32, 59, § 138:scatere vermibus,
Vulg. Exod. 16, 20: gentes tigri ferā. Plin. 6, 20, 23, § 73.—With gen.:2.terra ferarum scatit,
Lucr. 5, 40; cf. id. 6, 891 supra.—Trop.:qualibus ostentis Aristandri volumen sca-tet,
Plin. 17, 25, 38, § 243; cf.:sic videas quosdam scatere verbis, ut, etc.,
Gell. 1, 15, 2; 17, 8, 4:(urtica) vel plurimis scatet remediis,
Plin. 22, 13, 15, § 31.—With acc. respect:amas pol, misera: id tuos scatet animus,
Plaut. Pers. 2, 1, 9. -
5 scateo
—, —, ēre1) бить ключом (fons scatet Poëta ap. C)2) изобиловать (metallis scatet Hispania PM; s. verbis (abl.), но irarum AG) -
6 scateo
scatere, -, - Vgush out, bubble, spring forth; swarm (with), be alive (with) -
7 scateo
, -, -, scatere 2бить ключом; изобиловать; кишеть -
8 scaturio
scătūrĭo, īre ( imperf. scaturribat, App. M. 4, p. 145, 8), v. n. [scateo], to stream, flow, or gush out (not before the Aug. period, and very rare).I.Lit.:II.scaturiens aqua,
Pall. 1, 33 fin.:de summo vertice fons scaturribat (i. e. -riebat),
App. M. 4, 6, p. 145, 8:oleum de terrā,
Ampel. Lib. Mem. 8, § 5.—Transf., like scateo.A.To come forth in great numbers, to swarm, abound:B. 1.vermiculi,
Auct. Priap. 4, 6 fin.:vermes,
Vulg. 2 Macc. 9, 9.—Lit.:2.solum, quod fontibus non scaturiat,
Col. 3, 1, 8.—Trop.: (Curio) totus, ut nunc est, hoc scaturit, he is all possessed with it, Cael. ap. Cic. Fam. 8, 4, 2: aurae scaturientes sermonis, Prud. steph. 10, 551. -
9 praescateo
prae-scateo, —, —, ēreбыть переполненным, изобиловать ( aliquā re AG) -
10 scatebra
ae f. [ scateo ]1) бурление, клокотание ( fluvii Acc)2) бьющая ключом вода ( fontis PM); pl. каскады V -
11 scato
—, —, ere арх. Enn, Lcr = scateo -
12 scaturigo
scatūrīgo, inis f. [ scateo ]1) бьющая ключом вода, ключ, родник ( turbida L)2) поток ( sanguinis Amm); множество, туча ( formicarum Ap) -
13 scaturio
scatūrio, īvī, —, īre [ scateo ]1) бить ключом ( aqua scaturiens Pall); низвергаться бурным потоком ( de summo vertĭce fons scaturit Ap)2) изобиловать ( fontibus Col)s. aliquā re Caelius ap. C — быть целиком поглощённым чём-л -
14 interscateo
inter-scateo, ēre, dazwischen hervorquellen, -strudeln, interscatentibus nymphis, Itin. Alex. 20 (51).
-
15 praescateo
prae-scateo, ēre, sehr voll sein, m. Genet., doctrinae omnigenus (v. einer Schrift), Gell. 14, 6, 1.
-
16 scatebra
scatebra, ae, f. (scateo), I) eig. der Sprudel, fluviae (= fluvii), Acc. tr. 505: fontium, Plin.: fonticuli, Plin. – poet., scatebrae, der Sprudel = die hervorsprudelnde Wassermasse, Verg. georg. 1, 110. – II) übtr. causidicorum scatebra exoritur, Fronto epist. ad Anton. Pium 9. p. 170, 19 N. – III) als nom. propr., Scatebra, ein Nebenflüßchen des Liris im Gebiete von Kasinum in Latium, Plin. 2, 227.
-
17 scatesco
scatēsco, ere (scateo), hervorsprudeln, übtr., multis proeliis undique scatescentibus, Oros. 1, 19, 2.
-
18 scato
scato, s. scateo.
-
19 scaturio
scatūrio (scaturrio), īvī, īre (scateo), I) hervorsprudeln, -quellen, aqua scaturiens, Pallad. 1, 33, 2: de summo vertice fons scaturribat (synkop. = scaturriebat), Apul. met. 4, 6: ibi de terra oleum scaturit, Ampel. 8, 5. – übtr., scaturientes aurae sermonis, Prud.: scaturientes vermiculi, Priap.: ista consideratio scaturivit in animo meo ex intimo corde meo, Augustin. conf. 4, 13. – II) meton., von etwas ganz voll sein, wimmeln, solum fontibus non scaturiat, sei nicht quellenreich, Colum.: summi scaturient montes, auf den höchsten Bergen wird es von Quellen sprudeln, Sen.: übtr., Curio totus hoc scaturit, strömt davon (von der Vorliebe zu dieser Partei) ganz über, Cael. in Cic. ep. 8, 4, 2: vestra vita cotidiana ipsis peccatis scaturiens, Augustin. serm. 9, 18.
-
20 interscateo
inter-scateo, ēre, dazwischen hervorquellen, -strudeln, interscatentibus nymphis, Itin. Alex. 20 (51).Ausführliches Lateinisch-deutsches Handwörterbuch > interscateo
- 1
- 2
См. также в других словарях:
ԱՂԲԵՐԱՆԱՄ — ( ) NBH 1 0036 Chronological Sequence: 8c, 12c, 13c Տ. ԱՂԲԻՒՐԱՆԱՄ. πηγάζω scateo, scaturio *Ի կարծր վիմէն աղբերանա՛յր յանապատն կամաւն Աստուծոյ. Դամասկ.: *Որոյ եւ շտեմարանքն աղբերացան սքանչելապէս. Խոր. ՟Գ. 31: *Յորմէ եւ կեանքն աղբերացեալ. Շ. վիպ … հայերեն բառարան (Armenian dictionary)
skēt- : skǝt- — skēt : skǝt English meaning: to spring Deutsche Übersetzung: ‘springen, hũpfen, hervorquellen” Material: Lat. scateō, ēre, arch. scatō, ĕre ‘spring up, bubble”, scatebra f. ‘sprudel”, scaturriō ‘sprudlehervor”; compare Gk.… … Proto-Indo-European etymological dictionary