-
1 candesco
candesco, ĕre, candui - intr. - [st2]1 [-] devenir d'une blancheur éclatante, resplendir. [st2]2 [-] devenir blanc au feu, blanchir, s'embraser.* * *candesco, ĕre, candui - intr. - [st2]1 [-] devenir d'une blancheur éclatante, resplendir. [st2]2 [-] devenir blanc au feu, blanchir, s'embraser.* * *Candesco, candescis, candescere. Ouid. S'allumer, S'embraser.\Candescere. Tibul. Devenir blanc. -
2 candesco
candēsco, duī, —, ere [inchoat. к candeo ]1) становиться белым, блестящим, тж. воссиять, заблистать ( aer candescit solis ab ortu O)2) белеть, седеть ( caput candescit cānis Tib)4) волноваться, кипятиться, быть вне себя ( ira Cld) -
3 candesco
candēsco, duī, ere (Inchoat. v. candeo), weiß erglänzen, weiß zu schimmern-, zu strahlen beginnen, I) im allg.: ut solet aër purpureus fieri, cum primum aurora movetur, et breve post tempus candescere solis ab ortu, Ov. met. 6, 47 sqq.: liceat caput candescere canis, Tibull. 1, 10, 43. – II) insbes., durch Hitze, hell zu glühen beginnen, glühend werden, ferrum candescit in igni, Lucr. 1, 490: donec lamna candescat, Vitr. 7, 9, 5: tum primum siccis aër fervoribus ustus canduit, Ov. met. 1, 119 sq. – übtr., von Leidenschaft erglühen, im Perf. = erglüht od. entbrannt sein, glühen, brennen, felle, Claud. Mall. Theod. cons. 226: irā, Claud. laud. Stil. 2, 82.
-
4 candesco
candēsco, duī, ere (Inchoat. v. candeo), weiß erglänzen, weiß zu schimmern-, zu strahlen beginnen, I) im allg.: ut solet aër purpureus fieri, cum primum aurora movetur, et breve post tempus candescere solis ab ortu, Ov. met. 6, 47 sqq.: liceat caput candescere canis, Tibull. 1, 10, 43. – II) insbes., durch Hitze, hell zu glühen beginnen, glühend werden, ferrum candescit in igni, Lucr. 1, 490: donec lamna candescat, Vitr. 7, 9, 5: tum primum siccis aër fervoribus ustus canduit, Ov. met. 1, 119 sq. – übtr., von Leidenschaft erglühen, im Perf. = erglüht od. entbrannt sein, glühen, brennen, felle, Claud. Mall. Theod. cons. 226: irā, Claud. laud. Stil. 2, 82.Ausführliches Lateinisch-deutsches Handwörterbuch > candesco
-
5 candēscō
candēscō —, —, inch. [candeo], to become bright, grow white, begin to glisten: aer solis ab ortu, O.: caput canis, Tb.—To begin to glow, grow red hot: currūs candescere sentit, O.* * *candescere, candui, - Vgrow/become light/bright white; begin to glisten/radiate; become (red) hot -
6 candesco
candesco, ui, 3, v. inch. n. [candeo], to become of a bright, glittering white, to begin to glisten or radiate (rare; mostly poet.):II.ut solet aër candescere solis ab ortu,
Ov. M. 6, 49; Tib. 1, 10, 43.—To begin to glow, to grow red hot:ferrum candescit in igni,
Lucr. 1, 491; Ov. M. 2, 230; Vitr. 7, 9 fin; cf. candeo fin. -
7 ex-candēscō
ex-candēscō duī, —, ere, inch, to grow hot, kindle.—Fig.: nisi irā excanduit fortitudo. -
8 in-candēscō
in-candēscō duī, —, inch, to grow warm, be heated, glow, kindle: illud (plumbum) incandescit eundo, O.: spumis incanduit unda, Ct.: Tempestas autumni incanduit aestu, V. -
9 re-candēscō
re-candēscō duī, ere, inch, to grow white again, whiten: percussa recanduit unda, O.—To grow white hot, glow again: ubi tellus Solibus recanduit, O.—Fig.: recanduit ira, O. -
10 excandesco
ex-candēsco, duī, —,ere1) раскаляться или воспламеняться Cato, Col, PM2) мед. воспаляться Col3) перен. загораться, вспыхивать ( irā C)expanduit et inquit Pt — вспылив, он сказал -
11 incandesco
in-candēsco, duī, —, ere1) становиться белым, белеть2) загораться, воспламеняться, раскаляться ( accensis ignibus incanduit ara O)3) разгорячаться, возбуждаться ( invidiae stimulis Cld) -
12 recandesco
re-candēsco, dui, —, ere1) снова становиться белым (от пены), опять вспениваться ( unda recanduit O)2) опять раскаляться, накаляться ( terra recanduit aestu O)3) разгорячаться, вскипать ( recanduit ira O) -
13 excandesco
ex-candēsco, duī, ere, I) sich erhitzen, glühend heiß werden, a) im Feuer, Cato r. r. 95, 2. – b) durch innere krankhafte Hitze, sich entzünden, paene ad omnem contactum excandescit (pusula), Col. 7, 5, 16. – II) übtr.: a) v. Tage usw., hell werden, anbrechen, ubi lux excanduit tertia, Amm. 21, 10, 2: ubi excanduit radiis dies, Amm. 26, 6, 14. – b) v. leb. Wesen, entbrennen, ergrimmen, in Jähzorn geraten, absol., Cael. in Cic. ep. u.a.: ita exc., ut etc., Suet.: hactenus, ut etc., Suet.: haud ultra verba, Suet.: ultra modum solitae indignationis, Amm.: in ultionem, Flor.: in exteros (v. Hunden), Col.: quomodo excandescunt, si etc.? Sen. – personif., v. Abstr., nisi irā excanduerit fortitudo, Cic. Tusc. 4, 43: deorum spreti monitus excandescunt, Val. Max. 1, 6, 11. – / Nbf. excandīsco, wov. excandiscit, Not. Tir. 102, 61.
-
14 incandesco
in-candēsco, canduī, ere, weiß werden, I) im allg.: torta remigio spumis incanduit unda, schäumte weiß auf, Catull. 64, 13. – II) insbes., erglühen, sich entzünden, incanduit aether, Claud.: ea pars aestatis, quae nimiis caloribus incandescit, Frontin. aqu.: rursum cum (aquae) ortu solis incanduerunt, Solin.: incandescit eundo (plumbum), Ov.: pars magna terrarum alto pulvere incanduit, glühte in tiefem Sande, Plin. pan.: tempestas (Witterung) toto autumni incanduit aestu, Verg. – übtr., invidiae quondam stimulis incanduit atrox Alecto, Claud. in Rufin. 1, 25: studii mei ardor incanduit, Symm. epist. 1, 90.
-
15 recandesco
re-candēsco, canduī, ere, I) weiß aufschäumen, recanduit unda, Ov. met. 4, 530. – II) übtr., weiß aufglühen, entglühen, A) eig.: (tellus) solibus aetheriis altoque recanduit aestu, Ov.: rubuere genae totoque recanduit ore, Ov. – B) bildl.: recanduit ira, Ov. met. 3, 707.
-
16 excandesco
ex-candēsco, duī, ere, I) sich erhitzen, glühend heiß werden, a) im Feuer, Cato r. r. 95, 2. – b) durch innere krankhafte Hitze, sich entzünden, paene ad omnem contactum excandescit (pusula), Col. 7, 5, 16. – II) übtr.: a) v. Tage usw., hell werden, anbrechen, ubi lux excanduit tertia, Amm. 21, 10, 2: ubi excanduit radiis dies, Amm. 26, 6, 14. – b) v. leb. Wesen, entbrennen, ergrimmen, in Jähzorn geraten, absol., Cael. in Cic. ep. u.a.: ita exc., ut etc., Suet.: hactenus, ut etc., Suet.: haud ultra verba, Suet.: ultra modum solitae indignationis, Amm.: in ultionem, Flor.: in exteros (v. Hunden), Col.: quomodo excandescunt, si etc.? Sen. – personif., v. Abstr., nisi irā excanduerit fortitudo, Cic. Tusc. 4, 43: deorum spreti monitus excandescunt, Val. Max. 1, 6, 11. – ⇒ Nbf. excandīsco, wov. excandiscit, Not. Tir. 102, 61.Ausführliches Lateinisch-deutsches Handwörterbuch > excandesco
-
17 incandesco
in-candēsco, canduī, ere, weiß werden, I) im allg.: torta remigio spumis incanduit unda, schäumte weiß auf, Catull. 64, 13. – II) insbes., erglühen, sich entzünden, incanduit aether, Claud.: ea pars aestatis, quae nimiis caloribus incandescit, Frontin. aqu.: rursum cum (aquae) ortu solis incanduerunt, Solin.: incandescit eundo (plumbum), Ov.: pars magna terrarum alto pulvere incanduit, glühte in tiefem Sande, Plin. pan.: tempestas (Witterung) toto autumni incanduit aestu, Verg. – übtr., invidiae quondam stimulis incanduit atrox Alecto, Claud. in Rufin. 1, 25: studii mei ardor incanduit, Symm. epist. 1, 90.Ausführliches Lateinisch-deutsches Handwörterbuch > incandesco
-
18 recandesco
re-candēsco, canduī, ere, I) weiß aufschäumen, recanduit unda, Ov. met. 4, 530. – II) übtr., weiß aufglühen, entglühen, A) eig.: (tellus) solibus aetheriis altoque recanduit aestu, Ov.: rubuere genae totoque recanduit ore, Ov. – B) bildl.: recanduit ira, Ov. met. 3, 707.Ausführliches Lateinisch-deutsches Handwörterbuch > recandesco
-
19 candeo
candeo, ui, 2, v. n. [Sanscr candami, to be light; candra, the moon; connected with caneo as ardeo with areo], to be brilliant, glittering, to shine, glitter, glisten (cf. candidus and albus; mostly poet.).I.Lit.A.Verb finit.:B.candet ebur soliis collucent pocula mensae,
Cat. 64, 45:ubi canderet vestis,
Hor. S. 2, 6, 103:stellarum turba crasso lumine candet,
Manil. 1, 753. —Part. and P. a.: candens, entis, = candidus, shining. dazzling, white, bright, glowing:2.candens lacteus umor,
the bright, milky fluid, Lucr. 1, 259:marmor,
id. 2, 767:lucidus aër,
id. 4, 341:lumen solis,
id. 6, 1196:lumen,
id. 5, 720:luna,
Vitr. 9, 4:ortus,
Tib. 4, 1, 65.— Comp.:candentior Phoebus,
Val. Fl. 3, 481.— Sup.:sidus candentissimum,
Sol. 52.—Esp., = albus, white:II.ut candens videatur et album,
Lucr. 2, 771:lana,
Cat. 64, 318:lacerti,
Tib. 1, 8, 33:umeri,
Hor. C. 1, 2, 31:vacca,
Verg. A. 4, 61:taurus,
id. ib. 5, 236:cygnus candenti corpore,
id. ib. 9, 563:candenti elephanto,
i. e. ivory, id. ib. 6, 895:saxa,
Hor. S. 1, 5, 26:lilia,
Ov. M. 12, 411:candida de nigris et de candentibus atra facere,
id. ib. 11, 315 al.—Transf., to glow with heat, be glowing hot (sometimes also in prose).A.Verb finit.:B.siccis aër fervoribus ustus Canduit,
Ov. M. 1, 120; Col. 1, 4, 9.—Part. and P. a.:2.ut calidis candens ferrum e fornacibus olim Stridit,
as the glowing iron taken from the hot furnace hisses, Lucr. 6, 148; imitated by Ov. M. 9, 170: candenti ferro, Varr. R. R. Fragm. ap. Charis. p. 100 P.:Dionysius candente carbone sibi adurebat capillum,
Cic. Off. 2, 7, 25:candentes laminae,
id. Verr. 2, 5, 63, § 163 (al. ardentes); Hor. Ep. 1, 15, 36:aqua candens,
Col. 6, 5, 2 (while Veg. 1, 17, 14, calens aqua). —Trop., glowing with passion, excited (very rare):cum viscera felle canduerint,
Claud. Cons. Mall. Theod. 226:numquam Stilicho sic canduit ora,
id. Laud. Stil. 2, 82 (both of these examples are by some referred to candesco). -
20 concandesco
con-candesco, candui, ĕre, v. inch. n., to glow, be inflamed, Manil. 1, 874 ex conj. (Codd. excanduit).
- 1
- 2
См. также в других словарях:
Riley & Durrant — are an electronic music production and DJ duo based in Leeds, UKAndi Durrant (born Feb 1981) and Nick Riley (Born May 1977) met whilst DJing together at Sheffield super club Gatecrasher in 2002 and have been producing music since 2003. [cite… … Wikipedia
Tiësto in Concert — Video by Tiësto Released October 6, 2003 ( … Wikipedia