-
1 sabot
nm.1. sabo (yog‘ochdan qilingan yoki poxoldan to‘qilgan oyoq kiyimi); loc. je le vois (ou je l'entends) venir avec ses gros sabots men uning niyatini aniq ko‘rib, bilib turibman2. tuyoq; garnir de fers les sabots d'un cheval otning tuyog‘iga taqa qoqmoq3. sabot (de frein) tormoz kolodkasi4. baignoire sabot kalta, o‘tirib yuvinadigan vanna5. bo‘lmag‘ur, yomon avtomobil yoki cholg‘u asbobi; travailler, jouer comme un sabot juda yomon ishlamoq, chalmoq. -
2 acharner
vpr.1. jon-jahd bilan tashlanmoq; il s'acharne contre sa victime u o‘z qurboniga jon-jahdi bilan tashlandi2. sabot-matonat ko‘rsatmoq, qattiq turmoq; s'acharner au travail ishda sabot-matonat ko‘rsatmoq. -
3 patience
nf.1. chidam, bardosh, sabr, sabr-toqat, to‘zim; s'armer de patience sabr-toqatini qo‘ lga olmoq; prendre patience sabr-toqat qilmoq; souffrir avec patience tishini tishiga qo‘yib bardosh bermoq2. sabot, matonat, chidam, sabr, bardosh; ouvrage de patience qat'iyatlik va sabot bilan qilinadigan ish3. bardosh, sabr-qanoat; il n'a aucune patience uning hech qanday sabr-qanoati yo‘q; après une heure d'attente, il a perdu patience bir soat kutishdan so‘ng, uning sabri tugadi; ma patience a des limites! sabrning ham chegarasi bor! sabrim tugab boryapti!4. patience! sabr qiling!5. jeu de patience bosh qotirgich, dushvor masala6. pasyans (qartada o‘yin ko‘rsatishning bir turi); je fais des patiences men qartada o‘yin ko‘rsataman. -
4 persévérance
nf. sabot, matonat, qat'iyat, tirishqoqlik, qunt; il travaille avec persévérance u sabot bilan ishlayapti. -
5 assidûment
adj. toqat bilan, sabot bilan, tirishqoqlik bilan. -
6 constance
nf.1. doimiylik, o‘zgarmaslik, barqarorlik; montrer, faire paraître sa constance qat'iyatlik ko‘rsatmoq2. barqarorlik, turg‘unlik, o‘zgarmaslik, sabot, qunt-matonat, tirishqoqlik, qat'iyat, sodiqlik. -
7 dormir
vi.1. uxlamoq, uxlab, uyquda yotmoq; tinch yotmoq (qabrda); dormir tout d'une traite uyg‘onmay dong qotib uxlamoq; dormir dans la ruelle karovat chetida uxlamoq; dormir comme une marmotte, dormir comme un loir dong qotib uxlamoq; dormir comme un sabot, dormir comme une souche dong qotib uxlamoq; dormir à poings fermés qattiq uxlamoq; dormir pour toujours abadiy uyquda yotmoq, uyquga ketmoq, o‘lmoq; dormir debout tik turib uxlamoq, oyoqdan qolmoq, charchamoq; dormir sur les (ses) deux oreilles o‘zini butunlay xafdan yiroq deb bilmoq; le feu dort sous la cendre kul tagida cho‘q; conte(s) à dormir debout bo‘lmag‘ur gaplar, uydirma, yolg‘on-yashiq gap2. ishlatilmay qolib ketmoq, yotmoq, ishlamay saqlamoq; dormir dans les cartons papkada yotmoq, saqlanmoq, turmoq; laisser dormir une affaire ishni cho‘zmoq, sudramoq, paysalga solmoq, orqaga tashlamoq. -
8 encaisser
vt.1. yashikka, qutiga joylamoq2. inkasso ishlarini olib bormoq, ishonch qog‘ozi bilan pul olmoq; encaisser un chèque chek bo‘yicha olmoq, chek bo‘yicha inkasso ishlarini olib bormoq3. fam. sabotmatonat bilan chidamoq, bardosh bermoq; il encaisse bien u zarblarga sabot-matonat bilan chidamoqda (boksda)4. fam. chidamoq, toqat qilmoq; il n'a pas pu encaisser cet échec u bu muvaffaqiyatsizlikka ko‘nika olmadi; je ne puis pas encaisser cet individu men bu kishiga toqat qilolmayman, mening bu kishiga toqatim yo‘q5. siqmoq, qismoq, siqib, qisib qo‘ymoq; zich qurshamoq, zich o‘ramoq. -
9 inexorable
adj. shafqatsiz, berahm, o‘zgarmas, sabot, matonatli, mahkam, toymas, qaytmas, chekinmas, bukilmas, ashaddiy. -
10 insistance
nf. sabot, qunt-matonat, tirishqoqlik, qat'iyat, qat'iylik, qattiq turish, qaysarlik, o‘jarlik. -
11 insistant
-anteadj. sabotli, quntli, tirishqoq, qunt bilan, qattiq turib kurashuvchi, qat' iy, sabot-matonatli, so‘zini o‘tkazadigan, bir so‘zli, o‘jar, qaysar. -
12 instamment
adv. qattiq turib, qat'iy sur'atda, qattiq, juda, sabot bilan, qunt-matonat, qat'iyat bilan, ketidan qolmay. -
13 instance
nf.1. vx. qat'iy talab; avec instance qattiq turib, sabot, quntmatonat bilan2. sud jarayoni, sud amaliyoti, sud ishlari; sud, mahkama; le tribunal de première instance birinchi darajali sud; le tribunal de grande instance oliy, yuqori darajali sud; en dernière instance pirovardida, oqibatda, natijada; en instance ish ko‘rilyapti, joriy hisobda, hozirgi holatda; en instance de tayyor holda, qarashli ravishda. -
14 intrépide
adj.1. jasoratli, jasur, qo‘rqmas, dovyurak, botir, dadil, mard, jur'atli, mardonavor, mardlarcha2. sabot-matonatli, so‘zini o‘ tkazadigan, o‘z so‘zida qattiq turadigan, bir so‘zli, o‘jar, tirishqoq, qat' iy; charchamas, tolmas, tinmaydigan, toliqmaydigan, serg‘ayrat. -
15 poste
nf.1. pochta, pochta bo‘limi; bureau de poste pochta bo‘limi; employé des postes pochta xizmatchisi; un colis expédié par la poste pochta orqali jo‘natilgan posilka; mettre une lettre à la poste xatni pochtaga, pochta qutisiga tashlamoq; poste restante egasi so‘rab oladigan xat yoki shunday xatlar olinadigan pochta bo‘limi3. manzil, ot almashtirish, choparlar manzili; chevaux de poste pochta otlari.nm.1. post, kuzatish, nazorat qilish yoki boshqarish joyi; punkt, marra; un poste avancé oldingi marra; poste de commandement komandirning kuzatish marrasi; loc. être, rester à son poste o‘z postida, o‘rnida, joyida bo‘ lmoq, qolmoq; fam. être solide au poste o‘z o‘rnida, o‘z vazifasida qattiy turmoq, sabot-ma'tonatli bo‘lmoq2. post, soqchi, soqchilar gruppasi; relever un poste soqchini almashtirmoq; poste de police, poste de garde politsiya, qoravul posti3. poste de police ou poste politsiya mahkamasi; conduire un manifestant au poste namoyishchini politsiya mahkamasiga olib bormoq4. o‘rin, vazifa, lavozim, mansab; poste de travail ish o‘rni; professeur titulaire d'un poste ma'lum lavozimdagi o‘qituvchi; poste vacant bo‘sh o‘rin; les postes de travail ish o‘rinlari5. des postes d'essence yog‘ quyish shoxobchalari; poste d'incendie o‘ t o‘chirish bo‘limi.nm. apparat (radio, televizor); ouvrir le poste radio, televizorni qo‘ymoq. -
16 stoïcisme
nm.1. stoitsizm (yunon va rime filosofiyasida materializm bilan idealizm o‘rtasida turgan ratsionalistik falsafiy ta'limot)2. matonat, sabot; mardlik, mardonalik. -
17 stoïquement
adv. matonat, sabot, bardosh, chidam bilan; mardonavor, mardlarcha; résister stoïquement mardlarcha qarshilik ko‘rsatmoq. -
18 vaillamment
adv.1. botirlarcha, mardlarcha, qahramonlarcha, bahodirlarcha, mardona, shijoatkorona2. matonat bilan, chidam bilan, sabot bilan.
См. также в других словарях:
sabot — sabot … Dictionnaire des rimes
sabot — [ sabo ] n. m. • 1512; çabot « toupie » XIIe; probablt de savate et bot, var. de 2. botte 1 ♦ Chaussure paysanne faite généralement d une seule pièce de bois évidée. ⇒ galoche. « Les pieds dans ses gros sabots remplis de paille » (Fromentin). Un… … Encyclopédie Universelle
Sabot — (homonymie) Cette page d’homonymie répertorie les différents sujets et articles partageant un même nom … Wikipédia en Français
sabot — SABÓT, saboţi, s.m. 1. (Mai ales la pl.) Încălţăminte făcută dintr o bucată de lemn scobit sau dintr o talpă de lemn cu feţe de piele groasă. 2. Îmbrăcăminte metalică de protecţie fixată la capătul unui pilon care trebuie înfipt în pământ; papuc … Dicționar Român
Sabot — Saltar a navegación, búsqueda Nombre del casquillo desechable que permite disparar un proyectil subcalibrado ajustándolo al diámetro interno del cañón. Contenido 1 Contexto 2 Partes 3 Funcionamiento … Wikipedia Español
sabot — SABOT. sub. m. Chaussure de bois creusé en forme de soulier, dont les Paysans & pauvres gens se servent au lieu de souliers. Sabot d aune, de hestre. sabot de noyer &c. porter des sabots. c est le fils d un paysan, on l a veu venir à Paris avec… … Dictionnaire de l'Académie française
Sabot — Sa bot (s[.a] b[=o] ), n. [F.] 1. A kind of wooden shoe worn by the peasantry in France, Belgium, Sweden, and some other European countries. [1913 Webster] 2. (Mil.) A thick, circular disk of wood, to which the cartridge bag and projectile are… … The Collaborative International Dictionary of English
Sabot — ist ein mehrdeutiger, fremdsprachiger Begriff: aus dem Französischen die Bezeichnung für einen Holzschuh, davon abgeleitet das Wort Sabotage aus dem Englischen für einen Treibspiegel Diese Seite ist eine Begriff … Deutsch Wikipedia
Sabot — Sabot, Gott der Schlesier, auf dem ihm geheiligten Zobtenberge verehrt … Pierer's Universal-Lexikon
Sabot — Le nom désigne sans doute par métonymie un sabotier. Il est porté dans la Loire et les départements voisins. Le nom Sabotier, assez rare, se rencontre pour sa part en Limousin (87) … Noms de famille
sabot — {{/stl 13}}{{stl 8}}rz. mnż I, D. a, Mc. sabotocie, zwykle w lm {{/stl 8}}{{stl 7}} but wystrugany z jednego kawałka drewna lub zrobiony ze skóry, ale na drewnianej podeszwie; chodak : {{/stl 7}}{{stl 10}}Stukać sabotami. <fr.> {{/stl 10}} … Langenscheidt Polski wyjaśnień