Перевод: с французского на узбекский

с узбекского на французский

s'attendre

  • 1 attendre

    vt.
    1. kutmoq, kutib turmoq; sabr qilmoq; attendre qqn. jusqu'à midi biror kimsani kunduz soat 12 gacha kutmoq; loc.adj. en attendre (qqch, de +inf) kutib; -guncha; en attendre son arrivée uning kelishini kutib, u kelguncha
    2. tayyor turmoq (ega predmetni ifodalaydi); le dîner, la voiture vous attend tushlik ovqat, mashina sizni kutmoqda
    3. umid qilmoq, umid bog‘lamoq, ko‘z tutmoq; attendre qqch. de la part de qqn. birovdan biror narsani umid qilmoq
    II s'attendre vpr. kutmoq, umid bog‘lamoq; tayyorlanmoq; tayyor turmoq; de sa part je m'attends à tout undan har narsani kutishga tayyorman; il s'attend à ce que je revienne u meni keladi deb umid bog‘layapti.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > attendre

  • 2 affectation

    nf.
    1. atab qo‘yish, ko‘zda tutish, biror narsaga belgilanganlik, mo‘ljallanganlik, atalganlik, biror narsaga ajratilgan pul, mablag‘; l'affectation d'une part importante du budjet aux dépenses militaires harbiy xarajatlar uchun budjetning katta qismini ajratish, berish
    2. tayinlash (biror vazifa, mansab va shu kabilar); attendre une affectation à un poste biron vazifaga tayinlanishni kutmoq.
    nf. yasamalik, yolg‘ondakamlik, soxtalik.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > affectation

  • 3 affût

    n. pistirma; à l'affût pistirmada; attendre le gibier à l'affût pistirmada turib ov poylamoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > affût

  • 4 arrêt

    nm.
    1. to‘xtash, to‘xtatish, tugash, tinish, to‘xtab o‘ tish; faire plusieurs arrêts bir necha marta to‘xtash, to‘xtab o‘ tish; l'arrêt du travail ishning tugashi
    2. to‘xtalish, tanaffus, dam, tin olish, pauza; dix minutes d'arrêt to‘xtash vaqti o‘n minut, o‘n minut tanaffus; sans arrêt tinimsiz, beto‘xtov, to‘xtamasdan
    3. to‘xtash joyi, bekat; attendre à l'arrêt d'autobus avtobus to‘xtash joyida, bekatida kutmoq
    4. hibsga olish; un mandat d'arrêt hibsga olish haqida order; maison d'arrêt qamoqxona; mettre aux arrêts hibsga olmoq; lever les arrêts hibsdan bo‘shatmoq
    5. hukm, qaror; un arrêt de mort o‘limga hukm, o‘lim hukmi; rendre un arrêt hukm chiqarmoq, hukm qilmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > arrêt

  • 5 devoir

    I vi. qarz olmoq, qarzdor bo‘lmoq; il doit au tiers et au quart fam. u qarzga botib qoldi
    2. vous devez m'attendre siz meni kutishingiz kerak; cela doit être vrai bu haqiqat bo‘lsa kerak; il doit être vieux maintenant u ehtimol endi qarib qolgandir; vous devez le regretter siz uning uchun afsuslanayotgandirsiz; j'ai dû rentrer à minuit men ehtimol yarim tunda qaytib kelarman
    II vt.
    1. majbur bo‘lmoq, qarzdor bo‘lmoq; il ne doit rien hech nimaga majbur emas
    2. qarzdor bo‘lmoq; je lui dois d'être ici mening bu yerdaligim uchun undan minnadorman, u tufayli men shu yerdaman
    III se devoir vpr. o‘zini majbur his qilmoq, sezmoq; se devoir à qqn. birovga nisbatan o‘z vazifasini bilmoq; comme il se doit keragiday, kerak bo‘lganday.
    nm.
    1. burch, vazifa, majduriyat, xizmat, lavozim; devoir d'honneur vijdoniy burch, or-nomus ishi; croire de son devoir o‘z burchi deb hisoblamoq; il est de mon devoir men majburman; faire de qqch. un devoir à qqn. birovga biror narsani majbur qilmoq, yuklamoq; faire un devoir de qqch. à qqn. birovni majbur qilmoq; vous n'avez fait que votre devoir siz faqat o‘z burchingizni ado etdingiz; se mettre en devoir de o‘zini majbur his qilmoq; ramener qqn. au devoir o‘zini majbur his qilmoq; ramener qqn. au devoir birovni burchini ado etishga da'vat etmoq, chaqirmoq; par devoir burchi deb
    2. uy vazifasi, topshiriq (maktabda)
    3. pl. hurmat, izzat, ehtirom, hurmat qilish, hurmatlash; rendre ses devoirs à qqn. birovga o‘z hurmatini bildirmoq, izhor qilmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > devoir

  • 6 extrême

    I adj.
    1. oxirgi, so‘nggi, keyingi, bo‘ladigani; attendre jusqu'à l'extrême limite eng oxirgi, so‘nggi, keyingi muddatgacha kutmoq; l'Extrême-Orient Uzoq Sharq
    2. hadsiz, chegarasiz, cheksiz, haddan tashqari; il est extrême en tout u hech narsada chegara meyorni bilmaydi; des remèdes extrêmes haddan tashqari kuchli dori
    3. misli ko‘rilmagan; katta; juda, g‘oyat, so‘ng darajada, haddan tashqari, qattiq, benihoyat; avec la plus extrême politesse haddan tashqari nazokatlilik bilan; à l'extrême rigueur boshqa iloji bo‘lmasa, iloji topilmasa
    II nm.
    1. qarama-qarshi, tersma-ters ikki hol; passer d'un extrême à l'autre o‘zini goh u yoqqa, goh bu yoqqa urmoq; les extrêmes se touchent qarama-qarshi tomonlar ro‘para kelishmoqda
    2. pl.math. proportsiyaning chetki hadlari.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > extrême

  • 7 las

    -lasse
    adj. charchagan, madorsiz, majolsiz, horg‘in, toliqqan lanj, bo‘shashgan, lohas; se sentir las o‘zini lohas sezmoq; être très las juda ham lanj bo‘lmoq; litt. las de biror narsadan charchagan, joniga tekkan; las de tout hamma narsa joniga tekkan; il est las d'attendre u kutishdan charchadi.
    intj.vx. evoh, hayhot, voy, voh, afsus.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > las

  • 8 loin

    I adv.
    1. ancha uzoqda, olisda, yiroqda; loc. elle ira loin, je vous le dis uning kelajagi porloq, u uzoqqa boradi, mana meni aytdi deysiz; aller trop loin o‘ tkazib yubormoq, orttirib yubormoq; une affaire qui peut aller loin yomon oqibatlarga olib boradigan ish
    2. uzoq, yiroq, olis, hali ancha (vaqt) bor; l'été n'est plus bien loin yoz unchalik uzoq emas, yozga oz qoldi; comme c'est loin! bu qanchalar olis, qadimiy! sans remonter si loin uzoqqa bormay; voir loin uzoqni ko‘rmoq
    II nm.
    1. il y a loin uzoq, olis, ancha, yiroq; il y a loin de l'hôtel à la plage mehmonxonadan plajgacha uzoq
    2. loc.adv. au loin uzoqda, olisda, yiroqda; aller, partir au loin uzoqqa, olisga bormoq, ketmoq; uzoqlashmoq
    3. loc.adv. de loin uzoq joydan, uzoqdan, olisdan, yiroqdan; revenir de loin narigi dunyodan qaytib kelmoq
    4. loc.adv. de loin en loin har joy-har joyda, uzoq-uzoqda, har zamon-har zamonda; bornes placées de loin en loin har joy-har joyga o‘rnatilgan chegara to‘siqlari
    III loc.prép. loin de
    1. uzoq joyda, uzoqda, olisda, yiroqda; loin de tout hamma narsadan uzoqda; prov. loin des yeux, loin du coeur ko‘zdan nari, ko‘ngildan nari; loin de moi la pensée de blâmer ce procédé men bu ishni qoralash fikridan uzoqdaman; loin de là aksincha
    2. uzoqda, yiroqda, olisda; tous ces souvenirs sont déjà bien loin de nous hamma bu xotiralar endi bizdan juda olisda
    3. pas loin de deyarli, qariyb; il n'est pas loin de minuit deyarli yarim tun; cela m'a coûté pas loin de mille francs bu menga deyarli ming frankka tushdi
    4. être loin de + inf. biror narsa qilishdan uzoqda bo‘lmoq; il était loin de s'attendre à cela u buni umuman kutmagan edi
    IV loc.conj. d'aussi loin que, du plus loin que bilanoq; d'aussi loin, du plus loin qu'il me vit meni ko‘rishi bilanoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > loin

  • 9 messie

    nm. muso, masih; fam. attendre qqn. comme le messie ko‘zi to‘rt bo‘lib kutmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > messie

  • 10 pair

    nm.
    1. teng (baravar, bir xil, bir taxlitdagi) odam; il ne peut attendre aucune aide de ses pairs u o‘zi taxlit odamlardan hech qanday yordam kuta olmaydi
    2. lordlar palatasining a'zosi (Birlashgan Amirlikda)
    3. perlar palatasining a'zosi va qirol maslahatchisi (Fransiyada 1831 yilgacha)
    4. tenglik, barobarlik; loc. hors de pair, hors pair tengi yo‘q, tengsiz; aller de pair birga, bir qatorda bormoq; birga qadam tashlamoq; cette étudiante travaille au pair bu talaba yotoq joy, oziq-ovqat evaziga ishlab beradi.
    -paire
    adj. juft; numéro pair juft son; jours pairs juft kunlari.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pair

  • 11 perdre

    I vt.
    1. yo‘qotmoq, mahrum bo‘lmoq, ayrilmoq, boy bermoq, qo‘ldan ketkizmoq; il perd, il a perdu tout son argent au jeu, dans une faillite u o‘yinda, omadsizlikda bor pulini boy beryapti, boy berdi; perdre son emploi ish joyini yo‘qotmoq; loc. n'avoir plus rien a perdre yo‘qotadigan hech vaqosi bo‘lmaslik; vous ne perdez rien pour attendre kutganingizga yetasiz; fam. tu ne le connais pas? tu n'y perds rien, tu ne perds rien sen uni tanimaysanmi? ko‘p narsa yo‘qotmapsan, ko‘p narsa yo‘qotmapsan!
    2. yo‘qotmoq, ayrilmoq, judo bo‘lmoq; elle avait perdu son père à douze ans u otasidan o‘n ikki yoshida ayrilgan edi; depuis qu'il boit, il a perdu tous ses amis ichishni boshlagandan beri u hamma do‘stlaridan ayrildi
    3. yo‘qotmoq (bir qismini, sifatini); perdre ses cheveux sochi to‘kilib ketmoq; perdre du poids ozmoq; perdre ses forces kuchdan qolmoq; perdre la vie hayotini yo‘qotmoq, o‘lmoq; perdre la raison aqldan ozmoq; perdre la mémoire xotirasini yo‘qotmoq; perdre connaissance hushidan ketmoq; perdre courage yuragi dov bermaslik; perdre patience sabri tugamoq, toqati toq bo‘lmoq; ce procédé a perdu son intérêt bu ish o‘z mohiyatini yo‘qotdi; certains mots perdent leur sens ayrim so‘zlar o‘z ma'nolarini yo‘qotadilar
    4. yo‘qotib qo‘ymoq, adashtirib qo‘ymoq; j'ai perdu mon stylo men ruchkamni yo‘qotib qo‘ydim; nous avons perdu notre guide biz yo‘lboshlovchimizni adashtirib qo‘ydik
    5. yo‘qotmoq, tushirib yubormoq; le blessé perd beaucoup de sang yarador ko‘p qon yo‘qotyapti
    6. yo‘qotmoq, qochirmoq; ne pas perdre une bouchée, une miette d'une conversation suhbatdan biror og‘iz so‘zni ham, bir ushoqni ham yo‘qotmaslik; loc. perdre qqn.qqch. de vue biror kimsani, biror narsani ko‘zdan qochirmoq (borib ko‘rmaslik, uchrashmaslik); nous nous sommes perdus de vue biz birbirimizni ko‘zdan qochirdik
    7. yo‘qotmoq, boshqarolmay qolmoq, adashmoq; perdre son chemin yo‘ldan adashmoq; loc. perdre pied nima qilarini bilmaslik, qiyin ahvolda qolmoq; perdre le nord o‘zini yo‘qotmoq, hayajonlanmoq, to‘lqinlanmoq
    8. yo‘qotmoq, foydalanib qolmaslik, o‘tkazib yubormoq; perdre du temps vaqtni yo‘qotmoq; perdre son temps o‘z vaqtini bekorga o‘ tkazmoq; vous n'avez pas un instant à perdre bir daqiqa ham yo‘qotmasligingiz kerak; il a perdu une bonne occasion de se taire u jim tursa yaxshiroq bo‘lar edi
    9. yutqazmoq, boy bermoq, qo‘ldan chiqarmoq; perdre l'avantage ustunlikni boy bermoq; perdre la partie o‘yinni boy bermoq; perdre une bataille jangni yutqazmoq; perdre un procès u ishni yutqazdi (sudda); il a perdu u yengildi; il a horreur de perdre u yutqazadi (u yaxshi o‘yinchi emas); perdre du terrain orqada qolaboshlamoq, yutqazaboshlamoq, tashabusni boy bermoq; cette maladie perd du terrain bu kasallik chekinaboshladi
    10. mahrum qilmoq; halok, nobud qilmoq, juvonmarg, xarob qilmoq; il cherche à nous perdre u bizni nobud qilmoqchi
    11. tushirmoq (obro‘sini), zarar qilmoq (obro‘siga), mahrum qilmoq (obro‘sidan, amalidan), o‘z boshiga yetmoq; son excès d'ambition le perdra uning o‘ ta shuhratparastliligi o‘z boshiga yetadi; perdre qqn. auprès de qqn. biror kishini biror kishi oldida obro‘sini to‘kmoq; c'est le témoignage de son complice qui l'a perdu o‘z sherigining guvohligi uning boshiga yetdi
    12. buzmoq, yo‘ldan ozdirmoq, yo‘ldan chiqarmoq; uning yomon tanishlari uni yo‘ ldan chiqardi; relig. yo‘ldan ozdirmoq, yo‘ldan chiqarmoq, gunohi azimga botirmoq
    13. birovni to‘g‘ri yo‘ldan chiqarmoq, adashtirmoq
    II se perdre vpr.
    1. yo‘q bo‘lib ketmoq, yo‘qolmoq; les traditions se perdent an'analar yo‘q bo‘lib ketyapti
    2. yomon foydalanilmoq, keraksiz bo‘lmoq, yo‘qotmoq, boy bermoq; laisser (se) perdre une occasion qulay paytni boy bermoq
    3. g‘oyib bo‘lmoq, yo‘q bo‘lmoq; des silhouettes qui se perdent dans la nuit tunda g‘oyib bo‘ladigan sharpalar
    4. adashmoq, adashib qolmoq; chalg‘imoq, tutilib qolmoq; nous allons nous perdre biz adashib qolamiz; c'était la nuit et je me suis perdu tun edi va men adashib qoldim; plus je pense à ce problème, plus je m'y prends men bu masalani qancha o‘ylasam, shuncha adashib ketaman; se perdre dans, en botmoq, berilmoq, g‘arq bo‘lmoq; se perdre dans ses pensées o‘z xayollariga g‘arq bo‘lmoq
    5. relig. yo‘ldan ozmoq, gunohi azimga botmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > perdre

  • 12 perpète,

    ou perpette (à)
    loc.adv.fam. umrbod, abadiy, mangu; je ne vais pas l'attendre jusqu'à perpète men uni umrbod kutmoqchi emasman.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > perpète,

  • 13 pied

    nm.
    1. oyoq (oyoqning oshiqdan pastki qismi); doigts de pied oyoq barmoqlari; pied plat yassi oyoqlik; se fouler le pied oyog‘ini chiqarib olmoq; loc. être pieds nus, nu-pieds oyoqyalang, yalangoyoq bo‘lmoq; passer une rivière à pied sec daryodan oyog‘ini ho‘l qilmay o‘ tmoq; de pied en cap boshdan oyoq; mettre pied à terre tushmoq; avoir un pied dans la tombe bir oyog‘i yerda, bir oyog‘i go‘rda bo‘lmoq; coup de pied tepki; recevoir un coup de pied tepki yemoq; loc.fam. tu es bête comme tes pieds o‘lgiday ahmoqsan; j'ai joué comme un pied men juda yomon chaldim; marcher sur les pieds de qqn. birovga hurmatsizlik qilmoq; casser les pieds (de, à qqn) birovga mijg‘ovlik qilmoq; ça te fera les pieds bu senga yaxshigina dars bo‘ladi; mettre les pieds dans le plat ishni pachavasini chiqarmoq; je n'y ai jamais mis les pieds men u yerga oyoq ham bosmaganman; il s'est levé du pied gauche u chap yoni bilan turibdi; pieds et poings liés oyoq-qo‘li bog‘langan; faire des pieds et des mains pour + inf. biror narsa qilish uchun kuyib pishmoq; attendre qqn. de pied ferme biror kishini dadillik bilan kutmoq; au pied levé tayyorgarliksiz
    2. loc. (sur, à, en) sur ses pieds, sur un pied oyoqda, tik turib; retomber sur ses pieds qiyin ahvoldan manfaat bilan chiqib olmoq; sur pied oyoqda; dès cinq heures, il est sur pied soat beshdan beri, u oyoqda; mettre sur pied une entreprise korxonani oyoqqa turg‘izmoq; à pied piyoda; allons-y à pied piyoda ketdik; course à pied yugurish; il a été mis à pied u ishdan haydalgan, bo‘shatilgan edi; à pieds joints juft oyoqlab; en pied bor bo‘yicha; un portrait en pied bor bo‘yicha chizilgan rasm; aux pieds de qqn. birovning oldida (egilib, bukilib); se jeter, tomber aux pieds de qqn. birovning oyog‘iga yiqilmoq, bosh urmoq, yolvormoq
    3. loc. avoir pied suvni bo‘ylaganda oyog‘i yerga tegib turmoqlik; perdre pied oyog‘i yerga yetmaslik; lâcher pied yon bermoq, chekinmoq
    4. avoir bon pied, bon oeil hali bardam bo‘lmoq; pied à pied qadam-baqadam
    5. oyoq, oyoq tomoni, poya, etak, tag, pastki qism; le pied et la tête d'un lit karavotning bosh va oyoq tomoni; caler le pied d'une échelle narvonning oyog‘ini mahkam joylamoq; le pied du mur devorning tagi, pastki qismi; la maison est au pied de la colline uy tepalikning tagida, etagida; typogr. le pied d'une lettre literaning pastki qismi, asosi; loc. être à pied du mur burchakka qisib qo‘yilgan bo‘ lmoq, biror narsa qilishga majbur qilib qo‘yilgan bo‘ lmoq; être au PIED-À-TERRE PIGEON pied d'oeuvre ishning oldida bo‘lmoq; fruits vendus sur pied daraxtning shoxida, terilmasdan burun sotilgan meva
    6. tuyoq (qassobxonalarda sotiladigan qismi); pieds de veau, de mouton, de porc buzoq, qo‘y, cho‘chqa tuyog‘i
    7. band, dasta, shoxcha, poya; pied de vigne tok, tok zangi; des pieds de salade salatning bandlari
    8. oyoq, poya; un verre à pied rumka; pied de table stolning oyog‘ i; fig. prendre son pied o‘rnashib olmoq
    9. fut (0,324 mga teng uzunlik o‘lchovi); loc.fig. il aurait voulu être (à) cent pieds sous terre u yer yorilmadiyu, yerga kirib ketmadi; vx. il tirait un nez d'un pied de long u umidsizlikka tushgan va xijolat bo‘lib qolgan edi
    10. anglo-saksonlarda uzunlik o‘lchovi; miliya (0,3048 m); aeronavtikada xalqaro balandlik o‘lchovi; l'avion vole à 10 000 pieds samolyot 10 000 milya balandlikda uchmoqda
    11. au pied de la lettre so‘zma-so‘z, aynan; prendre son pied maza, huzur qilmoq, rohatlanmoq; quel pied! maza, rohat! c'est le pied bu juda maza
    12. sur (le, un) pied -day, darajasida; être traité, reçu sur le pied de -day, darajasida muomala qilinmoq, qabul qilinmoq; sur un pied d'égalité bir xil darajada, teng; armée sur le pied de guerre jangovor shtatdagi armiya; au petit pied qisqa, qulochkashlamay
    13. pied à coulisse qalinlik va diametrni o‘lchaydigan asbob
    14. poét. turoq; les pieds d'un vers latin lotin tilidagi she'rning turog‘i.
    bot.adj. maymoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pied

  • 14 regretter

    vt.
    1. achinmoq, o‘kinmoq, qayg‘urmoq, qayg‘u chekmoq, afsuslanmoq, afsus chekmoq; regretter le temps passé, sa jeunesse o‘tgan umriga, yoshligiga achinmoq; notre regretté confrère bizning rahmatli birodarimiz
    2. pushaymon bo‘lmoq, pushaymon qilmoq, afsuslanmoq; elle regrette d'être venue u kelganiga pushaymon qilyapti; je ne regrette rien men hech narsaga afsuslanmayman; tu le regretteras sen hali pushaymon bo‘lasan; viens! tu ne le regretteras pas! kel! afsuslanmaysan! je regrette mon geste men qilig‘imdan pushaymonman
    3. afsuslanmoq, xafa bo‘lmoq, dili og‘rimoq, ranjimoq; je regrette cette décision bu qarordan men ranjidim; regretter que (+subjonctif) afsus, afsusda bo‘lmoq; je regrette qu'il ne soit pas venu uning kelmaganligidan afsusdaman
    4. (de+inf) biror narsa qilishdan achinmoq, afsuslanmoq; je regrette de vous avoir fait attendre men sizni kuttirib qo‘yganimdan afsusdaman; je regrette men afsusdaman, afsus, kechirasiz.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > regretter

  • 15 rester

    vi.
    1. biror joyda qolmoq, ma'lum bir vaqt bo‘ lmoq; il est resté à Paris u Parijda qoldi; nous sommes resté là plus d'une heure biz u yerda bir soatdan ortiqroq qoldik; rester au lit, à table to‘shakda yotib qolmoq, dasturxon atrofida uzoq o‘ tirib qolmoq; rester auprès de qqn. biror kishining oldida o‘ tirib qolmoq; loc.fam. il a failli y rester u yerda qolib ketishiga oz qoldi; rester en chemin yarim yo‘lda qolib ketmoq; qolmoq; je resterai (pour) garder la maison men uyni qo‘riqlagani qolaman; restez donc dîner avec nous biz bilan ovqatlangani qolsangiz-chi
    2. qimirlamay turib qolmoq (narsa); la voiture est restée au garage avtomobil garajda qoldi; l'arête est restée en travers de sa gorge baliqning qiltirig‘i uning tomog‘iga tiqilib qoldi; loc. cela me reste sur l'estomac bu oshqozonimda turib qoldi; cela m'est resté sur le coeur bu yuragimga o‘rnashib qoldi; cela doit rester entre nous bu ikkimizning oramizda qolishi kerak
    3. biror holatda qolmoq; rester debout, sans bouger tik, qimirlamay turib qolmoq; elle resta un moment sans parler u bir lahza so‘zlay olmay turib qoldi; rester dans l'ignorance jaholat batqog‘iga botib qolmoq; elle resta seule à attendre u yolg‘iz kutib qoldi; cela reste à prouver buni hali isbotlash kerak bo‘ladi; elle est restée coincée dans l'ascenseur u liftda tutilib qoldi; rester immobile qimirlamay qolmoq; le magasin restera ouvert en août magazin avgustda doim ochiq bo‘ladi
    4. abadiy qolmoq, qolmoq; c'est une oeuvre qui restera bu abadiy qoladigan asar; prov. les paroles s'envolent, les écrits restent so‘z uchib ketadi, yozilgan narsa qoladi
    5. rester à qqn. biror kishiga qarashliligicha qolmoq, saqlanib qolmoq; l'avantage est resté à nos troupes ustunlik bizning qo‘shinlarimizda qoldi; impers. il me reste du pain hali menda nondan bor
    6. en rester à kelib to‘xtamoq, -ga kelmoq; où en es-tu resté de ta lecture? o‘qishingda qayerga kelib to‘xtading? en rester là shu yerda to‘xtamoq, davom etkizmaslik; inutile de poursuivre, restons-en là ta'qib qilish befoyda, shu yerda to‘xtaylik; rester sur saqlab qolmoq; rester sur sa faim qorni och bo‘yicha qolmoq; rester sur une impression taassurot ostida bo‘lmoq
    7. biror narsadan biror parcha, bo‘lak, nishona, narsa qolmoq; le seul bien qui me reste menga qolgan yolg‘ iz boylik; impers. il nous reste encore de quoi vivre hali yashaguday narsamiz bor
    8. le plus dur reste à faire eng og‘irini qilish qoldi; impers. il reste beaucoup à faire hali qilinadigan ko‘p ish turibdi; le temps qu'il me reste à vivre mening umrimdan qolgan kunlarim; il ne me reste plus qu'à vous remercier mening sizga minnatdorchilik bildirishimgina qolyapti; reste à trouver la meilleure solution eng yaxshi yechimni topish qolyapti
    9. il reste que, il n'en reste pas moins que shunday bo‘lsa-da, shunga qaramay; il n'en reste pas moins que tu as été imprudent shunga qaramay sen ehtiyot bo‘lmagansan.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > rester

  • 16 sans

    prép.
    1. -siz; yo‘qlik, yetishmovchilik ma'nosini bildiradi; j'irai sans toi men sensiz boraman; être sans argent pulsiz bo‘lmoq; j'étais malade, sans quoi je serais venu men kasal edim, aks holda kelgan bo‘lardim; sans cesse to‘xtovsiz; sans exception istisnosiz; non sans peine qiyinchilik bilan; il partit sans dire un mot u bir so‘z ham aytmasdan ketib qoldi; loc. cela va sans dire bu o‘z-o‘zidan ayon; partons sans plus attendre boshqa kutmasdan ketaveramiz; loc.conj. sans que boshqalarga ko‘rinmasdan
    2. fam.adv. il avait son parapluie, il ne sort jamais sans uning zontigi bor edi, u hechqachon usiz chiqmasdi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > sans

  • 17 secours

    nm.inv.
    1. yordam, ko‘mak; au secours! yordam bering! porter secours à qqn. biror kishiga ko‘mak bermoq; je vais à ton secours men senga yordamga ketyapman
    2. moddiy yordam; associations de secours mutuel o‘zaro moddiy yordam uyushmalari; envoyer des secours à des sinistrés jabrlanganlarga moddiy yordam jo‘natmoq
    3. ko‘mak, madad; attendre les secours madad kutmoq
    4. tibbiy yordam; premiers secours aux noyés cho‘kayotganlarga birinchi yordam
    5. suyanchiq; tu m'as été d'un grand secours sen menga katta suyanchiq bo‘lding
    6. ehtiyot, yordamchi (choses); sortie de secours ehtiyot chiqish eshigi; roue de secours ehtiyot g‘ildirak.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > secours

  • 18 venir

    vi.
    1. kelmoq, yetib kelmoq; kelmoq (transport vositasida); suzib kelmoq; uchib kelmoq; venir à pied piyoda kelmoq; venez me voir kelib turing, menikiga keling; vous venez mal à propos bevaqt, bemavrid keldingiz; venir en foule yopirilmoq, yopirilib, to‘dalashib kelmoq, gurillab kelavermoq; fam. je ne fais qu'aller et venir zumda, darrov qaytaman, boramanu kelaman; faire venir chaqirmoq, chorlamoq, taklif qilmoq; olib kelishni buyurmoq; buyurtma qilmoq; le mot ne vient pas bu so‘z tilimning uchida turibdi; un jour viendra hali bir kyn keladi, bir kun kelib; je te vois venir (avec tes gros sabots) ichingdagini bilib turibman, nima o‘ylaganing ochiq-oydin ko‘rinib turibdi
    2. bormoq; yurmoq; venir à la rencontre de kutib olishga chiqmoq, qarshi olmoq, peshvoz chiqmoq
    3. sodir bo‘lmoq, ro‘y bermoq; boshlanmoq, kelib chiqmoq; l'heure est venue de réfléchir o‘ylab olish fursati yetdi
    4. o‘smoq, rivojlanmoq
    5. predlogli konstruksiyalarda: venir de olib kelinmoq, yetib kelmoq; qolmoq, tegmoq, nasib bo‘lmoq, meros bo‘lib o‘ tmoq; chiqmoq, kelib chiqmoq, yuzaga kelmoq, sodir bo‘lmoq; venir à kelmoq; bormoq, yetmoq, ko‘ tarilmoq, erishmoq, muvaffaqiyat qozonmoq; borib yetmoq; venir au monde tug‘ilmoq, dunyoga kelmoq; venir à maturité voyaga yetmoq; venir à bout uddalamoq, eplamoq, bardosh bilan yengmoq; venir à point vaqtida kelmoq; mos, loyiq kelmoq; yetilmoq; venir à ses fins, à son but maqsadiga yetishmoq, niyatini amalga oshirmoq; venir après ketidan, izidan bormoq, ergashmoq; venir en dernier lieu oxirgi o‘rinda bo‘lmoq, bormoq; venir en estafette xabar bermoq, ogohlantirmoq; à venir kelajakdagi, oldindagi, kelasi; les générations à venir kelajak avlod; en venir à la conclusion xulosa chiqarmoq, xulosaga kelmoq; en venir aux mains, aux coups bir-biriga tashlanmoq, olishib ketmoq, do‘pposlashmoq; d'où vient que, de là vient que shuning uchun, shundan kelib chiqadiki, demak; vouloir en venir à biror tomonga yoki o‘zi istagan tomonga burmoq, olib kelmoq, shama qilmoq; il faut en venir là bunga barham berish kerak; y venir biror ahvolga borib yetmoq; qaror, ahd, jazm qilmoq; venir à faire qqch. bexosdan, bilmasdan, beixtiyor qilmoq; prov. tout vient à point à qui sait attendre sabrning tagi sariq oltin
    6. venir de + inf. (passé immédiat): je viens de me lever men endigina turdim
    II s'en venir vpr.vx. kelmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > venir

  • 19 vu

    -vue
    I adj. ko‘ringan, ko‘rilgan; c'est bien vu? fam. vu? tushunarlimi?
    II nm. ko‘rish, qarash, nigoh; au vu, sur le vu de ko‘rib, ko‘rib chiqib; au vu et au su de tout le monde ochiqchasiga, oshkora, hammaning ko‘z oldida, el nazarida, yashirmasdan.
    prép. e'tiborga, inobatga, nazarga olgan holda, nazarda tutib, kelib chiqib; sababli, sababdan, bois, tufayli; vu les circonstances, il vaut mieux attendre un peu vaziyatdan kelib chiqib, biroz kutib turgan ma'qul.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > vu

См. также в других словарях:

  • attendre — [ atɑ̃dr ] v. tr. <conjug. : 41> • atendre fin XIe; aussi « s appliquer, aspirer à, s occuper de », en a. fr.; lat. attendere « faire attention », de tendere I ♦ V. tr. 1 ♦ Attendre qqn, qqch. : se tenir en un lieu où une personne doit… …   Encyclopédie Universelle

  • attendre — ATTENDRE. v. a. Être dans l attente de quelque chose qu on croit devoir arriver. Attendre le retour de quelqu un. Attendre quelqu un. L attendre à dîner. Attendre avec impatience. Attendre tranquillement. Attendre le beau temps, la belle saison.… …   Dictionnaire de l'Académie Française 1798

  • attendre — ATTENDRE. v. act. Desirer que ce que l on croit qui doit arriver, arrive. Il se dit par rapport aux personnes & aux choses. On attend le retour du Roy. les Peuples attendent la paix. attendre du secours. attendre la recompense. attendre le beau… …   Dictionnaire de l'Académie française

  • attendre — Attendre, Demorari, Operiri, Expectare, Praestolari. Attendre quelqu un, Manere aliquem. Attendre assis au port, Assidere apud portum. Suy moy cy dedans, qu il n attende apres toy, Sequere me intro, ne in mora illi sis. Fay qu on n attende point… …   Thresor de la langue françoyse

  • Attendre famille — ● Attendre famille en Belgique, être enceinte …   Encyclopédie Universelle

  • Attendre quelqu'un — ● Attendre quelqu un compter qu il s engage dans une difficulté pour prendre sur lui une revanche, pour obtenir de lui ce qu on désire (se dit surtout par menace ou par défi) …   Encyclopédie Universelle

  • Attendre un enfant — ● Attendre un enfant être enceinte …   Encyclopédie Universelle

  • Attendre un heureux événement — ● Attendre un heureux événement être enceinte …   Encyclopédie Universelle

  • Attendre, accueillir quelqu'un comme le Messie — ● Attendre, accueillir quelqu un comme le Messie comme un sauveur, avec un grand espoir …   Encyclopédie Universelle

  • Attendre, rattraper quelqu'un au tournant — ● Attendre, rattraper quelqu un au tournant prendre sur lui sa revanche quand l occasion se présente …   Encyclopédie Universelle

  • attendre — (a tan dr ), j attends, tu attends, il attend, nous attendons ; j attendais ; j attendis ; j attendrai ; j attendrais ; que j attende ; que j attendisse ; attendant ; attendu, v. a. 1°   Demeurer pour la venue de quelqu un ou de quelque chose. Qu …   Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»