Перевод: с французского на узбекский

с узбекского на французский

s'en+prendre+à+qqn

  • 21 haut

    -haute
    I adj.
    1. baland, yuksak, yuqori
    2. olijanob, buyuk, ko‘tarinki; la rivière est haute daryo suvi ko‘ tarildi; la haute mer dengiz ko‘tarilayotibdi; avoir la main haute bosh bo‘lmoq, boshqarmoq; loc.adv. haut la main o‘rinlatib, qoyil qilib, juda yaxshi, osongina; marcher le front haut boshini, qomatini rostakam ko‘tarib yurmoq
    3. oliy, bosh, eng yuqori; les hautes classes de la société jamiyat oliy tabaqalari, sinflari; la haute chambre yuqori palata
    4. chuqur ma'noli, ma'nodor, ajoyib, katta, yirik, ulkan, ko‘p, bisyor, talay, kuchli; au plus haut degré oliy darajada; haute trahison davlatga, vatanga xiyonat, xoinlik; haut en couleur qizil yuzli, qizil, yorug‘, yorqin, charaqlagan, aniq; avoir une haute opinion de qqn. yuqori fikrda bo‘lmoq
    5. géog. ustki, tepasi, yuqorisi; le Haut Rhin Yuqori Reyn (departament)
    6. qattiq, baland, yuqori; à haute voix baland ovozda, eshittirib
    7. la haute antiquité uzoq o‘ tmish, juda qadimgi zamon
    II nm.
    1. yuqori, yuqori qismi; tepasi; le haut du jour tush, choshgoh, qiyom; par le haut tepasida; haut de forme silindr; le prendre de haut behayolik, surbetlik, beorlik bilan gaplashmoq; tenir le haut du pavé imtiyozli holatda bo‘lmoq
    2. pl. kemaning suv usti qismi
    III nf.fam. davlatmand, boy, zodagon, oqsuyak, aslzoda, a'yonlar, jamiyatning oliy tabaqasi
    IV adv.
    1. baland, yuqori; haut placé baland martabali, yuqori mansabli, martabasi ulug‘; haut les mains! qo‘l ko‘ taring!
    2. baland tovushda; plus haut balandroq; de haut en bas loc.adv. yuqoridan, balandan pastga, takabburona, kekkayib, mensimasdan; regarder qqn. de haut en bas kekkayib qaramoq; en haut tepada, yuqorisida, uchida; d'en haut balanddan, balanddagi; là haut ustida; en haut de loc.prép. tepaga, balandga.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > haut

  • 22 jeu

    nm.
    1. o‘yin, o‘ynash; loc.adv. par jeu hazillashib, hazil qilib, o‘ynab
    2. jeu de mots so‘z o‘yini
    3. o‘yin (ma'lum qoidalar asosida o‘ynaladigan); le règle du jeu o‘yin qoidasi
    4. pl. tomosha, sport musobaqasi; jeux du cirque sirk tomoshalari; Jeux Olympiques Olimpiada o‘yinlari
    5. partiya, daf'a, qur
    6. qimor, qimor o‘yini; maison de jeux qimorxona; se ruiner au jeu qimorda yutqazib qo‘ymoq
    7. dov, ganak, tikilgan pul (qimor o‘yinida); jouer petit, gros jeu oz, ko‘p pul tikib o‘ynamoq; faites vos jeux dovingizni tiking; les jeux sont faits masala hal, gap tamom, bo‘lari bo‘ldi, boshqa gap yo‘q
    8. o‘yin (shahmat, shashka, domino kabi o‘yin vositalari); un jeu d'échecs en ivoire fil suyagidan yasalgan shahmat; avoir un beau jeu qulay sharoitda bo‘lmoq, qo‘lida yaxshi qartasi bo‘lmoq
    9. komplekt, to‘plam, to‘da; un jeu de clefs kalitlar shodasi, to‘plami
    10. mashq, chalish, ijro etish, ijro (cholg‘u asboblarida); le jeu d'un violoniste skripkachining ijrosi
    11. ijro, ijro etish, o‘yin (aktyor lar, artistlar haqida)
    12. o‘yin, o‘ynash, harakat, raqs; jeu de jambes oyoq o‘yini; jeu de physionomie mimika, yuz mushaklarining ma'nolari harakatlari, imo-ishoralar
    13. yurish, siljish; ishlash, aylanish, harakat; le jeu d'un ressort prujinanaing siljishi; le jeu des muscles mushaklar harakati
    14. loc. c'est un jeu d'enfant arzimas narsa, yengil ish; jouer le jeu risoladagidek bajarmoq, biror narsani bajarishda qoidaga amal qilmoq; ce n'est pas de jeu siz g‘irromlik qilyapsiz; entrer en jeu biror ishga birinchi marotaba qo‘shilmoq; d'entrée de jeu boshidan, avval boshdan, boshlanishidanoq; entrer dans le jeu de qqn. biror kimsaning yonini olmoq; birov bilan hamfikr bo‘lmoq; être en jeu o‘ynamoq, o‘yinda qatnashmoq; shubha ostida qolmoq; noaniq bo‘lmoq; hal qilinmasdan qolmoq; xavfxatarda bo‘lmoq; se prendre, se piquer au jeu o‘yinga berilib ketmoq; cacher son jeu zimdan ish yurgizmoq; jouer double jeu munofiqona ish tutmoq, ikkiyuzlamachilik qilmoq; faire le jeu de qqn. birovning tegirmoniga suv quymoq; birovning ixtiyorida bo‘lmoq; jouer franc jeu ochiqdan-ochiq harakat qilmoq, ochiqchasiga ish tutmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > jeu

  • 23 mot

    nm.
    1. so‘z; phrase de six, de dix mots olti, o‘n so‘zli gap; articuler, manger ses mots so‘zlarni talaffuz qilmoq, yamlamoq; ne pas dire un seul mot biror og‘iz ham so‘z aytmaslik; mot nouveau, courant, rare yangi, iste'moldagi, noyob so‘z; mot mal écrit, illisible yomon yozilgan, o‘qib bo‘lmaydigan so‘z; loc. les grands mots balandparvoz so‘z; gros mot qo‘pol so‘z; se donner le mot bir biriga so‘z bermoq; rapporter un propos mot pour mot ma'lumotni so‘zma-so‘z yetkazmoq; mot à mot so‘zma-so‘z, aynan
    2. so‘z, gap (ma'nodan xoli); ce ne sont que des mots bu quruq so‘zlar xolos; les mots et les actes so‘z va ish
    3. gap, ibora; je lui en dirai, toucherai un mot men unga bir og‘iz gap aytib qo‘yaman; en un mot bir gap bilan; avoir son mot à dire gapirishga huquqi bo‘lmoq; je m'en vais lui dire deux mots men unga ikki og‘iz gap aytib qo‘yaman; c'est mon dernier mot bu mening oxirgi, qat' iy gapim; avoir le dernier mot boshqa gap yo‘q; prendre qqn. au mot birovni tilidan tutmoq
    4. ikki enlik xat, noma; je lui ai glissé un mot sous sa porte men uning eshigining ostiga ikki enlik xat qistirib qo‘ydim; écrire un mot à qqn. birovga ikki enlik xat yozmoq
    5. so‘z, ibora; mots célèbres, historiques mashhur, tarixiy iboralar; mot d'enfant yosh bolaning so‘zi, gapi; mot d'auteur muallif so‘zi; loc. le mot de la fin xulosaviy so‘z; bon mot, mot d'esprit qizziq so‘z; il a toujours le mot pour rire u doim qizziq so‘zlar topib yuradi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > mot

  • 24 parole

    nf.
    1. nutq, gap, so‘z, suhbat
    2. pl. so‘zlar, matn (vokal musiqa matni bo‘lagining); l'air et les paroles d'une chanson ashulaning ohangi va so‘zlari; loc. histoire sans paroles qisqa metrajli ovozsiz film
    3. gap, ovoz chiqarib aytilgan fikr; une parole historique tarixiy gap
    4. sing. so‘z, va'da; donner sa parole so‘z bermoq; tenir parole so‘zida turmoq; sur parole so‘zga, va'daga ishonib; intj. (ma) parole d'honneur! chin so‘zim!, chin so‘z! ma parole!, parole! xudo haqqi!
    5. so‘zlashish, gapirish qobiliyati, nutq, til; perdre la parole gapirish qobiliyatini yo‘qotmoq; loc. il ne lui manque que la parole unga til-zabongina yetishmaydi (aqlli hayvonga nisbatan)
    6. nutq, so‘z; avoir la parole facile gapga chechan bo‘lmoq; adresser la parole à qqn. biror kishiga murojaat qilmoq; prendre la parole so‘z olmoq; couper la parole à qqn. biror kishining so‘zini bo‘lmoq
    7. ling. nutq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > parole

  • 25 pensée

    nf.
    1. fikr, o‘y, xayol; laisse-moi deviner ta pensée sen menga o‘yingni topishni qo‘yib ber; ses mots ont dépassé sa pensée uning so‘zlari o‘yidan oshib tushdi; la pensée de qqn.qqch. biror kimsa, biror narsaning xayoli, fikri, o‘yi; il s'effraie à la seule pensée de prendre l'avion yolg‘izgina samolyotga chiqish kerak degan xayoldan u qo‘rqadi; la pensée que degan xayol, o‘y
    2. fikr, aql, idrok; la pensée abstraite abstrakt fikr; l'expression de la pensée par le langage fikrning nutq orqali ifodalanishi
    3. birovning fikri, falsafasi, nazariyasi, dunyo qarashi, g‘oyasi; je partage votre pensée là-dessus men sizning yuqoridagi fikringizga qo‘shilaman; loc. aller jusqu'au bout de sa pensée o‘z fikrini, fikr-mulohazalarini oxirigacha to‘kib solmoq
    4. en pensée xayolan, tasavvurida; se transporter quelque part par la pensée xayolan o‘zini biror joyda ko‘rmoq
    5. xayol, o‘y, fikr (xayol qilish, o‘ylash, fikrlash uslubi); pensée claire to‘g‘ri fikr
    6. fikr, g‘oya; la pensée marxiste marksistik fikr, g‘oya
    7. asosiy fikr, o‘y, xayol; g‘oya, maqsad, niyat, tilak; j'ai découvert le fond de ses pensées men uning fikrining asosini topdim; une pensée profonde, originale, superficielle chuqur, o‘ziga xos, yuzaki, siyqasi chiqqan fikr; recevez nos plus affectueuses pensées bizning eng ezgu tilaklarimizni qabul qilgaysiz
    8. pl. fikr, xayol, aql; mettre de l'ordre dans ses pensées aqlini yig‘moq; perdre le fil de ses pensées xayoli chuvalashib ketmoq; lire dans les pensées de qqn. birovning xayolidagini o‘qimoq; des pensées profondes chuqur o‘ylar; il reste absorbé dans ses pensées u o‘z xayollariga g‘arq bo‘lib qoldi
    9. hikmatli gap, so‘z, hikmat.
    nf. kapalakgul, farang binafsha; pensées violettes, jaunes safsar, sariq kapalakgullar; pensées sauvages yovvoyi kapalakgullar.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pensée

  • 26 sur

    prép.
    1. ustida, ustiga; poser un objet sur une table biror narsani stolning ustiga qo‘ymoq; sur terre et sur mer yerda va dengizda; monter sur une bicyclette velosipedga minmoq; la clé est sur la porte kalit eshikda; il portait sur lui un carnet u o‘zi bilan daftarcha olib yurardi; recevoir visite sur visite tashrif ustiga tashrif kutmoq; la plage s'étend sur huit kilomètres plaj sakkiz kilometrga cho‘zilgan; appuyer sur un bouton tugmachani bosmoq; recevoir un coup sur la tête kallasiga musht yemoq; tirer sur qqn. biror kishiga qaratib otmoq; écrire sur un registre ro‘yxatga yozmoq; chercher sur une carte xaritadan qidirmoq
    2. les ponts sur la Seine Sena ustidagi ko‘priklar
    3. ko‘pdan bir yoki birnechtasi; deux ou trois cas sur cent yuztadan ikki yoki uch holda
    4. yo‘nalish: sur votre droite o‘ng tomoningizda
    5. juger les gens sur la mine odamlarga ko‘rinishiga qarab baho bermoq; discuter sur un problème biror masala yuzasigan bahslashmoq; sur cette matière, sur ce point bu soha, bu fikr yuzasidan
    6. orqasidanoq, -dan keyinoq; coup sur coup birin-ketin, ustma-ust; sur ce bu so‘zlardan so‘ng; il nous a dit au revoir; sur ce, il est parti u bizga xayr dedi; shundan so‘ng, u jo‘nab ketdi (yaqinlashish); sur le soir kechga tomon; être sur le départ ketish arafasida bo‘lmoq
    7. prendre l'avantage sur qqn. biror kishidan ustun kelmoq.
    -sure
    adj. nordon.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > sur

  • 27 ventre

    nm.
    1. qorin, qursoq, ich, oshqozon, me'da, qorincha, to‘sh; ich, ichki qism, qa'r; prendre du ventre qorin qo‘ymoq, solmoq; avoir le ventre creux ochiqmoq, qorni ochqamoq; avoir le ventre plein qornini to‘ydirmoq, to‘ymoq; avoir du coeur au ventre jasur, mard, dovyurak bo‘lmoq; à plat ventre yuz tuban, muk tushib, yer tishlab, sudralib, emaklab, o‘rmalab; être à plat ventre devant qqn. laganbardorlik, xushomadgo‘ylik qilmoq, yaltoqlanmoq, jilpanglamoq; courir ventre à terre bor kuchi bilan, oyog‘ini qo‘lga olib yugurmoq; il a les yeux plus grands que le ventre uning ko‘zlari yeb qo‘ygudek, uning ko‘zlari och, suq; faire mal au ventre à qqn. ko‘nglini aynatmoq, ozdirmoq, jirkantirmoq; manger à ventre déboutonné haddan tashqari ko‘p ovqat yemoq, og‘zi-burnidan chiqquncha yemoq; prov. ventre affamé n'a point d'oreilles och qoringa gap yuqmas
    2. qavariqlik, do‘nglik, qavariq joy, qorin (biror narsaning); kema, samolyotning qorni.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > ventre

  • 28 connaissance

    nf.
    1. bilish, anglab yetish; théorie de la connaissance bilish nazariyasi
    2. bilim, ilm, donishlik, ma'lumot, xabardorlik, voqiflik; pl. bilim, ma'lumot; connaissances étendues keng ma'lumot, ilm; en connaissance de cause ishning ko‘zini bilib; porter à la connaissance de xabardor qilmoq, ma'lum qilmoq, bildirmoq; il est venu à ma connaissance menga ma'lum bo‘ldi-ki; prendre connaissance bilib olmoq, tanimoq, bilmoq; prendre connaissance de qqch. tanishmoq, ko‘rmoq; donner connaissance de tanishtirmoq, ko‘rsatmoq; à ma connaissance menga ma'lum bo‘lishicha
    3. ong, shuur, anglash, sezgi, his, tuyg‘u, aql, xayol, es, yod, xotira, zehn, hush; perdre connaissance xushdan ketmoq, behush bo‘lib qolmoq; reprendre connaissance hushiga kelmoq
    4. tanishish, tanishlik, oshnachilik, bilish, xabardorlik; faire connaissance avec qqn. tanishmoq; être, se trouver en pays de connaissance tanishlari orasida bo‘lmoq; il est de ma connaissance u mening tanishim
    5. tanish, oshna; de vieilles connaissances eski oshnalar; une de mes connaissances mening bir tanishim, oshnam.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > connaissance

  • 29 partie

    nm.
    1. litt. bo‘lak, qism, parcha; un objet fait de plusieurs parties ko‘p qismdan qilingan narsa
    2. faire partie de kirmoq, qarashli bo‘lmoq, qo‘shilmoq; tu fais partie de ma famille sen mening oilam a'zosisan; cela ne fait pas partie de mes attributions bu mening vazifamga kirmaydi
    3. qism, bo‘lak; les parties du corps gavdaning muchalari; fam.ellipt. les parties erkak kishining jinsiy a'zolari, avrat
    4. soha, ixtisos, kasb, hunar; elle est très forte dans sa partie u o‘z sohasida juda kuchli.
    nf.
    1. taraf, tomon; la partie adverse qarshi tomon; loc. être juge et partie tarafkash sud'ya bo‘lmoq
    2. loc. prendre qqn. à partie birovni ayblamoq, birovdan jahli chiqmoq; cessez de me prendre à partie! meni ayblashni bas qiling!
    3. dushman, raqib; loc. avoir affaire à forte partie kuchli raqibga duch kelmoq.
    nf. partiya, daf'a, qur, o‘yin; la partie, la revanche et la belle partiya, revansh va hal qiluvchi partiya; faire une partie de cartes bir qur qarta o‘ynamoq; gagner, perdre la partie partiyani yutmoq, yutqazmoq; kurash; la partie a été rude kurash og‘ir bo‘ldi; j'abandonne la partie men taslim bo‘ldim
    2. sayr-tomosha, o‘yin-kulgi; une partie de chasse ov, ovga borish; une partie de plaisir o‘yin-kulgi; loc. se mettre, être de la partie biror narsada qatnashmoq, ishtirok etmoq; ce n'est que partie remise, nous nous retrouverons bu qoldirilgan partiya xalos, biz yana uchrashamiz.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > partie

  • 30 pension

    nf. nafaqa, xayriya, pensiya; verser, recevoir une pension alimentaire aliment to‘lamoq, olmoq; avoir droit à une pension pensiya olish huquqiga ega bo‘lmoq.
    nf.
    1. pansion (biron kishinikida yotoq joy, oziq-ovqat bilan ta'minlanish); prendre pension dans un hôtel biron mehmonxonada to‘la pansionda yashamoq; en pension pansionda, pansionga; prendre qqn. chez soi en pension biron kishini o‘zinikiga pansionga olmoq; mettre un enfant en pension dans un collège bolani kollejga pansionga joylamoq; payer la pension pansion haqini to‘lamoq
    2. pansion (o‘quvchilarni yotoqxona, oziq-ovqat, kiyim-bosh bilan ta'minlaydigan o‘rta o‘quv yurti, shu o‘quv yurtining o‘quvchilari); une pension de jeunes filles qizlar pansioni (internati); toute la pension était en promenade butun pansion sayrda edi
    3. pension de famille oilaviy pansion.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pension

  • 31 possession

    nf.
    1. ega bo‘lish, egalik qilish; la possession d'une fortune boylikka egalik qilish; en (la, sa) possession o‘z egaligida, o‘z qo‘lida; avoir des biens en sa possession boylikni o‘z qo‘lida saqlamoq; être en la possession de qqn. birovga qarashli, tegishli bo‘ lmoq; (joy) prendre possession de egallab olmoq; prendre possession d'une chambre xonani egallab olmoq
    2. ishlata bilish, foydalana bilish; la possession d'un métier biror hunarni bilish; la possession d'un instrument biror asbobni ishlata bilish; la possession d'une langue tilni bilish
    3. o‘z qo‘liga olish; il reprit lentement possession de lui-même u o‘zini sekin asta qo‘ lga oldi; être en possession de toutes ses facultés yetti muchali sog‘ bo‘lmoq; être en pleine possession de ses moyens hamma narsasi joyida bo‘lmoq
    4. jinnilik, savdoyilik
    5. gram. egalik
    6. birovga qarashli narsa, birovning narsasi
    7. vx. qaram yer, o‘lka; les possessions de la couronne britannique britaniya qirolligiga qarashli yerlar.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > possession

  • 32 sérieux

    -euse
    I adj.
    1. jiddiy, bama'ni, mulohazali; un élève sérieux et appliqué jiddiy va tirishqoq o‘quvchi; un travail sérieux jiddiy ish
    2. jiddiy, og‘ir-bosiq, hazilni yoqtirmaydigan; loc.fam. être sérieux comme un pape juda ham jiddiy bo‘lmoq
    3. jiddiy, ishonarli, ishonchli, rost; un renseignement sérieux ishonarli ma'lumot; fam. ce n'est pas sérieux bu rost emas, bu hazil
    4. jiddiy, esli, bama'ni; une jeune fille sérieuse esli qiz
    5. jiddiy, muhim, sezilarli; revenons aux choses sérieuses muhim ishlarga qaytaylik; une sérieuse augmentation sezilarli oshish; la situation est sérieuse sharoit nozik
    II nm.
    1. jiddiylik; j'avais de la peine à conserver mon sérieux men o‘zimning jiddiyligimni zo‘rg‘a tutib turdim
    2. jiddiylik, mulohazalilik; il manque de sérieux dans son travail uning ishida mulohazalilik yetishmaydi; prendre qqch. en sérieux biror narsani jiddiy qabul qilmoq; prendre qqn. au sérieux biror kishini jiddiy odam deb hisoblamoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > sérieux

  • 33 antenne

    nf.
    1. zool. mo‘ylov (bo‘g‘imoyoqli hayvonlarning boshidagi hid bilish, sezish organlari)
    2. antenna; une antenne de télévision televizion antenna; prendre l'antenne de Radio-France Fransiya radiosini eshitmoq, tutmoq; Parij radiosini eshittirishlarini qabul qilishga o‘tmoq; garder l'antenne eshittirishni davom ettirmoq; rendre, passer l'antenne à qqn. birovga so‘zni, mikrofonni bermoq; sur notre antenne bizning dasturimizda; avoir des antennes ichki his, sezgiga ega bo‘lmoq; ma'lumot, axborot manbaiga ega bo‘lmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > antenne

  • 34 clef

    ou clé
    nf.
    1. kalit, ochqich; clé d'une porte eshik kaliti; trousseau de clés kalitlar bog‘lami; mettre la clé sous la porte yashirincha ketib qolmoq, yo‘qolmoq; mettre qqn. sous clé qamab qo‘ymoq, qamamoq
    2. clé des champs ozodlik, erkinlik; prendre la clé des champs qochib ketmoq
    3. yo‘l ochib beradigan, muhim hal qiluvchi; occuper une position clé muhim, hal qiluvchi yo‘llarni egallamoq, ishg‘ol qilmoq; asos, yo‘l; clé du succès muvaffaqiyat garovi, yo‘li, asosi
    4. kirish, muqaddima, so‘z boshi
    5. gayka kaliti; clé à molette ochuvchi, ajratuvchi kalit
    6. clé de voûte gumbaz, qubba kaliti, qulfi
    7. hal qiluvchi, muhim, imkon tug‘diradigan; poste clé hal qiluvchi, muhim joy, o‘rin.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > clef

  • 35 conseil

    nm.
    1. maslahat, kengash, maslahatlashish, kengashish, ko‘rsatma, yo‘llanma, yo‘l-yo‘riq; prendre conseil de qqn. maslahatlashmoq; suivre un conseil yo‘l-yo‘riqqa amal qilmoq; tu es de mauvais conseil yomon maslahatchisan; prov. la nuit porte conseil kechasi yotib o‘yla, ertalab turib so‘yla; kechqurun qo‘yaturib, ertalab o‘ylashsak durustroq aql topilib qolar; prov. à chose faite conseil pris tushirib qo‘ygan narsang qo‘ldan ketdi, yo‘qoldi deyaver; qo‘ldan chiqdi ketdi
    2. idora, muassasa; Conseil d'Etat davlat muassasasi; conseil constitutionnel konstitusion mahkama; Conseil des ministres vazirlar mahkamasi; Conseil Mondial de la Paix Butun dunyo tinchlik kengashi; conseil de guerre harbiy kengash
    3. majlis, kengash, kengashish, maslahatlashish; conseil des ministres vazirlar kengashi; conseil d'administration de fin d'année aksionerlar yillik majlisi; conseil de famille oila kengashi
    4. sud; conseil de discipline tartib intizom sudi; conseil des prud'homme manfaatdor bo‘lmagan shaxs ishtirokidagi sud majlisi (Fransiyada); sud komissiyasi, hay'ati; conseil général bosh maslahatchi; conseil de révision mil. harbiy xizmatga chaqiruv hay'ati, harbiy shikoyat sudi
    5. maslahatchi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > conseil

  • 36 défaut

    nm.
    1. nuqson, illat, ayb, kamchilik, qusur, kamomad, kam chiaish, buzilgan joy, shikast, zarar, ziyon, putur, buzuq; défaut de qualité yaroqsizlik, nuqson; le défaut de la cuirasse nozik, zaif, qaltis joyi
    2. xato, xatolik, yanglishish; se trouver, se montrer en défaut asossizlik qilmoq; être en défaut buzilmoq, yangilishmoq, shikastlanmoq, xato qilmoq; mettre en défaut buzmoq, barbod qilmoq, boshi berk ko‘chaga solib qo‘ymoq, aldamoq; trouver qqn. en défaut birovni ayb ustida ushlamoq; se laisser prendre en défaut qo‘lga tushmoq
    3. tansiqlik, yetishmovchilik, kamlik, muhtojlik; la mémoire lui fait défaut uning hushi o‘zida emas; le courage ne lui fait jamais défaut u hechqachon jur'atsizlik, qo‘rqoqlik qilmaydi; à défaut de loc.prép. bo‘lmagani uchun, bo‘lmagani sababli; à défaut de o‘rniga bo‘lmagani tufayli
    4. sudga kelmaslik, hozir bo‘lmaslik; faire défaut sudda hozir bo‘lmaslik; fig. tashlab chiqib ketmoq, yo‘q bo‘ lmoq, yo‘qolmoq, kuchsizlanmoq (ovoz, kuch haqida); condamner par défaut sirtdan kesib yubormoq; condamnation par défaut sirtdan hukm qilish, chiqarish; jugement par défaut sirtdan sud ishini ko‘rish, muhokama qilish.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > défaut

  • 37 devant

    I prép. yaqinda, yonida, oldida, labida, ustida, boshida; se chauffer devant le feu o‘ t oldida isinib o‘tirmoq; se promener devant la porte eshik oldida sayr qilib yurmoq; se jeter devant qqn. birovning ustiga tashlanmoq, sakramoq; regarder devant soi ko‘zi, ko‘z oldiga qaramoq
    II adv. oldda, oldinda, olddan, oldida; se placer devant oldda o‘ tirmoq; passer devant oldiga o‘ tmoq; loc.adv. et prép. par-devant oldida, ro‘parasida, qarshisida, huzurida; par-devant notaire notarius huzurida, oldida.
    nm. old, old tomon, old qismi; de devant old tomondagi, oldingi; loger sur le devant derazalari ko‘chaga qaragan, ochiladigan uyda yashamoq; prendre les devants oldida bormoq, oldinda yurmoq; fig. ilgarilab, o‘zib ketmoq, oldinga o‘ tmoq, ogohlantirmoq, vaqtdan yutmoq, ulgurmoq; loc.adv. et prép. au-devant de qarshisiga, ro‘parasiga, qaramaqarshi, peshvoz chiqib; aller au-devant de peshvoz chiqmoq, qarshisiga chiqmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > devant

  • 38 égide

    nf.
    1. sous l'égide de biror narsa, kimsa panohida, himoyasida yoki rahbarligida; une conférence organisée sous l'égide de l'UNESCO YUNESKO rahbarligida chaqirilgan konferensiya; prendre qqn. sous son égide biror kimsani o‘z himoyasiga olmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > égide

  • 39 éloignement

    nm.
    1. uzoqlashtirish; yiroqlashtirish; yo‘qotish, yo‘q qilish, bo‘shatish, chetlashtirish; haydash (ishdan), uzoqqa ko‘chirish; uzoqlashish; yiroqlashish, yo‘qolish; chetlashish; prendre des mesures d'éloignement à l égard de qqn. biror kimsani ishdan haydash haqida buyruq bermoq; l'éloignement des usines du centre des villes zavodlarni shaharlar markazidan chetlashtirish
    2. uzoq joy, olis joy, yiroq joy, olis masofa, olislik, yiroqlik, uzoqlik, uzoqdalik; vivre dans l'éloignement de tous odamlardan olisda yashamoq; l'éloignement dans le temps vaqt o‘ tganlik.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > éloignement

  • 40 faible

    I adj.
    1. bo‘sh, kuchsiz, zaif, nimjon; un élève faible bo‘sh o‘quvchi; faible de caractère bo‘sh xarakterli
    2. zaif xarakterli
    3. mayda, ahamiyatsiz; un faible pourcentage oz foyizli
    II nm.
    1. zaif tomon; prendre qqn. par son faible nimanidir zaif tomoniga tegmoq
    2. ishqibozlik, qiziqishlik
    III n. bo‘sh, zaif odam; protéger le faible zaiflarni himoya qilmoq; un faible d'esprit aqli zaif.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > faible

См. также в других словарях:

  • prendre — [ prɑ̃dr ] v. <conjug. : 58> • 980; lat. prehendere I ♦ V. tr. A ♦ Mettre avec soi ou faire sien. 1 ♦ Mettre dans sa main (pour avoir avec soi, pour faire passer d un lieu dans un autre, pour être en état d utiliser, pour tenir). Prendre un …   Encyclopédie Universelle

  • se prendre — ● se prendre verbe pronominal être pris verbe passif S accrocher, se coincer dans quelque chose : Son manteau s est pris dans la porte. ● se prendre (synonymes) verbe pronominal être pris verbe passif S accrocher, se coincer dans quelque chose… …   Encyclopédie Universelle

  • faire — 1. faire [ fɛr ] v. tr. <conjug. : 60> • Xe; fazet 3e pers. subj. 842; lat. facere. REM. Les formes en fais (faisons, faisions, etc.) se prononcent [ fəz ] I ♦ Réaliser (un objet : qqch. ou qqn). 1 ♦ Réaliser hors de soi (une chose… …   Encyclopédie Universelle

  • attraper — [ atrape ] v. tr. <conjug. : 1> • XIVe; atraper 1165; de 1. a et trappe I ♦ Attraper qqn, un animal. 1 ♦ Prendre (un animal) à un piège, prendre comme dans un piège (un ennemi, etc.). Un vieux renard « Fut enfin au piège attrapé » (La… …   Encyclopédie Universelle

  • garde — 1. garde [ gard ] n. f. • guarde 1050 ; de garder I ♦ Action de garder avec attention, en surveillant ou en protégeant. 1 ♦ Action de garder, de conserver (qqch.). ⇒ conservation, préservation, protection, surveillance. Être préposé à la garde… …   Encyclopédie Universelle

  • gardé — 1. garde [ gard ] n. f. • guarde 1050 ; de garder I ♦ Action de garder avec attention, en surveillant ou en protégeant. 1 ♦ Action de garder, de conserver (qqch.). ⇒ conservation, préservation, protection, surveillance. Être préposé à la garde… …   Encyclopédie Universelle

  • pincer — [ pɛ̃se ] v. tr. <conjug. : 3> • pincier 1175; d un rad. expressif pints 1 ♦ Serrer (surtout une partie de la peau, du corps), entre les extrémités des doigts, entre les branches d une pince ou d un objet analogue. Il l a pincé jusqu au… …   Encyclopédie Universelle

  • asseoir — [ aswar ] v. tr. <conjug. : 26> • fin XIe; lat. pop. °assedere, class. assidere → 1. seoir I ♦ V. tr. 1 ♦ Mettre (qqn) dans la posture d appui sur le derrière (sur un siège, etc.). Asseoir un enfant sur une chaise. ⇒ installer. Asseoir un… …   Encyclopédie Universelle

  • MORT — «DEPUIS qu’elles se savent mortelles, les civilisations ne veulent plus mourir.» Cette boutade est située, datée: elle reprend un mot de Paul Valéry sur l’Europe d’après 1918 et elle l’étend, elle le transforme pour l’appliquer à un monde en… …   Encyclopédie Universelle

  • gré — [ gre ] n. m. • gred Xe ; lat. gratum, neutre de gratus « chose agréable » 1 ♦ Ce qui plaît, ce qui convient (dans des expr.). AU GRÉ DE : selon le goût, la volonté de. Au gré de chacun. Trouver qqn, qqch. à son gré. Le matin ou le soir à votre… …   Encyclopédie Universelle

  • par — 1. par [ par ] prép. • Xe; per 842; lat. per « à travers, au moyen de » I ♦ (Exprimant une relation de lieu ou de temps) A ♦ Lieu 1 ♦ À travers. Passer par la porte, le couloir. Jeter qqch., regarder par la fenêtre. Voyager par mer, air, terre …   Encyclopédie Universelle

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»